Podcast appearances and mentions of jeanette emt

Orsak och verkan är ett grundläggande begreppspar i vår förståelse av världen, men det betyder inte att de har en plats i verkligheten. Helena Granström funderar på hur vi ska se på det. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Orsak och verkan: Någonting sker, och ger upphov till någonting annat. Det är svårt att föreställa sig den mänskliga tanken utan tillgång till denna helt centrala figur. Som filosofen Immanuel Kant en gång insåg, efter att enligt egen utsago ha väckts ur dogmatisk slummer av kollegan David Hume, är föreställningen om kausalsamband att det ena leder till det andra inte i första hand grundad i erfarenhet. Nej, istället är den en förutsättning för erfarenheten som sådan, ett grundläggande drag i mänsklig varseblivning: Först utifrån antagandet att varje verkan har en orsak kan världen framträda och bli begriplig för oss. Och det är lätt att låta sig övertygas om att den nyvakne Kant hade rätt: Idén om orsakssamband spelar onekligen en avgörande roll för hur människan sorterar sina intryck. Kausaliteten tycks med andra ord ganska så tveklöst existera i tanken men var finner vi den i världen? Också om detta har filosofer förstås tvistat, och fortsätter att tvista. Det kanske enda de verkligen är överens om är tvistefrågans tyngd. Platon låter i sin dialog Sofisten en av de talande likställa förmågan att påverka kausalt, med att överhuvudtaget finnas till: Allt som besitter förmågan att antingen orsaka förändring hos någonting annat, eller att påverkas av någon utifrån kommande orsak, måste sägas äga verklig existens. Huruvida denna förmåga att påverka och att påverkas är inneboende hos tingen i sig att stenen faller till marken på grund av sin karaktäristiska tendens att befinna sig lågt eller inte, är en annan fråga. Den idag dominerande uppfattningen, som fann sitt kanske kraftfullaste uttryck genom Isaac Newton och hans rörelseekvationer, är att inga inre krafter hos föremålen behövs allt som krävs är verkan av eviga och allmängiltiga naturlagar som styr förändring och interaktion mellan tingen i världen. Men frågan är om detta verkligen är nog? Till och med Newton själv konstaterade att han med sina lagar hade funnit en beskrivning av gravitationen förklarat himlens och havens fenomen genom gravitationskraften men därmed inte funnit gravitationens orsak. Mot 1700-talets slut utvecklar filosofen Thomas Reid denna distinktion: Naturlagarna styr på vilket sätt orsak kan leda till verkan, men utgör inte orsaker i sig. De är helt enkelt bara regler, och som Reid påpekar har navigationens regler aldrig styrt ett skepp och arkitekturens regler aldrig byggt ett hus. Med tanke på naturlagarnas centrala position inom fysiken, leds man till att fråga sig om orsak och verkan alls har någon plats inom denna den mest grundläggande beskrivning av världen vi känner till?   Ett minst sagt rungande nej på den frågan står ett drygt sekel senare att finna hos filosofen Bertrand Russell, som i essän On the Notion of Cause från 1912 inte skräder orden: Begreppet orsak väcker, skriver han, så många felaktiga associationer att dess fullständiga uteslutning ur den filosofiska vokabulären vore önskvärd. I synnerhet är det vi vanligtvis förstår som lagen om orsak och verkan helt främmande för fysiken. I dess modell av verkligheten hittar vi ingenting alls som kan kallas för orsak eller verkan: Allt som finns är formler. Ett annat skäl till att kausaliteten inte hör hemma inom vetenskapen är att den för att vara meningsfull med nödvändighet är vag: dess grund, nämligen att samma orsak leder till samma verkan, blir meningslös så snart vetenskapen avancerar bortom en naiv observation av naturfenomenen. Varje vetenskapligt framsteg, skriver Russell, tar oss längre och längre bort från de grova regelbundenheter som kan iakttas vid ett första påseende, och till sist så långt att föreställningen om två identiska orsaker till exempel två slag med en hammare helt förlorar sin mening. Varje skeende är, när det beskrivs med tillräcklig noggrannhet, unikt, och en händelses orsaker är egentligen aldrig begränsade till den direkta omgivningen, utan inbegriper i sista instans tillståndet hos hela universum. Att kausaliteten intar en central position i människans tänkande innebär i alla fall om man ska tro Russell alltså inte att den intar en särskilt central position i den yttre verkligheten, om den nu överhuvudtaget står att finna där. Å andra sidan tycks det vetenskapliga projektet att utvinna kunskap om denna verklighet mer eller mindre dömt att misslyckas utan just en övertygelse om giltigheten hos lagen om orsak och verkan: Säg det experiment som alls skulle ha någon mening utan tilltro till det faktum att en viss handling kommer att leda till en specifik och förutsägbar effekt. Ändå utgör just den där förutsägbarheten den tvingande nödvändighet med vilken en given orsak leder till en given verkan ytterligare ett argument för kausalitetens uteslutning ur den filosofiska och vetenskapliga sfären. Våra mest fundamentala teorier har nämligen visat sig vara i grunden icke-deterministiska, så att verkan faktiskt inte alls följer på orsak på något entydigt sätt. På senare år har laboratorieexperiment dessutom gjort bruk av kvantmekaniska effekter för att få kausaliteten som vi normalt förstår den att framstå som ett förlegat koncept. Genom att utnyttja så kallad kvantmekanisk sammanflätning är det möjligt att arrangera situationer där fallet att händelse A orsakar händelse B är på ett fundamentalt sätt omöjligt att särskilja från sin motsats, att händelse B orsakar händelse A. I andra experiment har man kunnat skapa kausala effekter som sträcker sig bakåt istället för framåt i tiden, så att verkan tycks föregå det som orsakat den. Albert Einsteins märkvärdiga relativitetsteori, där rummet och tiden visserligen kan böjas och tänjas, men där ingen tvetydighet någonsin finns mellan orsak och verkan, framstår härvidlag som en västanfläkt. Att olika observatörer kan ha skilda uppfattningar om såväl föremåls längd som klockors tidsangivelser och till och med om vad som är framtid och vad som är förflutet är faktiskt lätt att acceptera jämfört med tanken på att de hamnar i bråk om huruvida det var hammaren som hade sönder det trasiga fönstret, eller tvärtom glasets splittring som fick hammarhanden att måtta sitt slag. Men kanske kan, tänker jag, denna förvirring ändå utgöra en sorts lättnad, när jag fångad i min tankes grundlösa tro på den järnfasta länken mellan orsak och verkan grämer mig över konsekvenserna av mina egna beslut. Jag kan då alltid trösta mig med att jag aldrig kan vara säker på vad som egentligen ska räknas som en orsak, om orsaken ens är möjlig att avgränsa på ett meningsfullt sätt eller för den delen huruvida denna orsak, om den nu finns, inte redan var nödvändigt och fullständigt bestämd som en effekt av något annat. Denna upplösning av grunden för såväl den rationella tanken som den fria viljan kan faktiskt om så bara för ett ögonblick utgöra en form av frihet också den.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturB. Hill, H. Lagerlund, S. Psillos (red.): Reconsidering Causal Powers. Oxford University Press, 2021.Immanuel Kant: Kritik av det rena förnuftet. Översättning: Jeanette Emt. Thales, 2004.Platon: Skrifter. Bok 4. Översättning: Jan Stolpe. Atlantis, 2018.Bertrand Russell: Mysticism and Logic and Other Essays. George Allen and Unwin, 1917. På svenska "Mystik och logik" i översättning av Anders Byttner och utgiven på Natur & kultur 1954.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett bör ur ett är. Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för alla grupper, i alla situationer, överallt.Filosofen Jeanette Emt, sociologen Mikael Klintman och neuropsykologen Andreas Olsson diskuterar möjligheten av en universell etik med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Med ökande medicinska möjligheter går det idag att göra mer än man kanske bör. Läkaren Jenny Lindberg, filosofen Jeanette Emt och sjukhusprästen Daniel Brattgård diskuterar etiska dilemman i vården. Ända sedan Hippokrates och fram till ganska nyligen har strävan i vården varit att göra det yttersta för att hålla patienten vid liv. Men i takt med den teknisk-medicinska utvecklingen uppstår allt oftare frågan om man verkligen bör göra allt man kan. Ett filosoferande samtal mellan Jenny Lindberg, läkare som forskar om värdekonflikter inom njursjukvården, Jeanette Emt, filosof som undervisar i medicinsk etik och Daniel Brattgård, sjukhuspräst och före detta ledamot av Statens Medicin etiska råd, SMER. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten för att bara nämna några dumheter. Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, Om vanlig tillfällig dumhet. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Veckans citat En dumbom finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom. Nicolas Boileau, LArt poétique (1674)Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag inte säker. Albert Einstein (obekräftat)

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner.  För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal alltsedan stoikerna pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna eller ens de akademiska filosoferna hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar.  Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ödmjuk över. Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet? Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Är smak en social eller sensorisk fråga? Musikern Caroline Leander, filosofen Jeanette Emt och smakentusiasten Stellan Hökfelt smakar, smackar och snackar om saken. Möjligen vänder vi oss för mycket utåt och lyssnar för mycket på andra, när vi ska ta reda på vad vi gillar och inte. Smak kan vara ett sätt att lära känna sig själv och bli en självständig människa.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur gör man, med tanke på människans inneboende viljesvaghet - akrasia? Ett samtal mellan dramatikern Christina Ozounidis, filosofen Jeanette Emt och Per Johnsson, psykolog, under ledning av Lars Mogensen. Nyårsdagen genomlevs i eftertankens kranka blekhet för miljoner svenskar, som mot bättre vetande uttalat mer eller mindre högtidliga utfästelser om ett sundare leverne under 2015. För, viljesvaga som vi är, hur stor är chansen att vi lyckas hålla vårt nyårslöfte? Vi tror oss vilja en sak, men gör en annan. Akrasia, kallade de gamla grekerna det. Vad är detta fenomen, finns det alls och vad beror det i så fall på? Och hur i all världen ska vi bära oss åt för att lyckas fimpa för gott, eller släpa oss till gymmet två gånger varje vecka hela året, eller vad det nu kan handla om? Är vi dåliga människor om vi bryter vårt nyårslöfte, eller bara mänskliga?

Sokrates påstod att filosofins främsta uppgift är att förbereda oss för döden. Filosofiska rummet tar påståendet ad notam och ägnar sig åt frågan om dödens dålighet, med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Döden är något de flesta inte ser fram emot. Många av oss fruktar den rentav. Men är den nödvändigtvis något dåligt? Samtal mellan författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Det finns argument som talar emot att döden skulle vara en negativ händelse och ett negativt tillstånd. Sokrates menade att själen närmar sig idévärlden efter döden, och sa enligt Platons dialog Faidon, den som utspelar sig under Sokrates sista timmar i livet, att ”Den som filosoferar på rätt sätt övar sig i att dö, och de minst av alla människor fruktar för att vara döda.” Trösterikt för alla filosofiintresserade, och kanske var det också något han sa för att stärka sig själv på det yttersta. Filosofen Epikuros framhöll att döden inte kunde vara dålig, för där vi är, är inte den, och där den är, är inte vi. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Filosofiska rummet samlar fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg. Äntligen sommarlov för landets studenter och förhoppningsvis välbehövlig semester för landets löneslavar, kanske till och med lite lugn för dagens överaktiva pensionärer? Då samlar Filosofiska rummet fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för hängmattan, stranden, torget eller var man nu önskar tillbringa sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg tala om bl a följande böcker: Better by mistake - The unexpected benefits of being wrong" av Alina Tugend. Ethics in the Light of Childhood av John Wall. Ull, av Hugh Howey. Acceleration, modernitet och identitet av Hartmut Rosa. Trötthetssamhället avByung-Chul Han. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist Redaktionens lyssningtips Sommaren är inte bara lästid. Den kan också vara lyssningstid. Filosofiska rummets poddarkiv är en skattkammare. ”Det är lite svindlande att titta i poddarkivet där det finns hundratals spännande, roliga, utmanande och ibland smått underliga program att välja bland”, säger Lars Mogensen. ”Om jag bara sticker ner näven i lådan hittar jag tre samtal jag gärna vill tipsa om som sommarlyssning.” Virilio och hastigheten. Ett samtal om hastighetens betydelse för människans utveckling. Varje ny brödrost är snabbare än den förra. Varje ny dator gör den gamla till en löjlig tröska. Enligt den franske filosofen Paul Virilio är hastigheten central om man vill förstå sig på våra samhällen. Men varje ny uppfinning bär också på en ny olycka. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70993?programid=793 Anscombe, Foot och dygdetiken. Ett samtal utifrån Elisabeth Anscombe och Philippa Foot – två av 1900-talets viktigaste moralfilosofer. Är det rimligt att handla så att en person dör om jag samtidigt räddar livet på fem? Och hur viktiga är mina avsikter i en viss situation för hur min handling ska bedömas? Anscombe stod Wittgenstein nära och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn - the Trolley Problem. Vi lät deltagarna – filosoferna Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt – grubbla kring tankeexperimentet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61274?programid=793 Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal, säger man. Tyvärr är dock sambandet mellan livslängd och ålder direkt och ofrånkomligt. Så vad gör vi när kroppen förlorar sitt underhållningsvärde, för att citera Kristina Lugn. Går de existentiella frågorna som är förknippade med processen att besvara nöjaktigt? Vad händer med själen när kroppen förfaller, och är vi över huvud taget samma person i våra olika åldrar? Ett samtal om åldrande från 2005 med författaren Jacques Werup som skulle fylla 60 det här året, terapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl, pensionären Annmari Asker samt filosofen Tobias Hansson. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=793625 Vad är bildning i vår tid? En gång i tiden innebar bildning att man kunde några klassiska språk, hade läst filosofi och var beläst i den klassiska litteraturen. Men vad är bildning idag? Förutom rent intellektuella insikter bör man ha koll på popmusiken, Barcelonas laguppställning och vad som rör sig i populärkulturen. I det här programmet möts skribenten Andres Lokko, författaren Martina Lowden och Göran Greider i ett samtal om vad en bildad människa i vår tid bör ha koll på. Programmet sändes i december 2007 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/92994?programid=793 Vad är politik? Valet 2010 gjorde Filosofiska rummet en ambitiös satsning på en serie om de olika ideologierna. I det avslutande programmet diskuterade vi vad som är politik. Ett program som kan vara värt att lyssna på igen så här i valtider. Medverkande är filosoferna Sven-Olof Wallenstein och Fredrika Spindler och estetikforskaren Cecilia Sjöholm. Programmet sändes i september 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/68052?programid=793 Språkets evolution. Varför pratar vi? Det är en fråga som inte är alldeles lätt att ta reda på. Kring talets ursprung finns en rad teorier som är svåra att verifiera vetenskapligt. Men att vi är sociala varelser som gärna vill ta ett snack med våra medmänniskor är drivkraft som är svår att underskatta. Författaren Lasse Berg,  kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och Karin Aronsson som förskar kring barns språkutveckling, diskuterar språkets evolution. Programmet sändes i maj 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793

Konstnären Carl Michael von Hausswolff målade akvareller med aska som han tagit ur en kremeringsugn i nazisternas förintelseläger Majdanek, och ställde ut dem på ett galleri i Lund. Nu berättar han varför i Filosofiska rummet, och han diskuterar konstens frihet med filosoferna Nils-Eric Sahlin och Jeanette Emt. På något sätt måste väl konsten få gå utanför rådande samhällsnormer för att kunna belysa och problematisera dem, och nog kan man hävda att censur och förbud kväser ett öppet samhälle? Samtidigt bör väl lag, moral och normer gälla alla? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen diskuterar vad som kännetecknar det som den brittiske ekonomen Guy Standing kallar för prekariatet - den nya farliga klassen. Arbetsrätten har länge varit omhuldad i välfärdssamhället Sverige. Men vad händer med den stora och växande skaran medborgare som är arbetslösa eller tillfälligt anställda, som inte vet om de har något jobb att gå till nästa månad eller redan imorgon? Och vad innebär prekariatet för samhället? Filosofiska rummet har träffat Guy Standing som framhåller ”prekariatet” som en ny, farlig samhällsklass, och samlat en kvalificerad panel för att diskutera detta prekariat. Gästerna heter Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen, och är respektive sociolog, filosof och socionom och fattigdomsforskare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt diskuterar kring vad vi har för praktisk nytta av filosofi i vardagslivet och i samhället. Vad är kunskap? Har vi en fri vilja? För många lockar filosofin till nyfiket tänkande om livet och världen, medan andra avfärdar filosofin som ett flummigt ämne för huvudfotingar, som grubblar över frågor fjärran våra dagliga liv. Så, är filosofin enbart ett intellektuellt fält eller kan den vara en källa till vägledning i vardagens praktiska bestyr och dilemman? Kort sagt, vad ska vi med filosofin till? Gäster är filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Kärleken är tålmodig och god, om man får tro Pauli brev till korintierna. Men det är knappast den enda definitionen, konstateras när etikforskaren och författaren Ann Heberlein diskuterar kärlekens väsen med filosofen Jeanette Emt och religionsfilosofen Ervik Cejvan. Kärleken kan vara våldsam i sitt begär och sin maktlystnad. Den kan förföra, förgöra och förvrida huvudet på den mest stillsamma och rationella människa. Om den alls finns, vill säga. För är inte det vi kallar kärlek mest en social konstruktion, en överenskommelse för att tillfredsställa vår önskan efter bekräftelse – eller för att samtidigt tillfredsställa och sätta tvångströja på vår otyglade sexdrift? Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion från Malmö för Sveriges Radio.

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner. För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal – alltsedan stoikerna – pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

Julen är en tid för gemenskap i familjens hägn - en tid när mycket ställs på sin spets: Vad är en familj? Hur ser sambandet ut mellan tvång och gemenskap? Kan jag behålla hörlurarna på under middagen? Måste jag visa glädje när jag får en kokbok jag inte vill ha? Är det anständigt att spendera tusentals kronor på ting som vi inte behöver när det samtidigt finns de i Sverige som inte har råd att köpa gympaskor till sina barn? Filosofiska rummet knäcker julens värsta nötter, tillhandahåller julrim och reson men också delikata dilemman att begrunda. Allt med hjälp av fyra filosoferande nissar: komikerna Anders & Måns (Johansson & Nilsson), kulturjournalist Per Svensson och filosof Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

En plötslig regnbåge över hustaken, ett ansikte i vimlet eller en handväska från en italiensk designer: Vad är skönhet? Är föremål vackra för att de skänker glädje eller skänker de glädje för att de är vackra? Vilken är skönhetens plats i konsten och hur förhåller sig skönhet till godhet och sanning? Om detta samtalar gästerna i Filosofiska rummet.    Det Sköna, inspelat inför publik på Dunkers kulturhus i Helsingborg på den av Unesco proklamerade Filosoferandets dag den 15 november. Gäster är Pontus Kyander, direktör för Trondheims konstmuseum, filosofen Jeanette Emt och Tulsa Jansson, filosofisk praktiker. Programledare: Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Livmodern, det mest mytomspunna kvinnliga organet och platsen för livets allra tidigaste skede. Dagens program går på jakt efter framtidens lösningar på infertilitet. För ett par veckor sedan utförde forskare i Göteborg de första livmodertransplantationerna från mor till dotter, och nästa steg är att bygga en livmoder. Sådana försök pågår runt om i världen och i flera fall har man lyckat hålla foster av däggdjur vid liv utanför kroppen. I Sverige jobbar forskare på att försöka bygga en livmoder som sedan ska kunna transplanteras in i kroppen. Om det visar sig fungera slipper man vara beroende av en donator och livmodertransplantationerna skulle bli enklare. Medverkar i programmet gör bland annat: biologerna Aarathi Prasad och Nick Otway, Mats Hellström och Mats Brännström, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, Uwe Ewald verksamhetschef vid nyföddhetsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filosoferna Jeanette Emt, Lunds universitet och Christian Munthe, Göteborg.

Filosofiska rummet avslutar vårsäsongen med två program fyllda med filosofiska boktips för semesterläsaren som kräver lite mer i den berömda hängmattan eller solstolen än lättsmält ond, bråd död. I förra programmet tipsade panelen om fyra 1900-talsfavoriter, och i detta det sista Filosofiska rummet före sommaruppehållet presenterar de fyra var sin nyutgiven tankebok för de mer krävande hängmatteläsarna: Jeanette Emt tipsar om Derek Parfits On What Matters, vol 1-2 från 2011 Kenneth Hermele tipsar om Jonathan Safran Foers Äta djur från 2011 Magnus Jiborn tipsar om Daniel Kahnemans Thinking, Fast and Slow från 2011 Jenny Maria Nilsson tipsar om Torbjörn Tännsjös Privatliv från 2010 Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet avslutar vårsäsongen med två program fyllda med filosofiska boktips för semesterläsaren som kräver lite mer i den berömda hängmattan eller solstolen än lättsmält ond, bråd död. Nästa vecka blir det idel nyutgivna böcker, men här tipsar expertpanelen om var sin 1900-talsfavorit: Jeanette Emt tipsar om Susanne Langer: Filosofi i en ny tonart från 1942. Kenneth Hermele tipsar om Carolyn Merchant: Naturens död från 1980. Magnus Jiborn tipsar om Thomas C Schelling: Micromotives and Macrobehavior från 1978. Jenny Maria Nilsson tipsar om Albert Camus: Människans revolt från 1951. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Böckerna som kommer att rekommenderas och diskuteras nästa vecka, 24 juni: Torbjörn Tännsjö: Privatliv (2010) Derek Parfit: On What Matters (vol 1-2) Daniel Kahneman: Thinking, fast and slow (2011; Tänka snabbt och långsamt, utkommer på svenska i oktober) Jonathan Safran Foer: Äta djur (2011)

Att vara eller inte vara, det är frågan - som inte bara Hamlet funderat på. Existentialisten Albert Camus menade i Myten om Sisyfos att självmordet är den enda riktigt viktiga filosofiska frågan: Är livet meningsfullt att levas, i en meningslös och absurd tillvaro? Andra filosofer avfärdar självmordet som omoraliskt, ytterligare andra som irrationellt: Självmordet är en permanent lösning på dett tillfälligt problem. Filosofin gör anspråk på att behandla de stora, eviga frågorna. Men i vilken grad förlitar sig den verkligt deprimerade människan på förnuftsmässigt, logiskt resonerande när hon tänker på liv och död? I Filosofiska rummet: Självmordstankar diskuterar författaren Niklas Rådström, som skrivit boken En handfull regn om sin barndomsvän och hans självmord, med psykiatern Åsa Westrin och filosofen Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

I SVT:s dramaserie Äkta människor utför ett slags humanoider, hubotar, alla slags tjänster åt de riktiga människorna. Serien är spännande och skrämmande som underhållning, men den kommenterar också vårt högteknologiska samhälle och väcker tankar om mänskliga mekanismer som vilja till makt, libido och främlingsfientlighet. Men hur stor är egentligen skillnaden mellan dessa hjälpredor och sexdockor, och oss äkta människor av kött och blod? Nya rön inom hjärnforskning, biologi och psykologi verkar ge allt mindre spelrum för den fria, väljande individen. Är vi kanske alla i själva verket hubotar, helt styrda av en avancerad mekanik och mjukvara som gör att vi handlar efter ett fixt och färdigt schema av drifter och instinkter? Gäster i veckans Filosofiska rummet är hjärnforskaren Germund Hesslow och filosoferna Asger Kirkeby-Hinrup och Jeanette Emt. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Det våras för den politiska teatern. Och i Malmö finns grupperna som handfast griper in i verkligheten. Genom att starta apotek, arrangera bröllop eller göra teater om Jimmie Åkesson. Men varför är verkligheten så lockande? Vad händer när teatern ruckar på gränsen mellan fiktion och verklighet? Och när upphör det att vara teater? I studion finns Jens Peter Karlsson från Teaterrepubliken, teatervetaren och recensenten Rikard Loman och Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri. Att se verkligheten i vitögat innebär - enligt vissa - att inse att undergången är nära. Vår civilisation är dödsdömd och det finns inget vi kan göra för att hindra det, skriver miljöjournalisten David Jonstad i sin bok Kollaps. Vi pratar undergångsskildringar med humanekologen Kenneth Hermele och filosofen Jeanette Emt. Dessutom dissekerar kulturpanelen: Mona Masri, Torbjörn Flygt och Tali da Silva, veckan som gått. Nya Vågen sänds från Malmö. Programledare: Karin Arbsjö. Producent: Ann Jornéus.

När vi läser om massmördare och våldsverkare tänker vi ofta att vederbörande måste vara galen - det är ju helt sjukt att begå så onda handlingar! Men lagens och experternas definition av sjukdom är inte riktigt densamma som i det allmänna medvetandet. Och inte sällan vacklar även expertisen; i Norge gör just nu olika läkare helt skilda analyser av massmördaren Breiviks mentala hälsa. I Filosofiska rummet: Ondska som sjukdom hör vi den norske filosofen Lars Fr H Svendsen, författare till Ondskans filosofi, diskutera med Pontus Höglund, som forskar i medicinsk etik vid rättspsykiatriska kliniken i Malmö och lundafilosofen Jeanette Emt. Det handlar om olika former av ondska och hur detta begrepp är kopplat till sjukdom, fri vilja och frivilligt handlande. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio. Finns ondska, eller är det en sjukdom som kan botas? Eller har du andra synpunkter på vad som sägs i programmet? Skriv en kommentar i vårt kommentarsfält - och tänk på att hålla god ton och att argumentera sakligt för din ståndpunkt!

Makt. Det är något malmklingande över ordet, något stålglänsande och karismatiskt. Makt är härligt men farligt, den riskerar alltid att slå över i maktmissbruk och förtryck. Man kan betrakta livet på jorden som en härva av intrikata maktrelationer. Man kan anse att makt i sig är något fult och ont, och att makt är till för att avslöjas och bekämpas. Men bör alla maktförhållanden utjämnas? Är den fullständiga jämlikheten ett ideal i alla lägen? Detta och många fler aspekter på makt diskuteras i veckans Filosofiska rummet, som än en gång är inspelat på Grubbelklubben på Moriska paviljongen i Malmö. Gäster är kulturvetaren Petra Ragnerstam, kulturjournalisten Per Svensson, filosofen Jeanette Emt - och en publik med många frågor och synpunkter. Programledare: Lars Mogensen.

En fråga som länge förbryllat psykologer och kognitionsvetare är hur människor kan vara så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang, och så bra i andra? Nu har frågan fått ett svar med en teori, argumentationsteorin, som menar att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Och eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, medan det kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra. Om argumentationsteorin, men också om andra funktioner med samtalet, samtalar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosoferna Gunnar Björnsson och Jeanette Emt, med Filosofiska rummets Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Den sjunde maj skulle den skotske 1700-talsfilosofen David Hume ha fyllt 300 år - om han hade fått leva. Fast egentligen är han odödlig, skeptikern, emotivisten och empiristen; upplysningsfilosofen som betonar känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I veckans Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser David Hume vara en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

När filosofen Brian Leiter på sin blogg ordnade en omröstning om 1900-talets viktigaste moralfilosofer, hamnade två kvinnliga filosofer på tredje och fjärde plats. Elisabeth Anscombe och Philippa Foot har båda bidragit till att utveckla den moderna dygdetiken. Anscombe stod Wittgenstein nära, och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn, the Trolley Problem. I Filosofiska rummet idag presenteras och diskuteras de båda brittiska filosoferna med hjälp av tre nordiska: Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Produktionsbolaget Lokatt Media har gjort programmet för Sveriges Radio.

Söndag 20 mars 17.00 i P1 (repris fredag 25 mars 21.03) Immanuell Kants teorier om tinget-i-sig är en av de verkliga grundbultarna inom filosofin. I huvuddrag handlar det om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen. Filosofin kring tinget-i-sig består av snåriga tankebanor och en omfattande begreppsapparat. I veckans Filosofiska rummet försöker vi reda ut begreppen. Gäster är Jeanette Emt, praktisk filosof vid Lunds universitet som översatt Kants verk Kritik av det rena förnuftet och Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg Här nedan kan ni i respektfull ton kommentera och diskutera programmet: Kan vi nå kunskap om verkligheten eller inte?

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman, som i radiobearbetning löper som följetong i P1, undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån den pågående radioföljetongen Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper, som sänds som radioföljetong i P1 på vardagar 22 november till 17 december, omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån radioföljetongen Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Men är visdom en kvalitet som premieras när nu svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna - eller ens de akademiska filosoferna - hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ödmjuk över. Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet? Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Elfte och sista delen: Rum och resonans. Musik brukar förknippas med tid, tonerna beskriver en rörelse i tiden. Men de klingar också i ett rum - också den dimensionen är högst relevant när man talar om musik. Rum och resonans, klang och akustik är begrepp som står i fokus i det sista avsnittet av Musikalismer för den här säsongen. Flöjtisten Jörgen Tånnander och musikvetaren Frans Mossberg skärskådar alla upptänkliga aspekter på musikens och rummets förhållande, tillsammans med programledaren och filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö. Lästips: Rum människa musik. Essä, Gunnar Bucht.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del tio av elva: Det sköna. Vad är skönhet i musik? Kan musik bli för vacker? Hur blir Stravinskijs brölande dissonanser i Våroffer ett uttryck för skönhet? Och det brusiga och distorderade hos My Bloody Valentine? I programmet medverkar journalisten Karin Arbsjö och dirigenten Daniel Hansson. Det är det avslutande i Musikalismers serie om värdetriaden det sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del nio av elva: Det goda. Kompositörer har ofta velat tjäna det goda och den höga moralen. Men kanske oftare har musiken använts med onda syften. Som propaganda, förförelse och tortyr. Musikern, författaren med mera Peter Bryngelsson och Nöjesguiden-redaktören Isabelle Ståhl samtalar om musik i det onda och det godas tjänst. Programmet är den andra delen i Musikalismers värdetriad: Det Sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del åtta av elva: Det sanna. Är det möjligt att uttrycka en ståndpunkt genom endast toner? Och kan en västerländsk tonsättare skapa tonbilder av vatten på ett sätt som gör att även folk som aldrig lyssnat till västerländsk musik förstår att det just handlar om vatten? Finns det någon objektiv sanning i musiken, eller är allt som vanligt beroende av människors erfarenheter och referensramar? Frågorna diskuteras av Bengt Edlund, professor emeritus i musikvetenskap i Lund och Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programmet är den första delen i Musikalismers serie utifrån Platons värdetriad: Det sanna, Det goda, Det sköna, och leds som vanligt av filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets webbsida under sverigesradio.se. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras fö

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del sju av elva: Det medfödda instrumentet. Veckans Musikalimer handlar om det mest uttrycksfulla och känsliga instrumentet av alla: den mänskliga rösten. I programmet möts sångpedagogen Britta Johansson och logopeden Viveka Lyberg Åhlander i ett samtal som kretsar kring allt från sköna koloraturarior och kastratmusik till bräkande strupsång och avgrundsvrål. Dessutom avslöjas äntligen färgen på åttiotalsfenomenet Kate Bushs säregna stämma. Programledare som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under sverigesradio.se. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Hur uppstår musik i nuet? Varifrån hämtas tonerna? Författaren Thomas Millroth och musikern och filosofen Christian Munthe samtalar med programledare Jeanette Emt om improvisationens natur och förutsättningar, och diskuterar favoritsolon ur jazzens och rockens repertoar.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del fem av elva: På erotikens ocean. Musiken är en förförisk konstform. Den kan verka rent sexuellt upphetsande och väcka erotiska associationer. Så kan finalen i andra akten av Mozarts opera Figaros bröllop uppfattas som en kavalkad av små orgasmer. Musik kan ackompanjera eller initiera de mest skabrösa aktiviteter, och den kan smeka på ett sätt som lovar mycket mer än bara vänskap. Veckans Musikalismer handlar kort sagt om musik och erotik och utgörs, förutom av många sköna vax, av en tätatät mellan operatonsättaren Jonas Forssell och programledaren och filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del tre av elva: Om tolkning. Man översätter inte lyrik, man tolkar den. På samma sätt kan det tyckas vara med musiken: Man tolkar den i samma stund som man får ett notblad att klinga. Men är det så? I veckans Musikalismer analyserar programledare Jeanette Emt och pianisten och musikprofessorn Hans Pålsson vad det är som kan hända mellan notbladet och ljudvågorna. Och vilket är förhållandet mellan texttrogenhet och det individuella fingeravtrycket? Samtalet uppehåller sig mycket vid Beethoven, vars trettiotvå pianosonater Hans Pålsson framförde utantill under åtta konserter på sjutton dagar i vintras. Förutom Jeanette Emt ingår Tor Billgren, Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist i redaktionen. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Pascals Tankar är av det eviga slaget alltså fortfarande tänkvärda. Många av dem ryms dessutom inom 140-teckenformatet för en så kallad tweet i det sociala mediet Twitter. I veckans Filosofiska rummet presenteras Blaise Pascal och diskuteras Twitter: Vad är det, hur används det och vad har det för möjligheter och begränsningar? Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Kunskap, kärlek, vänskap och välstånd. Alla värden som väl de flesta människor eftersträvar. Varför? För att de skänker njutning. Det är i alla fall den nyblivne doktorn i filosofi David Brax teori. I veckans Filosofiska rummet försöker han övertyga filosofen Jeanette Emt och datorspelskonstruktören David Polfeldt om detta, och om att hedonismen är en seriös etisk förklaringsmodell. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vi svenskar lever allt längre medellivslängden i Sverige har ökat med fyra år de senaste tjugo åren. Samtidigt utvecklas läkekonsten. Allt fler liv kan räddas och förlängas. Men det kostar. Och vårdens resurser är begränsade. Trots likavärdesprincipen måste sjukvården börja prioritera bland patienterna. Kanske kan egenansvaret tas med i beräkningen över vem som ska vårdas först? För vissa skador och sjukdomar har patienten själv åsamkat sig genom en onyttig livsstil. Men är det rättvist att välja bort alla överviktiga, kedjerökande streetracingförare utan vare sig cykelhjälm eller bilbälte? Är inte de också människor? Gäster: Vem är mest värd i vården? Om prioriteringar, är medicinetikerna och filosoferna Karl Persson och Jeanette Emt, samt akutkirurgen Birgitta Arneklo-Nobin.

Vi svenskar lever allt längre medellivslängden i Sverige har ökat med fyra år de senaste tjugo åren. Samtidigt utvecklas läkekonsten. Allt fler liv kan räddas och förlängas. Men det kostar. Och vårdens resurser är begränsade. Trots likavärdesprincipen måste sjukvården börja prioritera bland patienterna. Kanske kan egenansvaret tas med i beräkningen över vem som ska vårdas först? För vissa skador och sjukdomar har patienten själv åsamkat sig genom en onyttig livsstil. Men är det rättvist att välja bort alla överviktiga, kedjerökande streetracingförare utan vare sig cykelhjälm eller bilbälte? Är inte de också människor? Gäster: Vem är mest värd i vården? Om prioriteringar, är medicinetikerna och filosoferna Karl Persson och Jeanette Emt, samt akutkirurgen Birgitta Arneklo-Nobin.

11 jan kl. 17.03, repris 16 jan kl 21.03 Du är din egen sanning och det är bara du själv som kan svara på meningen med livet. Så skrev den danske diktarfilosofen Søren Kierkegaard för mer än hundrafemtio år sedan. Läst idag liknar det påfallande mycket något som en väloljad livscoach anno 2009 skulle kunna haspla ur sig. Men går Kierkegaards filosofi verkligen att jämställa med första bästa personliga utvecklare? Han såg också andlighet och en personlig kontakt med Gud som människans högsta uppnåbara stadium. Men vad har Gud med mänskliga, fria val att göra? Ateism var tvärtom en grundbult i den form av existentialism som Jean-Paul Sartre formulerade hundra år efter Kierkegaard. I veckans Filosofiska rummet diskuteras ändå en möjlig existentialism för den moderna människan med utgångspunkt i den gamle dansken. Medverkar gör prästen och kierkegaardforskaren Ted Harris, som tillsammans med journalisten Ann Lagerström har författat ”Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan”. Enligt beskrivningen från förlaget är det en bok i ”andlighet för moderna sökare”. Övriga gäster är Lone Koldtoft, kierkegaardforskare och högskoleadjunkt i danska, och Jeanette Emt, praktisk filosof. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Veckans citat: ”Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv”. - Søren Kierkegaard Boktips: Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan. Av Ted Harris och Ann Lagerström Tänkarens mångfald. Nutida perspektiv på Søren Kierkegaard. Red. Lone Koldtoft, Jon Stewart och Jan Holmgaard. Jeanettes Kierkegaardfavoriter: Antingen - eller, Stadier på livets väg och Fruktan och bävan Lones Kierkegaardfavoriter: Sygdommen til Døden, Frygt og Bæven, samt några av hans uppbyggliga tal: Lillien på Marken og Fuglen under Himlen, Tale ved en Grav. Sekundärlitteratur: Kresten Nordentoft: Kierkegaards psykologi, Birgit Bertung: Den dialektiske svæven, Allastair Hannay: Kierkegaard. A biography, Gregor Malantschuk: Fra individ til den Enkelte. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. www.lokattmedia.se

Söndag 21 sept 17.00 i P1, repris fredag 26/9 21.03 Småprat, struntprat, skitsnack, skvaller – kärt barn har många namn. Men varför är vi så förtjusta i att prata strunt? Det tycks som att nonsens, det som saknar mening, ändå på något vis är meningsfullt för människor. Medan apor putsar varandras päls för att skapa tillit pratar människor strunt, menar till exempel den brittiske evolutionsbiologen Robin Dunbar. Ändå torde struntprat vara problematiskt ur filosofisk synvinkel. För hur ska en filosof, en ”vän av visdom”, kunna uppskatta sådant tal som inte bryr sig det minsta om sant och falskt? Den amerikanske filosofiprofessorn Harry Frankfurt hävdar att dagens marknadsinriktade samhälle uppmuntrar struntprat: Den som ska sälja en vara eller ett budskap drivs inte av motivet att säga sanningen om det. Filosofin skapar sig denna vecka ett rum på biblioteket i Dalby utanför Lund. Inför publik pratar programledare Lars Mogensen strunt tillsammans med Viveka Adelswärd, professor i samtalsforskning, Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap och Jeanette Emt, universitetsadjunkt i praktisk filosofi. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosofiska Rummet söndag 31 augusti 2008 kl 17.03, repris 5/9 2008 kl 21.03 Ruben Östlunds film De ofrivilliga, som visades i Cannes i våras och går upp på svenska biografer senare i höst, gestaltar grupptryckets ibland katastrofala följder för individen. Samtidigt bygger vårt politiska system, och inte minst fackföreningarnas kamp för arbetsrätten, på kollektivets vilja som värn mot enstaka maktgalningar och blind kapitalism. Sedan ett par år framhåller dessutom nätvisionärerna allt oftare kollektivets kraft och sammantagna vishet som argument för Internets saliggörande. Som en fristående pendang till Filosofiska rummet: Ayn Rand och individualismen från den 30 mars, samtalar Filosofiska rummet nu om möjligheter och risker i kollektivets kraft. Gäster är filmregissören Ruben Östlund, filosofen Jeanette Emt och journalisten Anders Mildner. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Söndag 30 mars 17.03, repris 4 april 21.03 Den rysk-amerikanska författaren och kult-tänkaren Ayn Rands idéromaner Urkällan (1943) och Och världen skälvde (1957) fascinerar och förskräcker i sin häftiga kritik av kollektivismen och nästan fascistoida hyllning till det starka i individen – eller den starka människan, allt efter hur man läser henne. Ayn Rand flydde Sovjet för USA, påverkades som författare av Victor Hugo och Fjodor Dostojevskij och som tänkare av Aristoteles och Nietzsche. Hur påverkar hon själv, denna idealistiska och ärkeliberala författare, en svensk läsare idag? Ledarskribenten Heidi Avellan, kulturjournalisten Tor Billgren, filosofen Jeanette Emt och Rand-kännaren Mattias Svensson diskuterar Ayn Rands idéer och inflytande med programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.

P1 söndag 20/1 kl 17.03, repris fredag 25/1 kl 21.03 Filosofiska rummet: Karaktär. Vad är det att ”ha karaktär”, och är det över huvud taget något eftersträvansvärt? Den tyske sjuttonhundratalsfilosofen Immanuel Kant menade i alla fall det. Han skrev om saken i Anthropologie in pragmatischer Hinsicht, som filosofen Jeanette Emt håller på att översätta till svenska. Där skriver han bland annat:   ”Man säger att poeter inte har någon karaktär, t ex att de hellre förolämpar sina vänner än ger upp ett lustigt infall, att karaktär inte alls kan påträffas hos hovfolk, som måste foga sig i alla former, och att det är illa beställt med karaktärens fasthet i prästerskapet, som i samma sinnesstämning betygar sin vördnad för både Herren i himlen och herrarna på jorden, […]. Kanske är det dock filosoferna som bär skulden för detta. De har fortfarande inte analyserat och kastat ett tillräckligt klart ljus över detta begrepp, och dygden har de bara redogjort för i brottstycken, men aldrig försökt sig på att framställa i hela dess sköna gestalt för att göra den intressant för alla människor.” Filosofiska rummet ser det som en direkt utmaning, och framställer begreppet med hjälp av filosof Jeanette Emt, psykolog Eugenia Rozenberg och dramatiker Cristina Gottfridsson. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.   Veckans citat När man ingen karaktär har så får man lov att skaffa sig en metod. Albert Camus, Fallet (1956)

Går konsten idag mest ut på att posera med ett slags kvasi-provokationer? Konstnären Lars Vilks, den danske akademiledamoten Frederik Stjernfelt och filosofen Jeanette Emt samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten för att bara nämna några dumheter. En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, Om vanlig tillfällig dumhet. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen.