Podcasts about snitt

Føler du at du ikke går ned i vekt, selv når du spiser mindre? I denne episoden dykker vi dypere i hvorfor reduksjon av kalorier ofte medfører lavere aktivitetsnivå. Lær hvordan du kan kompensere ved å øke stegmengden og hvorfor trening ikke trenger å være tidkrevende. Bli med på vår plan for å logge 10 000 eller flere steg hver dag i august og se hvordan det kan påvirke aktivitetsnivået ditt positivt! .

Nedsnacket efter Helsingborg inleds med att vi inte känner efter hur vi mår – ett konkret tips om livshållning till alla Giffare. Sedan handlar det om logistiken runt presskonferensen i lördags när Douglas Jakobsen lämnade föreningen, de märkligt positiva tonerna under den, om det avdammade uttrycket "bajsmacka" som gör sig gällande nu när GIF Sundsvall är nere i botten åtminstone de kommande månaderna, att nu krävs poängsnitt som ett topplag, att Lukas vill ha en Marc Manchón-cam, om tydlighet och sedan har Kenneth en rant om spelschemat. Härifrån kan det väl bara gå uppåt? Intromusik: Broder John/Lukas Sahlin

Hur ska buskar, rosor och klematis beskäras? Vad ska Maja göra med sin virussmittade Mårbackapelargon? Vad är grejen med LED-belysning? Och varför får Norrfjärdensyrenen i Luleå bruna partier på bladen? I det här avsnittet träffar Bella landskapsarkitekten och växtexperten Tomas Lagerström som tipsar om hur buskar, rosor och klematis ska beskäras. Naturligtvis svarar Maj-Lis på frågor också, som varför Evas syren har bruna partier på bladen, hur man ska tänka kring växtbelysning och varför Maja ska behålla sin virussmittade Mårbackapelargon – men också skaffa en ny.Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård. Om du vill bli medlem, gå in på svensktradgard.se. Använd koden ODLA så får du lite extra poddbonus. Frågor till Maj-Lis skickar du till odla@odlapodden.se, glöm inte att skicka med bilder. #odla #odling #odlamedmajlis #majlispettersson #bellalinde #trädgård #odling #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #mårbackapelargon #syren #växtbelysning #beskärning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst ett oavgjort mot Häcken. Men det är fan inte hela världen. Damerna ångar på och Allting som Fiskrensarna från Göteborg gör .....det gör vi bättre. Tack till HOFF Entreprenader och alla våra Patreons. Bli Patreon på Patreon.com/HDN --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daniel-ekberg/message

Leesen vergröttert bilütten je dat Weeten, ne. Wat man achteran Klööger is, dat hangt dorvun af wat man leest. Ick to'n Bispeel weet siet 'n poor Doog dör't Leesen vun so'n Studie, dat de Mannslüüd in Düütschland in Dörsntitt 19 Ünnerbüxen ehr Eegen nöömt. Dor heff ick je glieks mol nokieken musst. Also ni bi annere Mannslüüd, sünnern in't Schapp bi uns to Huus. So. In't Schapp weern 22. Dree weern in de Waschköök ünnerwegens un een harr ick jüst över'n Mors. Dat mokt tosom 26 Stück. Kiek an: Wat de Ünnerbüxen angeiht, ligg ick licht över'n Snitt. Veel interessanter finn ick overs den Vörgang, dör den de Ünnerbüxen överhaupt erst in't Schapp rinkümmt. Dat Inkööpen vun Kleedosch meen ick. Dor gifft dat ook 'n Studie över, un no de dorste Studie geiht dat Inkööpen vun Sooken to'n Antrecken uns Mannslüüd geheuri op de Pump. Wi entwickelt bi't „Schoppen“ gohn desülbigen Stresswerte as'n Kampfpilot in Insatz. Un dat Ergeevnis kann ick ganz un gor bestätigen. Mitünner geiht mi de Blootdruck al dör de Deek, wenn ick blots wat to Eeten inkööpen schall. Wenn ick denn ennli mit mien Porree an de Kass stoh, bün ick al so richti rünner mit de Nerven. Ick weet ook ni, worüm dat so is. Fruunslüüd schient dat nix uttomoken. Dösig. Overs nochmol trüch to de Ünnerbüxen. Bi't Telln heff ick mi de Schinkenbüddels mol genauer bekeeken. Un ick mutt gestohn, dat de een oder anner dorvun al so'n beten in de Johrn kom is. Blangbi: Ünnerbüxen ward mit ehr Öller ni beter, de mööt ni riepen. De een oder annere warr ick wohrschienli bald mit in de Warksteed nehm‘. Ni to'n heelmoken, sünner üm se in ehr tweeted Leeven as Lappen bi't Klütern an de Fohrröd oder so intoföhrn. Overs ick glööv, Ünnerbüxen kööpen goh ick erst weller, wenn de Antohl dorvun op'n eenstelligen Beriek togeiht. Dat is mi eenfach to gefährli för mien Metabolismus. Man ward je ook ni jünger. Dor mutt man ni wegen jeden Snurrkrom op't Ganze gohn. Un ick glööv, wat dat heuchste Tied ward, dat ick över wat anners nodink… In düssen Sinn

