Podcasts about milj

I månedsvis har naboer i Smidstrup i Nordjylland klaget over, at Danmarks første store pyrolyseanlæg giver dem svimmelhed, hovedpine, blister og røde udslæt på huden.Laura Jensen har følt sig så syg, at hun er flyttet fra sit hus, mens andre er begejstrede for teknologien og de grønne muligheder i pyrolysen.Nu viser det sig, at danske myndigheder selv hejser giftige advarselsflag ved det produkt, der kommer ud af pyrolyseteknologien, og mens politikere taler om en skandale og kræver svar, er der planer om flere anlæg rundt i landet.Hvad sker der med pyrolysen i Smidstrup? Gæst: Anders Redder, journalist på Jyllands-PostenVært: Tine ToftProduktion: Mathias BondeOptagelse af lyd og foto: Benny Kjølhede Der er lånt klip fra TV2 Nord Du kan læse mere om sagen her og om notatet fra Miljøstyrelsen her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne episoden dykker vi ned i et av de mest kontroversielle temaene i norsk landbruk akkurat nå: Innføringen av kjemiske metanhemmere i fôret til kyrne våre. Jeg har hatt gleden av å snakke med to som står midt i stormen – veterinær og bonde Maria Nilsson og bonde Tor Golid.Hvorfor er dette så kritisk?Maria og Tor tar oss med bak kulissene i kyrnes fordøyelsessystem. Vi utforsker hvordan metan produseres naturlig, og hvorfor dette plutselig har blitt utpekt som et av landbrukets største klimaproblemer. Men det viktigste spørsmålet vi stiller, er prisen vi betaler: Er vi villige til å gamble med dyras helse for å pynte på et klimaregnskap?I episoden diskuterer vi blant annet:Vitenskapen og risikoen: Hva skjer egentlig når vi tilsetter kjemiske og potensielt giftige stoffer i fôret for å overstyre naturens egne prosesser?Konsekvensene for norsk mat: Bekymringen rundt redusert melkeytelse, svekket dyrehelse og faren for rester av fremmedstoffer i melk og kjøtt.Det absurde prioriteringsvalget: Vi belyser det dypt problematiske i at økonomiske interesser og politisk prestisje får gå foran dyrenes grunnleggende velferd. Er det forsvarlig å tvinge gjennom tiltak som skader biologien for å oppnå en teoretisk klimagevinst?De naturlige alternativene: Hvorfor snakker vi ikke mer om regenerativt jordbruk, naturlig beite og karbonbinding i jorda som bærekraftige løsninger?Dette er ikke bare en samtale om fôr – det er en samtale om sunn fornuft og etikk. Den 26. februar skal Stortinget stemme over innføringen av metanhemmere. Denne episoden er et nødvendig korrektiv for alle som bryr seg om hvor maten vår kommer fra, hvordan dyra våre har det, og hvem som egentlig sitter med de beste løsningene for fremtiden.Jeg føler meg privilegert som fikk lytte til Maria og Tors refleksjoner. De minner oss på hvorfor vi må lytte til fagfolkene som faktisk står nærmest naturen og dyrene.Både Tor Golid og Jan Raa kommer på jubileumsfesten og live-podkasten den 11. april! Kommer du? Har du ikke kjøpt billett ennå? Gjør det nå – plassene fylles opp raskt! Mer informasjon og billetter her: https://psykolog-silje.no/jubileumsfest► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECAInternasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN: NO9015068887892► KANALERSpotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSiljeSubstack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOMEInstagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1Facebook: https://www.facebook.com/psykologsiljeTwitter: https://x.com/Silje_SchevigLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Start02:50 Metanets levetid og kretsløp08:28 Økonomiske motiver10:02 Hva hjelper metanhemmere i klimaregnskapet?11:33 Hvordan påvirker metanhemmere kyra?14:48 Motstand mot metanhemmere20:58 Å være føre var27:02 Dyrenes egenverdi30:45 Det er giftig33:33 Skremselspropaganda34:59 Kyrene i danmark48:44 Folkebevegelse mot metanhemmer52:53 Anmeldelse av mattilsynet54:25 Dyrevelferd01:00:55 Klimaregnskap01:02:55 Sunn fornuft01:11:17 Følg pengene► REFERANSERNettsiden deres: https://metanhemmer.no/

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Miljöchef i hetluften – går emot kommunen om giftfabriken

Hvordan kan man få en rentabel økonomi i naturpleje med store græssere. Hvorfor er det vigtigt at tænke i helheder, når man projekterer og hegner et område til græsning.Og hvori ligger den reelle værdi for henholdsvis lodsejeren, dyreholderen og for naturen?Det debatterer vi i denne podcast, hvor emnet er økonomi i naturforvaltning med græssende dyr, både kvæg og heste. Vært for podcasten er biolog Tobias Sandfeld Jensen, SEGES Innovation, og i studiet er også:-       Anne Worm, udtagningskonsulent og afdelingsleder Miljø, Natur og Klima i Fjordland-       Jacob Krog, chefkonsulent i Vand, Miljø & Klimatilpasning, SEGES Innovation -       Rikke Rørby Graversen, chefkonsulent i Natur, Miljø & Arealanvendelse, SEGES Innovation Podcasten er skabt i Nature Man-projektet under EU-kommissionen med støtte af Life-projektet. Oplysninger i denne podcast afspejler kun forfatterens holdning. EU Kommissionen er ikke ansvarlig for nogen brug af disse oplysninger. 

