Podcasts about reporter annika

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/12-2024.Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024.Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.seProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Från finansbolag till att avslöjas som fejk-kemist av en student. Det här är berättelsen om John Jumpers udda resa till Nobelpriset i kemi 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärleken ledde John Jumper till att plötsligt byta bana och små resurser vid universitet tvingade honom att utveckla AI till oanade höjder. Vetenskapsradion träffar en av årets kemipristagare i ett personligt samtal om hans udda väg fram till Nobelpriset i kemi 2024. Reporter Annika Östman annika.ostman@sr.se ProducentLars Broström lars.brostrom@sr.se

Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. Bra att kunna kroppsspråk som läkareKroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.Vände hög dödlighet i hjärtinfarktHan var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten. Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av matMen för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos. Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.De gör minihjärnor av nervceller för att förstå schizofreniNu har forskare på Karolinska institutet kunnat visa hur det här går till. Detta genom att i ett forskningsprojekt ta hud från personer som fått psykos och senare diagnosen schizofreni. Huden backas tillbaka till att bli ursprungsceller, och programmeras sedan om till att bli nervceller. Från det skapas konstgjorda nätverk av nervceller som blir som minihjärnor i provrör. Inga riktiga hjärnor, men modeller som gör att forskarna nu verkar hitta vägar för möjliga nya behandlingar. Det handlar om vad som styr beskärningen i hjärnan och hur det kan påverkas via mikroglia. Medverkande: Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskningsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet, Funda Orhan,postdok vid institution fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna och Susmita Malwade doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Sola. Reporter Annika Östman Producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Today Brett chats with celebrity entertainment reporter Annika Michelle!Annika currently hosts for a variety of entertainment news sources. You can catch her on the red carpet interviewing the hottest celebrities on the nationally syndicated TV show Hollyscoop. Annika is also seen in over 30 million homes & 100 countries through her work on AfterBuzzTV, created & executive produced by Maria Menounos. Since graduating from Cal State Fullerton with a B.A in Communications/Entertainment Studies, Annika has held a number of positions in the entertainment industry including one of her favorites performing in a variety of the Disneyland shows and parades. Annika’s truly a host that does it all, she produces, edits, writes creative stories, and books all her own guests for her segments. She also loves covering red carpet charity events and giving back. When she’s not hosting Annika enjoys staying active and being outdoors by going hiking, kickboxing, and even tap dancing. She’s also a huge musical theater fan and loves seeing shows whenever and wherever she can.  She strives at being the best she can be. Her success continues to grow and she’s excited about her next adventure!  In this  episode we cover the following!Hard work always surpasses pure talent.What you want in life and work doesn't always come easyFinding the right mentor for the job you wantLearning from failure and rejectionBig NO's when talking to celebritysSmall fish before big fishPlus much moreYou can learn more about Annika below!https://www.annikamichelle.com/And Brettwww.theopenmicpodcast.show

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att rädda hennes hörsel. Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända. Ebba Fält från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon är fyra år när hennes omgivning upptäckter att hon verkade höra dåligt. Troligen på grund av en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.  Ebba ska, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat, CI, inopererat i huvudet fast hon delvis har hörsel kvar. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gå överstyr... Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion Programmet sändes första gången 2014 i P4 Dokumentär.

12-åriga Ebba Fält ska genomgå en riskfylld operation för att försöka rädda hennes hörsel.  Min hörsel har sjunkit på nåt sätt. Det finns ingen förklaring till varför flimmerhårstråna i just mitt öra lägger sig ner och dör.Men mitt under operationen, när hon ska få ett cochlea implantat inopererat i huvudet, händer det som inte får hända.  Ebba Fölt från Arboga är en idrottstjej som gillar både innebandy, ridning och fotboll. Hon var fyra år när hennes omgivning började upptäcka att hon verkade höra dåligt. Det beror troligen på en genetisk förändring. Hörselhåren i innerörat dör sakta men säkert, och det innebär att vanliga hörapparater inte längre fungerar. Istället krävs andra åtgärder.  När Ebba Fält var fyra år märkte hennes föräldrar att deras dotter började höra allt sämre. Efter många undersökningar och svåra avvägningar beslutades till slut att Ebba, som 12-åring, skulle genomgå en riskfylld operation. Hon skulle, som ett av de första barnen i Sverige, få ett cochlea implantat inopererat i huvudet fast hon delvis hade hörsel kvar. Hon får byta skola från en vanlig skola i Arboga, till Birgitta skolan i Örebro för hörselskadade. På två år lär hon sig teckenspråk. Och nu ska hon alltså opereras och få cochlea implantat, CI. Eftersom en del av hennes hörselhår fortfarande är kvar – de som gör att hon kan höra låga toner – gäller det att inte skada dem under operationen. Den millimeter tunna elektroden ska föras in i innerörat. Men plötsligt verkar det som att hela operationen kan gå överstyr... Reporter Annika Östman, Vetenskapsradion

Peder Olofsson blev forskare i New York. Han ägnar sig åt hur nerver kan styra vårt immunförsvar. Ett nytt forskningsfält med stora möjligheter. Han jobbade tidigare som narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Nu forskar han i New York vid Feinstein Institute. Där finns den starkaste gruppen inom det nya forskningsområdet kring den antiinflammatoriska reflexen. Det handlar om hur kroppens längsta nerv kan styra immunförsvaret. Men han har också andra intressen, som musik och att återvinna burkar i ett arkivskåp! Reporter Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Linus Hovmöller från Sollentuna har fått en vetenskapliga artikel publicerad i Transactions of the Royal Society A, en ansedd brittisk kemitidskrift. I köket breder han ut de vackra mönstren av kvasikristallapproximanter som påminner om arabisk mosaik. Sen visar han hur han listade ut var atomerna skulle vara placerade för att bli mönster som kunde upprepas. Pappa Sven Hovmöller är professor i strukturkemi vid Stockholms universitet och hade under åtta år försökt hitta en lösning. Vetenskapsradions Annika Östman undrar vad 11-årige Linus tänkte om att han under två dagar av sitt sommarlov ifjol lyckades göra så att pappa och han löste gåtorna på de fyra atomstrukturer tillsammans. När svininfluensan, AH1N1, kom till Sverige vaccinerade sig över 5 miljoner svenskar under vintern 2009-2010, och ganska snart misstänktes ett samband mellan vaccinet Pandemrix och en ovanlig biverkan, narkolepsi. Nu rapporterar Narkolepsiföreningen att samma sändningar av vaccinet Pandemrix kan ligga bakom de fall av sjukdomen narkolepsi som rapporterats. Tomas Salmonsson, som är vetenskaplig rådgivare på läkemedelsverket, säger att de är medvetna om att de leveranser, eller batcher, som det handlar om, var bland den första hälften som användes. Reporter Lars Broström Sillgrisslor på Lilla Karlsö har låg dödlighet, när ungarna hoppar ner från klipporna mot vattnet utan att störas av människor, enligt en studie. På grannön Stora Karlsö ringmärker forskare sillgrisslorna i samband med hoppandet, och det blev en diskussion om ringmärkningen där skulle kunna störa kontakten mellan ungar och vuxna fåglar, så att ungarna kunde bli övergivna och dö. Thord Fransson, chef för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska Riksmuséet, säger så här om huruvida man stör fåglar vid ringmärkning. Reporter Annika Östman. Vraket Resande Man tror en dykargrupp från Grebbestads Marinarkeologiska Sällskap att de har hittat. Det är ett mytomspunnet svenskt krigsskepp som i november 1660 sjönk i hårt väder i Stockholms södra skärgård, med en värdefull last av både juveler och ädla metaller. Johan Rönnby är professor i marin arkeologi på Södertörns högskola. Reporter Gustaf Klarin

Bandyspelarna har numera en rosa boll att fästa ögonen på, och ögonforskaren Karin Nordström på Uppsala universitet förklarar vad det är som gör att den kan vara lättare att följa med blicken. Reporter Lars Broström. Största djurögonen har jättebläckfiskarna. Varför de måste ha det berättar ögonforskaren Eric Warrant vid Lunds universitet, som själv mött en jättebläckfisk. Reporter Lena Nordlund. Hur påverkar privatvård forskningen? Den försvårar, menar Karolinsika institutets rektor som nu hoppas ha rättat till problemen. Reporter Annika Östman. Skruvade radiovågor kanske kan höra framtiden till. Anna Davour reder ut begreppen. Redaktör Annika Östman annika.ostman@sr.se

Solstormen varnades för i veckan och att den skulle träffa jorden i tisdags. Flygplan dirigerades om, men annars verkar det mest ha lett till vackra norrksen och ett gyllene tillfälle för solfysiker att frossa i data. Lars Broström tog kontakt med solfysikern Henrik Lundstedt i Lund. Är det censur? Tidskrifterna Nature och Science har stoppat publiceringen av två studier för att resultaten anses för farliga. Studierna visar på hur man skulle kunna få fågelinfluensaviruset att mutera så att det lättare skulle kunna spridas mellan människor. Idag sprids det endast mellan djur och människor. Forskare och tidskrifter har efter påtryckningar från amerikanska myndigheter accepterat att under ett par månader stoppa aktiviteterna. I veckan protesterade en av forskarna. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Göran Herméren, senior professor i medcinsk etik vid Lunds universitet, och under många år ordförande i den etikgrupp som ger råd till EU kommittionen om vetenskap och nya teknologier. Först ut Göran Hermerén. Reporter Annika Östman. Problem med gula fläcken leder ofta till att synen försämras dramatiskt. I veckan rapporterades om kliniska försök med stamcellsbehandling av det som kallas åldersrelaterad makuladegeneration. Det är en sjukdom som främst drabbar äldre med en nedbrytning av syncellerna kring gula fläcken i ögat. Försöken har det rapporterats om i tidskriften The Lancet. Fredrick Gosch är docent och överläkare vid ögonkliniken i Lund. Reporter Per Helgesson. I Davos i Schweiz möts över 2 600 företagsledare, akademiker och politiker, och i år är det många vetenskapliga ämnen som är på tapeten. Bland annat handlar det om antibiotikaresistens. Men också andra ämnen tas upp. Johan Rockström är chef för Stockholm Environmental Insitut, och Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning träffade honom i Davos, och undrade vad det betyder att vetenskapen tar större plats.

Många gånger presenteras aldrig resultaten från tester av nya läkemedel eller behandlingsmetoder aldrig presenteras. En tredjedel av forskare som fått statliga pengar i USA hade inte publicerat något från sina kliniska prövningar efter tre år, fast själva undersökningen var avslutad. Genom att läkemedelsindustrin är global så får det effekter över allt. Hör vad flera kunniga i området har att säga. Mats Eliasson är överläkare på Sunderbyns sjukhus utanför Luleå, och även professor i medicin vid Umeå universitetssjukhus är en av dem. Reporter Annika Östman. En ny köttätande växt har hittats i Brasilien Philcoxia minensis. Den fångar och äter maskar med hjälp av sina klibbiga blad som växer under marken. Fyndet tyder på att kanske fler växter än man tidigare trott kan vara köttätare. Trädgårdsintendent Jesper Kårehed vid Uppsala botansik trädgårdar om varför växter överhuvudtaget äter djur? Reporter Hanna Westerlund Ny forskning kring bilkörning presenterades i veckan på Väg och transportforskningsinstitutets årliga arrangemang,Transportforum. Bland annat om att bilarna i framtiden troligen kommer att kommunicera med vägbanan och själva kunna se och följa linjer för att hålla sig på vägen, dom kommer till och med och kunna bromsa om det skulle behövas. Att tekniken blir allt mer viktig i trafiksäkerhetsarbetet är uppenbart, men kanske allra viktigast är ändå att föraren är koncentrerad på att köra bilen och ingenting annat. Någonting som blev uppenbart när vår reporter Pelle Zettersten försökte göra en intervju samtidigt som han provade att köra bil i en simulator på Transportforum. Psykiatriska diagnoser värderas. Ulrika Björkstén kommenterar rapporten om brister i vetenskapen kring diagnos och behandling av olika psykiatriska diagnoser, som bla ADHD

Fysikerna känner att de har fått en julklapp redan den här veckan. Tord Ekelöf, professor i partikelfysik, menar att den här julklappen kan bli något konkret och användbart om femtio år. Det handlar om Higgspartikeln, som är så stor som en miljondel av en atom. Och även om man denna vecka visat att man närmat sig Higgs, så har inte fysikerna helt kunnat slå fast att den finns. Inte ännu, eftersom det med en promilles sannolikhet kan handla om bakgrundsförändringar.  Fysikprofessorn Kerstin Jon And, som deltar i ett av experimenten, det som kallas Atlas  om Higgs partikeln.   Tord Ekelöf professor i partikelfysik på plats i CERN,  som träffat europeiska politiker som sitter i ledningen för CERNn idag. Vad händer om hundra tusen år? Det är frågan som en grupp internationella experter försöker ställer inför det svenska slutförvaret av kärnavfall. De har besökt Stockholm, Forsmark och Oskarshamn den här veckan. Men ordförande Michail Sailer, som sitter i ledningen för ett stort forskningsinstitut i Tyskland kring miljöfrågor, menar att det handlar om att tänka så robust som möjligt. Reporter Annika Östman. Planerna för två jätteteleskop konkurrerar just nu om uppmärksamhet och internationell finansiering - teleskop som blir viktiga för framtidens astronomi säger astronomiprofessor Göran Östlin vid Stockholms universitet. Reporter Per Helgesson. Personer som har blödarsjuka har ett genetiskt fel som gör att blodet inte levrar sig, vilket till exempel innebär att sår inte slutar blöda. Men en ny studie från en stor grupp internationella forskare har kanske hittat ett nytt sätt att behandla åtminstone en typ av blödarsjuka med hjälp av genterapi. Reporter Torill Kornfeldt.

Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna. Men hur kunde det bli så fel när man tolkade provresultaten, att man från 2009 till och med hoppades att ett vaccin skulle vara nära mot det här musviruset? Frågan går till Jonas Blomberg som är professor emeritus i kliniska virologi vid Uppsala universitet och som har själv jobbat med just det här spåret. Vi hör ockaså Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus i psykiatri. Reporter Annika Östman, uppläsare Therese Bergstedt. Jon Torkelsson rapporterar om veckans nyheter i korthet: En forskargrupp i Abisko håller på att utveckla modeller som ska kunna förutsäga hur klimatförändringarna kommer att påverka naturen ner på mycket detaljerad nivå, 50x50 meter, i området runt Torneträsk i Norrbotten. Enligt forskarna skulle det kunna hjälpa samer så att de får reda på vad som sker med renbetet på en viss fjällsida, eller om järnvägen riskerar fler laviner nedanför fjället. Är det verkligen möjligt, att göra så detaljerade förutsägelser, 50x50 meter? Professor Terry Callaghan som jobbar med projektet säger att man inte kan förutse vad som sker imorgon, men att vetenskapen måste hjälpa till med sina bästa förutsägelser. Vi har också rapporterat om ett vaccin mot prostatacancer, om en studie som visar att barn blir intelligentare ju längre de ammas och att hjärnforksning visar att storstadsmänniskor är mer stressade än lantisar. Djurförsök med katter. Det pågår djurförsök med katter vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. Det är en beteendestudie som handlar om att ta reda på hur katter mår om de är trångbodda. Forskarna Jenny Loberg och Frida Lundmark tar oss med till 15 katter som lever på 15 kvadratmeter. Om drygt två år ska studien vara klar. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg. På måndag inleds en stor internationell konferens om strängteori i Uppsala. Flera hundra forskare deltar och det ska också hållas populärvetenskapliga föreläsningar. Men vad är egentligen strängteori?Ulrika, vad handlar allt det här om, vad är strängteori egentligen? --Strängteori är en rent matematisk konstruktion. Det handlar om att tillfredsställa fysikernas drivkraft att skapa en sammanhängande teori för hur världen är uppbyggd, säger Vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Det finns idag två fysikaliska teorier som beskriver världen. Dels är det kvantmekaniken som beskriver hur materia som stolar, bord du jag och planeter är uppbyggda, hur de allra minsta beståndsdelarna,molekyler, atomer, elektroner, protoner samverkar med varandra för att bygga upp vår värld. Dels är det den allmänna relativitetsteorin som förklarar själva rummet, rymden omkring oss och mycket viktigt: tyngdkraften! Problemet är att de här två teorierna kolliderar, nere på kvantnivå. I materiens minsta beståndsdelar bryter relativitetsteorin samman, beskrivningen av själva rummet fungerar inte, tyngdkraften kollapsar, alltså rent matematiskt. Strängteorin är ett sätt att försöka väva ihop de här två grundläggande teorierna. Ungefär hälften av doktoranderna på de svenska universiteten och högskolorna får ingen lön utan tvingas leva på bidrag och stipendier. Det här systemet med oavlönade forskare har kritiserats under lång tid, men lever fortfarande kvar. Vetenskapsradions Therese Bergstedt har inlett en granskning av doktorandernas situation på de svenska universiteten och högskolorna.