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

No de aktuelle Pisa-Studie sünd de düütschen Schoolkinners je blots noch in't Middelfeld. Ick bün mi ni seeker, overs ick kunn mi vörstelln, dat de Bunnesregeerung sick freun wurr wenn se mit ehr Arbeid noch in't Middelfeld weer. Meist jeden Dag geistert niede Mellungen dör de Norichen, över de man an un för sick blots noch den Kopp schüddeln kann. Klor, de Tieden sünd ni eenfach. Overs worüm hölt man to'n Bispeel doran fast, dat nu al groote Kanzleramt noch to vergröttern? 27650 Euro den Quadtometer kost‘ de Krom – nä, schall de Krom kosten. Allns tosom 777 Million‘. Un wokeen de Buukosten-Entwicklung bi'n Floogplatz BER, bi'n Stuttgarter Bohnhof oder de Elphie in Hamborg noch in Kopp hett, de haut bi düsse geplonten Tohln blots noch Hannen un Fööt övern Kopp tosom. Tscha, worüm schulln sick de Schölers denn anners verholn? Dat Taschengeld ward opbruukt för Speelekonsoln un wenn wat würkli Wichtiged ansteiht, denn geihn man even no Mudders oder Vadders. För de Regeerung gifft dat overs keen Öllern de mol even dat Portmonee opmoken künnt. Na jo, an un för sick doch: Wi sünd de Mudders un de Vadders, de mol even de Knipp opmoken dörft, wenn't ing ward. Un wenn dat ni langt, denn ward even mehr Schullen opnohm, as man an un för sick opnehm wull. Wat kost‘ de Welt...? Dor gifft dat doch so'n Finanzminister, de op Sylt sien Hochtied fiert hett, as wurr dat keen Morn geeven. Overs mit de Huushaltsplonung – na lot‘ wi dat. Nu is de Pisa-Studie je overs 'n Statistik, bi de de Besten den Snitt hochtreckt un de annern treckt den Snitt dohl. No de Statistik is een je dörsnittli warm, wenn man mit'n Kopp in‘t Gefreerschapp steekt un mit de Fööt in Backoben, ne. Veellicht kunn de Regeerung sick je eenfach mol an de Besten jungen Lüüd wennen, besünners an de Dorsten, de good in't Reeken sünd. Mach ween, wat de Schöölers dat Huushaltslock in dree Schoolstünnen ganz lütt reekend. Overs veellicht hett de Kanzler eenfach blots vergeeten de Schöölers to froogen... In düssen Sinn

I det här avsnittet vill jag att du ska omdefiniera hur du spenderar din tid och hur du känner kring din ålder. Statistiken är väldigt tydlig. 2023 har Sverige dryga 500 000 företagare. 40 procent av alla företagare är mellan 65-74 år. Snittålder för att starta ett bolag i Sverige är 42 år. Jag har bjudit in John Mellkvist som gjort ålder till sin nisch och är en stark röst i debatten. John arbetar för att minska ålderism och åldersdiskriminering, han har skrivit boken Välj din ålder, han är medgrundare till Erfarenhetsstiftelsen och fick nyligen utmärkelsen Årets Superkommunikatör av Tidningen Resumé. Vi pratar om åldersbubblor, hur vi ska njuta av varje ålder i livet och varför Sverige är världens kanske mest åldersfixerade land. Jag får även veta hur John reagerar på en podd statistik kring mina gästers ålder som kan förvåna och vilken Johns mentala ålder är. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radiosportens Jerringkandidat Marcus Ericsson vann racingloppet Indy 500 inför 350 000 åskådare. Segern kom efter enorm dramatik på slutvarven och gav eko i hela racingvärlden.

