Podcasts about malm konsthall

Tyger kan bära på känslor. Karolina Jeppson funderar över klädernas språk i konst och litteratur och hur en rutig skjorta kan förkroppsliga minnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag drar åt min orange- och svartrutiga skjorta i blåsten. Den är ett arv från min pappa. Hans många skjortor hängde länge kvar i det lilla rummet med fönsterkupan på övervåningen. Smårutiga bomullsskjortor, flanellskjortor med större rutor i grönt och svart, blått och svart, orange och svart. Att gå in i rummet som förr brukade vara mitt – men som sedan lång tid kantades av hans kläder på ett oändligt antal klädhängare med hans doft – kändes hemma. Den första natten, efter att han aldrig vaknat mer, sov jag på en uppfällbar säng där inne bland skjortorna.För många av oss är det vi bär på kroppen något vi valt utifrån stil, färg och mönster. Men att klädesplagg och doft kan påminna om en älskad människa till den grad att det förkroppsligar minnet, blir påtagligt nu, när pappa inte finns mer. Våra kroppar och rörelser formas av klädernas materiella egenskaper, som ibland uppfattas som en andra hud, beskriver etnologen Magdalena Petersson McIntyre. Hon skriver om hur tygets snitt och skärningar inte bara skapas efter mode, utan även efter vilka människor som förväntas bära kläderna, och hur de ska brukas. Det finns också en betydelse i färger och vad de kommunicerar. En annan etnolog, Maja Jacobsson, studerar klädfärgers betydelser över tid och vad de signalerar, till exempel hur de i olika kulturer använts för att symboliskt förstärka ceremonier. Jag slås ofta av det språk som kläder och tyg förmedlar, inte minst i litteratur och konst.Under en vistelse i Zimbabwe 2024 mötte jag mamman till en av landets största författare: Yvonne Vera. Ericah Gwetai är en mor som har överlevt sin dotter och vänt på ordningen: Hon har skrivit en biografi om sitt barn. Något inte många föräldrar gör, och för Ericah Gwetai var det ett sorgearbete. När hon öppnade grinden till sin trädgård för mig, bar hon en orange och röd turban och den svepande klänningen i samma tyg prasslade. Hon gav intryck av att vara en kvinna som visste vad hon ville. Ericah Gwetai syr sina kläder själv, liksom hennes dotter gjorde. Först efter dotterns död började hon själv att skriva och några år därefter utkom biografin ”Petal Thoughts - Yvonne Vera”, om ett säreget författarskap som känns igen på sitt poetiska och symboliska språk.Yvonne Vera skrev om kvinnors liv, ofta i relation till befrielsekriget och det folkmord som skedde därefter på folkgruppen Ndebele i södra Zimbabwe. Befrielsekriget pågick under Yvonne Veras uppväxt och tonårstid, i dåvarande Rhodesia, från tidigt 60-tal till Zimbabwes självständighet 1980. Det berättas i biografin att Yvonne Veras första jobb var att som åttaåring plocka bomull på fälten utanför staden Chegutu. Hon lärde sig förstå jordens betydelse och vad den kan producera, men också att jorden inte kan ägas, att den bör vördas eftersom den tillhörde förfäderna som brukat den och begravts i den. Kan det möjligen varit det handfasta arbetet med bomullen som växte ur jorden, som bidrog till Yvonne Veras uppmärksamhet på kläder och tyger? I en intervju i The Financial Gazette, berättade hon, hur hon i sjätte klass fick en sax som pris för att hon kunde sy så skickligt med nål och tråd. När hon såg en annan människa, försökte hon förstå vad deras kläder och material signalerade, eftersom hon ansåg att tyger och textilier länge varit människans mest använda språk för att uttrycka känslor som vördnad, vila, firande och sorg.I Yvonne Veras roman ”Without a name”, bär den kvinnliga huvudpersonen sitt döda barn på ryggen genom delar av berättelsen. Kvinnan köper ett förkläde på marknaden, av ett stärkt vitt bomullstyg med kraftiga stygn. Det virar hon om kroppen, och bär barnet på ryggen med förklädes-banden hårt knutna runt bröst och midja, så att de skär in i huden. Som om tyget håller ihop hennes liv på flera sätt, och kompenserar vad den egna