Podcasts about kronans

Valberedningen vill att Anna-Karin Hatt blir ledare för Centerpartiet. / Kronans värde har ökat i år. / Studenters läsförståelse ska undersökas. / Jojk blir kulturarv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Today I am interviewing Ezra Hatt, We will chat about how he got where he is at. Ezra is a musician, Data Protection Officer is his current position!

Idag kostar en svensk krona och en norsk krona ungefär lika mycket. Det gjorde de även när de två valutorna skapades för 150 år sedan. Trots att de svenska och norska ekonomierna ser ganska olika ut, verkar det fortfarande som om det finns ett osynligt gummiband mellan de två kronorna, berättar Johan Javeus i veckans avsnitt.

Välkomna tillbaka till en ny säsong av Ståpäls! I det första avsnittet för säsongen är det Lucas som är först ut. Han berättar om skolattentatet på Kronans skola i Trollhättan.Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige. Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse. I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken? Medverkar i avsnittet gör: Daniel Hedman, poliskommissarie, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Förbundsordförande, Sveriges skolledare. Djeno Mahic, tidigare rektor, Kronans grundskola i Trollhättan Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej? Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren. Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Anna Svahn och Karl-Mikael Syding på hedgefonden Antiloop diskuterar den svaga kronan, börsen, råvaror och andra aktuella investeringsteman. Avsnittet sponsras av Vontobel Är euron lösningen, eller blir det bara ännu värre? Andra ämnen denna vecka inkluderar Ericsson, S&Ps långsiktiga utklassning av OMX, den uteblivna recessionen, oljepriset, svenska löner i USD, samt en kryptotanke. Antiloop hedge

Felicia gästas av Placeras ekonomiskribenter Karl Lans & Pekka Kääntä för att prata sommar- och höstbörsen, svenska kronans haveri, skepticism mot Riksbankens räntehöjningar och om den djupfrysta börsintroduktions-marknaden, är den på väg att tina? Dessutom pratar vi om vad tusan det är som händer i Kina och att vi börjar se ett skifte bland avanzianernas sparande, är det en vändning på g? Det och mycket mer i dagens avsnitt av Avanzapodden! Lyssna gott, Avanza

20 år efter euroomröstningen har debatten om det blivit dags att skrota kronan fått nytt bränsle, för i veckan har den nått nya bottennivåer. Aldrig förr har man behövt betala så mycket för en euro. Det sägs att kronkursen är en spegelbild av förtroendet för Sverige på valutamarknaden varför är den så dyster och vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl Hammer, chefsstrateg SEBKristian Åström, ekonomikommentator EkotLars Calmfors, professor emeritus internationell ekonomiClaes Måhlén, chefsstrateg HandelsbankenMaria Landeborn, senior strateg Danske bankCarl Eckerdal, chefekonom LivsmedelsföretagenÅsa Trollåker, mäklareNick Van Ranst, husspekulantJesper Fjärstedt, valutastrateg Danske bankChrister Gardell, grundare Cevian capitalMartin Lundstedt, vd AB VolvoBörje Ekholm, vd EricssonTekniker:Joar Jonssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

En gång i tiden var simhallar och badhus en trevlig och rogivande upplevelse. Den som besökt badhus som drabbats av mångkulturen vet dock att det har ändrats, vilket en familj i Lund fick uppleva på nära håll när den 11-åriga dottern sextrakasserades av en invandrarfamilj och där pappan senare misshandlades grovt. Vi talar om den mångkulturella mardrömmen och hur den förändrat vårt samhälle i grunden. Inlägget Mångkulturell mardröm, kronans fall och EU:s nya massövervakningslag dök först upp på Dagens Svegot.

Hannes Hasselrot som är VD på Kronans Apotek gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av hur det är att komma till Stockholm från en liten ort, hur viktigt det är att våga vara vuxen, och begreppet enad handel och vad det innebär. 13:00 min - Snackar finanskrisen och vad den hade för påverkan på innovationer inom handel.17:00 min - Hur rekryterar de stora retailbolagen sina VD poster år 2022?21:00 min - Hur såg visioner och missioner ut, och vilka typer av förmågor behövde man tidigare vs nu?25:20 min - Hur ser apotekshandeln ut idag?35:45 min - Kundvärde!39:00 min - Fastigheter och dess förändringar i hur man tillämpar ytorna, och det viktiga fokuset på mötesplatser.42:15 min - Hur kommer den fysiska världen förändras och vad kommer Metaverse ha för roll? Här hittar du Hannes:https://www.linkedin.com/in/hannes-hasselrot-a72bb632/?originalSubdomain=se Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://www.treyd.se/sv/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet.Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I reprisen av det nymixade avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid. Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år. För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.Programledare är Tobias Svanelid.

Pandemiåret 2020 var extremt ur ett e-handelsperspektiv. Under 2020 växte den globala e-handeln med 28 % och 40 % i Sverige vilket resulterade i att tiotals konsumtionsmiljarder flyttades från fysiska butiker till e-handeln.  Vi har fått se bransch efter bransch fullkomligt revolutioneras, där de digitala plattformarnas logik ganska snabbt blir det självklara valet. Handeln är inget undantag och med pandemin som accelerator så har digitala beteenden permanentats vilket har kastat en hel industri rakt i en massiv omställning med bränslet att utvecklas eller avvecklas.  Ett tydligt och bra exempel är Apoteksbranschen, där den fysiska butiken har varit en självklarhet under urminnestider men som idag befinner sig i mitt i sin omställning. 2021 stod näthandeln med apoteksprodukter för 19 procent av den totala apotekshandeln, för bara fem år sedan var motsvarande siffra ungefär fyra procent.  När omställningen kommer snabbare än förväntat, HUR ställer man om en fysisk jätte till en digital first. För att svara på dagens fråga har vi bjudit in en gigant som står mitt sin omställning och som representerar just Apoteksbranschen, varmt välkommen Hannes Hasselrot, VD Kronans Apotek.  

Ojojoj då! Nu närmar det sig! Snart är vi uppe i 100 avsnitt. Det är 400 Bellmanhistorier och kanske 20 av dom är riktigt bra! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jönssonligan & Dynamit Harry Scen Åtta: 24.51-30.54  Tack för presenten. Sickan och Dynamit Harry gör inrott och vi pratar Horst Stadlinger, S-märkning och Kronans cykel.

Att träna löpning i kyla — vad behöver man tänka på? Vi erkänner villigt att vi inte är experter på ämnet och har därför tagit hjälp av experterna Johanna Ojala, skidåkningscoach och programledare på SVTs Vinterstudio och Anna Carlsson, ultralöparen som bor och tränar i Abisko där det är snö 9 månader om året. Du hittar Johanna Ojala på instagram som @ojalacoaching och Anna Carlsson som @amb.aurore LÄNKAR UNDERSTÄLL OCH STRUMPOR Underställ Craft Merino 240 och Craft Merino 180. Vi säljer ullprodukter i vår shop, underställströjorna Aclima Woolnet är fantastiska, liksom strumporna i merinoull från Aclima https://paceonearth.runon.se/sv/ull-prylar. Vi har också ett par Injinji-strumpor som är i ull och fungerar bra på vintern. ANDNINGSMASKER OCH VÄRMEVÄXLARE Andningsmasker Lungplus Sport finns på Kronans apotek eller Multisportshopen.se där du även hittar Airtrim Sport och Airtrim Astma https://www.multisportshopen.se/sv/vardartiklar/varmevaxlare/. DUBBAD VINTERSKO La Sportiva Blizzard GTX, dubbad sko med goretex och “inbyggd damask” som är perfekt för vinterlöpning. Använd gärna Ellens rabattkod ellenxlasportiva10 så får du 10% på alla ordinarie priser på lasportiva.se ANDRA SMARTA TIPS Smart kjol som värmer rumpan La Sportiva Warm Up Skirt. HotWool Liner gloves från Aclima (tunna handskar att ha inuti större vantar).

1676 ger sig ett av världens största fartyg, det stolta regalskeppet Kronan ut med hela den svenska flottan för att möta rikets fiender. Men det hela går helt på örat och fartyget går till botten. 300 år senare hamnar det åter på allas läppar när det återfinns och såväl skrämmande som magnifika fynd görs. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag kan man ganska enkelt starta en e-handel med hjälp av verktyg som Bambuser, Shopify m.fl. men därifrån till att göra den framgångsrik känns inte som en lika självklar och rak väg att gå. Vad är det egentligen som gör en e-handel framgångsrik? Vad är kundloopen? Vilka frågor bör man ställa sig som företag för att lyckas? Vi har bjudit in e-handelsproffset Hannes Hasselrot, Digital Försäljningsdirektör på Kronans Apotek för att besvara dessa till synes väldigt komplexa frågor. På mindre än ett år tog började han sitt nya jobb på Kronans Apotek och har på den tiden lyckats dubbla omsättningen. Ett avsnitt fyllt till bredden med kunskap, så spetsa öronen.

Den 22 oktober 2015 börjar som en vanlig dag på jobbet för larmoperatören Mikael Dahlqvist. Sedan börjar samtalen från Kronans skola i Trollhättan att strömma in. Sverige har fått sitt första skolattentat. Och nu är det Mikaels uppgift att hjälpa läraren Maria och hennes elever att överleva.

Hannes Hasselrot är e-handelschef på Kronans Apotek – Sveriges tredje största apotekskedja. I dagens avsnitt kommer vi prata om hur man med hjälp av SEO och Google-optimering kan effektivisera sin E-handel och till och med fördubbla sina intäkter. Hannes kommer ge dig som lyssnare insikter kring hur man skapar lojalitet på webben, vilka Google-verktyg man kan använda sig av och hur man bäst annonserar på Sociala medier. Trevlig lyssning!

Di:s Richard Bråse och Viktor Munkhammar diskuterar:Mindre mörker i realekonomin ger yra på börsen.Har panikbeslut lagt grunden för en ny bubbla?Dubbla vd-avhopp på börsen.Kronans revansch. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet. Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid. Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock AudioSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tidningsdrottningen Amelia Adamo gäster ”Hypokondrikerpodden” den här veckan och pratar om klimakteriet. Amelia kom i klimakteriet redan vid 44 års ålder och märkte det på att hon helt plötsligt var så arg och okontrollerad att hon inte kände igen sig själv. Tillsammans med farmaceuten Ynette diskuterar Amelia just humörsvängningar, vallningar och torra slemhinnor. Avsnittet tar också upp de vanligaste frågorna kring östrogenbehandling och hur vanligt det är att kvinnor som får klimakteriesymptom tror att de lider av allt annat än just klimakteriet.

Superpappan Nisse Edwall, som bloggar på Café och poddar i Pappapodden, pratar i veckans avsnitt av ”Hypokondrikerpodden” om den första tiden som nybliven förälder och de oroskänslor som dyker upp när ens barn blir sjukt. Tillsammans med Håkan och farmaceuten Ynette pratar Nisse om amning, nojor kring sömn och allergier, och hur läskigt det var att inse att mållinjen inte gick vid förlossningen, utan att det var där det faktiskt började.  

I veckans avsnitt av ”Hypokondrikerpodden” pratar Håkan och Ynette med Heléne Wahlberg som lider av bacillskräck. Bacillskräcken har varit en stor del av Helénes liv ända sedan hon var barn. Då undvek hon helt att gå på toaletten i skolan  och idag påverkar det allt från hennes jobbsituation till hennes personliga relationer. Heléne berättar om olika strategier hon utvecklat genom åren för att må bättre, som att bara gå på dyra ställen om hon ska äta ute, då hon tänker att de bör vara renare. Farmaceuten Ynette förklarar skillnaden på bakterier och virus och diskuterar hur renlig man egentligen bör vara.

Bodybuilding Nerds, UNITE! Brought to you by the kingly kidnapping Kronans over at BestBarEver.com, OfficialAzoth.com, Forg3dNutrition.com, Scott Stevenson’s “Be Your Own Bodybuilding Coach”, PureRawz.co, and M4B.is, BNR Episode 217 is made with 100% tasteless Canadian beef. This week on Bodybuilding Nerds Radio; Shout Outs! BNR Topics! Listener Question! And as always, Bodybuilding Podcast reviews for: Heavy Muscle Radio! Bodybuilding Legends! Rough Rugged and Raw! Mind Body Broadcast! Real Bodybuilding Podcast! Mind Pump! And more! So eat your pinnacle pancakes, and your pinnacle macronutrient intake, and the perform your pinnacle training plan and then pinnically press play, cuz it’s time to get nerdy…Pinnacle nerdy.

I ”Hypokondrikerpodden” pratar Håkan och Ynette den här veckan med Emmili Ali Yoshiguchi om överdrivna svettningar. Efter flera år av besvär fick Emmili klart för sig att hon lider Hyperhidros, som innebär just överdrivna svettningar. Emmili berättar om hur sjukdomen påverkat henne genom hela livet och hur vardagliga saker, som att hälsa på någon genom att ta i hand, kan innebära skam och en rädsla för att bli dömd eller missförstådd. För att hjälpa andra med samma problem driver Emmili idag ”Svettpodden” för att bidra till att få bort tabut kring ämnet och lyfta kunskapen kring sjukdomen Hyperhidros. 

”Hypokondrikerpodden” gästas den här veckan av Anki Jonsson som lider av rädsla för mediciner och biverkningar. Anki berättar hur det är att leva med att alltid tro att alla fysiska symptom direkt signalerar livsfara. Anki har försökt ta tag i sina problem med hjälp av KBT, men faller lätt tillbaka i gamla mönster. Hon känner att ett av problemen är hur tabubelagt ämnet är, än idag. Vår farmaceut Ynette berättar också varför det alltid följer med en bipackssedel med mediciner och varför listan med potentiella biverkningar är så lång. 

I ”Hypokondrikerpodden” pratar vi denna vecka om beroende och missbruk av receptfria läkemedel. Mer specifikt träffar vi grävmaskinisten Eddie Ekfeldt som varit beroende av nässpray i tio år. Eddie berättar för Håkan och farmaceuten Ynette att hans missbruk började med en kraftig pollenallergi som magiskt blev bättre när han tipsades om nässpray med mentol. Hela världen, och näsan, öppnades i ett trollslag. Sedan dess har han alltid en nässpray i fickan och Eddie räknar med att han lagt ut runt 35 000 kr på nässpray under åren.

Den här veckan gästas ”Hypokondrikerpodden" av studenten Johanna Vogel som berättar hur det är att leva med IBS. Johanna berättar öppenhjärtigt om de pinsamheter som följer när man måste gå på toa flera gånger i timmen och hur viktigt det kan vara att placera sig nära dörren på föreläsningar, för att så obemärkt som möjligt kunna smita ut. Johanna har gått den långa vägen inom vården för att få bukt med sina problem, men har än idag problemen kvar. Trots, eller kanske just på grund av detta, utbildar sig Johanna nu inom vården för att kunna hjälpa andra med samma problem. 

I veckans avsnitt av ”Hypkondrikerpodden” gästas vi av komikern Nisse Hallberg som lidit av hypokondri sedan en traumatisk upplevelse i barndomen. I avsnittet diskuterar Nisse, Håkan och Ynette hur man faktiskt definierar hypokondri, hur Nisses hypokondri har tagit sig uttryck i hans liv och hur man tas emot i vården när ens journal är tjockare än bibeln. Nisse har hittills genomgått tre hjärnröntgen och tror att hans öppenhet kring sin psykiska ohälsa och hypokondri kan hjälpa andra: ”det kan kännas bra för vissa att veta att någon annan kostat svenska staten mer." 

”Hypokondrikerpodden” handlar denna veckan om svamp i underlivet och gästas av Sophie Rosén Hellström som driver Fittlife, en ideell organisation som vill riva de tabun som omger underlivsbesvär. Sophie var med och grundade den populära Facebook-gruppen Fittlife och programleder podden med samma namn. Sophie led i flera år av kroniska svampinfektioner, vilket väckte viljan hos henne att prata öppet och naturligt om underlivsbesvär. I avsnittet pratar Sophie med Håkan och Ynette om problemet som drabbar 3 av 4 kvinnor och vad man kan göra när icke-receptbelagda medel inte hjälper, utan svampen dyker upp igen och igen. 

I veckans avsnitt av ”Hypokondrikerpodden” pratar vi hemorrojder med journalisten, författaren och bloggaren Ann Söderlund. Ann upptäckte sina hemorrojder i samband med sin första graviditet och tyckte att det var ”skitpinsamt”. Hon berättar att de förstörde både självkänsla och sexliv - och när det var som värst kunde hon knappt gå för att det var så plågsamt. Idag vill Ann motarbeta skammen många av oss känner inför våra kroppar och i avsnittet peppar hon och farmaceuten Ynette oss att våga prata mer öppet om våra problem.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Maria Abrahamsson och Widar Andersson om SSU:s problem med antisemitism, den svenska EU-valrörelsen i allmänhet och Fredrick Federleys oro för KD i synnerhet samt det svenska kronraset. Programledare: Erik Thyselius.

#Sparpodden 270! Riksbanken kollar på bygga ett nytt betalningsmedel en E-Krona. Jag träffar Eva Julin, projektledare för E-kronan för att ta reda på mer. Likheter med kryptovalutor, är detta säkert och kommer staten att spionera på alla våra transaktioner? Lyssna in för att lära dig mer.

En maskerad man med svärd och lång svart rock marscherar in på en grundskola i Trollhättan. Flera kommer att skadas och mördas i den allvarligaste skolattacken i Sveriges historia. Den 22 oktober 2015 börjar som en vanlig höstdag inne på Kronans skola. 500 personer, de flesta mellan sex och femton år, sitter inne i sina klassrum när en man med Star Wars-inspirerad mask marscherar in i skolan. I handen håller han ett 96 centimeter långt svärd. Han är där för att mörda. När 15-åriga Wahed sitter vid sin plats längst bak i klassrummet knackar det på dörren. Utanför står en utklädd man. Han hugger mig i magen, säger Wahed. Det kommer senare visa sig att attacken är ett rasistiskt hatbrott och att gärningsmannen samma morgon skickat ett meddelande till en kille han lärt känna online. Vi kallar honom Dirk. Meddelandet avslutas: "Those fucking cops better aim straight, I really don't want to survive the rampage. Anyway I love you, Anton" Polisen förhör aldrig Dirk men för P3 Dokumentär berättar han nu om sin kontakt med gärningsmannen. Ett program av: Emelie Rosén Producent: Rosa Fernandez Research: Emelie Rosén, Åsa Erlandsson och Adrian Sadikovic Produktionsår: 2018

Kina tar sig ur Trumps tvångströja genom att devalvera yuanen men Kina ser helt plötsligt sårbart ut. Räntebesked från Riksbanken och riksdagsval har potentialen att bli en explosiv kombo för kronan. Chefsstrategerna Henrik Unell och Martin Enlund ger sin syn på utvecklingen och diskuterar vad som händer på de finansiella marknaderna. Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial adviser.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska få höra igen. Åsa Furuhagen berättar om sina resor i det nya religiösa Sverige. - Att vara religiös kan betyda olika för olika människor och det tycker jag är spännande, säger Åsa Furuhagen. Det kan handla om identitet, kultur, tradition, tro och riter. I dagens Sverige möts många fler religioner än när jag var barn på 1970 talet. Det skapar möten men också konflikter. Ofta berättar vi om religion som konflikt och politik, men jag vill berätta om levd religion i dagens Sverige. I Reporterns val åker vi idag till Trollhättan i kortdokumentären Oron hos shiamuslimerna i Trollhättan. Där finns en av de äldsta moskéerna i Sverige - en shiamuslimsk moské som brändes ner av rasister 1993. Den byggdes av en grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som levt länge i Uganda, men när diktatorn Idi Amin på 70 talet körde ut alla asiater från Uganda, hamnade en grupp här i Sverige. Anwar Alladin som tidigare var ordförande för Trollhättans shiamuslimer är samhällsvägledare i förorten Kronogården. Tendens reporter Åsa Furuhagen träffade honom på medborgarkontoret Kronan som ligger i samma hus som Kronans skola - då hade det gått en månad efter det rasistiska hatbrottet på skolan i oktober 2015 då tre personer mördades.

Barlasten är den extra last som behövs för att ett fartyg ska flyta stabilt. Men den gömmer också oanade berättelser och arkeologiska sensationer, konstaterar skutseglaren och kritikern Tor Billgren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det blåser hårt från väst och regalskeppet Kronans befälhavare bestämmer sig för att göra en skarp gir åt styrbord, och vända genom vind. Det är den 1 juni 1676, och den svenska flottan ska precis anfalla den dansk-nederländska utanför Ölands södra udde. Kronan är ett av de största fartygen i världen och en gir är en komplicerad manöver som kräver noggrann koordination av alla segel och tampar. När rorgängaren får order om att lägga styrbords roder, är förberedelserna inte klara. Den enorma segelytan pressar ner fartyget mot babord. Kanonportarna är öppna och vattnet strömmar in. Kantringen tilltar. Krutförrådet i fören antänds och fartyget exploderar. I en känd målning ett tiotal år efter katastrofen kastas segel, manskap, mastbitar och bråte högt upp i luften som i ett vulkanutbrott. 800 besättningsmän omkommer, inklusive flottans överbefälhavare. Danskarna vinner slaget. Den främsta anledningen till att Kronan förliste, var den illa förberedda giren. Men en bidragande orsak var att fartyget var ovanligt instabilt. Och det berodde på att man månaden innan hade lastat ur stora mängder barlast ur fartyget. Skeppet lättade med nästan två decimeter. 1991 utbröt en koleraepidemi i Peru. Smittan kom förmodligen med ett fartyg som pumpat in förorenat barlastvatten i Bangladesh... Barlast är den extra last som behövs för att tynga ner ett fartyg så att det ligger stabilt i vattnet. Under de stora segelfartygens dagar brukade den uppgå till en fjärdedel av skeppets tyngd. För ett fartyg som Kronan innebar det över femhundra ton. Oftast användes sten och grus. Det var viktigt att barlasten var flyttbar, eftersom mängden berodde på mycket last fartyget hade. Var lastrummen tomma behövdes mer, och när det var fullastat, måste delar av barlasten lämpas överbord. Allt för att uppnå stabilitet. På 1800-talet började man använda vattentankar istället, som fylldes med vatten från havet. Besättningarna slapp därmed att kånka på stenar i hamnarna. Men det fortsatte inträffa olyckor. I juni 1915 kapsejsade passagerarångaren Eastland i Chicagofloden, på grund av felaktigt hanterade barlasttankar. 844 människor omkom. Ett annat exempel är det berömda fyrmastade barkskeppet Pamir som förliste i Nordatlanten i september 1957. Lastningen av spannmål i sista hamnen, Buenos Aires, hade skett slarvigt, och även barlasttankarna användes som lastutrymme. På sin seglats mot Hamburg överraskades Pamir av en orkan och fick slagsida och sjönk. 82 av de 86 ombord omkom. Hade barlasttankarna kunnat användas som de skulle, och alltså inte varit fulla av spannmål, hade det kunnat sluta annorlunda. Barlastens egentliga mening och väsen glider undan. Den är flyktig till sin natur.  Men det är inte bara oförsiktigt hanterad barlast som kan leda till död och katastrofer även barlasten i sig. 1991 utbröt en koleraepidemi i Peru. Smittan kom förmodligen med ett fartyg som pumpat in förorenat barlastvatten i Bangladesh och pumpat ut det nära Perus kust. Kolerabakterier kontaminerade skaldjur, som i sin tur smittade människor. Epidemin spreds till andra länder i Latinamerika och skördade tolvtusen liv. Det kan även uppstå problem när småfiskar och andra organismer följer med barlastvattnet. Ett exempel är vandrarmusslan, som via barlasttankar har spritt sig från Kaspiska havet till bland annat de stora sjöarna i nordöstra USA. Rovdjuren som vanligen livnär sig på de här musslorna i Europa och Ryssland, finns inte i Nordamerika i samma utsträckning, vilket gör att de sprider sig okontrollerat i sin nya miljö, och konkurrerar ut inhemska arter. De orsakar skador i miljardklassen varje år, till exempel genom att klogga igen dammluckor i vattenkraftverk. Barlast är alltså något helt nödvändigt för ett fartygs stabilitet, och hanterad på fel sätt kan den vara livsfarlig. Trots detta är den en form av mellankategori på flera sätt. När jag söker efter barlast i mina många böcker om fartyg och marinhistoria hittar jag mycket lite. I praktverket Nautiskt bildlexikon, där varje liten fartygsdetalj gås igenom med största noggrannhet, hittar jag bara en hänvisning. Det syns några stenar i botten av ett skepp i en av fartygsskisserna. Bilden ger ingen som helst förståelse för barlastens stora betydelse, ingen som helst känsla för de hundratals ton stenar som det handlade om. I det vardagliga talet är det också svårt att få grepp om barlasten. När den används metaforiskt är det oftast i negativa sammanhang, och på ett felaktigt sätt. Den används för att beskriva en belastning, motsvarande en kvarnsten runt halsen, ett besvärligt bagage eller komprometterande erfarenheter. Barlastens egentliga mening och väsen glider undan. Den är flyktig till sin natur. På stenarnas tid var den en del av fartyget, men bara ibland. Den togs ombord och lastades av efter behov. När man började använda vatten, blev barlasten bokstavligen flyktig. Barlasten kan berätta historier om hur människan har rört sig över jordklotet, men den kan också ge unika inblickar i en förfluten vardag. Även inom arkeologin är barlasten en mellankategori. Eftersom den består av obearbetade massor, och inte artefakter, har den traditionellt hamnat utanför ämnesfältet. Arkeologiprofessorn Mats Burström har dock upptäckt en fantastisk potential i de där stenmassorna som hämtats på en kontinent och tippats ut på en annan. Spår av mänsklig närvaro, kultur, teknik och historia. Hans bok Barlast är full av fantastiska exempel. Kring 1930 hittades ett märkligt föremål i sydvästra Australien: ett stenåldersredskap av flinta. Att det inte var tillverkat av den lokala ursprungsbefolkningen kunde konstateras efter geologisk undersökning. Slutsatsen blev att redskapet kommit dit som barlast flinta hämtad från Themsens mynning, och dumpad när fartyget nådde Australien. När Evert Taube i Balladen om Ernst Georg Johansson sjunger att kajerna i Buenos Aires är lagda med sten från Bohuslän menar han att ilandburna barlaststenar från svenska fartyg tagits till vara som gatsten. Barlasten kan berätta historier om hur människan har rört sig över jordklotet, men den kan också ge unika inblickar i en förfluten vardag. Mats Burström berättar om tvåtusen år gamla tegelstenar som har hittats i Fort Vancouver i nordvästra USA. De har konstaterats komma från romerska byggnader i Storbritannien, och hamnat i USA som barlast. På en av bilderna i Burströms bok kan man se några avtryck av en kattass på en sådan tegelsten. På en annan bild syns en oval och slät sten med ett elefanthuvud inristat. Den hittades av dykare 1992 i ett engelskt 1500-talsskepp som förlist utanför Bahamas. Huvudet har tydliga likheter med elefantmasker kända från Västafrika, och eftersom det sjunkna fartyget var ett slavskepp, är sannolikheten stor att bilden har ristats dit av en person som förts ut ur Afrika för att säljas som slav. Omfånget är hisnande. På den ena bilden: berättelsen om en liten katt på ett romerskt tegelbruk vid vår tideräknings början. På den andra: ett meddelande från en kidnappad person, som tvingats ner i ett fartyg och hållen där under vidrigast tänkbara former under flera månader. Från vardag till grymt lidande, verklig historia som binder samman länder och tider med varandra. Och allt detta i den ofta bortglömda mellankategori vi kallar barlast. Tor Billgren, kulturjournalist   Litteratur Mats Burström: Barlast  Massor med historia. Nordic Academic Press, 2017.

Vi pratar som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Pengar, Investeringar, Ekonomi, Lyx, Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet pratar vi om: - Att svenska kronan förlorat 98% av sitt värde sedan år 1900 - Dokumentären A users guide to cheating death - Hur man bör tänka kring riksdagsvalet i höst? - Månadens utmaning: Åsikt eller Fakta Glöm inte att spana in våra sociala medier: Facebook, Instagram, Twitter Prenumerera på och recensera podden i: iTunes, Acast, Podbean, Soundcloud m.fl. Anmäl dig också till vårt nyhetsbrev för att hålla dig ajour kring månadens boktips, investeringscase, hälsotips, entreprenörstips samt relationstips och månadens fakta eller åsikt. Lyssnarfrågor samt påverka innehållet: info@poddendetgodalivet.se eller skriva under hashtaggen #aldrigmerekorrhjulet Hemsida: www.poddendetgodalivet.se

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor. Fullständig förvirring om utmärkelsen Årets förvillare. Och vilka röster tystnar när skolor sluter sig? Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor inom myndigheten. Är det fritt fram att visselblåsa inom Sveriges största myndighet? Förvirringen var fullständig när utmärkelsen Årets förvillare skulle annonseras. Och om barnens yttrandefrihet. Vilka röster tystnar när skolor sluter sig efter dåden i Trollhättan? Hård kritik mot polisledningen efter hotfullt mejl om visselblåsareKnappt hade julefriden hunnit landa när Aftonbladet i mellandagarna publicerade nyheten om att en chef inom polisen anmälts och utretts för barnpornografibrott. En granskning som har rest många frågor om hur polisen hanterat ännu ett prekärt ärende inom kåren. Både hos poliser och journalister har avslöjandet i veckan väckt starkt missnöje med polisens kommunikativa förmåga. Ett maniskt kontrollbehov, toppstyrning och bristande förståelse för de regionala förutsättningarna är några av anklagelserna. Och som grädde på kritikmoset kom ett hotfullt mejl som på nyårsafton skickades från den nya organisationens informationsdirektör. Vad är egentligen polisledningens inställning till visselblåsare och information till medier? Reporter Johan Cedersjö. Falskt pressmeddelande om utmärkelse för kritiserad journalistik Så här i januari fylls tablåerna med galor inom musik, sport och film. Förra årets prestationer ska hyllas med fanfar och pokal och förra årets floppar skickas tillbaka till någon grådeppig replokal. Och för journalistiken blev det i veckan full pott när föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut sina årliga utmärkelser årets folkbildare och det lite mindre prestigefulla årets förvillare. För Sveriges Radio lyckades med konststycket att kamma hem både årets ros och årets ris. Men vägen dit var lång. För innan klarhet hade ordnats om vilka pristagarna egentligen var, skedde något du aldrig kunnat ana. Reportrar Gustaf Rosensköld och Lasse Truedson. Vad händer med barns rätt att höras när skolor sluter sig? I dagarna har många av Sverige elever dragit på sig ryggsäcken för att påböra en ny skoltermin. Efter dådet i Trollhättan i oktober har säkerheten och tryggheten på svenska skolor varit i stort medialt fokus. I veckan rapporterade Ekot att vakter även fortsättningsvis kommer bevaka Kronans skola i Trollhälltan. Det finns självklart förståelse för den lokala oron. Men här på Medierna funderade vi över andra sidan av myntet. För i takt med att säkerhetsrutiner stramas upp förändras också öppenheten. Och skolor har dom senaste åren blivit en allt mer stängd plats för journalister. Och att intervjua barn omgärdas idag av många hinder. Reporter Erik Petersson.

En månad sen den rasistiska attacken i Trollhättan gör Tendens ett besök i den shiamuslimska moskén. Hur övervinner man rädslan när terrorn kryper närmare ens vardag? Den shiamuslimska moskén i Trollhättan har funnits i trettio år. Men den  totalförstördes i en brand 1993 och precis som skolattacken var det ett dåd med främlingsfientliga motiv. Tendens reporter Åsa Furuhagen möter bland andra Anvar Alladin som var ordförande för moskén i Trollhättan 1993 och som idag arbetar som samhällsvägledare på Kronans kulturhus i den drabbade stadsdelen Kronogården. Vi får också vara med då shiamuslimerna i Trollhättan samlas för en högtid under sorgemånaden Ashura. De unga kvinnorna Hassibe, Soujoud och Mariam berättar om rädsla, hopp och trygghet i moskén i Trollhättan.Programmet är gjort av Åsa Furuhagen.  

P4 Megafon, ett webbsänt program där framtiden tycker till. Programledare Skoob Salihi. Sändes från Kronans kulturhus i Trollhättan.