Lakseskatt har gitt full brems; Flyr går ikke automatisk konkurs; Hegnar om matprisene Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av filosofihistoriens ständiga frågor handlar om förhållandet mellan kropp och själ. Maria Andersson Vogel funderar på vad hennes egen ovilja och oförmåga att lyssna till kroppen betyder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En vecka innan min dotters beräknade ankomstdag vaknade jag av att jag hade ont i magen. Det var som kraftiga kramper som pågick intensivt under en kort stund och sedan försvann, för att några minuter senare komma tillbaka. Jag väckte min sambo: Jag har så ont i magen! När jag någon halvtimme senare förstod vad som pågick hade han redan diskret börjat klocka mina regelbundna anfall av magknip. Trots att jag var höggravid, förstod jag inte vad min kropp ville säga mig. Den eviga berättelsen om att kvinnor bara vet, att det finns en urkraft som gör att vi instinktivt följer vår kropp genom såväl graviditet som födande, tycktes inte gälla mig. Väl inne på förlossningen lät jag barnmorskan leda mig rakt igenom hela förloppet. Jag gjorde allt hon sa, ifrågasatte ingenting, det var hon som visste och jag hade ingen aning. Att det var min kropp det hände hade liksom inte med saken att göra. Sedan dess har jag aldrig upphört att fascineras av de kvinnor som tycks (i alla fall försöka) ta kontroll över sin egen förlossning. Som har önskemål, idéer om hur eller var de vill föda. Som att de visste vad det innebar. Jag hade inga sådana föreställningar, kände ingen kvinnlig urkraft tala till mig överhuvud taget.När jag genom åren funderat över detta, och jämfört min upplevelse med alla andra förlossningsberättelser jag fått mig till livs, har jag ofta landat i att det måste ha handlat om åldern. Jag var bara 24 när jag blev mamma. Snittåldern för förstföderskor i Stockholm där jag bor är 32 och alla i min bekantskapskrets har varit äldre än jag var första gången de fött. Många har varit etablerade, utbildade, vana att ställa krav. De har kunnat projektleda sina förlossningar. Men jag har alltmer börjat tvivla på om den förklaringen håller. Handlar det inte snarare om min oförmåga, eller ska jag kalla det ovilja, att på riktigt stå i kontakt med min kropp?På senare år tycks västvärlden ha flödat över av rörelser som handlar om att på olika sätt vända åter till naturen, inte minst genom att lyssna på kroppen. Vi yogar och vi mediterar, vi försöker sitta still (ibland i mycket märkliga ställningar) för att lyssna inåt. Vi flyttar ut på landet, låter självhushåll och naturens växlingar styra vårt tempo, lär oss leva med kroppens krafter. Det senaste exemplet är den så kallade no shower-rörelsen där man duschar sällan och undviker industriellt framtagna hygienprodukter för att i stället återgå till kroppens naturliga försvar mot smuts. Vad som förenar den här typen av rörelser är synen på kroppen som något vi är. Och att vi i stället för att tukta, manipulera och försöka ta makten över den bör beakta och ta på allvar den kunskap och intelligens den besitter.Det låter så klokt. Jag menar, hur ska vi annars förhålla oss till våra kroppar om inte lyssnande? Men jag tycks inte kunna. Eller vilja? Det är hela tiden något som skaver. Som ger mig rysningar och får mig att snabbt vilja backa ut ur rummet så fort lyssna till din kropp föreslås. Trots att jag anar att det är det enda rimliga förhållningssättet får sådana uppmaningar mig alltid att omgående vilja halsa en flaska vin och kedjeröka ett helt paket cigg. I sin film Sibling Topics säger den amerikanske konstnären Ryan Trecartin: I dont want a body anymore. Fuck the body. I motsats till uppmaningarna om att lyssna på kroppen letar detta citat sig raka vägen in i mitt hjärta och jag hummar instämmande. Men varför?Sedan jag var barn har min relation till kroppen uteslutande handlat om hur den ser ut. Maten har sedan tidiga tonår inte haft något med hälsa, energipåfyllning eller njutning att göra utan varit ett medel för att uppnå en kropp som inte putar, väger eller stör. Jag har, likt alldeles för många andra, i åratal övat mig på att förneka såväl hunger- som mättnadskänslor och bit för bit klippt banden mellan mitt psyke och min kropp. Ibland tänker jag att jag glömt att jag är en kropp, glömt att den är lika mycket jag som mina tankar och inte endast en formbar bit kött. Men ofta undrar jag om jag någonsin vetat det. Att jag har en bristande förmåga att lyssna på kroppen är därför kanske inte så konstigt. Men varifrån kommer oviljan?I Karl-Ove Knausgårds roman "Morgonstjärnan" beskriver Eskil att kroppen hans kommer att dö, men inte det i honom som är. I en intervju i P1-programmet Lundströms bokradio säger Knausgård att han föreställer sig den odödliga delen av människan som en klang. Handlar min ovilja att lyssna på kroppen om dödsskräck? Om jag erkänner att kroppen är jag, erkänner jag också att jag kommer att dö.Om dödsskräck är förklaringen framstår min copingstrategi att halsa en flaska vin och kedjeröka ett paket cigg som högst kontraproduktiv. För att inte tala om de åratal då jag försökt låta bli att äta. Ryan Trecartin fortsätter sitt fuck the body med I want a soul. Kanske är allt Descartes fel? Den franske filosofen menade att medan själens främsta attribut är tänkandet, det rörliga, följer den kroppsliga substansen naturens mekanistiska lagar. En sådan uppdelning gör mig knappast mer sugen på att identifiera mig med min kropp, vem vill vara styrd av lagar när alternativet är att vara rörlig och fri? Men det är också en dikotomi som i århundranden har utnyttjats för att rättfärdiga mäns överordning och kvinnors underordning, där mannen varit intellektet och kvinnan den passiva kroppen. Det är ett särskilt riskabelt projekt att som kvinna identifiera sig med sin kropp.Samtidigt vet alla som någon gång haft fjärilar i magen på grund av nervositet att ett fullständigt separerande av kropp och själ inte är möjligt. Såväl Descartes själv som en lång rad efterföljande filosofer har försökt lösa gåtan kring hur det materiella och det själsliga kommunicerar med varandra. Samma gåta som jag själv alltså inte kan sluta grubbla på.  Jag hör en historia om den svenska konstkritikern Ulf Linde. När läkaren meddelar honom att han måste sluta röka, för att de annars måste kapa hans ben, svarar Linde: ta benen. Oavsett sanningshalten i historien säger den något om vad vi betraktar som essensen i våra identiteter. Är det intellektet eller är det kroppen? För Linde var rökningen en större del av den han var än hans ben, hans kropp. Kanske har Linde och jag det gemensamt, att vi inte klarar av att se kroppen som en del av oss? Att vi bedömer intellektet som viktigare. Det låter vackert, men det räddar oss inte från döden. Vi kan bara hoppas att klangen stannar kvar.Maria Andersson Vogel

Vi er tilbake fra påskeferie og vi snakker om snitt og fasong på egenstrikk. Hva er viktig å tenke på? Og hvordan kan du få den fasongen som akkurat du ønsker deg på strikkegenseren din? Birthe gjør stadig nye fremskritt på strikkefronten, og Silje har en stor nyhet å dele. 

Klassisk juleribbe ala 2021. Beregne ca 400 gr ribbe pr pers Salt og grovkvernet pepper.   Fremgangsmåte for ribbe: Gni inn ribben med salt og grovkvernet pepper dagen før den skal stekes slik at det får trekke godt inn i kjøttet.   Del 1: Ribba legges med svoren opp i en langpanne med 5-6 dl vann. Lag en liten opphøyning i midten, da renner det smeltede fettet ned fra ribba. Du kan bruke aluminiumsfolie, en rist eller en asjett. Dekk til med aluminiumsfolie og stek i ovnen ved 190-200°C i ca. 50 minutter.   Del 2: Ta ut ribba. (Snitt opp svoren i et perfekt rutemønster. Det er mye lettere å gjøre det nå enn når ribba er rå. Krydre med litt ekstra salt og pepper mellom rutene.) Ribba legges tilbake i langpannen med opphøyningen i midten, stekes så videre på 200°C på varmluft i ca. en time. Pass på at det alltid er «kraft» i bunn av formen. Dette skal bli vidunderlig saus.   Del 3: Hell av kraft og fett som er i formen. Kan også skrifte til nytt stekebrett, da unngår en at det blir så mye brent i formen. Sett opp temperaturen til 225°C stek i 20-30 minuttene for en sprø og luftig svor. OBS: Dersom svoren ikke ser ut til å bli sprø bør du heve temperaturen til ca 230 grader. Pass på så den ikke svir seg! (Dersom ribben, mot all formodning, ikke har sprø svor, kan du bruke grillelementet i noen minutter. Det er også lov å dekke til de bitene som ser bra ut med aluminiumsfolie slik at bare de ikke-sprø bitene grilles. OBS2: Ribba blir jevnere stekt jo jevnere og flatere ribbestykket ditt er. Noen ovner steker ujevnt, så det kan være en god idé å ta en titt inn i ovnen med jevne mellomrom. Snu ribbebrettet.   Ribbesaus: Ca 1 l ribbe kraft/ har du ikke nok kan kjøpt kraft brukes. 3 ss hvetemel 2 ss smør 2 ss portvin 2 dl kremfløte Salt og pepper (bør smake før dette tilsettes) Fremgangsmåte: Når ribbe stekes i ovnen brukes vann, og når ribba er ferdig er det denne kraften du har over i et litermål. (spe med vann eller kraft om du ikke har nok).  Ha smør i kjelen og smelt dette, tilsett hvetemel og brun det lett under omrøring med visp. Hvor mye du bruner her avgjør farge på sausen. Ha portvinen i resten av ribbekraften. Ha i litt og litt av ribbekraften og pisk kraftig om mellom hver gang. Ha i fløten og smak til med pepper.  Hvitløkspoteter. 6-8 Små delikatesse poteter pr pers smør maldonsalt 3-4 fedd hvitløk   Fremgangsmåte: Kok potetene i litt saltet vann i ca 5 minutter. Smelt litt smør i bunnen av langpannen og ha i potetene. Strø over litt maldonsalt og stek ved ca 225 grader, til potetene er gjennomstekte og har fått litt farge utenpå, etter ca 40 minutter (avhengig av størrelsen på potetene).   Kremet kantarell. Ca 250 gr kantareller eller blanding av sopp 2 ss smør 2 ss hvetemel 3 dl melk, eller 2 dl melk og 1 dl fløte Salt og pepper + gressløk   Fremgangsmåte: Kutt sopp i skiver eller riv kantarellen. Fres i smør til gylden. Dryss over hvetemel og stek litt videre. Spe med vesken. La stuing koke litt under omrøring. Smak til med salt og pepper. Ha i gressløk. Holdes varm.       Rosenkål med bacon 1 pk Rosenkål 100 gr bacon i terninger 3-4 ss smør Salt og pepper   Fremgangsmåte:   Rens rosenkål og kok de nesten møre i lettsalta vann. Hell av kokevannet og tilsett smør og bacon. La det kose seg på lav temperatur under lokk. Smak til med salt og pepper.   Rødkål: 1 lite rødkål 3 stk sjalottløk 1 ss honning 10 stk tørket fiken 2 ss sherryeddik 2 ss olje 4 ss solbær (kan sløyfes) 1 dl solbærsaft salt og pepper Fremgangsmåte   Rødkål: Skjær kålen i strimler og finhakk sjalottløken. Ha olje i en kjele sammen med kål, sjalottløk, honning, fiken, solbær og solbærsaft. Stek/ damp på middels varme under jevnlig omrøring i 20-25 minutter. Smak til med salt og pepper.     Helstekt roastbiff   1 kg mørbrad eller flatbiff Salt og pepper Smør til steking   Eventuelt Dijon sennep   Fremgangsmåte:   La det ligge fremme til temperering. Varm stekeovnen til 125 ºC.   Surr roastbiffen med bomullstråd. Smelt smør i en stekepanne og la smøret bli nøttebrunt og slutte å bruse før roastbiffen legges i. Brun den rundt på alle kanter. Dryss over salt og godt med nykvernet pepper. Legg roastbiffen over i en ildfast form.   Stikk inn et steketermometer og sett i forvarmet ovn 125 ºC og stek til termometeret viser 55 ºC for rødt kjøtt og 60 ºC for rød/rosa kjøtt.   Steketiden er avhengig av tykkelsen på roastbiffen. Beregn ca 1t for å få en kjernetemperatur på 55 ºC. La roastbiffen hvile 20-30 min før den skjæres opp. Skal roastbiffen serveres kald, avkjøles den helt før oppskjæring. La den gjerne ligge natten over.

PATREON.COM/KOLLASVENSKEN! Truppen! Snittålder! Sydamerikas Finland! Zlatan (mål), Zlatan (bra ställningstagande), Zlatan (miner), Zlatan (Squid game)! Succé och svinkonstiga lag i Norge! Poängliga! MATAT AVSNITT!

66 • INSTAGRAM - Utvärdera ditt arbete på Instagram   Den här sommaren har jag har haft en sommarspecial på Instagram hela sommaren. #67dagar67videotips.   I det här avsnittet ska då få komma med bakom kulisserna och ta del av statistiken och utvärderingen av den här satsningen.    Totalt i sommar har jag postat  28 videos  20 stillbilder 19 karuseller på Instagram på mitt konto @Stockholmpixelhouse Mitt stora fokus för den här sommarspecialen var att få fler följare. Den här sommarsatsningen var alltså mitt startskott för att fokusera mer på Instagram framöver.    När sommarlovet började hade jag 846 följare på Instagram. Idag har jag över 1200 följare på mitt konto Stockholm Pixelhouse. En ökning med 41,7% STATISTIK: Men sociala medier handlar ju om att vara just social. Så jag är egentligen betydligt mer intresserad av innehållsinteraktioner som gilla, spara och framförallt kommentarer.    Totalt på de här 67 inläggen så har jag fått 6116 innehållsinteraktioner.  4349 gilla.  900 kommentarer  839 sparade inlägg    ENGAGEMANGSGRAD   Ett konto på Instagram med 1000-5000 följare bör ha en engagemangsgrad på ca 5,7% (För att se mer om engagemangsgrader för olika konton se avsnitt 61)    Räkna ut engagemangsgrad:    likes + kommentarer + sparade  ___________________________  = engagemangsgrad antal följare  Snitt på engagemangsgrad över sommarens 67 inlägg    6116 interaktioner _______________  = 91,28 interaktioner i snitt / inlägg 67 inlägg 91,28 _______       = 7,5% 1210 följare  Utvärdering av sommarspecialen #67dagar67videotips :   67 inlägg är otroligt många inlägg att skapa men arbetet gav frukt.  Det var lika stort engagemang över hela perioden. Några dagar här och där dippade intresset för mina inlägg.  Video och karuseller är det som ger absolut mest interaktion Karuseller är det format som sparas mest  Video är det format som får störst spridning  Dela GÄRNA dina tankar, idéer, synpunkter osv om Instagram och annat genom att skicka ett DM till mig på @StockholmPixelhouse på just Instagram!  LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Mitt konto Stockholm Pixelhouse på Instagram Mitt konto Helene Åberg på LinkedIn Avsnitt 8 av Pixelpodden - en podd om video: Text & Grafik på din video Avsnitt 55 av Pixelpodden - en podd om video: Skapa din sociala medier strategi med hjälp av Natasha Rydell  Avsnitt 57 av Pixelpodden - en podd om video: Hitta idéer som engagerar Avsnitt 61 av Pixelpodden - en podd om video: Engagemang - varför är det viktigt och vad gör du med resultatet Avsnitt 65 av Pixelpodden - en podd om video: Stående, liggande eller fyrkantig video Inlägg som floppade om typsnitt 5 augusti  Inlägg som flippade om att hålla din telefon stadigt när du filmar 15 juni   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Avsnitt 60 av Radio Rantorget, en go podd om kulturfenomenet GAIS! Vi snackar om träningsmatchen mot J-Södra, de nya värvningarna, snittåldern, truppen och lite kulturtips! Vill ni oss något finns vi på twitter under @rantorget samt på mejl, där når ni oss på radiorantorget@gmail.com. Vill ni stötta oss finns vi på Patreon: www.patreon.com/rantorget

I denne utgaven:
Facebook brukes til svindelturer og Pensjonistpodden gir deg tips om hva du skal se etter. Vil du lære å ta bedre bilder? Bruk «Det gyldne snitt». Hvor går Pensjonistpodden videre? Les mer om trening på nett hos Nina på Røsle : https://www.roersle.no/ Vestfold Fotoklubb: http://vestfoldfotoklubb.no/2016/09/14/hva-er-det-gylne-snitt/ Pensjonistpodden kan du høre på følgende steder: Blogg: https://gullalder.jasol.eu/pensjonistpodden/ Soundcloud: soundcloud.com/pensjonistpodden/ 
Tunein: tunein.com/podcasts/Storytelli…istpodden-p1321111/ 
Spotify: open.spotify.com/show/1ZMPrl2KsGRYJgVTXwrwRp iTunes / Musikk: itunes.apple.com/no/podcast/pensj…093895?l=nb&mt=2 
Acast: www.acast.com/pensjonistpodden 
Kontakt oss:
Facebook : www.facebook.com/gullalder/ 
skriv til oss: E-post: podcast@jasol.eu eller  pensjonistpodden@jasol.eu 
 Takk til vår sponsor: Seniornett: https://www.seniornett.no/ 
Har du lyst til å støtte oss med et VIPPS-beløp, stort eller lite, takker vi for din støtte: 941 96 572

I denne episoden av Ukentlig: Bare Olav! ..og Magnus.. og litt Snitt. Og MASSE utelukkende GØY impro!!

Et kjapt blikk på to av de mest brukte multiplene som angir prisingen av børsen - pris i forhold til bokførte verdier (P/B) og pris i forhold til inntjening (P/E) – viser sprik i forskjellige retninger. Hva betyr det og hvorfor er det verdt å merke seg for deg som er investor? Det forklarer aksjestrateg Paul Harper i denne episoden. Programleder: Marius Brun Haugen, DNB Markets Produsent: Kim A. Farago

Veckans gäster är Dasha Girine och Edita Renlund. Båda födde sina barn med kejsarsnitt, varför blev det snitt och vad är deras upplevelse av hela processen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Tvillingpodden gästar Annika Norman podden och berättar om sitt planerade kejsarsnitt med sin andra son. Hon berättar om mötet innan hon blev beviljad snittet, svarar på frågor varför hon inte vill föda vaginalt och pratar om första tiden efter förlossningen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podcast 95 är en inspelning av Henrik Jörnvall, överläkare på Karolinska i Solna, som föreläser för PMI:s underläkare om akut sectio. Föreläsningen hölls på Karolinska i Solna 2019-02-18.

I veckans avsnitt av podden har vi med oss en gäst som berättar om något som vi själva är väldigt oinsatta i eftersom vi knappt hade hört om någon tidigare som fått igenom ett planerat kejsarsnitt. Snitt pga medicinska skäl hör man ju, men själv känner jag ingen som beviljats snitt av humanitära skäl! I veckans avsnitt har vi med oss Paulina Peltomaa. Hon berättar om hennes tankar om snitt som började redan tidigt under graviditeten. Det eftersom att hon var så rädd att något skulle hända babyn i magen pga något hon själv gjorde. Rädslan blev större och större och slutade med att hon var fast besluten om att hon vill ha planerat snitt eftersom att hon ville minimera risken att något skulle gå fel eller hända med babyn vid förlossningen.. Paulina berättar ingående och ärligt om hennes resa mot att bli beviljad planerat snitt, som var allt annat än lätt. Om oförståelsen från omgivningen, och om kontakten med vården som blev mer som en fight än ett stöd..

I dagens avsnitt träffar vi Karin och Alexandra som är två av grundarna till Kejsarsnittsguiden och snackar snitt. Allt ifrån deras egna erfarenheter till hur man kan tänka kring återhämtning. Debatten kring snitt är stundtals het och vi pratar kring varför vi tror att det är så. Vi hinner även med att prata om fantomkänslor och sjukhusskräck. Support till showen http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag träffar Barnmorskepodden Gunilla Ek en sann kvinnokämpe! Barnmorska, lärare, författare och föreläser. Gunilla har rest runda världen och hjälpt kvinnor på olika vis, hon har i över 20år jobbat mot könstympning. Ta del av hennes gedigna erfarenheter och hennes viktiga kamp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu kommer ett avsnitt för riktiga implantatnördar. Ta en timme och sjunk djupt ner i implantatvärlden. Martin Janda Specialist i oral protetik, odont. dr, övertandläkare vid Folktandvården Skåne, Honorary Associate Professor, Hongkong Universitet gästar oss. Vi vill beskriva honom med orden: driven, kompetent, implantatkomplikationer och energisk, tydlig, grundad   I detta avsnitt pratar vi om: Hur fungerar en skruv? Belastning Passform Finita elementanalyser Skruvförband Subspecialitet för implantatkomplikationer i framtiden? Komplikation- vad är det? Hur många % implantatkomplikationer har vi inom tandvården. Kluster av komplikationer? Revisionsintervall. Rengöring av implantat inför utlämning: Inte klorhexidingel i implantaten Inte vax i skruvhålet 3% väteperoxid Cementera/skruvretinera   Omnämnda personer i detta avsnitt: Hans Kinberg Per Carlsson Jan Ekenbäck Christel Larsson Nikos Mattheos    Martins bok: Implantat- att förebygga, diagnosticera och förebygga komplikationer. Gothia förlag   Bilder: Finita elementanalys (FEA) Till vänster original, till höger kopia med samma pålagd kraft.   Test av passform/misfit på 5-ledsbroar Röntgen på 5-ledsbroar (3 implantat) med 150uM misfit där distansskruven inte är dragen och är dragen.   Snitt av implantat och distanser Skillnad i passform mellan original- och kopiekomponeneter. Konisk koppling original (till vänster) och 2 kopior på samma system.

Kan Rolling Stones i dag klassas som antikviteter? Vilken beståndsdel betingar högsta värdet? Djupanalys med Rickard Thunér från Antikrundan, modeexperten Jonna Bergh och trumslagaren Ola Hultgren. Ronnie Wood, Charlie Watts, Mick Jagger och Keith Richards. The Rolling Stones har varit igång sedan 1962 och är ett av världens mest framgångsrika rockband. Snittåldern på medlemmarna i bandet är 74 år. Till skillnad från andra band som aldrig slutat turnera handlar inte Rolling Stones om nostalgi. De är fortfarande i allra högsta grad relevanta för sin publik, som inte sällan består av en stor andel unga människor. Gradvall undersöker vad Rolling Stones antikvitetsvärde består i, fördjupar sig i den mest värdefulla medlemmen och får svar på hur ett så gammalt band fortfarande kan vara relevant för en ung publik.   Producent: Anna Tullberg

Trots att en hysterektomi som regel innebär att hela livmodern avlägsnas brukar patienten vara snabbt återställd. Anna Berge vaknade upp efter operationen, helt utan smärtor, och sa: "Jag mår som en pärla i guld". Så skrevs hon ut och fick med sig några Alvedon. Det var allt. Det finns tre olika typer av hysterektomi. Via ett buksnitt, via vaginan och genom laparoskopi, (sk titthålskirurgi). 1 av 10 kvinnor i Sverige genomgår hysterektomi, som oftast är ett sistahandsval. Snittåldern är 45-50 år. Många som har opererat bort livmodern tycker att sexlivet blir bättre eftersom problemen de hade på grund av sjukdomen, försvinner efter operationen. Medverkande i podden är patienten Anna Berge, gynekologkirurgen Ulrika Johannesson och programledaren Ingvor Farinotte

Åren mellan 20-30 är viktiga för din slutliga pension. Snittåldern för när vi börjar arbeta på "riktigt" har ökat sedan 1990-talet. Idag tar den genomsnittlige studenten examen vid 29 år. Det är alldeles för hög ålder om man vill ha en bra pension. Studion gästas av Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta och författare till rapporten "Ett långt arbetsliv börjar tidigt".

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gullvivornas ståndare och pistiller; som besöker en fågelmatning i Trosa skärgård; ; och julgruppen som gav upphov till en fjäril med australiskt ursprung - det är några frågor som fick sin förklaring lördagen den 5 februari. Naturmorgons expertpanel hade fullt upp med lyssnarfrågor i det tropiska växthuset i Lunds Universitets Botaniska Trädgård. Naturpanelen är zooekologiprofessorn vid Lunds Universitet Susanne Åkesson, botanisten emeritus Lennart Engstrand och insektsexperten Dave Karlsson från Naturhistoriska Riksmuséet och Station Linné på Öland. Nordisk fladdermus färgade snön svart vid en parkeringsplats utefter väg E22. Vad har hänt, undrade Boman Axelsson. En mycket intressant observation tyckte Susanne Åkesson och diskuterade tänkbara förklaringar och fick hjälp av lyssnarna! Sjukdom eller en mänskliga faktorn? Läs hela Bomans fråga och se bilder Idegranens barr är giftiga för oss, men inte för hjortar och ekorrar. Apropå detta fick vi en bild av en ekorre som äter idegransbär av Jonas Andersson. Bären är en sorts kotte med giftigt frö, berättade Lennart Engstrand. Mottfjärilar bor hemma hos Ingrid Thyr i Gävle och för att bli av med dem uppmanade Dave Karlsson till detektivarbete i mataffären! Efter en har Lennart Engstrand kontrollräknat en kotte. Han kom då fram till att fjällen faktiskt går i spiral åt bägge hållen, åt vänster 8 varv - åt höger fem. Han skaffade också en ananas och kontrollräknade: 13 åt ena hållet och 8 åt andra. Samma räkning på en bild av blomkorg av solros till exempel ger siffrorna 34 och 21. Det leder till den italienska matematikern Fibonacci som levde på 11-1200-talet. Han konstruerade en talserie där man hela tiden adderar de två senaste talen: 1, 2 (1+2), 3 (3+2), 5, 8, 13, 21, 34, 55 osv. Tar man talen baklänges t.ex. 13/8= 1,6, vilket alltså är gyllene snittet. Programledare var Lena Näslund. Naturpanelen återkommer 5 mars. Skicka gärna dina frågor redan nu till naturmorgon@sr.se!