kroppen inte förmår. I en annan av hennes romaner – ”Under tungan” - väver den kvinnliga huvudpersonen mattor. Genom vävandet skapas en trygg rytm och ett tydligt mönster, i en miljö som präglas av oro och dysfunktionella familjeförhållanden. Textilforskaren Jessica Hemmings ser hur tyget och plaggen som bärs, vävs, stickas eller virkas, får unika betydelser i Yvonne Veras romaner. Att sy med nål och tråd däremot, skriver Hemmings, handlar om att länka samman och laga. Det kan ses som att återställa eller rekonstruera en ny verklighet.Konstnären Lenke Rothman gestaltar mänskligt liv genom olika sorters tyg. Stygnen är inte så regelbundna i Rothmans verk, utan ser ut att vara sydda av nödvändighet, hastigt men ändå målmedvetet, som att hon syr ihop öppna sår, eller kanske syr ett spår, en utväg eller bara en riktning. Rothman som själv överlevde Auschwitz och Bergen-Belsen, visar hur tillvaron ibland behöver fästas ihop med säkerhetsnålar, eller med kraftiga stygn som bär. Det finns en svävande gräns mellan liv och död, liksom i Yvonne Veras böcker.I Rothmans utställning ”Liv som tyg” som visades på Malmö Konsthall hösten 2024, ser jag ett inramat vitt skrynkligt tyg med brända håligheter, kantade av mörkbruna värmefläckar. Ett rosaaktigt tyg är fäst intill med slarviga röda stygn, och liknar ett stycke kött, eller, sårbarheten i våra kroppar. Här finns också ”Den nyföddas skjorta” – liten, gråsmutsig och sliten, som om den hittats på en sophög, och här finns en liggande torso gestaltad i färgglada tyger, med en liten fågel intill skuldran. ”På väg hem” heter verket.Det är något förunderligt med tyg, hur det kan bäras, formas och öppna minnets väv till andra tider. Pappas orange-svarta flanellskjorta hänger nu i min garderob. Doften av eau de cologne märks endast när jag låtit den hänga ett tag och sedan tar fram den igen. Jag ser pappa framför mig i enkla, rörliga plagg. Jackan alltid uppknäppt, en aktiv människa som lätt blev varm. Mitt barndomshem där pappas kläder länge hängde kvar, tillhör nu någon annan. Många av skjortorna har getts vidare till second hand, men den orange behöll jag. Konstnären Kandinsky beskriver färgen som att den ger en känsla av ”en människa som litar till sina egna krafter.”I Yvonne Veras berättelse bär kvinnan sitt barn till den plats hon flytt från. Där kan hon veckla ut tyget och släppa loss sin sorg. I Rothmans installation ”Liv som tyg” syns en gul kraftig tråd lysa genom hela verket. Rothman sökte efter bortslängt material, och fick syn på denna gula tråd som nästan fick henne att ramla ner i en container. Hon beskriver den som en navelsträng som binder ihop verket.Uttrycket ”att klippa bandet” innebär att inviga, att öppna något nytt. Och ”att klippa navelsträngen” brukar det sägas om att bli självständig, kanske vuxen? Kanske fri från nära relationer som binder en vid gammalt. Men sorg kan inte klippas. Möjligen kan den sys ihop. Eller vecklas ut och släppas fri.Karolina Jeppsonfrilansjournalist och författareProducent: Ann Lingebrandt

Utställningen Torrlägg Öresund lyfter den svensk-danska konsten och de ständiga visionerna om Öresundsregionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Torrlägg Öresund, och skapa en perfekt förbindelse mellan Sverige och Danmark. Det föreslog den skånska TetraPak-grundaren Ruben Rausing i en artikel i Dagens Nyheter, under mitten av 1900-talet.Malmö konsthall tar avstamp i förslaget under sin första jubileumsutställning, och ställer ut konst från 14 svenska och danska konstnärer. Besökaren ser översvämningsbarriärer, pussel utan bitar och en målning av en dammig skrivbordslåda.Absurd konst, som kritiserar tillväxt, infrastruktur och greenwashing. Det enligt utställningens curator Post Brothers, som otippat nog är en amerikan, bosatt i Polen.I reportaget hörs även konstnären Matilda Tjäder, som gjort ett ljudkonstverk av Malmö konsthall, och en film om den nutida Öresundsvisionen Lynetteholm.Reporter Sara Ek.Utställningen Torrlägg Öresund pågår på Malmö konsthall till 4 maj 2025.