(00:00): Har Ukraine fået en informations-overhånd, efter Rusland er smidt ud af Starlink? Medvirkende: Mikkel Storm Jensen, major og ph.d ved Forsvarsakademiet og forsker i cyberangreb og cyberkonflikt. (15:00): Hvad mener SF-borgmesteren i Randers om finanseringen af de nye krav fra Miljøministerien? Medvirkende: Rosa Lykke Yde, Borgmester i Randers kommune fra SF. (30:00): Hvorfor bliver Marie Le Pen aldrig Frankrigs præsident? Medvirkende: Aske Munck, Frankrig-korrespondent for Weekendavisen. Værter: Anne Phillipsen og Peter MarstalSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi starter med denne https://kreftforeningen.no/sjekkdeg/.Miljøet rundt løping i Rogaland vokser og vokser, og dagens gjest har sin del av æren for det. For det er få, om noen, som løper rundt med et større smil rundt munnen enn Kristin. Kristin er det vi kaller en "super-ambassadør" for løping og fysisk aktivitet, grunnet måten hun behandler andre på. Samt måten hun offentlig har delt om oppturer og nedturer, og brukt sin stemme til å til å rope høyt om en livsviktig sak.For en av hennes nærmeste venninner fikk kun oppleve å bli 40 år, før livet tok slutt. Så igjen, sjekk deg og gjør som Kristin, spre ordet.Vi ønsker at dere lytter gjennom episoden for å bli bedre kjent med firebarnsmoren, som også står på startstreken som fartsholder i morgendagens løp på Bryne. AKVA Robust-løpet er få stunder unna, og vi ønsker både Kristin og resten av deltakerne masse lykke til.God helg, godt løp og god helse.Ta vare på hverandre!HOKA Lavterskel-løpet 2026

Opbakningen til MAGA-bevægelsen ser ud til at være større end nogensinde blandt de republikanske vælgere. Samtidig er præsident Trump upopulær, så kan MAGA leve videre uden ham? Miljøministeren vil have grænseværdien for nitrat i drikkevandet sat markant ned, men det bliver dyrt. Mens ishockeylandsholdene kæmper til vinter-OL, så danner ishockey også rammen om en sexet kærlighedsaffære i en populær serie. Har det gjort ishockey særligt hot? Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Jacob Heinel Jensen, USA-korrespondent, Berlingske. Anne Sofie Allarp, hockey-fan og journalist, Weekendavisen.

Nytt år, ny undersøkelse! I år prøver jeg å se på korrelasjoner mellom ulike datatyper, for å se hvor stor sammenheng det er mellom de!Høres det spennende ut? Sjekk ut dagens episode!Hva er det du venter på? Press play!Lenke til rådata Episoder fra Ferden til FIRE:#109 - F.I.R.E. Miljøet 2024 - Spotify#061 - F.I.R.E. Miljøet 2023 - Spotify / Apple Podcast#030 - F.I.R.E. Miljøet 2022 - Spotify / Apple Podcast Formue & Forbuk videoserie Hvordan starte med fondsparing på 10min! (Video)Anonse - VervelinkerKron vervelink, begge får 200,- Vervekode: STOLE FIRE miljøet:F.I.R.E. Norge | FacebookFIRE DiscordSong: Pulsar Sound - Digital Corporate TechnologyMusic provided by Tunetank.Free Download: https://tunetank.com/track/4208-diSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ich freue mich jedes Jahr auf Karneval und für Leute, die nicht aus Köln und Umgebung kommen. Es gibt in Köln ganz viele Kneipen da läuft nur kölsche Musik und neben, gemeinsam Feiern ist auch das gemeinsame Singen ein ganz wesentlicher Moment. Die Monate vor der heißen Phase hören dann Menschen wie ich die neuen Songs. „Nie ohne Hoffnung“ ist da ein ganz tolles Lied: Was hilft in diesen Zeiten die Hoffnung nicht zu verlieren – nach vorne zu schauen, nach einem Zusammen zu suchen und nicht nach Spaltung – und weil mir das Lied so gut gefällt und weil ich gedacht habe: Das muss ich direkt vor Karneval auch noch mal puschen – habe ich bei Miljö gefragt und ich freue mich total, dass Nils Schreiber der Sänger und Komponistdes Songs in dieser Folge mitmacht.In der Folge erzählt Nils von Miljö, wie er die Welt nicht mehr kapiert hat Angesichts der ganzen Katastrophen. Ihm und der Band war es wichtig, dass eben zurück nicht der Weg nach vorne sein kann, dass wir etwas brauchen, was uns Hoffnung schenkt und wir nicht durch geschürte Ängste auseinander getrieben werden.Herzliche Einladung den Song zu hören – und auch gerne Miljö zurückmelden, was euch an dem Song gefällt.Foto @Henning BeckerHomepage: https://7tage1song.dePlaylist Podcast und Song: https://open.spotify.com/playlist/20KHRuuW0YqS7ZyHUdlKO4?si=b6ea0b237af041ecInstagram: https://www.instagram.com/7tage1song/Facebook: https://www.facebook.com/pg/7tage1song/Kontakt: post@7tage1song.deLink zum Song: https://open.spotify.com/intl-de/track/2tsPrRBKVvfeN3Ns0Ch7m7?si=d35858183be3472eSpotify Playlist: https://open.spotify.com/playlist/0M5tOXTC0lM8RVycUBQnjy?si=idKC-CFaRp2ZD992gvWvsQ

Politikenlyssnaren Pontus har en fråga om pressträffarnas "inre och yttre liv". Han fortsätter: Upplever ni politikreportrar att pressträffarnas roll och dynamik har förändrats över tid? Vilken är den mest minnesvärda pressträffen ni har bevakat? Och händer det att regering och partier kallar till pressträffar där inte en enda journalist dyker upp? Maggie Strömberg minns en pressträff där talmannen skällde ut Miljöpartiet. Torbjörn Nilsson en konstig stämning på presskonferensen om tsunamibanden och Henrik Torehammar tar på sig kollektivhatten.

Det er et miljø med druk, stoffer og sex, der bliver skildret, da den norske kronprinsesses søn Marius Borg Høiby vidner i straffesagen mod ham. Novos aktiefald er historisk og brutalt. Men spørger man virksomhedens topchef, så er Novo Nordisk ikke i krise. Socialdemokratiet har præsenteret et folkeskoleudspil, og det ses som partiets oplæg til et valg. Men hvad får de ud af at satse på folkeskolen? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Joakim Reigstad, journalist og nordisk korrespondent på NRK. Lars Trier Mogensen, journalist og kommentator, Dagbladet Information og P1.

Lyt og lær med vores PD3 flashcards

I denne episoden møter du to damer som lenge kjempa på same side i EU-kampen, men no har den eine av dei skifta side. Er det slik at den spente verdssituasjonen gjer at vi må inn i EU? Vi tek debatten her i Landbrukspodden mellom Sigrid Heiberg frå Miljøpartiet De Grønne og Hildegunn Gjengedal frå Bondelaget.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forenende virksomheder 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forurenende virksomhederÅbent samråd med miljøministeren om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forurenende virksomheder.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forenende virksomheder 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forurenende virksomhederÅbent samråd med miljøministeren om statsrevisorernes kritik af miljøministeriets forvaltning af særligt forurenende virksomheder.

I 27 år har skiftende regeringer vidst, at vores drikkevand er truet, men fejlet i forsøget på at rette op på problemet. Nu advarer Miljøministeriet i en ny, opsigtsvækkende analyse: Hvis vi ikke tager landbrugsjord ud omkring sårbare vandboringer nu, kan regningen ende på flere milliarder kroner om året. Rapporten bliver hyldet for sin klare konklusiom, men i landbruget er man efterladt i chok. Klima- og miljøjournalist Agnete Finnemann Scheel fortæller om kampen om det danske drikkevand. Vært: Amalie Scroll Munk. Program publiceret i DR Lyd d. 22. januar 2026.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om SCT's håndtering af forurenet jord 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om SCT's håndtering af forurenet jordÅbent samråd med justitsministeren og miljøministeren om SCT Transport A/S's behandling af forurenet jord og byggeaffald.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om SCT's håndtering af forurenet jord 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om SCT's håndtering af forurenet jordÅbent samråd med justitsministeren og miljøministeren om SCT Transport A/S's behandling af forurenet jord og byggeaffald.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om beredskabet i svineproduktionen 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om beredskabet i svineproduktionenÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om beredskabet til håndtering af worst case-scenarier i svineproduktionen.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om beredskabet i svineproduktionen 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om beredskabet i svineproduktionenÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om beredskabet til håndtering af worst case-scenarier i svineproduktionen.

Møde nr. 41 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvordan mener ministeren at den danske regering gennem FN's Sikkerhedsråd, EU og andre fora kan bidrage til, at de aktuelle folkelige protester i Iran fører til en overgang til demokrati, hvor det iranske folk kan deltage i frie og retfærdige valg? (Spm. nr. S 426). 2) Til udenrigsministeren af: Søren Søndergaard Mener ministeren, at det ligger inden for rammerne af Danmarks og EU's samarbejde med overgangsregeringen i Syrien under ledelse af den tidligere islamistiske oprørsleder Abu Mohammed al-Jolani, at hans styrker netop har angrebet de kurdiske boligområder i Aleppo og foreløbig fordrevet mindst 150.000 mennesker – og hvis ikke, hvordan mener ministeren så at Danmark og EU skal reagere på disse angreb? (Spm. nr. S 442). 3) Til justitsministeren af: Lars Boje Mathiesen Mener ministeren, at det kan komme som en overraskelse her i 2025/2026, at de sidste 30-40 års forfejlede udlændingepolitik medfører mere islam og mere kriminalitet til vores samfund? (Spm. nr. S 420). 4) Til miljøministeren af: Kim Edberg Andersen Er ministeren betrygget i, at Miljøministeriets grundvandsanalyse giver et fagligt og juridisk tilstrækkeligt grundlag for at lægge op til statslige, brede indgreb, herunder erstatningsfri regulering på op mod ca. 160.000 ha landbrugsjord, når kortlægningen af sårbare grundvandsdannende områder først forventes afsluttet primo 2027, og når ministeren selv har påpeget, at tallene viser, at kun 26 pct. af nedbrydningsproduktet TFA stammer fra landbruget, mens resten stammer fra andre industrielle anvendelser? (Spm. nr. S 443). 5) Til børne- og undervisningsministeren af: Helena Artmann Andresen Hvorfor mener ministeren ikke, at fri- og privatskoler kan bidrage med deres unikke viden og perspektiver til udviklingen af folkeskolen gennem initiativet »Sammen om Skolen«? (Spm. nr. S 236, skr. begr. (omtrykt)). 6) Til børne- og undervisningsministeren af: Helena Artmann Andresen Hvad mener ministeren om, at Børnerådet, der hører under Social- og Boligministeriet, under overskriften »Det sker i skolen i dag. Vil vi virkelig have mere af det?« kører politisk kampagne på sociale medier vedrørende forhold på Børne- og Undervisningsministeriets ressort? (Spm. nr. S 375, skr. begr. (omtrykt)). 7) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kristian Bøgsted Hvad mener ministeren om DPPO's forslag om at slette sidste del af § 67 i reguleringsbekendtgørelsen – dvs. sætningen »og skal samtidig afhænde kvoteandele svarende til overskridelsen, jf. § 69, stk. 1« – så fiskerne ikke rammes af regler, som de ikke selv er skyld i at overtræde? (Spm. nr. S 372, skr. begr. (omtrykt)). 8) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Leila Stockmarr Hvad mener ministeren om konklusionerne i rapporten »Analyse af Reguleringsmuligheder for Beskyttelse af Drikkevandet – Sårbare grundvandsdannende områder« fra januar 2026? (Spm. nr. S 412, skr. begr.). 9) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Signe Munk Mener ministeren, at der skal indføres et sprøjteforbud på marker anvendt til landbrug, såfremt de ligger over grundvandsdannede områder? (Spm. nr. S 415, skr. begr.). 10) Til social- og boligministeren af: Rosa Lund Mener ministeren, at kommuner har tilstrækkeligt med midler til at dække behovene på handicapområdet, når man f.eks. hører historier om en nybygget specialinstitution i Hillerød, som af økonomiske grunde ikke har bygget en loftslift trods behovene hos målgruppen af børn med særlige motoriske udfordringer, og hvor i hvert fald ét barn nu ikke længere kan rummes i kommunens eneste specialinstitution til den målgruppe og i stedet forventes at blive omvisiteret til et andet specialtilbud uden for kommunen? (Spm. nr. S 436). 11) Til social- og boligministeren af: Rosa Lund Mener ministeren, at kommunernes dobbeltrolle som almene boligselskaber og driftsherrer af botilbud på samme matrikel er betryggende for beboernes retssikkerhed og behov for beskyttelse, herunder om der – med henvisning til Frihedsbrevets artikler om de uretmæssigt opkrævede ejendomsskatter for et sundhedscenter blandt beboere med handicap i et botilbud i Vordingborg Kommune – er behov for en præcisering af kommunernes roller og ansvar i de tilfælde, hvor kommunerne både er alment boligselskab og driver botilbud på samme matrikel? (Spm. nr. S 438, skr. begr.). 12) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Morten Messerschmidt Er ministeren enig i, at Udlændinge- og Integrationsministeriet bør omdøbes til Hjemrejseministeriet? (Spm. nr. S 428. Medspørger: Mette Thiesen (DF)). 13) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Morten Messerschmidt Hvordan vil ministeren sikre, at vi ikke igen og igen lader udenlandske galninge blive i Danmark, på trods af at de allerede er dømt for alvorlig kriminalitet her i landet – fordi internationale konventioner holder hånden under dem? (Spm. nr. S 430. Medspørger: Mette Thiesen (DF)). 14) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at den europæiske menneskerettighedskonvention enten bør ændres, eller at Danmark alternativt skal udtræde af den? (Spm. nr. S 429. Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 15) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Peter Kofod Når ministeren taler om en stram udlændingepolitik, hvordan mener ministeren så konkret at udlændinge skal kunne mærke det? (Spm. nr. S 432. Medspørger: Mikkel Bjørn (DF)). 16) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Er ministeren enig i, at man ikke har udstået sin straf om afsoning af fængselsstraf samt udvisning, hvis man stadig væk opholder sig i Danmark? (Spm. nr. S 434. Medspørger: Peter Kofod (DF)). 17) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Nick Zimmermann Hvordan vil ministeren sikre, at flere udlændinge hjemrejser? (Spm. nr. S 433. Medspørger: Alex Ahrendtsen (DF)). 18) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Alex Ahrendtsen Er ministeren rede til at nedbringe antallet af permanente opholdstilladelser betragteligt, netop så det er muligt at hjemsende mange flere end for nuværende? (Spm. nr. S 441. Medspørger: Nick Zimmermann (DF)). 19) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mette Thiesen Er det ministerens holdning, at Kærshovedgård bør være aflåst? (Spm. nr. S 431. Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 20) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Peter Kofod Skal man forstå statsministerens løfter i nytårstalen om udvisning af kriminelle udlændinge således, at man fremover ikke vil tage hensyn til internationale konventioner? (Spm. nr. S 435. Medspørger: Mikkel Bjørn (DF)). 21) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Er ministeren enig i, at danskerne holdes for nar, når midlertidig opholdstilladelse for udlændinge i Danmark i rigtig mange tilfælde bliver til permanent opholdstilladelse? (Spm. nr. S 439. Medspørger: Peter Kofod (DF)). 22) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Nick Zimmermann Hvordan og hvornår vil ministeren sørge for, at syrerne bliver sendt hjem til deres hjemland? (Spm. nr. S 437. Medspørger: Alex Ahrendtsen (DF)).

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om kvælstofaftalen og om myndighedskontrollen ved brud på dyrevelfærdsloven m.v. 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om regeringens aftale om model for kvælstofreguleringÅbent samråd med ministeren for grøn trepart om kvælstofaftalen.2) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om styrkelse af myndighedskontrollen af dyrevelfærdenÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om styrkelse af myndighedskontrollen af dyrevelfærden.

Møde nr. 41 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvordan mener ministeren at den danske regering gennem FN's Sikkerhedsråd, EU og andre fora kan bidrage til, at de aktuelle folkelige protester i Iran fører til en overgang til demokrati, hvor det iranske folk kan deltage i frie og retfærdige valg? (Spm. nr. S 426). 2) Til udenrigsministeren af: Søren Søndergaard Mener ministeren, at det ligger inden for rammerne af Danmarks og EU's samarbejde med overgangsregeringen i Syrien under ledelse af den tidligere islamistiske oprørsleder Abu Mohammed al-Jolani, at hans styrker netop har angrebet de kurdiske boligområder i Aleppo og foreløbig fordrevet mindst 150.000 mennesker – og hvis ikke, hvordan mener ministeren så at Danmark og EU skal reagere på disse angreb? (Spm. nr. S 442). 3) Til justitsministeren af: Lars Boje Mathiesen Mener ministeren, at det kan komme som en overraskelse her i 2025/2026, at de sidste 30-40 års forfejlede udlændingepolitik medfører mere islam og mere kriminalitet til vores samfund? (Spm. nr. S 420). 4) Til miljøministeren af: Kim Edberg Andersen Er ministeren betrygget i, at Miljøministeriets grundvandsanalyse giver et fagligt og juridisk tilstrækkeligt grundlag for at lægge op til statslige, brede indgreb, herunder erstatningsfri regulering på op mod ca. 160.000 ha landbrugsjord, når kortlægningen af sårbare grundvandsdannende områder først forventes afsluttet primo 2027, og når ministeren selv har påpeget, at tallene viser, at kun 26 pct. af nedbrydningsproduktet TFA stammer fra landbruget, mens resten stammer fra andre industrielle anvendelser? (Spm. nr. S 443). 5) Til børne- og undervisningsministeren af: Helena Artmann Andresen Hvorfor mener ministeren ikke, at fri- og privatskoler kan bidrage med deres unikke viden og perspektiver til udviklingen af folkeskolen gennem initiativet »Sammen om Skolen«? (Spm. nr. S 236, skr. begr. (omtrykt)). 6) Til børne- og undervisningsministeren af: Helena Artmann Andresen Hvad mener ministeren om, at Børnerådet, der hører under Social- og Boligministeriet, under overskriften »Det sker i skolen i dag. Vil vi virkelig have mere af det?« kører politisk kampagne på sociale medier vedrørende forhold på Børne- og Undervisningsministeriets ressort? (Spm. nr. S 375, skr. begr. (omtrykt)). 7) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kristian Bøgsted Hvad mener ministeren om DPPO's forslag om at slette sidste del af § 67 i reguleringsbekendtgørelsen – dvs. sætningen »og skal samtidig afhænde kvoteandele svarende til overskridelsen, jf. § 69, stk. 1« – så fiskerne ikke rammes af regler, som de ikke selv er skyld i at overtræde? (Spm. nr. S 372, skr. begr. (omtrykt)). 8) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Leila Stockmarr Hvad mener ministeren om konklusionerne i rapporten »Analyse af Reguleringsmuligheder for Beskyttelse af Drikkevandet – Sårbare grundvandsdannende områder« fra januar 2026? (Spm. nr. S 412, skr. begr.). 9) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Signe Munk Mener ministeren, at der skal indføres et sprøjteforbud på marker anvendt til landbrug, såfremt de ligger over grundvandsdannede områder? (Spm. nr. S 415, skr. begr.). 10) Til social- og boligministeren af: Rosa Lund Mener ministeren, at kommuner har tilstrækkeligt med midler til at dække behovene på handicapområdet, når man f.eks. hører historier om en nybygget specialinstitution i Hillerød, som af økonomiske grunde ikke har bygget en loftslift trods behovene hos målgruppen af børn med særlige motoriske udfordringer, og hvor i hvert fald ét barn nu ikke længere kan rummes i kommunens eneste specialinstitution til den målgruppe og i stedet forventes at blive omvisiteret til et andet specialtilbud uden for kommunen? (Spm. nr. S 436). 11) Til social- og boligministeren af: Rosa Lund Mener ministeren, at kommunernes dobbeltrolle som almene boligselskaber og driftsherrer af botilbud på samme matrikel er betryggende for beboernes retssikkerhed og behov for beskyttelse, herunder om der – med henvisning til Frihedsbrevets artikler om de uretmæssigt opkrævede ejendomsskatter for et sundhedscenter blandt beboere med handicap i et botilbud i Vordingborg Kommune – er behov for en præcisering af kommunernes roller og ansvar i de tilfælde, hvor kommunerne både er alment boligselskab og driver botilbud på samme matrikel? (Spm. nr. S 438, skr. begr.). 12) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Morten Messerschmidt Er ministeren enig i, at Udlændinge- og Integrationsministeriet bør omdøbes til Hjemrejseministeriet? (Spm. nr. S 428. Medspørger: Mette Thiesen (DF)). 13) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Morten Messerschmidt Hvordan vil ministeren sikre, at vi ikke igen og igen lader udenlandske galninge blive i Danmark, på trods af at de allerede er dømt for alvorlig kriminalitet her i landet – fordi internationale konventioner holder hånden under dem? (Spm. nr. S 430. Medspørger: Mette Thiesen (DF)). 14) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mette Thiesen Mener ministeren, at den europæiske menneskerettighedskonvention enten bør ændres, eller at Danmark alternativt skal udtræde af den? (Spm. nr. S 429. Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 15) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Peter Kofod Når ministeren taler om en stram udlændingepolitik, hvordan mener ministeren så konkret at udlændinge skal kunne mærke det? (Spm. nr. S 432. Medspørger: Mikkel Bjørn (DF)). 16) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Er ministeren enig i, at man ikke har udstået sin straf om afsoning af fængselsstraf samt udvisning, hvis man stadig væk opholder sig i Danmark? (Spm. nr. S 434. Medspørger: Peter Kofod (DF)). 17) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Nick Zimmermann Hvordan vil ministeren sikre, at flere udlændinge hjemrejser? (Spm. nr. S 433. Medspørger: Alex Ahrendtsen (DF)). 18) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Alex Ahrendtsen Er ministeren rede til at nedbringe antallet af permanente opholdstilladelser betragteligt, netop så det er muligt at hjemsende mange flere end for nuværende? (Spm. nr. S 441. Medspørger: Nick Zimmermann (DF)). 19) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mette Thiesen Er det ministerens holdning, at Kærshovedgård bør være aflåst? (Spm. nr. S 431. Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 20) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Peter Kofod Skal man forstå statsministerens løfter i nytårstalen om udvisning af kriminelle udlændinge således, at man fremover ikke vil tage hensyn til internationale konventioner? (Spm. nr. S 435. Medspørger: Mikkel Bjørn (DF)). 21) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Mikkel Bjørn Er ministeren enig i, at danskerne holdes for nar, når midlertidig opholdstilladelse for udlændinge i Danmark i rigtig mange tilfælde bliver til permanent opholdstilladelse? (Spm. nr. S 439. Medspørger: Peter Kofod (DF)). 22) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Nick Zimmermann Hvordan og hvornår vil ministeren sørge for, at syrerne bliver sendt hjem til deres hjemland? (Spm. nr. S 437. Medspørger: Alex Ahrendtsen (DF)).

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om kvælstofaftalen og om myndighedskontrollen ved brud på dyrevelfærdsloven m.v. 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om regeringens aftale om model for kvælstofreguleringÅbent samråd med ministeren for grøn trepart om kvælstofaftalen.2) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om styrkelse af myndighedskontrollen af dyrevelfærdenÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om styrkelse af myndighedskontrollen af dyrevelfærden.

Kristoffer Tamsons är oppositionsregionråd i Region Stockholm. Andreas Ericson intervjuar honom om sjukvården, kollektivtrafiken och framtidens bostadsbyggande. Dessutom om varför Moderaterna gått bakåt i flera val och varför han säger nej till samarbete med Miljöpartiet.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om dyrevelfærden i den danske svineproduktion 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om dyrevelfærden i den danske svineproduktionÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om brud på dyrevelfærdsloven, som man ser i TV2's dokumentar et udtryk for den generelle tilstand i den konventionelle danske svineindustri.

Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om dyrevelfærden i den danske svineproduktion 1) Åbent samråd i Miljø- og Fødevareudvalget om dyrevelfærden i den danske svineproduktionÅbent samråd med ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri om brud på dyrevelfærdsloven, som man ser i TV2's dokumentar et udtryk for den generelle tilstand i den konventionelle danske svineindustri.

Vårens arrangementsbrosjyre er klar! Nå kan du endelig finne ut når Erika Fatland kommer, hva Inger Merete Hobbelstad skal snakke om og hvem som kommer under Miljøko 2026! Dessuten får du høre mer om årets utvida satsning på Barnas lørdag sammen med Kongsberg Musikkteater, og hvilke tilbud vi har for ungdom. I vår kommer det faktisk en forfatter! Vi gleder oss også til teaterforestillinger, beredskapsarrangementer, verksteder, filmvisninger og ikke minst Kunnskap til lunsj! Vi minner samtidig om at alle våre faste arrangementer også fortsetter, fra Filosofisk kafé til Sang til lunsj. Og du? Alt er gratis! 

Förändring – när kunskap inte räcker, men design gör skillnadVi vet idag mer än någonsin om vad som får människor att göra som de gör. Och ändå misslyckas vi ofta – både på jobbet och privat – med förändringar vi säger oss vilja ha. Vi informerar, utbildar och peppar, men beteenden rör sig inte. Enligt psykologen och beteendedesign-experten Niklas Laninge beror det ofta på en enkel mekanism: människor gör sällan det någon säger åt dem – de gör det som är enklast, tydligast och mest triggat i vardagen.Det är där beteendedesign kommer in: att rigga miljö, rutiner och påminnelser så att det önskade beteendet blir lättare att göra.Vad är ett beteende – egentligen?Niklas menar att många arbetsplatser fastnar i mål som är svåra att omsätta i handling: “delaktighet”, “trygghet”, “engagemang” och liknande. Det låter bra, men blir ofta otydligt.Beteenden är verb – saker människor gör – inte känslor, egenskaper eller kunskap.Arbetsplatsexemplet: från värdegrund till konkret rutinNiklas beskriver ett projekt på en stor myndighet där man ville öka “delaktighet” hos en stor grupp medarbetare som jobbade nära invånare i digitala kanaler. Organisationen hade rullat ut nya värdeord och förväntningar men såg ingen tydlig effekt.Arbetet började med att operationalisera: vad betyder delaktighet i just den här rollen? Det landade i att medarbetarnas insikter behövde nå dem som utvecklade och förbättrade de digitala tjänsterna. Beteendet blev därför att dokumentera och dela lärdomar systematiskt.Nästa steg var att identifiera hinder. Ett centralt hinder var att arbetsdagen var extremt schemalagd – det fanns ingen tid där beteendet faktiskt kunde ske. Resultatet blev att frekvensen ökade, och även kvaliteten ökade när förslagen bedömdes av externa granskare.Kan, vill och får man?För att förstå varför ett beteende inte händer lyfter Niklas COM-B-modellen som en användbar struktur. Den hjälper att sortera hinder i tre områden:Kan målgruppen göra beteendet?Vill man göra beteendet?Får man möjlighet att göra beteendet?Triggern: det som gör att det faktiskt händerÄven om förmåga, motivation och möjlighet finns kan ett nytt beteende utebli om det saknas en trigger – en signal som initierar beteendet i rätt ögonblick. Exempel som ofta fungerar i arbetslivet:Fasta möten med fast punkt på agendan (t.ex. att alla kort delar ett sätt de använt ett nytt verktyg)Digitala påminnelser i rätt tidpunktChefer som “köttochblod-triggers”: frågar, följer upp och visar själva hur de görHan är samtidigt försiktig med fasta möten: om de upplevs innehållslösa lär sig människor snabbt att “snooza” dem. Triggern behöver vara relevant.Miljön som designverktygNiklas betonar också miljöns roll. Förändring handlar inte bara om vilja – det handlar om vad som är möjligt och socialt bekvämt i den faktiska arbetsmiljön.Mäta rätt: bort från timmar, mot effektPå frågan hur man kan veta att nya arbetssätt “sitter” tar Niklas upp ett exempel där medarbetare rapporterade in antal timmar de använt AI. Han menar att det är fel angreppssätt, eftersom det riskerar att driva fram “fel användning” som endast ser bra ut i statistiken.Istället bör man som ledare kombinera data med kvalitativa följdfrågor: på vilket sätt hjälper verktyget dig? vad blev bättre? vad har du lärt dig? Det gör både uppföljningen mer meningsfull och kan samtidigt sprida konkreta exempel som underlättar för andra att ta efter.Etik: vilja, nytta och transparensNär det gäller etiken i beteendedesign menar Niklas att man kommer långt med två principer:Är det man försöker öka något människor själva vill göra och som gagnar dem?Är man transparent och använder sitt omdöme?När metoden används fel: gamification-fällanDet tydligaste exemplet Niklas ger på feltillämpning är gamification – att försöka lösa alla beteendeproblem med poäng, topplistor och spelifiering. Det kan förstärka saker som redan är ganska roliga, men fungerar sällan när hindren i grunden handlar om andra saker: tid, tydlighet, normer, trygghet eller rätt förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan ger vi oss in i nationalekonomins snårskog. Ett tungt ämne men till vår hjälp hade vi The Laghum Economy av Stefan Krook, som var väldigt pedagogiskt skriven.Vi förstår att det kan låta lite torrt, men vi kommer att prata om att sänka inkomstskatten. Mer pengar i plånboken till skalpmassager och hanggliding. Mmm nu fick ni upp intresset va?Musik: https://mobygratis.comVinjett: David och Cleo

Vi träffar Helena Holmgren, tidigare VD för Pricer och idag verksam på Monterro. Helena har lett företag, som CFO och VD, genom både skarpa omställningar och perioder av hög tillväxt. Helena delar med sig av erfarenheter från Pricers resa samt insikter från sitt arbete med att utveckla och professionalisera svenska mjukvarubolag på Monterro. Ett samtal fyllt av lärdomar om ledarskap, transformationsarbete och vad som faktiskt krävs för att skapa resultat över tid.

Vilka frågor kommer ta plats i valrörelsen 2026? Hör ett specialavsnitt med Arvid Hallén, Tove Lifvendahl, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer valrörelsen fokusera på de frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket utrymme får sjukvården? Väljarna tycker inte att det politiska samtalet är respektfullt, och att det är för mycket partikäbbel. Hur kommer det att låta under året? Och hur viktig är regeringsfrågan? Medverkar gör: Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, obunden moderat.Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och numera konsult på Millton group.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Johanna PalmströmTeknik: Maria StillbergProgrammet spelades in 2 januari 2026.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind intervjuas av Staffan Dopping. Det politiska samtalet får inte upphöra och därför får vi inte låta hatet flöda, säger Amanda Lind om det svenska samtalsklimatet. Hon berättar om sin syn på en brottslighet där 12-åringar tar på sig morduppdrag, om makten som språkrör, om Greta Thunberg och om vad grön ideologi innebär konkret. Dessutom: varför får Vänsterpartiet alltid fler röster än Miljöpartiet?

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind intervjuas av Staffan Dopping. Det politiska samtalet får inte upphöra och därför får vi inte låta hatet flöda, säger Amanda Lind om det svenska samtalsklimatet. Hon berättar om sin syn på en brottslighet där 12-åringar tar på sig morduppdrag, om makten som språkrör, om Greta Thunberg och om vad grön ideologi innebär konkret. Dessutom: varför får Vänsterpartiet alltid fler röster än Miljöpartiet?

IKKE KØDD MED SKJÆRER!!! - Miljøvennlige siste-liten gaver - Passordgærning i Halden Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Anders Lund Madsen drømmer som barn om at blive postbud og længes efter at blive set. I slutningen af 1970'erne bliver han barneskuespiller og får sin debut i Du er ikke alene. Filmrollen giver status i skolegården og de gyldne nøgler til ungdommen. Men samtidig befinder han sig i et grænseløst filmmiljø præget af magtmisbrug og seksuelle krænkelser, som der først mange år senere bliver sat ord på. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av lyssnarfavoriten Jan Emanuel och kastar oss direkt in i stormen kring de senaste rubrikerna. Han reder ut ryktena om att han skulle vara på väg in i fängelse — en historia som bottnar i en omstridd bild från Hemvärnets lokaler, som togs under personalens uppmuntran. Enligt Jan är anmälan mot honom inte bara felriktad, utan politiskt motiverad.Jan delar med sig av varför han sökte sig till Hemvärnet från början. Med en dotter i lumpen och en orolig omvärld kände han att han inte kunde sitta vid sidlinjen. Han beskriver sig som en stark förespråkare av allmän värnplikt och en representant för vad han kallar den gamla socialdemokratin.Sedan öppnar vi dörren till den fråga han menar har förändrat Sverige mest: migrationspolitiken. Jan riktar skarp kritik mot Miljöpartiet och menar att både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade greppet när det gällde. Han hävdar att konsekvenserna syns tydligt i vård, skola och omsorg. Samtidigt lyfter han fram Jimmie Åkesson som landets skickligaste retoriker och menar att SD tagit över det politiska arv som en gång gjorde Socialdemokraterna starka. För att S ska resa sig igen, säger han, krävs en total omstart — gärna med Håkan Juholt vid rodret.Detta är ett ofiltrerat samtal, som bryter ner rubrikerna och de största utmaningarna i dagens politik. Följ Jan Emanuel här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när skavet på insidan blir starkare än tryggheten i det du redan gör? ✨ I det här avsnittet möter du Bodil Thyra Pettersson, grundare av Bring Beauty, florist, mönsterdesigner och utbildad inom neurodesign. Hon delar modigt om sin resa genom cancer, längtan efter att omge sig med skönhet – och hur hon idag hjälper människor och företag att skapa miljöer som faktiskt läker, lyfter och ger liv. Vi pratar om: Vad som händer när du vågar ta skavet på insidan på allvar Varför miljön omkring dig påverkar din psykiska och fysiska hälsa mer än du tror Neurodesign, natur och skönhet som "tyst terapi" i hem, kontor och vårdmiljöer Att lämna en trygg anställning för att följa sitt kall – och rädslan för vad andra ska tycka Identitet, tro och insikten: "Jag är inte kallad till alla – och det är befriande." Länkar till Bodil, hennes webshop www.bringbeauty.se , nyhetsbrev och guiden "10 steg till ett mer harmoniskt hem" hittar du också här: https://bit.ly/4f7JQyC Mitt i avsnittet delar jag också en inbjudan till dig som vill skapa konkret momentum och sätta visionen för ett helt år på bara 77 dagar: https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/vtv77d/register  torsdagen den 11/12 kl. 12.00

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att många jobb i branschen försvunnit för att man brukar skogen med mera effektiva metoder, och att där inom industrin där skogsprodukter förädlas som jobben kan öka.Breda överenskommelser om skogspolitiken?Skogspolitiken har utretts vid flera tillfällen under senare år, och många skogsägare saknar tydligare mål och regler för skogsbruket. Amanda Lind (MP) tror att klimatförändringarna är en anledning till att de politiska partierna har svårt att komma överens när det gäller skogspolitiken. ”Status quo i skogspolitiken och i skogsbruket i dag kommer inte att fungera. Inte minst på sikt när klimatförändringarna kommer att leda till mer torka och översvämningar. Mer stormar som gör att vi måste ha en mer robust situation i skogen”, säger Amanda Lind (MP).Vilket ansvar har ditt parti att komma överens och hitta spelregler? Ni kanske behöver kompromissa. ”Så är det inom alla politikområden. När vi satt i regering förra gången förhandlade vi skogspolitiken med S och C och hittade vägar framåt. Jag tror att det kommer att fungera framåt också, men någonstans krävs det också att man måste se över sin egen skogspolitik och inse att man måste vara beredd att ompröva gamla sanningar som har funnits kring skogen”, säger Amanda Lind (MP). Sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott har fått omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Inte heller Miljöpartiet vill sänka straffbarhetsåldern. De anser att unga förövare ska tas om hand av Sis, trots den skarpa kritik som också funnits mot hur Sis-hemmen fungerar. ”Det är väldigt mycket som inte funkar tillräckligt bra när det gäller unga som rekryteras in i kriminalitet. Det man håller på att göra nu med att inrätta ungdomsfängelser är något som vi i grunden var emot. Vi hade velat gå vidare med Sis i stället. Stärka rehabiliteringen, stärka skolan. Vi vet att skolan är jätteviktig. Det ska finnas konsekvenser när du har gjort så grova brott. Men rimligen måste också de konsekvenserna vara sådana som gör att barnen får bäst förutsättningar att inte återfalla i kriminalitet”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att regeringen borde lyssna på kritiken och lägga ner förslaget. ”Och lägga all kraft på det som ger effekt, som att stärka Sis”, säger Amanda Lind (MP).Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på eftermiddagen 4 december.

Arbeiderpartiet, Sp, SV, Rødt og MDG forhandler om budsjett på Stortinget, og nå har alarmen gått i Miljøpartiet de Grønne. Nå sier flere i partiet at det kan bli brudd. Og Kari Nessa Nordtun var i Lars sin podkast og presenterte forslag om å kutte fag og timer for de yngste skoleelevene. Hva synes vi om Nordtuns metode? Hør alle episoder som abonnent hos Podme eller Aftenposten. Få et ukentlig nyhetsbrev på www.aftenpodden.no og følg oss på Instagram

Send us a textNorwegian-Today's B1 Word: [Et miljø]

Merete Åse Eggesbø er lege og professor ved NTNU. I dagens episode snakker vi om hvordan miljøgiftene påvirker oss, hvorfor det er så viktig for både oss selv og barna våre å være bevisste på miljøgifter, og hva blant annet gravide og ammende bør tenke på.Vi diskuterer også hvilke matvarer og produkter som inneholder flest miljøgifter, og hvordan vi kan gjøre små, enkle grep i hverdagen for å redusere eksponeringen. I tillegg får vi vite mer om miljøgifter i morsmelk, og hvordan de kan påvirke tarmfloraen vår.Her er noen av temaene vi dykker ned i:Hvorfor det er viktig å ha kunnskap om miljøgifter for helsen vår og for helsen til våre barna Hvordan miljøgifter påvirker ossHva gravide og ammende bør være ekstra oppmerksomme påMatvarer som inneholder flest miljøgifterProdukter med skadelige kjemikalier vi bruker i hverdagen Miljøgifter i morsmelkPraktiske råd for å unngå miljøgifter og redusere eksponeringArtikkelhttps://tidsskriftet.no/2023/06/kronikk/bor-vi-spise-mer-fisk-eller-mindreTusen takk til månedens sponsor Northern Playground. Med rabattkoden Legeromlivet10 får du 10% rabatt på hele nettbutikken: https://www.northernplayground.no/nbOg om du ønsker deg litt inspirasjon til jul:Du kan nå få signert utgave av boken min Hele deg – veien til bedre helse på Norli.no.Ønsker deg en nydelig uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand.Kapitler:00:50 Hvordan ble Merete interessert i miljøgifter?03:35 Det skumle med miljøgifter04:36 Hvor omfattende er egentlig problemet med miljøgifter?05:55 Er nordmenn i verdenstoppen på miljøgifter06:42 Vi avgifter oss ved å amme07:10 Hvordan påvirker miljøgifter oss?09:20 Eksponeringskildene for miljøgifter (PFAS, flammehemmere)17:15 Miljøgifter og immunforsvaret vårt19:10 Produkter man kan bytte ut for å begrense eksponeringen20:50 Tarmflora og miljøgifter22:27 Påvirker miljøgifter tarmfloraen?22:53 Morsmelk og miljøgifter24:50 Obesogener i morsmelken25:25 Fisk som kilde til miljøgifter35:36 Ftalater40:35 Meretes anbefalinger43:40 Aluminium og deodoranter45:40 Hvis du kunne si 3 ting til alle menneskene på jorda, hva hadde du sagt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frøya Skjold Sjursæther (19) gikk fra vgs-dropout til historisk ung stortingsrepresentant for Miljøpartiet de Grønne. Nå har hun flyttet ut hjemmefra, vurderer vaskehjelp i kollektivet – og elsker å banke på dører.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar veckan och diskuterar kamphundar, Trumps fredsplan och att regeringen äntligen utreder att kärnkraftsägare ska få ersättning om politikerna beslutar om nedläggning. Peter Wennblad, Tove Lifvendahl och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

ParkMobile’s MASSIVE $1 Class Action Payout; Miljödata Data Breach; FreeOnes Data Breach; My House Talks Like Me; Sponsored by 1Password https://www.troyhunt.com/weekly-update-470/See omnystudio.com/listener for privacy information.

'Hateren' er tilbage i kongeriget, fjerde generations tuneser går hidsigt til citaterne, et underspillet boys-folkefærd, det varmeste sted på jorden i telt – vi sender længere end Hammerslag og er først lige begyndt, cykelhjelm-Pete er den nye Pete, Putin vil opsige medlemskabet på grund af tortur, de danske kystnære farvande er stadig forurenede, og Miljøministeriet modstrider sig at vise det rette billede og bruger magtfordrejning, smøgen er tilbage i populærkulturen – og det er jammerligt, tobaksbranchens kill count stopper aldrig, historien om den skrækkelige borgmestersag og Jørgen Pop, Thank you for your service til alle veteraner, psykiatrifonden kommer med en ny rapport og undersøgelse. #Japan-nyt – premierministeren trækker sig, og prinsen studerer biller og tomater på kejserpaladset, ikke et eneste græsstrå er forkert i parkerne i Tokyo, og Ree Park er tilbage i gamet med en højlands-Bungo, Trump flirter med at gå i krig med Chicago, og satanistpræsten finder fælles ståsted for satanismen – det lugter af et Her Går Det Godt-trossamfund.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre