Podcasts about moderskap

Esther Kazen, Feministpastorn, är pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm och Charlotte Frycklund är författare och nätpräst. Båda möts i ett nära samtal med programledaren Marianne Greip om den personliga tron och andligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talade innehållet finns att lyssna på separat eller ladda ned som podd.Samtalsgudstjänsterna vilar på kristen grund och handlar om andlighet, tro och ett kristet liv, men med en mer personlig och öppen form än traditionella gudstjänsters liturgi.Till varje samtalsgudstjänst har programledaren bjudit in en präst eller pastor och där samtalet kommer att kretsa kring de frågor som ligger gästen närmast hjärtat. I gudstjänsten spelas också tre låtar som gästen valt.Varje gäst har i sin tur att bjudit in ytterligare en gäst som på något sätt fungerat som förebild eller inspiration. På så sätt kan samtalet fördjupas på ett spännande sätt. Avslutningsvis samtalar de om ett citat ut Bibeln, ber en bön och ger en välsignelse.Denna söndag förflyttar vi oss till Immanuelskyrkan i Stockholm.Där träffar Marianne Greip pastorn Esther Kazen som också kallar sig ”Feministpastorn”. Hon har i sin tur bjudit in Charlotte Frycklund som är Sveriges enda nätpräst och verksam inom Svenska kyrkan.Dagens samtal kommer att röra sig kring bl a FEMINISM, BIBELNS KVINNOR och MODERSKAP, inte minst knuten till Maria, Jesu mor, som denna söndag i kyrkoåret uppmärksammar.Medverkande:Esther Kazen, pastor i Immanuelskyrkan i StockholmCharlotte Frycklund, nätpräst inom Svenska kyrkan Anton Bennebrant läser presentationernaBibelcitat:Du är seendets Gud. 1 Mosebok 16:13Musik:Blott en dag ett ögonblick i sänder - Carola Ljuset - Ulrika Nätterdal och Lutherska MissionskörenViskar en bön - Peter JöbackS:t Patricks bön - Erik TillingTekniker:Jan FlodbyMagnus LarssonProgramledare och producent:Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Hur vänder man destruktiva relationer till något positivt? Vici Fagan är mamma, basketspelare och artist. Vi pratar om föräldraskapets utmaningar, att våga stå upp för sig själv och andra, basketkarriären, att få barn som 19-åring, att leva med skyddad identitet, destruktiva relationer, musik från glädje och sorg, hennes otippade skapandeprocess och mycket mer. Hitta Vici Fagan på musikplattformar för Vicis musik och följ @vicifagan på Instagram eller @viicifagan på TikTok. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Carola Grahn bor i Malmö men tänker ständigt på Sápmi. På fjällen och hundskallen, och hur synen på naturen och andevärlden i den samiska världsbilden skulle kunna omsättas i nutidens livsstil. Hennes installationer är ofta avskalade och enkla, men bakom varje verk finns lager efter lager av berättelser. KONSTNÄRSKAPET följer henne under ett år där hon ställer ut jojkande träd, uppblåsbara fjälltoppar, staplar skulpturer av ved och förbereder sig för sitt största verk hittills – en mystisk ceremoni med 20 sjungande män i en skånsk skog.  Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Anders Norrsell 

Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals år, men har ändå varit en förvånansvärt undanskymd gestalt, inte minst som berättare i egen rätt. På senare år finns hon plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Hur kommer det sig? Vad säger det om våra föreställningar om moderskap och kvinnlighet idag? Och vad kan vi lära oss av historien? Gäst i studion är Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på 1800- och 1900-talens litteratur och särskilt kvinnliga författarskap. Williams är ordförande i Samfundet De Nio, aktuell med biografin Diktarhjärtat. Lotten von Kraemers litteraturliv (Albert Bonniers förlag) och har nyligen avslutat ett mångårigt forskningsprojekt om moderskap i litteraturhistorien. Missa inte Anna Williams Anekdot-essä "Moderslinjen" – läs den på anekdot.se. Avsnittsbilden visar en beskuren version av Elisabeth Louise Vigée Le Bruns målning "Självporträtt med dotter, Julie". Foto: Wikimedia Commons.

Bella och Sheila pratar om sina drömmän, moderskap och hur det är att vara mamma. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker hann bryta ny mark under sitt korta liv. Aldrig hade kvinnlig nakenhet skildrats på det här sättet som när hon 1906 målar en naken mor intill sin baby. Det finns inga sexuella anspelningar, inte heller några sociala. Det är rätt upp och ner en bild av en urmodersgestalt som skyddar och ger liv åt sitt barn.Liggande kvinna med barn målades under Paula Modersohn-Beckers sista Parisvistelse. Det är en av juvelerna i hennes korta och intensiva konstnärskap. Och storheten i hennes måleri kom att uppskattas efter hennes alltför tidiga död 1907. Då hon själv blivit mor för första gången, men bara ett par veckor efter förlossningen dör av en blodpropp. Hon blir bara 31 år.Paula Modersohn-Becker är en föregångare till den tyska expressionismen. Men hon hörde inte riktigt till dem. Hon går inte riktigt att placera in i någon av de ismer konsthistorien har skapat, utan var en konstnär som gick sin egen väg och rörde sig mellan den tyska konstnärsbyn Worpswede och storstaden Paris.En Klassiker från 2015 av Cecilia Blomberg.

Vi snackar med Towe som är mitt uppe att göra en av dom viktigaste dokumentärerna, att ångra sitt moderskap. Hjälp henne att nå målet! Här kan du bidra: https://www.kickstarter.com/projects/motherhoodregret/motherhood-confessions-of-regret Mer med Towe hittar du på patreon som vanligt! www.patreon.com/barnfrihet

Det har kommit in kritik mot att Hanna och Nea bara super och inte umgås med sina barn. Så de går på fest och där blir Hanna dissad av en kändis och Nea imponeras. Det snackas killars kärlek till receptionister och skulle verkligen 7-14% av alla (hetero)mammor ångra sitt moderskap om pappor hjälpte till mer? Ställ en fråga eller önska ett ämne på surretpodcast.se

Att sakligt reda ut argumenten för huruvida man bör skaffa barn kan vara svårt när känslan fått säga sitt. Men om känslan inte finns där? Selma Brodrej funderar över ett beslut som blir allt svårare. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Sheila Hetis bok Moderskap möter läsaren en barnlös kvinna strax under 40 som inte kan bestämma sig för om hon ska bli mamma eller inte. Heti skriver: Å ena sidan: lyckan som följer med att skaffa barn. Å den andra: eländet som följer med att skaffa dem. Å ena sidan: friheten i att inte skaffa barn. Å den andra: sorgen i att inga barn ha skaffat. Hon försöker rationalisera beslutet, göra sådana plus-och minuslistor. Hon umgås med vänner som är föräldrar för att se hur det känns att vara runt barn.  Men beslutet är för stort, för oåterkalleligt, det går inte att ta baserat på varken förnuft eller intuition. Hon bestämmer sig därför att lämna det till ödet med hjälp av en teknik som går ut på att singla slant och som används i en över tre tusen år gammal kinesisk visdomsbok. Att singla slant om barnaskaffandet påminner om hur det sett ut historiskt. Under den absolut största delen av mänsklighetens historia har det inte varit ett medvetet beslut eller val att bli förälder. Vi har axlat rollen som mammor och pappor i tusentals år utan att ens riktigt ta ställning till det. Barnen har kommit till oss på samma sätt som döden kommit till oss, ofta helt okontrollerat, oavsett om vi är redo. Litteraturprofessorn Francis OGorman skriver i sin bok Worrying om hur vi i en sekulär, liberal värld sätter ett sådant värde på rationella val, konsumtionsfrihet och idén om att framtiden ligger helt i våra händer att det är lättare än någonsin att oroa sig över att välja fel. Hans resonemang går att applicera på barnafödandet, där du som kvinna i en sekulär, liberal värld har stora möjligheter att styra om, när och på vilket sätt du vill ha barn. Du kan frysa in dina ägg, köpa dagen-efter-piller, adoptera, göra abort, skaffa en sådan spermiedonator och använda en mängd olika preventivmedel. Beslutet ligger i princip helt i dina händer och kanske är det just därför det känns så lätt att välja fel. Samtidigt har dessa trygga, fria och välorganiserade former som moderskapet sker under idag inte vuxit fram från ingenstans. Det är mycket tack vare kvinnorättskampen, feminister som stridit för att kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar och inte bli styrda av samhällets normer eller förväntningar. Ur det perspektivet känns det nonchalant och otacksamt av Hetis huvudkaraktär att ens överväga singla-slant-metoden. Att överlåta den frihet som så många kvinnor historiskt har saknat och saknar än idag åt något så banalt som en uråldrig kinesisk visdomsbok. En anledning till att Hetis huvudkaraktär ifrågasätter barnaskaffandet är all ondska som finns i världen. Heti skriver: Historien lärde oss om grymhetens, sadismens och ondskans yttersta gränser. Och därför kommer vi att i protest avstå från att sätta fler människor till världen (...). Vi kommer inte föda fler förövare, inga fler offer. På så vis använder vi våra livmödrar till något gott. . En del av mig förstår henne och tänker att alla kvinnor borde följa Hetis resonemang. Att jag också borde använda min livmoder till något gott och avstå från att sätta fler barn till en grym värld. Det är på ett sätt det enda rätta när också framtiden tycks så osäker och hotfull. Men det tar emot att betrakta frågan på det viset. Det är något med barnet som ändå lockar. I Nina Björks klassiker "Under det rosa täcket"  beskrivs moderskapet som en kvinnas enda trygga väg till att aldrig bli utbytt eftersom kärlek och erotik i den fria sexualitetens tidsålder skuggas av ett ständigt hot om att bli ersatt. Björk skriver: Om vi vill vara tryggt unika, absolut oersättliga, bör vi amma ett nyfött barn, ett barn vi kan bära med oss, på tåg, på fest, till vänner ständigt blir vår unicitet närvarande. Kanske är det den oersättligheten jag söker när jag söker ett barn, en fysisk garanti på att jag aldrig kommer bli utbytt.  Samtidigt som Björk argumenterar för att ett barn ger en viss känslomässig trygghet visar forskning av ekonomen och psykologen Daniel Kahneman att föräldraskapet inte gör oss lyckligare. Att människor som har barn tvärtom i genomsnitt är mer olyckliga än de som inte har det och att de som har barn är extra olyckliga just när de umgås med sina barn. En förklaring till detta är att barn skapar ekonomisk stress och sämre materiell livskvalitet hos föräldrarna eftersom barn är så oerhört dyra. Enligt beräkningar från Swedbank kostar det ungefär 1,2 miljoner kronor att ha ett barn i Sverige idag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är barnet alltså en värdelös investering. Om barnet varken gör mig lycklig eller rik och inte heller växer upp till en ljus och lovande framtid, varför vill jag ha det? En vän till mig sa att det liksom krampar i nedre delen av hennes mage när hon ser en söt bebis. Men för mig krampar det inte. Jag försöker verkligen känna efter och stirrar på det bedårande lilla barnet på bussen tills att hennes pappa börjar skruva på sig, men ingenting händer i mig rent fysiskt. Nina Björk kritiserar det här biologiska perspektivet på barn i Under det rosa täcket. Enligt Björk riskerar idén om den naturliga modersinstinkten att leda till att vi hamnar i ojämställda relationer eftersom vi inte har samma förväntan på män. Men vad är egentligen alternativet? Vad är egentligen en moder utan sin modersinstinkt? I Maggie Gyllenhaals film The lost daughter följer tittaren tvåbarnsmamman Leda som på många sätt varit en usel moder åt sina två döttrar. Filmen är klaustrofobisk, i utdragna scener hörs Ledas små flickor gråta. Vid ett tillfälle där Leda försöker förklara sitt agerande säger hon: Jag är en onaturlig moder. Och trots att jag rationellt förstår att hon är ett offer för sina omständigheter är det något i det påståendet som får mig att förakta henne. Här syns paradoxen i en tid som lovar oss valfrihet och rätten till självbestämmande. Trots alla valmöjligheter, alla feministiska genombrott och allt prisande av individuellt beslutsfattande, väcker bilden av kvinnan som något annat än en god och självuppoffrande moder fortfarande obehag. Ett obehag som bara växer av insikten att hon faktiskt valde att bli mamma och därmed också hade kunnat välja att inte bli det. Och plötsligt känns det vettigt att söka sig till den kinesiska visdomsboken ändå. Att singla slant om barnet för att undkomma den moraliska domen vid ett misslyckat moderskap.Selma Brodrej, kulturskribentLitteraturSheila Heti: Moderskap. Översättning: Klara Lindell. Albert Bonniers förlag, 2018.Francis O'Gorman: Worrying: A Cultural and Literary History. Bloomsbury Academic USA, 2015.Nina Björk: Under det rosa täcket Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Wahlström & Widstrand, 1996.MusikJenny Wilson: Motherhood från albumet "Hardships". Gold medal recordings, 2009. 

Det här med moderskap är en väldigt laddad fråga. Men så otroligt viktig att prata om. Både bilden av moderskap men också valet att inte skaffa barn, att det är ok. När jag i sociala medier delat inlägg om att jag ofta får frågan om just  när jag tänker göra det , eftersom jag ändå är i den åldern så har det väckt mycket känslor. Jag kan bli så frustrerad över att människor, utan att ens fråga om jag ens vill ha barn, bara antar att det är nästa steg i mitt liv. Och jag är inte ensam. När jag pratat om de här sakerna så får jag hundratals meddelanden från kvinnor som känner igen sig och som är trötta på att känna den pressen. Människor måste få göra egna val, men det är inte helt lätt när det finns en förväntan utifrån att man ska göra på ett visst sätt, för att det är normen. Det här pratar jag med Caroline, mer känd dom Pricken Rosa på instagram, om i veckans avsnitt. Och hur vi ofta sprider en romantiserad bild av att bli mamma som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Självklart pratar vi också mer om Caroline, det viktiga val hon gör och hur hennes bakgrund både med våldsamma relationer och övergrepp påverkat henne. Men, denna onsdag ska ni såklart få några bra tips som kan göra skillnad i vår vardag. Så idag ska ni få tips på hur vi kan prata om moderskap utan att sätta press på kvinnor. Avsnittet sponsras av: Exsitec AB Klippning och jingel: Ludvig Gawell

Ann-Katrin berättar om vad ofrivilligt moderskap innebär, barnnormen i Sverige och om alla kommentarer efter hon medverkade i live-tv i Malou Efter 10. På www.patreon.com/barnfrihet finns också ett premium!

Veckans gäst är Deqa Abukar en entreprenör med bakgrund som bland annat journalist och statsvetare. Idag jobbar hon med att bygga upp entreprenörer och hon är en stark röst för unga som inte växer upp med massa förutsättningar. Det här är ett avsnitt med henne dels om att vara ung, ensamstående, mamma och att forma sitt eget mödraskap. Men också om svårigheten att prata om våra olikheter utan att kliva någon på tårna. Att prata om det som skiljer oss åt utan att kategorisera människor. Inte heller lätt, eller hur? Avsnittet sponsras av: Exsitec AB Klippning och jingel: Ludvig Gawell

I dagens avsnitt recenserar vi musikalen "Det perfekta livet". En kvinnas liv i ett nötskal! Vi rekommenderar starkt den åt mammor i alla åldrar! Föreställningen bjuder på skratt och gråt och allting där i mellan! (Detta är måndagens avsnitt som släppts tidigare ifall människor vill hinna och se på teatern.)

Hallå. I dagens avsnitt pratar vi om psykisk ohälsa och hur det kan kännas. Varför funkar inte hjärnan som den ska och varför glömmer man ofta saker efter en burn-out? Dessutom berättar vi vilken teater föreställning vi skall gå på, och i nästa avsnitt får ni en recension av den, så missa inte det!  

Idag pratar vi om barn och sex. Har ni haft det kända "blommor och bin" snacket med era barn?  Anna och Evelin diskuterar hur det ser ut i deras familjer med sexsnacket just nu, och hur långt man riktigt kan gå då det gäller att förklara sex för små barn. I avsnittet kommer kontroversiella åsikter fram, och frågor som diskuteras är bland annat om man ska köpa kondomer och använda som ballonger? Och om ska barn få se på porr?  

Idag talar vi om skillnaden mellan när vi väntade och fick barn ett och barn två. Evelin får riktigt dåligt samvete och vi kan konstatera att nummer två ofta blir ett -ish barn. Dvs allt är lite ditåt, inte perfekt som med barn nummer ett. In och lyssna, kanske du känner igen dig!  

Hej hopp pillesnopp. Idag snackar vi om hur man får till att ha sex som förälder. Barn är ju riktiga cock-blockers, så det är inte alltid helt enkelt! Vi diskuterar "Bolibompa-knullarna" och dom som schemalägger sitt lilla roliga. Dessutom bjussar vi på lite pinsamheter vi haft då våra sexleksaker kommit i fel händer.

Två kvinnor som plötsligt kopplas samman i ett digitalt chattrum. Det är utgångspunkter för "Hon ska heta Minou" en pjäs om moderskap och framtidstro. Den har urpremiär i dag, tisdag. Regissören Ada Berger är gäst i P1 Kultur. LITTERATURVECKAN: BOKCIRKELN "LÄSARNA I SÖRMLAND" I LYSSNARJURYN Nästa vecka är det dags för Litteraturveckan i P1 där en lyssnarjury med representanter från fyra olika bokcirklar kommer att diskutera sig fram till en vinnare av Sveriges radios romanpris. Idag möter vi "Läsarna i Sörmland" som läst, diskuterat och bråkat om Selma Lagerlöf i 10 år. AUGUSTA LUNDIN EN SVENSK MODEPIONJÄR  Augusta Lundin, föddes 1840 i Kristianstad som dotter till en skräddare. Hon började sin karriär som sömmerska - och slutade som ägare av ett modeimperium. Just nu visas utställningen "Augusta Lundin - Sveriges första modehus" på Malmö Museer med de kreationer som klädde både kungligheter och kulturelit decennierna kring förra sekelskiftet. Reportage av Nina Asarnoj. ESSÄ: TA PAUS FRÅN TEXTEN BLI EN BÄTTRE LÄSARE Ibland hävdas det att vi läser för lite men det kan vara en vana förenad med livsfara. För vi omges av text hela tiden, även när vi inte tänker på det. Så kanske är inte problemet att vi läser vi för lite utan att vi behöver ro för att läsa ordentligt? Så funderar författaren Torbjörn Elensky i dagens OBS-essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Födande mammor, krisande mammor, vilda gudinnor och mammor som gör slut med sina barn. Mamman är hett stoff i flera nyutkomna böcker i vår. P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj guidar oss in i den litterära Mammavärlden. MODERNA MUSEET I STOCKHOLM ÖPPNAR MED NY UTSTÄLLNING Vingarna från ett vindkraftverk är viktiga beståndsdelar i den danska konstnären Lea Porsagers utställning "Blottad" som öppnar imorgon. Porsager, som i Sverige är mest känd för den uppmärksammade minnesplatsen över Tsunamins offer. Vår reporter Mårten Arndtzén har tjuvkikat på utställningen och intervjuat konstnären. KONSTEN OCH PANDEMIN - MÖT TEATERREGISSÖREN MARIA ÅBERG Regissören Maria Åberg har jobbat länge på de stora scenerna i Storbritannien. Förra våren var hon mitt uppe i förberedelserna för ett stort europeiskt teaterprojekt på Royal Shakespeare Company, men pandemin och restriktionerna satte stopp för planerna. Hur laddar hon om? Och vad har hon lärt sig det senaste året? MED VILKA ORD BESKRIVER MAN ETT LIV? Vilka skärvor, detaljer eller bilder får plats i berättelsen om en människa? Författaren och kritikern Boel Gerell funderar över summan av ett liv i dagens OBS-essä. Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Angelina och jag samtalar om villkorslös kärlek och besvarad kärlek. Vi talar om frihet från oss själva och våra gamla tankar om oss själva och de beteenden vi haft i våra nära relationer. Välkommen att lyssna till ett innerligt samtal mellan en mamma och en vuxen dotter, om kristen tro, livets upp- och nedgångar och relationen till Gud.Varannan fredagI studion: Marie och Angelina Ek LipanovskaMusik: www.bensound.com

Författaren, civilisationskritikern och fysikern Helena Granström har fött flera barn hemma och pratar om att få ihop kropp och hjärna, […]

Välkommen till en ny vecka med podcasten Billgren Wood. Denna vecka är det ni som satt agendan genom frågepodd. Avsnittet blev ett intimt samtal om hur man faktiskt mår när diskrepansen mellan den idealiserade bilden av moderskapet och verkligheten är för stor. Om Self Care kontra All Care och att engagera sig i de frågar man faktiskt genuint bottnar i, och slutligen, om ätstörningar och sjukdom och rädslan att föra det vidare. Välkommen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Liv Strömquist & Caroline Ringskog Ferrada-Noli. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I samtal med Madelaine Levy, SvD Sheila Hetis roman "Moderskap" utspelar sig under de kanske mest avgörande åren i en kvinnas liv, då önskan om frihet ställs mot önskan om barn och beslutet oavsett utgång är oåterkalleligt. I sina prövande försök att hitta det svar som är rätt för henne går Sheila i dialog med sin partner och sina vänner, med konst, filosofi, mysticism och drömtydning. Och hon singlar slant. I Jonas Hassen Khemiris nya roman "Pappaklausulen" återvänder en pappa till Sverige för att hälsa på familjen som han en gång övergav. Hans dotter är gravid med fel man, hans neurotiske son har fått egna barn och vill att pappan som nu är farfar ska ta hand om sig själv. Pappaklausulen måste omförhandlas. Men går det? Inte utan krig. Madelaine Levy är litteraturredaktör för Svenska Dagbladet. Tidigare har hon bland annat varit chefredaktör för Bon och skribent i Pop. I samarbete med Albert Bonniers förlag. Från 3 oktober 2018 Jingel: Lucas Brar

Det finns en del perfekta föräldrar! Problemet är att de inte har några barn... Riktiga mammor är aldrig perfekta, perfekta mammor är aldrig på riktigt. Bl a detta konstaterar vi i vårt samtal om moderskap. Ber att du får fortsätta din vardag mera uppmuntrad efter att du lyssnat.8

December betyder jul och jul betyder för många av oss familjesammankomster. Nu vältrar vi oss därför i allt vad familj vill säga: mys och mardröm frustration och förståelse, tillhörighet, trasighet, trivsel, terror, allt i en enda röra. Vem kan vara mer lämpad att tillföra ett perspektiv i familjefrågan än Jonas Hassen Khemiri, just nu aktuell med hyllade romanen "Pappaklausulen"? Förmodligen ingen! Sissel och Jonas pratar öppenhjärtigt om vad en pappaklausul egentligen är, varför familjen utgör en så utmärkt grund för dramatiska romaner och hur det är att anlita din bror som inläsare till dina böcker. Vi pratar också utförligt om böckerna vi har lyssnat på till den här gången, Sissel gillar "Moderskap" av Sheila Heti och Åsa placerar samma bok på livets topp tio-lista. Även "Jag for ner till bror" av debuterande Karin Smirnoff höjs till skyarna i detta passionerade avsnitt. "De små tingens gud" är månadens SMASH HIT, så du som gillar hjärtskärande indiska moderna syskondraman får tre specialanpassade tips för vidare läsning. Andra böcker vi tipsar om i det här avsnittet är: ”The Silence of the Girls” av Pat Barker, Storytels egen julkalender ”Centralgången” av Storytel Writers' Room, ”NPCs” av Drew Hayes, Böckerna om Harry Potter av J K Rowling, ”Ronja Rövardotter” av Astrid Lindgren, Narnia-serien av C.S. Lewis, ”Flickorna” av Emma Cline, Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn, "Loranga, Masarin och Dartanjang" av Barbro Lindgren, Muminböckerna av Tove Jansson, ”Pachinko" av Min Jin Lee, ”De dödas sång” av Jesmyn Ward och "Svindlande höjder" av Emily Brontë.I nästa avsnitt avhandlar vi genren science fiction, så till dess lyssnar vi på "The Martian - Ensam på Mars" av Andy Weir, uppläst av Björn Bengtsson och "Slutet" av Mats Strandberg inläst av Hedda Stiernstedt och Christopher LehmannLyssna lugnt i iulstressen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. Då hade redan Platon skrivit om det. I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen Finna sig. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet (2013). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Hietanen och Henrikson utser den sämsta sexskildringen inom samtida litteratur. Priset går till Geir Gulliksens nya roman Se på oss nu. Det blir också ett ärligt samtal om frivillig och framförallt ofrivillig barnlöshet, med avstamp i Sheila Hetis bok Moderskap.

Vi avslutar tema moderskap med mys-indierullen Juno, och konstaterar att atonal sång och slapphänta gitarrslingor tilltalar precis 50% av poddens programledare. Enjoy!

Nytt avsnitt, ny moder. Vi har sett Vi måste prata om Kevin, och kände att vi behövde följa filmens titels uppmaning. Resultatet blev en podd om onda barn och verklighetsliknande (men inte verkliga) händelser.

Heidi Bøhagen møter Linn Stalsberg og Bent Sigmund Olsen til samtale. Det norske idealet er å klare omsorgsansvar og husvask hjemme mens vi har lønnet fulltidsarbeid utenfor hjemmet. Men er det mulig å leve fullstendig likestilt som småbarnsforelder? Og hvordan unngå at mor ofte er den som tar støyten for å få familielivet til å gå opp? En fersk studie fra NHH viser at barnløse kvinner har 60 prosent større sjanse til å bli forfremmet enn kvinner med barn. Et moderne arbeidsliv med to fulltidsarbeidende foreldre setter store krav til dagliglivets logistikk. Det er oftest kvinnen som får ansvar for "det tredje skiftet", det vil si organiseringen i hjemmet. Hva slags politiske tiltak trengs for å rette opp skjevhetene i arbeidslivet? Eller må vi rett og slett godta at noen kvinner uansett velger deltid og mer tid med barna fremfor karriere? Heidi Bøhagen møter forfatter av Er jeg fri nå?, Linn Stalsberg, og rådgiver og forfatter av Trilleturer i Bergen, Bent Sigmund Olsen, til samtale.

Heidi Bøhagen møter Linn Stalsberg og Bent Sigmund Olsen til samtale. Det norske idealet er å klare omsorgsansvar og husvask hjemme mens vi har lønnet fulltidsarbeid utenfor hjemmet. Men er det mulig å leve fullstendig likestilt som småbarnsforelder? Og hvordan unngå at mor ofte er den som tar støyten for å få familielivet til å gå opp? En fersk studie fra NHH viser at barnløse kvinner har 60 prosent større sjanse til å bli forfremmet enn kvinner med barn. Et moderne arbeidsliv med to fulltidsarbeidende foreldre setter store krav til dagliglivets logistikk. Det er oftest kvinnen som får ansvar for "det tredje skiftet", det vil si organiseringen i hjemmet. Hva slags politiske tiltak trengs for å rette opp skjevhetene i arbeidslivet? Eller må vi rett og slett godta at noen kvinner uansett velger deltid og mer tid med barna fremfor karriere? Heidi Bøhagen møter forfatter av Er jeg fri nå?, Linn Stalsberg, og rådgiver og forfatter av Trilleturer i Bergen, Bent Sigmund Olsen, til samtale.

I samarbete med filmtjänsten Cinado har Gustav och Daniel tittat på skräckkomedin Prevenge som får starta det nya temat moderskap. Enjoy!

Hur var det att vara mamma på 70-talet och hur är det nu? Pia Abrahamsson möter Johanna Metsämäki, mamma till en treåring och en tremånaders baby, och Christina Sylvin, mor och mormor som på söndag förlänas Finlands Vita Ros orden av I klass med guldkors. Programmet sändes den 14 maj 2017.

Moderskap, förluster och sorg. Det är vad journalisten Jeanette Björkqvist tar upp i sitt sommarprat. Hon berättar om de svarta tankar som dyker upp när det lilla spädbarnet inte kan sova och sorgen och saknaden efter sin egen mamma, som lever, men som efter en hjärnblödning inte längre är samma mamma. Mycket melankoli, men ännu mer moderskärlek. I dubbel bemärkelse.

Om lättheten som infinner i kroppen efter en terapisession, att komma tillbaka efter januaris mörker och det positiva och negativa med att bli förälder tidigt.

- Jag skaffade inte barn innan jag visste att jag kunde försörja oss vid en eventuell skilsmässa. Det säger Marie-Louise Ekman i serien om moderskap där hon också berättar för Katarina Hahr att när hon växte upp var det ett himla liv. Händelser som kommit att påverka hennes beslut som mamma.

- Jag var nog en som fick höra för mycket av min mammas problem som barn. Det säger Författaren Majgull Axelsson i serien om moderskap där hon också berättar för Katarina Hahr att när barnen bodde hemma var bästa tiden i hennes liv.

 Jag höll alla mina problem för mig själv när jag var liten. Det säger My Skarsgård till Katarina Hahr i serien om moderskap där hon också berättar att hon nu kan säga förlåt till sina barn.

- För mig var det en självklarhet att dela min vardag med pappa. Han hade varit en värdelös helgförälder, säger Åsa Lindeborg, som berättar att i hennes släkt finns ett omedvetet arv att vid skilsmässor stannar barnen kvar hos sina pappor. I serien om moderskap möter hon Katarina Hahr. Vi får också veta att när Åsa själv blev mamma önskade hon sig en dotter som kunde fortsätta den politiska kamp som pågått i generationer i hennes familj, med starka kvinnor som kämpar för ett bättre samhälle.