Siw Malmkvists kontrakt har inte förnyats på 60 år med stora ekonomiska förluster som följd. Det visar en granskning av musikbranschen som Kulturnytt har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturnytts Tanja Ulriksson gästar programmet för att berätta mer om sin granskning av musikbranschens villkor som sänds den här veckan. Där bland andra Musikerförbundets ordförande Karin Inde spår att det inte kommer finnas några stora musikstjärnor i framtiden om dagens situation inte förändras.INTERVJU: KAROLINA ANDERSSON TAR SIG AN NATTENS DROTTNINGVi får besök av sopranen Karolina Andersson, aktuell i rollen som Nattens drottning i operan ”Trollflöjten”, Mozarts sista opera, som har premiär i veckan på Folkoperan i Stockholm. Hon kommer hjälpa oss djupdyka i den aria som Nattens drottning framför i operan. En av operahistorians största hits. Men varför är den så känd? Och vad behövs för att sjunga den?KRITIKSAMTAL: ”DIE LEANDER” PÅ ÖSTGÖTATEATERNP1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har varit på premiären av musikteaterföreställningen ”Die Leander” på Östgötateatern. En pjäs som handlar om den svenska schlager och revystjärnan Zarah Leanders väg till att bli den största filmstjärnan i Nazityskland. REPORTAGE: ”TORRLÄGG ÖRESUND” OM DET SVENSK-DANSKA GRÄNSLANDETTorrlägg Öresund, och skapa en perfekt förbindelse mellan Sverige och Danmark. Det föreslog skånska TetraPak-grundaren Ruben Rausing, under mitten av 1900-talet. Det blev en bro i stället. I år fyller den 25 samtidigt som Malmö Konsthall fyller 50 och lyfter i sin jubileumsutställning ”Torrlägg Öresund”, det svensk-danska gränslandet. Men bakom utställningen står otippat nog en amerikan, bosatt i Polen, det vill säga utställningskuratorn Post Brothers. Vår reporter Sara Ek har varit på Malmö Konsthall och träffat honom och konstnären Matilda Tjäder.ESSÄ: STIGEN LEDER RAKT IN I MIG SJÄLVFörfattaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tar med oss på en vandring, ut i skogen och in i sig själv i tisdagens radioessä om, stigar. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Humor är helt avgörande för människans förståelse av både sig själv och andra utan humor är världen illa ute. Det menar prästen och satirikern Kent Wisti, just nu aktuell med essäboken Hädelsens helighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kent Wisti är gäst i dagens P1 Kultur.LENKE ROTHMANS LIV I TYGTygbitar, trådar, knappar, ett gammalt kvitto, ett klädesplagg – spår av liv, allt mot en fond av konstnären Lenke Rothmans egen historia som Förintelseöverlevare, född i Ungern, deporterad till Auschwitz, kom till Sverige med de Vita bussarna 1945. Nu visas en stor utställning med hennes verk, Liv som tyg, på Malmö Konsthall. Samtal med kritiker Mårten Arndtzén.MUSTAFAS OLIKA VÄRLDAR PÅ NYTT ALBUM Han har tidigare skrivit musik för artister som Justin Bieber, The Weeknd och The Jonas Brothers. Men när han gör egen musik så har han den amerikanska folken som grund. P1 Kultur har mött Mustafa inför hans nya album Dunya – arabiska för världen. ESSÄ: PLÖTSLIGT I DIMMAN FÅR JAG SYN PÅ JOSEPH CONRADDet har gjorts många försök att förstå och sätta etikett på Joseph Conrads författarskap. Mattias Hagberg berättar om novellen som innehåller nyckeln till mysteriet.