Podcast appearances and mentions of jesper larsson

Jesper Larsson is a Freelance PenTester. Jesper works with a hacker community called Cure53. Co-organizes SecurityFest in Gothenburg, Sweden. Hosts Säkerhetspodcasten or The Security Podcast. Jesper is also a Star on Hackad, a Swedish TV Series about hacking.   Do you have something cool to share? Some questions? Let us know: - web: kubernetespodcast.com - mail: kubernetespodcast@google.com - twitter: @kubernetespod   News of the week Kubernetes Removals, Deprecations, and Major Changes in Kubernetes 1.29 Introducing SIG etcd etcd, with Marek Siarkowicz and Wenjia Zhang (The Kubernetes Podcast from Google) WebAssembly (WASM) and OpenShift: A Powerful Duo for Modern Applications Linux Foundation Events Pass the torch in ContribEx #7603 Links from the interview Cure53 Hacker Community Säkerhetspodcasten Hackad TV Show on IMDB SecurityFest Gothenburg Falco by Sysdig Wolfi by Chainguard The Untold Story of NotPetya, the Most Devastating Cyberattack in History Links from the post-interview chat The Untold Story of NotPetya, the Most Devastating Cyberattack in History

Rune Lindgren har olovligen uppfört en ramp och en brygga för att hans dotter ska kunna ta sig ner till vattnet med rullstol. Nu skriver han ett sista brev till kommunen. Peter Andersson läser Jesper Larssons nyskrivna radionovellRune bor i en liten kommun där alla känner alla och han vet att folk pratar om det som hände hans dotter Johanna, att det till och med sägs att hon får skylla sig själv för att hon nu sitter i rullstol."Ang. ärende 6.14" är ett rasande brev om ett bygglovsärende, men kanske framförallt en berättelse om en far och hans dotter.Jesper Larsson vann tidigare i år Sveriges Radios Romanpris för sin roman Den dagen, den sorgen. Han debuterade 2003 med "Snö, tårar", som följdes av "Hundarna" 2007.Peter Andersson är skådespelare och har setts i en lång rad roller för film, tv och teater. I P1 har han tidigare bland annat hörts läsa "De osynliga" av Roy Jacobsen.Av: Jesper LarssonUppläsning: Peter AnderssonTeknik och slutmix: Hanna Melander och Sven NordströmProducent: Camilla Blomqvist

Nu söker Kulturredaktionen representanter till 2023 års lyssnarjury som ska utse vinnaren av Sveriges Radios romanpris under Litteraturveckan i P1. Juryn ska utgöras av representanter för fyra bokcirklar som alla får läsa och diskutera de nominerade romanerna.Senast 7 november uppmanas bokcirklar från Gotland och Östergötland skicka in sin ansökan till romanpriset@sverigesradio.se.Vilka fyra romaner som nominerats till Sveriges Radios Romanpris 2023 avslöjas 11 januari. Vinnaren avslöjas i Lundströms Bokradio lördagen 29 april.Litteraturveckan i P1 är en hel vecka som manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2023 genomförs den för sjunde året i rad. Prisutdelningen av Sveriges Radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpris sker under Litteraturveckan, vecka 17.2022 gick Sveriges Radios Romanpris till Jesper Larsson för Den dagen den sorgen, Sveriges Radios Lyrikpris till Hanna Hallgren för diktsamlingen Ensamhetsträning med Majken Johansson och Sveriges Radios Novellpris till Malin Wollin för radionovellen Sorgen i deras ögon.

Í þættinum Orð*um bækur er að þessu sinni rætt við Berglind Ósk Bergsdóttir sem íi vikunni sendi frá sér smásagnasafnið Breytt ástand en áður hefur Berglind Ósk sent frá sér tvær ljóðabækur Berorðað (2016) og Loddralíðan (2021). Berglind les brot úr sögunni Kaffiþjónusta úr bókinni. Þá er í þættinum rætt við Linu Karlmteg bókmenntagagnrýnanda og bókmenntaþáttagerðarkonu hjá sænska útvarpinu, SR um bækurnar sem Svíar tilnefna til Bókmenntaverðlauna Norurlandaráðs. Bækurnar sem Svíar tilnefna árið 2022 eru báðar stuttar skáldsögur og fjalla þær báðar um karlmennsku þótt með ólíkum hætti sé. Þetta eru annars vegar nóvellan Löpa varg (Hlauptu úlfur) eftir Kerstin Ekman og hins vegar Den dagen den soregn (Sá dagur sú sorg) eftir Jesper Larsson. Lesið er stutt brot úr Löpa varg í snörun umsjónarmanns. Umsjónarmaður Jórunn Sigurðardóttir Lesari: Gunnar Hansson

Í þættinum Orð*um bækur er að þessu sinni rætt við Berglind Ósk Bergsdóttir sem íi vikunni sendi frá sér smásagnasafnið Breytt ástand en áður hefur Berglind Ósk sent frá sér tvær ljóðabækur Berorðað (2016) og Loddralíðan (2021). Berglind les brot úr sögunni Kaffiþjónusta úr bókinni. Þá er í þættinum rætt við Linu Karlmteg bókmenntagagnrýnanda og bókmenntaþáttagerðarkonu hjá sænska útvarpinu, SR um bækurnar sem Svíar tilnefna til Bókmenntaverðlauna Norurlandaráðs. Bækurnar sem Svíar tilnefna árið 2022 eru báðar stuttar skáldsögur og fjalla þær báðar um karlmennsku þótt með ólíkum hætti sé. Þetta eru annars vegar nóvellan Löpa varg (Hlauptu úlfur) eftir Kerstin Ekman og hins vegar Den dagen den soregn (Sá dagur sú sorg) eftir Jesper Larsson. Lesið er stutt brot úr Löpa varg í snörun umsjónarmanns. Umsjónarmaður Jórunn Sigurðardóttir Lesari: Gunnar Hansson

Í þættinum Orð*um bækur er að þessu sinni rætt við Berglind Ósk Bergsdóttir sem íi vikunni sendi frá sér smásagnasafnið Breytt ástand en áður hefur Berglind Ósk sent frá sér tvær ljóðabækur Berorðað (2016) og Loddralíðan (2021). Berglind les brot úr sögunni Kaffiþjónusta úr bókinni. Þá er í þættinum rætt við Linu Karlmteg bókmenntagagnrýnanda og bókmenntaþáttagerðarkonu hjá sænska útvarpinu, SR um bækurnar sem Svíar tilnefna til Bókmenntaverðlauna Norurlandaráðs. Bækurnar sem Svíar tilnefna árið 2022 eru báðar stuttar skáldsögur og fjalla þær báðar um karlmennsku þótt með ólíkum hætti sé. Þetta eru annars vegar nóvellan Löpa varg (Hlauptu úlfur) eftir Kerstin Ekman og hins vegar Den dagen den soregn (Sá dagur sú sorg) eftir Jesper Larsson. Lesið er stutt brot úr Löpa varg í snörun umsjónarmanns. Umsjónarmaður Jórunn Sigurðardóttir Lesari: Gunnar Hansson

Í þættinum Orð*um bækur er að þessu sinni rætt við Berglind Ósk Bergsdóttir sem íi vikunni sendi frá sér smásagnasafnið Breytt ástand en áður hefur Berglind Ósk sent frá sér tvær ljóðabækur Berorðað (2016) og Loddralíðan (2021). Berglind les brot úr sögunni Kaffiþjónusta úr bókinni. Þá er í þættinum rætt við Linu Karlmteg bókmenntagagnrýnanda og bókmenntaþáttagerðarkonu hjá sænska útvarpinu, SR um bækurnar sem Svíar tilnefna til Bókmenntaverðlauna Norurlandaráðs. Bækurnar sem Svíar tilnefna árið 2022 eru báðar stuttar skáldsögur og fjalla þær báðar um karlmennsku þótt með ólíkum hætti sé. Þetta eru annars vegar nóvellan Löpa varg (Hlauptu úlfur) eftir Kerstin Ekman og hins vegar Den dagen den soregn (Sá dagur sú sorg) eftir Jesper Larsson. Lesið er stutt brot úr Löpa varg í snörun umsjónarmanns. Umsjónarmaður Jórunn Sigurðardóttir Lesari: Gunnar Hansson

Löpa var var nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022. Hör juryn diskutera Löpa varg av Kerstin Ekman Löpa varg handlar om 70-åriga, pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig som tillbringat sitt liv med bössan i hand, som får en omvälvande upplevelse när han möter en varg.Det är en roman om minnen, åldrande och kanske också om ånger. Men det är också en relationsroman, där Ulf och hans hustru Ingas förhållande har en central roll. Lyssnarjuryn imponeras av Kerstin Ekmans förmåga att med små medel, och ett tillsynes enkelt språk, berätta om allt från mänsklighetens stora frågor till vardagens detaljer med samma skärpa. Men juryn tycker också att Ulf bitvis är en väl grinig gubbe och har svårt för den styvnackade, manliga gemenskapen.Programmet sändes 7 april som en del av Litteraturveckan i P1. Det här är lyssnarjuryn: Parisa Hartman Mokarami Ulrica Skagert Mats Lieberg Agnes HellqvistÅrets nominerade romaner: Löpa varg av Kerstin Ekman Hölje av Pooneh Rohi Två pistoler av Klas Östergren Den dagen den sorgen av Jesper Larsson som också blev vinnare av årets RomanprisProducent: Nina Asarnoj Programledare: Lina Kalmteg Tekniker: Viktor Tjernell

Jesper Larsson vinner Sveriges Radios Romanpris för sin bok Den dagen den sorgen om en pappa som trots allt mer idoga försök glider längre och längre ifrån sin 13-åriga dotter, tills hon en dag försvinner helt. Möt Jesper Larsson i P1 Kultur Söndag. Tidigare vinnare av Sveriges Radios Romanpris1994 Lars Andersson Vattenorgeln1995 Carola Hansson Andrej1996 Henning Mankell Comédia infantil1997 Magnus Dahlström Hem1998 Elisabeth Rynell Hohaj1999 Magnus Florin Syskonen2000 Beate Grimsrud Jag smyger förbi en yxa2001 Agneta Pleijel Lord Nevermore2002 Kerstin Norborg Min faders hus2003 Torgny Lindgren Pölsan2004 Christine Falkenland Öde2005 Lotta Lotass Tredje flykthastigheten2006 Eva Adolfsson Förvandling2007 Jonas Hassen Khemiri Montecore: en unik tiger2008 Björn Runeborg Dag2009 Elsie Johansson Sin ensamma kropp2010 Aris Fioretos Den siste greken2011 Beate Grimsrud En dåre fri2012 Kristian Lundberg Och allt skall vara kärlek2013 Jonas Brun Skuggland2014 Kjell Westö Hägring 382015 Lotta Lundberg Timme noll2016 Aris Fioretos Mary2017 Caterina Pascual Söderbaum Den skeva platsen2018 Aleksander Motturi Broder2019 Sara Stridsberg Kärlekens Antarktis2020 Nina Wähä Testamente2021 Hanna Nordenhök Caesaria

Jesper Larsson får Sveriges Radios romanpris 2022! Efter idogt nagelfarande föll lyssnarjuryn för hans roman "Den dagen den sorgen", om en far som alltmer hjälplöst försöker närma sig sin dotter. I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios romanpris. Det blir blommor, diplom, och en extra lång fanfar! Tillsammans med Marie Lundström svarar han på de frågor som lyssnarjuryn skickat med: Är något i boken självupplevt? Vad fick du drivkraften ifrån? Kommer Melissa tillbaka?Själv hade Jesper Larsson föreställt sig att hans bok skulle gå ganska obemärkt förbi. Att bara bli nominerad tillsammans med Pooneh Rohi, Kerstin Ekman och Klas Östergren var en stor sak."Det kändes litet som om Färöarna hade kvalificerat sig till slutspelet i fotbolls-VM och hamnat i samma grupp som Tyskland och Brasilien, så jag hade nog inte så stort hopp om att det skulle gå hela vägen", säger Jesper Larsson i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Lyssnarna har röstat fram en vinnare av Sveriges Radios Novellpris 2022. Och så är Romanprisets lyssnarjury framme vid avgörandets ögonblick. Vilken bok är bäst? Dagens P1 Kultur börjar med Ukraina. För även Litteraturveckan i P1 påverkas av nyheterna från städer som Mariupol, Tjernihiv och Butja. En av de som flydde redan de första dagarna av den ryska invasionen är poeten Kateryna Babkina från Kiev. Fredrik Wadström ringer upp henne i Wroclaw i Polen för att prata om litteraturens roll när kriget blir allt grymmare.MÖT SVERIGES RADIOS NOVELLPRISTAGARE!Radiolyssnarna har röstat fram sin favorit bland de fem nominerade till Sveriges Radios Novellpris. Fanfarer och blommor! Möt årets pristagare Malin Wollin som är på plats i studion och berättar om att skriva för lyssnarna, om känslan av att vara novellpristagare och vad hon har läst själv under veckan. Vi pratar också med Charlotte Wiktorsdotter i Örebro, en av de lyssnare som röstat på vinnarnovellen "Sorgen i deras ögon" om en kvinna som blir besatt av dödsannonser.MARIE LUNDSTRÖM LÄSER OM BRUNO K ÖIJERVad händer med en gammal favoritdikt om man läser eller lyssnar på den igen när tiderna är oroliga? Marie Lundström om sitt eget läsande och Bruno K Öijers dikt "Vid ljusa bord".LYSSNARJURYN ÄR FRAMME VID FINALEN!Hela den här veckan har vår lyssnarjury djupdykt i de fyra nominerade romanerna till Sveriges Radios Romanpris 2022. Vem ska nu vinna Romanpriset? Kerstin Ekman, Pooneh Rohi, Klas Östergren eller Jesper Larsson? Det drar ihop sig till själva röstmomentet och spänningen stiger. Vi får följa med bakom kulisserna och in i det hemliga rum där överläggningarna pågår. Vinnaren tillkännages dock först lördag morgon, i Lundströms Bokradio 8.05.Programledare: Fredrik Wadström Producent: Anna Tullberg

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Hölje av Pooneh Rohi. I Ponneh Rohis roman Hölje vaknar en kvinna upp efter sin förlossning och minns ingenting. Hon vet inte varifrån barnet kommit, hon vet inte vad mannen vid hennes sida heter, hon vet inte vem hon själv är.I dagboksliknande avsnitt får läsaren följa kvinnan, som visar sig heta Mona, i hennes kamp för att försöka greppa tillvaron. Precis som alla nyblivna föräldrar drabbats Mona också av det aggressiva sömnbristens tillstånd samtidigt som hon vägrar acceptera omgivningens krav och förväntningar på henne.Hölje är en till omfånget liten bok, men som rymmer en värld av tolkningsmöjligheter.Lyssnarjuryn tycker att förklaringen förlossningspsykos ligger mycket nära till hands, men att det är ett för simpelt sätta att sammanfatta en komplex bok. Pooneh Rohis poetiska språk blir en lisa för läsaren när hen ska kämpa sig många beskriver det som en kamp igenom denna krävande roman.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistHölje av Pooneh RohiStarkt vitt ljus, blänkande stål och svart smärta. Huvudpersonen Mona vaknar och förstår inte var hon är. Men så plötsligt rör sig något halt och blodigt på hennes bröst, det är ett nyfött barn. Det visar sig vara en förlossningsbrits som Mona ligger på. Men hon vet inte hur hon har hamnat där.Så brutalt inleds "Hölje" av Pooneh Rohi. I korta stycken, under 17 dagar, får läsaren sedan följa med in i Monas inre, i kampen för att förstå vem hon är. Hon minns ingenting av sitt liv. Varken mannen, barnets far, eller lägenheten som de åker hem till. Inte ens sitt eget namn.Så en dag, på innergården, träffar hon den lilla flickan Terese. Mona försöker genom att ställa frågor till Terese, ta reda på vem hon var förut, innan barnet kom. Mot slutet av berättelsen tar mannen med Mona till svärföräldrarnas lantställe på en ö i skärgården. Där bestämmer sig Mona för att tillsammans med barnet fly från den hjälp som erbjuds henne.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Två pistoler av Klas Östergren. I Klas Östergrens roman Två pistoler sitter en åldrad man, hovstallmästare Munck, i karantän och reflekterar över hur han i sin krafts dagar hjälpte Gustav III att ha sex med sin hustru, Sofia Magdalena.Romanen är en lek med verklighet och fiktion och ställer också frågor om hur stora friheter en författare får ta sig.Lyssnarjuryn tycker att Klas Östergrens språkbehandling är i det närmsta genial. Han leker med orden: det pikanta blir rosenrött fnissigt, kungens och drottningens osäkerhet och sårbarhet smärtsamt blottad och Muncks grovhuggna karaktär blixtbelyst.Men juryn har också lite svårt att få ihop romanens tre delar till en helhet och saknar det som beskrivs i den tredje delen, nämligen att berättaren utnyttjar sin konstnärliga frihet till fullo.En jurymedlem saknar dessutom en utebliven trekant.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistTvå pistoler av Klas ÖstergrenÅret är 1831, koleran sveper över världen och i italienska Toscana sitter den 82-årige Adolf Fredrik Munck, utblottad och landsförvisad, och ser tillbaka på sitt liv. En gång var han hovstallmästare hos kung Gustav III. Nu har han förlorat allt, utom de två laddade pistolerna som ligger i pottskåpet i hans sovrum.För sin gamle trotjänare Ytterberg berättar han om sina dramatiska år vid hovet, och framför allt om den omtalade händelsen, då han möjligen handgripligen, hjälpte Gustav III och Sofia Magdalena i det kungliga sovrummet, för att en tronarvinge skulle kunna bli till.Två pistoler av Klas Östergren är en dokumentärroman om hovliv och svensk historia, om Adolf Fredrik Munck och Gustav III, men boken mynnar ut i en mer essäliknande text som diskuterar med vilken rätt en författare får skriva om en verklig person. Om det inte blir stor konst är författaren bara en fäsör, en obetydlig dussinkonstnär, är slutsatsen.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Löpa varg av Kerstin Ekman. Löpa varg handlar om 70-åriga, pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig som tillbringat sitt liv med bössan i hand, som får en omvälvande upplevelse när han möter en varg.Det är en roman om minnen, åldrande och kanske också om ånger. Men det är också en relationsroman, där Ulf och hans hustru Ingas förhållande har en central roll.Lyssnarjuryn imponeras av Kerstin Ekmans förmåga att med små medel, och ett tillsynes enkelt språk, berätta om allt från mänsklighetens stora frågor till vardagens detaljer med samma skärpa.Men juryn tycker också att Ulf bitvis är en väl grinig gubbe och har svårt för den styvnackade, manliga gemenskapen.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistLöpa varg av Kerstin EkmanUlf Norrstig är pensionerad jägmästare och lever sedan närmare femtio år tillsammans med svenskläraren Inga i ett litet samhälle intill skogen i Hälsingland.Ulfs 70-årsfirande närmar sig och han blickar tillbaka på sitt liv. Han tänker på djuren han skjutit och skadat, på skogen som han skött på det sätt som arbetsgivaren har önskat. Hela livet har han uppträtt korrekt och hållit sig till reglerna. Nu rannsakar han sig själv och sina minnen.En tidig morgon får han syn på vargspår i snön. Han sätter sig att vänta på sin utkiksplats, en begagnad grönmålad husvagn, parkerad intill myren. Efter en stund visar sig vargen. Mötet med det vilda djuret förändrar hans blick på sig själv och det liv han har levt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i Virginia Woolfs stråhatt och utse en vinnare. För 29:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi lämnar makten till lyssnarna!Fyra bokcirklar i Skåne och Blekinge har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i Lundströms Bokradio, lördagen den 9:e april 2022 kl 08.05 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistÅrets nominerade romaner"Löpa varg" av Kerstin Ekman"Hölje" av Pooneh Rohi"Två pistoler" av Klas Östergren"Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson

Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Den dagen den sorgen av Jesper Larsson. I Jesper Larssons roman Den dagen den sorgen försöker snickaren Bengt nå fram till sin 13-åriga dotter Melissa, utan att lyckas.Boken är en skildring helt utifrån den ensamstående tonårsförälderns perspektiv där han brottas med sin psykiska ohälsa, sina mindervärdeskomplex och sin saknad efter dottern och berättaren håller sig inte alltid till sanningen, eller i alla fall undanhåller sanningen.Lyssnarjuryn tycker att boken på ett fenomenalt sätt lyckas berätta om både mycket klass, sexualitet, uppväxt, vuxenblivande, föräldraskap, sorg, förlust, otillräcklighet, faderskap med väldigt få ord.Juryn tycker också att boken har ett varvande, intensivt språk som klistrar fast på läsaren.Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.Det här är lyssnarjurynParisa Hartman MokaramiUlrica SkagertMats LiebergAgnes HellqvistDen dagen den sorgen av Jesper Larsson13-åriga Melissa och hennes pappa Bengt bor ensamma i ett eget hus sedan Melissas mamma och Bengts fru, Grace, gick bort i cancer. Den dagen den sorgen handlar om deras vardag tillsammans. Bengt jobbar som snickare i hyreslängorna i området, men han har också fixat badrummet hemma hos en av Melissas väninnor som bor i fin villa.Den dagen den sorgen är berättad ur pappans perspektiv och hur han försöker hantera att dottern inte längre är ett barn. Hur hon söker sig bort från honom, till nya sammanhang.Men det är relationen till skrivarkursläraren Björn som får Melissas pappa att börja kontrollera sin dotter. Han läser sms:en i hennes mobil och följer efter hennes vita cykel med bilen. Ur hans perspektiv är det för att rädda henne från sexuella övergrepp. Men en dag försvinner Melissa helt.Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper Larsson

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. EKMAN, ROHI, LARSSON OCH ÖSTERGREN ÄR NOMINERADE TILL SVERIGES RADIOS ROMANPRIS 2022Dagens stora nyhet är offentliggörandet av vilka fyra svenskspråkiga romaner som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022. Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Kulturredaktionen i P1, kommer till studion och berättar mer om de fyra utvalda böckerna: "Löpa varg" av Kerstin Ekman, "Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson, "Hölje" av Pooneh Rohi och "Två pistoler" av Klas Östergren. Vinnaren tillkännages under Litteraturveckan i P1, som i år infaller den 4-10 april. Den som avgör vem som vinner Sveriges Radios Romanpris 2022, är vår alldeles egen Lyssnarjury som i år består av bokcirklar från Blekinge och Skåne.BERGSLAGEN INIFRÅN DEL 2: GRUVMUSIK OCH TEATER I BERGETI en serie reportage den här veckan besöker P1 Kultur Bergslagen där gruvindustrin under många år var den huvudsakliga näringen. Nu finns gruvorna och byggnaderna som hörde till kvar som ett slags minnesmärken i många byar och samhällen. De synliga byggnaderna ovan jord, eller gruvlavarna som de också kallas, innehöll bland annat den hissanordning som transporterade upp järnmalmen ur gruvschakten.En del av de här övergivna gruvlavarna har nu tagits över av kulturarbetare och blivit lokala kulturcenter. I det här reportaget ska vi bland annat till Ställbergs gruva i Ljusnarsbergs kommun som för tio år sen köptes av ett gäng unga konstnärer och musiker som kallar sig The Non-Existent Center. Katarina Wikars och Anna Karin Ivarsson åkte till Norberg i Västmanland, och till den stora Mimerlaven som reser sig mitt i samhället.OBS-ESSÄ: LINDA SKUGGE ÄR LIKA BRA PÅ ATT MISSLYCKAS SOM DROTTNING KRISTINAMan är alltid nybörjare i konsten att leva. Så lyder nummer 758 av drottning Kristinas maximer. Kristina är en av våra mest fascinerande regenter, men bilden av henne blir inte komplett om man inte ser till hennes många motgångar. Det menar författaren Linda Skugge som i den här essän reflekterar över de många misslyckandena i både drottning Kristinas och sitt eget liv.DEN AFRIKANSKA FILOSOFEN KWASI WIREDO DÖDI helgen dog en av vår tids största Afrikanska filosofer - Kwasi Wiredu från Ghana. Han blev 90 år gammal och har bland annat undervisat vid University of South Florida i Tampa. Det skriver franska Le Monde. Kwasi Wiredu var en av de viktigaste postkoloniala tänkarna och var specialist på logik, epistemologi dvs läran om kunskap och analytisk filosofi. Bland annat diskuterade han språkets roll i början av de afrikanska ländernas frigörelse från kolonialismen. Filosofiprofessorn Kwame Anthony Appiah på New York University skrev på Twitter häromdagen att om man inte känner till Wiredu - så BÖR man göra det. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

This episode is in Swedish I det här avsnittet av SAQMI Play möter Anna Linder och Malin Holgersson konstnären Marie Falksten. Som en del av kollektivet Tjejfilm gjorde Marie den första kända svenska lesbiska filmen Eva och Maria, som premiärvisades 1983 på dåvarande queerklubben Touch i Göteborg. Inspelningen gjordes via Skype den 5 november 2020. Marie Falksten är född och baserad i Göteborg. Under gymnasietiden drog hon till Israel för att jobba på kibbutz och återvände sen efter studenten för att läsa hebreiska och gå på konstskola i Jerusalem. Tillbaka i Sverige pluggade hon konsthistoria på universitetet och gick på Konstindustriskolan, som idag är Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Efter sin examen där började Marie studera film vid Dramatiska Institutet i Stockholm (kurser i dramaturgi, filmfoto, redigering, video) Marie är född 1948 i Göteborg och har varit verksam sedan 1979 som konstnär och filmare. Marie var även mycket aktiv inom föreningslivet i Göteborg och skapade platser för lesbiska konstnärer, författare och filmare genom att anordna mängder av kulturarrangemang. Se filmen på Filmarkivet.se och läs även intervjun från 2017 av Jesper Larsson, filmvetare. Se även Maries hemsida med bilder, målningar och pressklipp. OM FILMEN EVA OCH MARIA: Synopsis: En film om kärlek mellan två kvinnor. En positiv film om kärlek mellan två unga kvinnor. Filmen tar sikte på lyckan och glädjen i en lesbisk relation. Här finns den första förälskelsens osäkerhet och glädje. Vi följer Eva och Marias känslor, hur deras kärlek växer och mognar. Vi möter förståelse och tolerans men också fördomar och oförstånd från släkt och vänner. Eva och Maria träffas och blir kära på körskolan. Filmen handlar om reaktioner från kompisar och föräldrar. En utbildningsfilm med syfte att ge en positiv bild av kärlek mellan två unga kvinnor. Filmen producerades av kvinnofilmkollektivet Tjejfilm, som också bidrog till den feministiska filmverksamheten på Kvinnohuset i Göteborg, där Kvinnobion arrangerade filmfestivaler, seminarier och workshops. Filmfakta: Regi: Tjejfilm, Manus: Marie Falksten, Mary Eisekivits, Annalena Öhrström, Filmfoto: Marie Falksten, Maria Brännström, Musik: Mary Eisikovits, Annbritt Ryde, Brittmarie Brax, Ljud: Annalena Öhrström, Stina Sundberg, Klippning: Marie Falksten Premiär: 3/10-1983, 29 min, Färg, Original 16 mm normalbild (1,37:1), Optisk mono, Produktionsbolag: Filmkollektivet Tjejfilm, Produktionsstöd av Socialstyrelsen, RFSL och RFSU, Filmlaboratorium Filmteknik AB. Distribution: Tjejfilm och Kvinnofolkhögskolan Göteborg Medverkande: Isabella Murray, Marika Nasiell, Mia Breide, Monika Englund, Sven-Erik Goude, Svea Hagsgård, Lars Lund, Anders Näslund, Björn Ryfors Filmen Eva och Maria vann hederspris vid DYKEYE - Queer & Feminist Video Festival i Stockholm 1999. Festivalen arrangerades under två år 1998 och 1999. Initiativtagare: Cecilia Neant Falk (nu Sander Neant Falk), Katarina Johansson och Jenny Sahlström. Vid festivalen visades även filmen Manhood av Mia Engberg som ingår i projektet Queer Moving History. FILMOGRAFI MARIE FALKSTEN: Eva och Maria (1983, 29 min) Bokbussen kommmer (1981, 23 min) Filmen gjordes tillsammans med Annika Geijerstam och Stina Sundberg Pictures from Dublin (1973, 7 min) En stillbildsfilm av Marie Falksten. Ljud av Annalena Öhrström. About Eva and Maria: (from Marie Falkstens archival material at SAQMI) Eva and Maria in love with each other! The film concentrates on the happiness and joy in a lesbian relationship, not the possible problems and conflicts. The two girls meet at a driving school. Here you have the awkwardness, the uncertainty and the exaltation in a first love. We follow Eva and Maria´s feelings evolve and see how their love matures. In the film are also Maria´s parents. Maria´s mom is understanding, she sees that their love is something that gives them happiness and strength, something positive for her daughter. Maria´s dad on the other hand feels both provoked and frightened by his daughter´s lesbianism. This is evident in his prejudiced outbreaks against Maria and in his lack of knowledge and understanding of another way of living. Gruppen Tjejfilm började planera och arbeta med filmen Eva och Maria i slutet av 70 talet och fortsatte efter att den var färdig 1983 med att distribuera filmen via Biofem som bildades i början av 1983 och som även distribuerade några andra filmkollektivfilmer från Norge och Danmark. Biofem som bildades i början på 1983 och verkade under några år framåt. Kvinnobion startade 1979 och höll på i 5 år. Här visades cirka 70 filmer och varje termin visades en barnfilm. Credits SAQMI Play: Producenter: Anna Linder och Malin Holgersson Design och kod: Vincent Orback Komposition: Amanda Lindgren Klipp och mix: Malin Holgersson Ansvarig utgivare: Anna Linder SAQMI Play produceras med stöd av Kulturrådet och Stiftelsen Riksarkivarie Åke Kromnows Jubileumsfond

Vad är VDs roll på Kulturhuset Stadsteatern? Vilka ledaregenskaper krävs? Hur samarbetar en VD med en politiskt tillsatt styrelse? Hur påverkar samhällsförändringar ett kulturhus? Hur kan man samla och motivera många skilda konstnärliga verksamheter och medarbetare för att arbeta mot ett gemensamt mål? Och vad är målet? Möt Jesper Larsson, chef för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm sedan november 2019.

Anders Andersson stred om rätten att skörda torv ur en mosse i nästan 30 år. Den bittra striden mot grannen berodde på att reglerna kring arrende ändrats. Att strida i nästan 30 år om en torvmosse kan te sig som mycket bråk för ingenting sett med dagens ögon. Men det är just en sådan strid som Släktband ska handla om idag. I slutet av 1800-talet köpte sig Anders Andersson en fastighet i Svensköps socken i Hörby i Skåne. Till gården hörde en torvmosse som kom att bli hans öde. Den här mossfejden resulterade inte bara i ideliga rättegångar och böter för Anders utan också i att han fick utstå mycket spott och spe. Ing-Britt Svensson är barnbarns barn till Anders och bor bara ett par mil från den plats där striderna utspelade sig för drygt hundra år sedan. Och när hon och kusinen Anne Lindgren Olsson ville veta sanningen bakom mossfejden rullade en bitter och egendomlig historia fram. - I min familj har vi en historia som jag och min kusin blev intresserade av. Vi hade hört att våran anfader Anders Andersson, min mors morfar, hade haft det så besvärligt med olika rättegångar. Han hade suttit i fängelse och vi undrade vad det egentligen handlade om.  - Min kusin tog tag i detta och satte sig och läste i protokoll och domstolsböcker från tidigt 1900-tal. Anne fann ut att Anders varit stämd och hade tre olika rättsprocesser som varade i 30 år. Anledningen till att Anders Andersson fick ägna större delen av sitt vuxna liv till rättsprocesser var alltså en strid om den torvmosse som hade följt med på köpet av fastigheten Fulahultet i Svensköps socken i Skåne. Torven kunde man elda med istället för ved, och för Anders betydde det att han kunde sälja den skördade torven och på så sätt få en liten inkomst. Fastigheten Fulahultet låg bara ett stenkast från hans föräldrahem och till en början verkade nog livet bli ganska bra där på Fulahultet. Han hade träffat Anna Eriksdotter som var sömmerska och som han gifte sig med och fick två döttrar. Men snart visade det sig att Anna var hjärtsjuk och dog bara 37 år gammal i "hjärtlidande" som det står i kyrkboken. Nu var Anders ensam med de två flickorna som bara var 2 och 4 år. Och han såg sig tvungen att lämna bort flickorna till två skilda familjer. Men som om det inte var nog med sorger för Anders. Grannen som hette Anna Persson hade tidigare arrenderat torvmossen och hävdade nu att han stal hennes torv. - Hon skickade räkningar till Anders och han kunde inte betala och blev till slut stämd till tinget. Han hade ju betalt och ägde gården och marken.  Anders fick hjälp av en advokat i Hörby, men när de kom till tinget hade advokaten plötsligt gått över till Anna Perssons sida. Anders som hade betalat advokaten och ville ha tillbaka de 50 kronorna, men fick det inte. - Anders kallar advokaten för Judas Iskariot och blev stämd för ärekränkning. Anders samlade på sig mycket böter, berättar Ing-Britt Svensson, men eftersom han inte betalade omvandlades bötessummorna till fängelse och fjärdingsmannen kom att jaga honom. Anders körde med häst och kärra ner till Malmö där han sattes i fängelse.  Att Anna fortsatte att kräva ersättning för den torv som Anders uppenbarligen hade köpt och hade kontrakt på berodde på att reglerna för arrende hade förändrats. Tidigare hade man kunnat arrendera mark på 99 år och så stod det i grannen Anna Perssons arrendekontrakt. Enligt det skulle hon ha rätt till mossen ytterligare 36 år. Men när Anders Andersson köpte Fulahultet kunde man inte längre ha så långa arrendetider och därför var han övertygad om att hans köpekontrakt gav honom rätt att ta torven. De två kontrakten gick med andra ord omlott i tiden och ingen ville ge sig. Än i dag finns spår efter Anders ihärdiga arbete där han försökte bevisa sin rätt till torvmossen. Bland annat finns en väl tummad bok i civilrätt som Anders strukit under var och varannan mening i. Och den kanske hade han nog med sig när han sökte upp en ny advokat efter att ha avtjänat sitt fängelsestraff i Malmö. Och äntligen fick han lite medhåll. Den nye advokaten trodde på Anders och uppmanade honom att skriva till Kungs. Där fick Anders rätt. Men när Anders kom hem var det som om han tappade livslusten och levde inte länge efter han kommit hem från fängelset. Han dog på sin mosse när han passade sitt barnbarn.  Anders blev 63 år och hade ägnat nästan 30 år av sitt liv till att strida om rätten till torvmossen. Och när Anders var död flyttade äldsta dottern Alma och hennes man Henning till gården. Och granngården hade också bytt ägare. Och man kan tänka att striden om torvmossen då var över. - Men det visade sig att den här torvmossen spökade även för Alma och Henning. För de som hade stämt Anders innan fortsatte att jaga Alma och Henning. Det ledde till att de kände sig lite förföljda och till slut gav de upp och lät gården gå ifrån dom och gav sig iväg. Till Henning Olsson i Kilhult Sedan till vår kännedom kommit att ni innevarande år upptagit torv får vi härmed bringa i erinran att brukanderätten till ifrågavarande torvjordstycke innehaves av oss, och får vi tillika förbjuda eder att från mossen bortföra den upptagna torven med mindre ni dessförinnan till oss lämnar full ersättning för dess värde. Tollarp och Skettelljunga den 6 juni 1925 Jöns Jönsson Hanna Simonsson    Att en torvmosse kan generera så mycket bråk som i den här berättelsen om Anders kan verka egendomligt. Men den mark som idag är utan något större värde kan ha varit oerhört värdefull i gamla tider och har ofta gett upphov till segslitna konflikter. Det berättar Jesper Larsson som är agrarhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Markstrider var vanliga - Strider om markområden är något som är väldigt vanligt i svensk historia. Jag håller mest på med ytor som man har ägt gemensamt, men där kan man se hur man har stridit om beten, om vem som får ta ut ved, vem som får ta ut lövfoder och så vidare. Så det är vanligt att man bråkar. Att det blir så långdraget som i det här fallet, det är kanske inte lika vanligt, men själva bråket kan vara ett sätt att försöka fastställa vem som har äganderätt och vem som har utnyttjanderätt, säger Jesper Larsson Torvmossar kunde användas till flera saker. - I främst Skåne använde man torv för att elda med. Det andra användningsområdet var att använda torven som strö, dvs underlag för djuren i stallar och ladugårdar. Torven var bra på att samla upp näringsämnen från gödseln så att man fick bättre gödseleffekter på åkrarna. - Och när man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dikar ut mossarna och lägger dem under plogen för att öka sina odlingsarealer så får ju mossarna en helt ny funktion. Konflikterna om dessa lite udda markområden har sett olika ut i olika delar av landet, vilket förstås hänger ihop med att geografin, jordmånen och odlingsförutsättningarna har varit helt olika. Men det har också skiftat över tid. Det fanns andra tillgångar än torv som var attraktiva i det gamla bondesamhället. - I det förindustriella jordbruket, speciellt under 17- och 1800-talen, tog man tillvara allting, som vass till exempel, som fanns i sjökanterna. Det användes som foder eller till husbyggarna, och vass är ju ingenting som har nåt större värde i dagens jordbruk, konstaterar Jesper Larsson. I till exempel Skåne och Bohuslän var de så kallade Märgelgroparna en viktig tillgång. Det är ansamlingar av gamla snäckskal, som ströddes ut på åkrarna som jordförbättringsmedel. - Människan är ju extremt uppfinningsrik och nyfiken och då tar man reda på resurser i ens närhet som går att använda. Det är ju utmärkande för det förindustriella jordbruket att man hade väldigt stor kunskap om hur nästan allting kunde användas så att sånt som framstår som marginella resurser för oss idag kunde vara stora resurser på den tiden. Jesper Larsson har forskat mycket i norrländska källor, och där var myrslåttern, dvs det gräs till djurfoder som skördades på myrarna, viktig. - Myrslåttern var väldigt vanlig i norra Sverige, från Dalarna, Värmland, Hälsingland och norrut, och när man ökade andelen djur under tiden från 1600-1800-talet så blev den än viktigare. Myren blev en större och större resurs också för att få hö. Många av de här tillgångarna var gemensamma. Inom till exempel en by så hade man ofta organiserat det så att alla hade lika stor rätt att ta ut till exempel myrslåtter, vass eller snäckskal. Det fanns ingen ordningsmakt som höll reda på hur mycket var och en förbrukade, det fick gruppen hålla ordning på själv. Den viktigaste faktorn när det gällde att göra en rättvis fördelning, var att mycket av arbetet genomfördes gemensamt i lag. - Men det är klart att det också förekom att folk tog ut mer än de skulle, kanske fällde träd som de inte fick ta. - Men jag tror att man hade ögon i skogen, och den som hade tagit för stor del av det allmänna blev ställd inför tinget även om säkert en och annan kom undan, säger Jesper Larsson. Under 1800-talet genomfördes tre stora skiftesreformer i Sverige, då man bytte jord med varandra för att få mer sammanhållna gårdar. Men skiftena gjordes också med ambitionen att de tidigare gemensamma ytorna skulle bli privata, och det skulle visa sig vara väldigt svårt, någon gång till och med omöjligt. - Man måste värdera de resurser som fanns på utmarken och så får man försöka dela upp det så bra man kan inom skifteslaget. Men man kom ibland till delar som inte gick att dela inom skifteslaget, utan som fick fortsätta att vara allmänningar. En sådan sak var vägar, det var opraktiskt att ha en enda ägare, de måste fortfarande ägas gemensamt. - Däremot kunde man dela upp skötseln av vägarna. Grustag kan vara en annan resurs som kan vara nödvändig att äga gemensamt, eftersom det kanske bara fanns ett. I Hälsingland behövde man speciella linsänkesplatser när det var dags att röta linet innan man kunde göra trådar av fibrerna. Det fanns inte så många platser som passade till den sortens verksamhet, de fortsatte ofta att vara gemensamma. - Även myrtag, myrslåtter, kunde göras till kollektiva tillgångar efter skiftena för att varje enskild del skulle bli för liten om man delat upp den. Ju mer gemensamma saker man ägde desto mer komplicerade tenderade skiftena att bli. Jesper Larsson tar Dalarna som exempel, där man traditionellt hade haft många gemensamma tillgångar. - Där kunde skiftena bli extremt komplicerade och dra ut på flera decennier. Konflikterna omkring markområden har varit ständigt närvarande genom den moderna historien, men man har löst tvisterna på lite olika sätt i olika tider, berättar Jesper Larsson. Under sent 1800 och under 1900-talet, var det inte så vanligt längre, att marktvister hamnade i tinget. - Däremot var det otroligt vanligt att man drog såna här frågor till tinget under 16- 17- och tidigt 1800-tal, berättar han. Det berodde på att tinget var den plats där man tog upp de flesta ekonomiska frågor. De svenska domstolarna var speciella på det visar att lekmannainflytandet var stort, varje domstol bestod ju av tolv nämndemän som också var med och dömde, och de satt på unik kunskap om hur man gjorde inom sin socken eller sitt tingslag, och de kunde assistera domaren med frågor om sedvanerätter, hävd och tradition. Det gjorde att konflikterna kunde lösas bättre, tror Jesper Larsson, som har sett i sin forskning att det inte alltid verkar vara så viktigt att snabbt komma till ett avgörande i de här konflikterna, utan det viktiga är att man noggrant går igenom vad som har skett, och att de som har del i konflikten verkligen blir hörda. - Så många konflikter kunde på det viset pågå i många många år, och komma upp på ting efter ting där man tog upp samma frågor. - Om man tar tid på sig och ser till att lyssna på alla parter och diskuterar igenom alla delar av frågan ordentligt så är chansen större att man kommer fram till ett resultat som kommer att fungera i framtiden. Längre fram i tiden när det blev mindre vanligt att man gick till tinget, då löste man fler konflikter med hjälp av lantmätare eller medlare. Det låter ansträngande att hålla på och reda ut markkonflikter under många år, att ständigt mötas i tinget eller hos medlare, att ta om samma fråga gång på gång. Men Jesper Larsson menar att det här långsamma konfliktlösandet ofta kan ses som ett konstruktivt sätt att gemensamt komma fram till hur marken ska hanteras i framtiden. Han har kunnat konstatera att det är väldigt sällan som den här sortens strider leder till handgemäng eller slagsmål: - Nej, de brukar inte slå ihjäl varandra för såna här frågor, säger han, utan konflikterna handlar mer om att tydliggöra vad man får och inte får göra. - Det är klart att det händer att folk tycker väldigt illa om varandra, att konflikten blir personlig men oftast är konflikterna ofta ett sätt att reda ut frågor och komma vidare. - Jag vill till och med säga att konflikterna kan vara bra, på många sätt, slutar Jesper Larsson. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Gunnar Svensson slaktband@sverigeradio.se

Ein Paukenschlag jagte an diesem Montag den nächsten, denn unter anderem wurde Ljubomir Vranjes in Veszprem vor die Tür gesetzt. Aber nicht deshalb kommt die neue Ausgabe ein wenig verspätet daher, sondern weil sich der SC DHfK Leipzig von seinem Cheftrainer Michael Biegler getrennt hat. Ihm folgt mit André Haber auch dessen Vorgänger. Zusammen mit Matthias Roth von der Leipziger Volkszeitung wirft Moderator Sascha Staat einen intensiven Blick auf die Lage bei den Sachsen, die derweil weitere Weichen für die Zukunft stellen. Leidtragender einer Personalie ist der TuS N-Lübbecke, der in Joel Birlehm seinen aktuell vielleicht wichtigsten Akteur wohl verlieren wird. Momentan steht allerdings der Alltag in der zweiten Liga im Mittelpunkt, wie Marc Schmedtlevin vom Westfalen-Blatt berichtet. Zu Gast im Interview der Woche ist Jesper Larsson, Sportdirektor von IFK Kristianstad. Sein Team verlor am Wochenende in der Champions League sang- und klanglos gegen den FC Barcelona. Er spricht unter anderem darüber, wie schwer es ist talentierte Spieler langfristig an den Verein zu binden.

Avsnitt nummer tjugo(!!) av Arsenal Göteborg Podcast med Filip och Sebastian. Gäst är journalisten från Trollhättan, Jesper Larsson. Barcelona är väl inte så svåra? Vi snackar Barcelona, Trollhättan och Leicester.

I juni i år fick vi veta att Herdeiro Lucau skulle bli ny målvakt i handbollslaget IFK Kristianstad. Herdeiro som spelat handboll ute i europa skulle komma hem till Sverige och ta över efter Jesper Larsson som hjältehyllades efter SM-finalen i Malmö Arena i slutet av förra säsongen. Nu har handbollssäsongen dragit igång igen och mannen i mål gästar oss idag. Programledare: Maria Dietrichson och Malin Nilsson

Morgonen med Anders Liljeqvist i P4 Kristianstad. IFK Kristianstads målvakt Jesper Larsson dagen efter att han spelat sin sista hemmamatch i arenan. Det blev ett känslofyllt farväl till fullsatta läktare. Och Anders Liljeqvist och Johanna Zachhau gör sitt bästa för att få honom att fortsätta med handbollen även efter det här SM-slutspelet, men det verkar inte ens som om enbart Bruce Springsteen i P4 räcker.

Kulande kullor och bräkande getter - ursvenska bilder ifrån en nordlig fäbodskultur. Men fäbodarna är egentligen inte något uråldigt inslag i det svenska landskapet, hävdar historikern Jesper Larsson som studerat fäbodarnas historia. - Getterna, messmöret och hela fäbodskulturen är egentligen delar i utveckligen mot det moderna samhället. En utveckling som börjar först kring mitten av 1500-talet, berättar Jesper Larsson. Fäbodarna var nödvändiga för norra Sveriges ekonomiska utveckling under 1600- och 1700-talen, och kom att ha stor betydelse för hela Sveriges ekonomi. I fäbodväsendets Dalarna uppfanns till exempel järnplogen, en uppfinning som sedan skulle spridas till södra Sverige. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia skotska Stirling Castle för att betrakta det pågående arbetet med den så kallade Enhörningsgobelängen. Originalet, de sju 1500-talsgobelänger som avbildar en jakt på en enhörning, hänger idag i Metropolitan Museum of Art i New York, men i Stirling Castle vävs nu exakta kopior. Ett arbete som tar många år och som ställer helt unika krav på vävarna. Programledare är Tobias Svanelid.