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur har redan gett tips på vilken jazzmusik du kan höra, vilka böcker du kan läsa och vilka filmer du kan kolla på under sommaren. Men vilket klassiskt album passar hängmattan i sommar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får besök av Musikrevyn i P2s programledare Karin Birgersson som ska ge oss sommarlyssnings tips från den klassiska musikens värld.SHAKESPEARE SOM CLOWNTEATERI år kan man se Strindbergs Dödsdansen och Bergmans Det sjunde inseglet framföras av teaterclowner. Och på Norrbottensteaterns sommarscen spelas Shakespeares Richrad den III. Vår reporter Helene Alm har åkt dit med frågan: Varför lämpar sig lämpar sig klassiker och tragedier särskilt bra för clownteater?INTERVJU: HON HAR SKRIVIT ”HEJ JAG HAR CP”Vi får besök av författaren och funkivisten Jenny Larsson som förutom att ha ett pysselkonto på sociala medier med över hundra tusen följare, även skrivit den självbiografiska boken ”Hej jag har CP!”EN SKATEPARK I EN KONSTHALLKoo Jeong A. är inte bara Sydkoreas representant på Konstbiennalen i Venedig i år. Hen är även Sverigeaktuell med utställningen ”Event Horizon Malmö” på Malmö Konsthall.En utställning som till största del består av en gigantisk skateskulptur som är som en liten skatepark i konsthallen. Som är öppen för allmänheten att ta, gå, stå, sitta, ligga eller åka skateboard på.HANTVERKET: TAPETMAKARNAOBS i P1 har sommarlov, så istället blir det ett avsnitt av Hantverket, vår serie där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen.Idag möter vi de två tapetmakarna Sara Lundström och Mats Qwarfordt som arbetar med att rekonstruera gamla tapeter. Deras verkstad är en rödmålad, före detta fångvaktarbostad på Långholmen i Stockholm och där återskapar de mönsterskatter från både slott och koja. Nina Asarnoj har träffat dem och var med när de öppnade ett paket med gamla, sköra tapetfragment...Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Vi gästas av Eliana Otta, aktuell med sin del av utställningen

I det här avsnittet möter vi konstnären Magnus Thierfelder Tzotzis och pratar om hans utställning Hela havet stormar på Ronneby Kulturcentrum. Utställningen pågår 23.3 - 19.5 2024. OM UTSTÄLLNINGEN Vardagliga promenader, iakttagelser och samtal. Saker som står i tidningen, på sociala medier, olika flöden. Distans, meningsskiljaktigheter och fakta. Konspirationer, språkliga böjelser, spekulationer, profit. Osanningar, konflikter, politik, klimatförändring, algoritmer, natur och poesi. Året är 2024 och hela havet stormar. På Kulturcentrum Ronneby konsthall är titeln på utställningen ett barometriskt finger i luften som läser av sin samtid, men det är också en lek. En lek som i kort går ut på att försäkra sin egen plats på någon annans bekostnad. I Magnus Thierfelder Tzotzis världsordning är det de uppmärksammade detaljerna som sammanfogar berättelsen om en tidsanda. Det är med till synes enkla medel som vardagliga objekt och ögonblickssituationer pusslas om. I en skör nutid hörs ekon från tidigare händelser som formar vår tid och studsar vidare in i framtiden. Samspelet mellan det visuella bildspråket och den språkliga symboliken i de omsorgsfullt valda titlarna formar en sammansvetsad helhet som utvidgar vår läsning av tillvaron och ger utrymme för känslorna: uppgivenhet och förtröstan, men också den magi som finns överallt omkring oss. Magnus Thierfelder Tzotzis bor och arbetar i Malmö och är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö. Han har tidigare ställt ut på bland annat Moderna museet, Malmö Konsthall, Örebro konsthall, Bonniers Konsthall, Forever&Today (New York), Ar/Ge Kunst (Bolzano). Han har utfört flertalet konstnärliga gestaltningar runtom i Sverige och är representerad i samlingar både nationellt och internationellt. https://www.magnusthierfelder.com Avsnittsinformation: Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Ljudverk: Magnus Thierfelder Tzotzis och Carl Lindh Foton och utställningstext: Magnus Thierfelder Tzotzis Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 31 min 46 sek

Vad minns en stad? Vems liv lyfts fram och vilka erfarenheter är det som vi ska komma ihåg? I Malmö så pågår just nu flera processer som handlar om offentlig utsmyckning och monument som ska stötta oss som bor här i vårt kollektiva minne. "GLÖMSKANS ARKIV" BEVARAR MINNET AV VÅLDImorgon är det premiär för det sceniska körverket "Glömskans arkiv" på Malmö Konsthall. Hör regissör Saga Gärde; författaren Athena Farrokhzad; tonsättaren Tebogo Monnakgotla och medverkanden Kamal Masri i ett samtal om kollektivt minne och rasistiskt våld.ANTIRASISTISKT MONUMENT SKAPAS I MALMÖJust nu pågår arbetet med att skapa ett antirasistiskt monument i Malmö. Frågan om ett minnesmärke för den rasistiskt motiverade seriemördaren Peter Mangs väcktes av Malmöbor för fyra år sedan. Varför är det viktigt att skapa en fysisk plats i stadsrummet för att minnas? Samtal med projektledarna Rena Baledi och Anna Wahlstedt samt Rebecka Katz Thor som forskar kring minne och monument.ESSÄ: URSÄKTA VAR ÄR KLOCKAN? Klockorna var inte bara ett mätinstrument. De förändrade hela vår uppfattning om tid. Thomas Steinfeld funderar på hur det tickar i oss idag.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Att gräva i arkiv, samla och göra collage kan användas för att minnas och ta makten över sin historia. Det är utgångspunkten för utställningen "Flight" som just nu visas på Malmö konsthall. Medverkar gör tre konstnärer som på olika sätt undersöker postkolonial historia – zimbabwiske Kudzanai Chiurai, norska Frida Orupabo och svenske Eric Magassa. Reportage av Eskil Krogh Larsson.

I mitten av september var det exakt 700 år sedan Dante Alighieri dog. Han räknas som en av västvärldens genom tiderna störste författare. Var han rentav den första? VAD KAN VI EGENTLIGEN VETA OM DANTE? P1 Kultur gästas av Anders Cullhed, författare och professor i litteraturvetenskap, som skrivit biografin Dante den förste författaren, om en av världslitteraturens mest uppburna författare. Den gudomliga komedin finns kvar. Men vem var Dante? Och hur går det att veta något säkert om en person som dog för 700 år sedan? SUN RA OCH AFROFUTURISMEN STÄLLS UT I MALMÖ P1 Kulturs reporter Alba Mogensen ser en utställning om musikern Sun Ra på Malmö Konsthall och fördjupar sig i begreppet afrofuturism tillsammans med utställningens curator Elena Wolay. "CHARLIE ÄR BRA I KVÄLL, ELLER HUR?" På tisdagskvällen kom beskedet att Charlie Watts gått bort, trummis i Stones under mer än ett halvt sekel. Många har pratat om Charlie Watts betydelse för Stones musik. Men vad bestod hans bidrag till bandet av mer specifikt? I Gradvallpoddens avsnitt Rolling Stones barock eller rokoko? från 2017 utnämnde frilanstrummisen Ola Hultgren Charlie Watts till bandets mest värdefulla medlem. Hör hur han beskriver Charlie Watts spelstil. OBS-ESSÄ: VAD HÄNDER MED KONSTEN NÄR KÄNSLOR SÄLJER?  Sonia Hedstrand undersöker hur mänskliga relationer genomgår ett större skifte som innebär att det ömsesidiga, känslomässiga beroendet, som tidigare utgjort grunden för våra relationer, ofta sker i form av en ekonomisk transaktion. Men när känslor säljer och när det autentiska och det föreställda går in i varandra vad händer då med konsten och konstnärens roll i samhället? Del 3 i serien: Livet i 2,5 dimensioner. DREAM ORCHESTRA FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGAR För fem år startade Dream orchestra i Göteborg: En orkester tänkt att fånga upp framförallt unga ensamkommande flyktingar. Orkestern har skapat en gemenskap och många av de flyktingar som började i orkestern kom från Afghanistan under flyktingvågen 2015. P1 Kulturs reporter Viveca Bladh har mött en av dem, Asil Salim. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Anna Tullberg

I studion är Claes, Ellen, Wallace och en ny radiomedlem Sara. Vi berättar om den färska utställningen på Malmö konsthall "Leonilson – Drawn: 1975–1993. Den första stora retrospektiva utställningen i Europa av den brasilianska konstnären José Leonilson. Dessutom pratar Sara om allyship och vi uppdaterar er självklart med de senaste nyheterna. Musik i programmet: Homem Com H - Ney Matogrosso Preta yayá - Xênia França I was made for loving you - Kiss A sunday kinda love Magic – Soleil Camara Nitiel - Yegor Zabelov

Nina Christensson är en av Malmös stora krogprofiler. Hon driver flera restauranger, sitter i juryn för Skånska gastronomipriset och är en kreativ kraft i Skånes näringsliv. I Gastroradio funderar hon på viktiga frågor kring krogbranschens framtid, om att pendla mellan hopp och förtvivlan och Malmö som matstad. Nina berättar också om hur hon hamnade i restaurangbranschen, sin första krog Smak i Malmö Konsthall och nyöppnade Ruths!

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Hur ser dans ut i en pandemisk värld? I helgen var det urpremiär för koreografen Alexander Ekmans dansverk "Shift" som helt präglats av Corona-pandemin. P1 Kultur var där. TRE NYA GRAFISKA ROMANER I MÖRKA TONER P1 Kulturs kritiker har plockat tre aktuella seriealbum ur höstens flöde som alla utforskar depression och när orken tar slut, men också hur man hittar den igen. Jenny Teleman har läst "Von Spatz" av den tyska tecknaren Anna Haifish; "En Trasig Historia" som är den självbiografiska debuten av Marie Tillman och "Kråkorna" Anders Fager och Peter Berting. MELLANÖSTERNS KONSTIKON HASSAN SHARIF PÅ MALMÖ KONSTHALL Härom veckan öppnade Malmö Konsthall sin stora höstutställning med en av de mest inflytelserika konstnärerna i Mellanöstern: Hassan Sharif, som gick bort 2016. Konstkritiker Linda Fagerström har sett utställningen "I am the singel work artist". TVÅ MUSEIUTSTÄLLNIGNAR OM VAD DET INNEBÄR ATT VARA EN MÄNNISKA P1 Kulturs reporter Mattias Berg har besökt utställningen "Hyper Human" på Tekniska museet i Stockholm och den uppdaterade utställningen "Den mänskliga resan" på Naturhistoriska Riksmuseet som öppnar igen den 20 oktober och ser en röd tråd: Frågan om vad det egentligen innebär att vara en människa. ESSÄ: OVIDIUS METAMORFOSER I NYTT LJUS Den romerske poeten Ovidius diktverk Metamorfoser såg världens ljus i början av vår tideräkning men fortsätter att varje år hitta nya läsare och nya läsningar. Författaren och skribenten Kristoffer Leandoer läser delar av den senaste Ovidiusforskningen och reflekterar över hur människor och litteratur kan röra sig mot evigheten. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Christine and Matthew talk about the recently opened exhibition at Malmö Konsthall featuring painters Ragna Bley and Inger Ekdahl.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Vi frågar oss hur mycket man egentligen lär sig om antiken i grundskolan. Och vad de massakrerade världsarven Palmyra och Nimrud kan lära oss för framtiden. Dessutom: Hur är det att vara fladdermus? Det är Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén som besöker Michael Rakowitz utställning på Malmö Konsthall, där han återskapar delar av den assyriska högkulturens Nimrud i godispapper, och en utställning med skatter från det förstörda Palmyra på Glyptoteket i Köpenhamn. Vi talar också med gymnasieläraren Cecilia Düringer från podden P3 Historia i debatten om antikundervisningen i skolan - och om att intressera unga för historia i radio. Filmfestivalen Cinemafrica drar också igång i dag i Stockholm. En av festivalens huvudfilmer handlar om den franske psykiatern och debattören Frantz Fanon, som var en viktig röst för den koloniala befrielserörelsen. Journalisten och Fanon-kännaren Nathan Hamelberg kommer till studion och presenterar honom närmare. Vi får också höra den tredje delen av fyra i Helena Granströms långessä för OBS - i dag om förståelse, inlevelse och empati. Bland annat om ifall det finns en möjlighet för oss människor att förstå hur det faktiskt är att vara en fladdermus. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Bokslut för Pax! Intervju med Åsa Larsson, en av författarna till böckerna om Viggo och Alrik. 30 års konstaktivism med Guerilla Girls på Mjellby konstmuseum och är det dags för klimakterieaktivism? Den omåttligt populära bokserien Pax har nu gått i mål. Författare är Ingela Korsell och Åsa Larsson, Henrik Jonsson illustrerar och den sista delen som är del tio heter "Draugen". Får vi veta hur det går för Viggo och Alrik och de andra i kampen mot impar och andra monster i Mariefred nu? Åsa Larsson kommer till P1 Kulturs studio. Idag kommer också "Den hiskeliga berättelsen om lille han" ut, uppföljaren till författaren Lena Ollmark och illustratören Per Gustavssons Augustnominerade "Den förskräckliga berättelsen om lilla hon". Viveca Bladh har läst.  "Maria Lindbergs bilder är som fönster som öppnas i din egen skalle. Mot frisk luft och frihet". Så säger Mårten Arndtzén om hennes pågående utställning på Malmö Konsthall. Hör hela recensionen i P1 Kultur. Guerilla Girls tillhör de mest etablerade aktivistgrupperna på konstscenen. Nu visas mer än 30 år av deras protester mot ojämlikheter i konstvärlden på Mjellby Konstmuseum utanför Halmstad. Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat två av gruppens medlemmar, som alltid framträder iförda gorillamasker. Är det kanske dags för klimakterieaktivism nu? I dagens OBS-essä får vi höra bibliotekarien Elisabeth Skog, som söker efter fakta om klimakteriet men istället möts av en humor som inte vill henne något gott. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Fairytales är en av konstnären Cindy Shermans kända fotoserier från mitten av 80-talet. Sagor för vuxna. Bilder fulladdade av stämningar och ett pågående händelseförlopp. På Moderna Museets stora Cindy Sherman utställning som pågår nu finns flera av bilderna ur Fairy Tales med. Den skygga Cindy Sherman ger numera väldigt sällan intervjuer, men Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade henne för snart tjugo år sedan då Cindy Sherman ställde ut på Malmö Konsthall.  Då pratade de bland annat om Fairytales. Om mörka sagor påhittade för skrämmas. Om hur saker kan ligga i tiden. Om Cindy Shermans ständiga ovilja att stoppas in i olika tolkningsmodeller. Och om att hela tiden utmana sin publik med allt äckligare och allt mer provocerande fotografier. Cindy Sherman som är född 1954 är en av vår tids mest kända konstnärer. Hon slog igenom på 80-talet då fotografiet fortfarande var ett fulmedium för konstnärer. Hon var snarare inspirerad av populärkultur än traditionell konst. Hon var också sin egen verkstad - var såväl fotograf, som modell, sminkös och rekvisitör. Ett ensamjobb i ateljén där Cindy Sherman testat de flesta kvinnliga stereotyper och en och annan manlig.

Fairytales är en av konstnären Cindy Shermans kända fotoserier från mitten av 80-talet. Sagor för vuxna. Bilder fulladdade av stämningar och ett pågående händelseförlopp. På Moderna Museets stora Cindy Sherman utställning som pågår nu finns flera av bilderna ur Fairy Tales med. Den skygga Cindy Sherman ger numera väldigt sällan intervjuer, men Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade henne för snart tjugo år sedan då Cindy Sherman ställde ut på Malmö Konsthall.  Då pratade de bland annat om Fairytales. Om mörka sagor påhittade för skrämmas. Om hur saker kan ligga i tiden. Om Cindy Shermans ständiga ovilja att stoppas in i olika tolkningsmodeller. Och om att hela tiden utmana sin publik med allt äckligare och allt mer provocerande fotografier. Cindy Sherman som är född 1954 är en av vår tids mest kända konstnärer. Hon slog igenom på 80-talet då fotografiet fortfarande var ett fulmedium för konstnärer. Hon var snarare inspirerad av populärkultur än traditionell konst. Hon var också sin egen verkstad - var såväl fotograf, som modell, sminkös och rekvisitör. Ett ensamjobb i ateljén där Cindy Sherman testat de flesta kvinnliga stereotyper och en och annan manlig.

The Nordic Countries is a focus section under the important New York art fair The Armory Show. Armory has appointed Danish curator, and Malm Konsthall director, Jacob Fabricius to curate this years special section.

Kosmo har tema centrum "Alla vägar bär till Rom", så lyder ett gammalt bevingat ordspråk. Rom är väl inte längre det centrum det en gång var, men nu i helgen är Rom aktuellt eftersom det nya konstmuseet Maxxi slår upp portarna. Till öppningsdagen nu på lördag släpptes 15 000 biljetter till allmänheten som tog slut på ett nafs. Arkitekt till museet är en av världens just nu mest hyllade arkitekter Zaha Hadid, född i Irak, numera verksam i London. Kerstin Berggren har träffat henne och hennes arbetspartner Patrik Schumacher. Fotografen Jens Assur, är aktuell med ett stort projekt kallat Hunger, där frågor ställs om överkonsumtion, jordbruk, fördelning av resurser och energiförbrukning, inte minst i form av både bilåkande och flygande. Projektet har resulterat i en utställning på Kulturhuset i Stockholm och fem fotoböcker med förord skrivna av Lena Andersson, Per Svensson, Lotta Gröning och Sverker Sörlin, samt Jens Assur själv. Anneli Dufva har mött honom Ett av de stora namnen på den internationella konstscenen på senare år är Pascale Marthine Tayou. Han är född 1967 i Kamerun i Västafrika, idag bor han i Gent i Belgien och har världen som sitt arbetsfält. Just nu har  Pascale Marthine Tayou iscensatt en stor utställning på Malmö Konsthall  med titeln Alla vägar går till Malmö. Tayous genombrott kom på den stora konstutställningen Documenta X i Kassel 2002 som det året leddes av Okwui Envezor. Den västerländska konstscenen skakades då om när de globala frågorna krävde och tog sin plats. Den senaste stora utställning Pascale Marthine Tayou deltog i var Venedigbiennalen i somras där han hade byggt upp en högljudd, myllrande afrikansk by. Han är nu också aktuell på Världsutställningen i Shanghai. I konstvärlden ses han som en av uttolkarna av det postkoloniala Afrika. Cecilia Blomberg träffade honom på Malmö Konsthall och träffade en konstnär som vägrar låta sig sorteras in under några kategorier. Under våren har den albanska konstnären Helidon Gjergji ställt ut på Botkyrka konsthall utanför Stockholm. En utställning om hur medier påverkar oss både som individer och kulturellt. På förra årets Venedigbiennal representerade han Albanien. Gjerdjij berättar för Kosmos Marie Liljedahl om hur det var att växa upp med en känsla av att vara avskuren från centrum, matad med socialistisk tv-propaganda och ändå på djupet påverkad av den västerländska tv man kämpade hårt för att få in i sina apparater. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl