Podcasts about Svenskfinland

Det blåser upp till RAP BATTLE mellan Mike Foxtrot och Coma Cop. Svenskfinland håller andan. Och du också. Följ med podden på en detaljerad resa om den dolda rap-battle-talangen Bunny Rabbits historia, en oförglömlig skådis-insats av självaste Eminem. Filmen regisseras av den fantastiske, men tyvärr framlidne, Curtis Hanson. Dessutom det vanliga tugget om minnenas Vasa med nuggets och iakttagelser som du knappast visste att du ville känna till. Men du vill. Hitta oss hos allehanda podd-appar och även hos streamingjätten Spotify. Välkomna alla UG-lyssnare. 313.

Migrationsverket vill lägga ner 26 flyktingförläggningar, med motiveringen är att antalet asylsökande minskat kraftigt.  Förläggningarna som läggs ner finns bland annat på Åland, i Borgå, Västra Nyland, Vasa och Vörå. Men många, inte minst SFP:s riksdagsledamöter, anser att nedläggningarna slår oskäligt hårt mot Svenskfinland. Vad innebär det här beslutet för intergration på svenska? Och vilka blir konsekvenserna för orter som Vörå, men en lång historia av flyktingmottagande, och för hela regionen? I debatten deltar Micaela Nykvist, biträdande chef på Österbottens Migrationscenter, Fredrik Sandelin, regionutvecklare på Jakobstadsregionens utvecklingsbolag och ledarskribent Kenneth Myntti på Österbottens tidning. Mikaela Löv leder ordet.  E-post: slaget@yle.fi

Varför tolkar man humor på olika sätt beroende på var man bor i Svenskfinland? Tv-serien Halln har minst sagt delat tittarnas åsikter och frågan är om humor ser olika ut i södra Finland jämfört med Österbotten? Kjell Ekholm diskuterar humor i Svenskfinland med André Wickström, Lotta Backlund och Alfred Backa. På bilden Susanne Marins i rollen som Gun i serien Halln. E-post: slaget@yle.fi

.Fanns det homon i svenkfinland? Är dom kvar? Julle och Lina ser tillbaka på de två åren som har gått och kan gott konstatera: JA! Julles röst är oigenkännelig och Lina känner sig mer säker i sin lesbiska identitet. Har deras frontallober utvecklats till slut?På homohissa kommer DOKTOR James Barry på besök - inte att förvirras med Peter Pans författare, som Julle gjorde.

Ungdomsföreningshusen blev en central del av det finlandssvenska landskapet i början av 1900-talet. Byggnaderna kom att symbolisera lokal gemenskap och framtidstro i det moderna samhället. Ungdomsföreningarna, som växte fram i slutet av 1800-talet, hämtade inspiration från nykterhets- och arbetarrörelsen och syftade till att stärka bildning, kultur och sammanhållning bland ungdomar. I detta avsnitt av podden Historia Nu diskuterar programledaren Urban Lindstedt detta tema med Blanka Henriksson, docent i folkloristik, och Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi, båda från Åbo Akademi. De har tillsammans redigerat bokserien Vardagens föränderliga rum. Avsnittet fokuserar på den tredje volymen, Hemma, borta, bortom – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet. Under 1900-talet förde moderniseringen med sig stora omvälvningar i Finland. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det traditionella bondesamhällets långsamma rytm med ett mer dynamiskt och mobilt liv. Möjligheterna ökade, men förändringarna väckte frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten. Ungdomsföreningshusen blev nav för aktiviteter som teater, revyer, danser och fester. De erbjöd även utbildning i form av bibliotek och kurser, och fungerade som ett andra hem för många ungdomar och deras familjer. Under krigsåren omvandlades husen ofta till sjukstugor eller tillflyktsorter för flyktingar. Senare, från 1990-talet och framåt, har de anpassats till nya aktiviteter som innebandy och ungdomskaféer. Även om många ungdomsföreningshus idag används sporadiskt eller står tomma är deras historiska betydelse stor. De är monument över en tid då lokal sammanhållning och initiativkraft präglade det finlandssvenska civilsamhället. Genom frivilligt talkoarbete byggdes inte bara husen utan också de sociala nätverk som var avgörande för bygdernas utveckling. Bild: Ungdomsföreningshuset Walhalla, Barösund, 1925. Ingår i boken "Livet genom en lins. Fotografier av Bernhard Åström" (Meddelanden från Folkkultursarkivet nr 15, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 1994, nyutgåva 2015. Finna.fi Public Domain. Musik: Electro Expo av Jon Presstone. Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rådet, det vill säga Klaus Bremer, Marianne Laxén och Gitta Dahlberg diskuterar läget i Svenskfinland och i världen. Bland annat att Hanken enligt Helsingin Sanomat utgör en gräddfil till eliten för svenskskpråkiga. Dessutom begrundar Rådet bjudresor till Azerbadjan och skolelever som beställer hämtmat till skolan när de tycker att skolmaten inte duger. Stefan Winiger är sekreterare för Rådets sammanträde E-post: slaget@yle.fi

Romantik och sex kan vara tippetoppen, men för allt flera börjar dejting kännas utmattande. På sociala medier talas det om fenomen som "boy sober movement" och "app fatigue", men det är inte bara unga människor som känner sig träffade. Vad innebär celibat i Svenskfinland i dag? Och kan man vara "gubb-sober"? Relationspodd - Vad grubblar du på?

I det sjunde avsnittet i säsong tre träffar vi Edith Hammar, författare och bildkonstnär, och Lina Bonde, poet och doktorand och ett samtal om homosexuell hemlängtan. Ett samtal om längtan som en körtel som växer ut om och om igen och om hur vi queera är dömda till evig hemlängtan.Välkommen till Bögbibblan Podcast – Din skeva bokhylla!________________Gäster: Lina Bonde och Edith Hammar.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Klippning och grafisk formgivning: Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.Fotograf porträtt Lina Bonde: Niklas Sandström.Fotograf porträtt Edith Hammar: Märta Thisner.Samtalet med Edith och Lina spelades in i oktober 2023. Samtalet var ett samarbete med Regnbågsallians Svenskfinland, Förlaget och kulturcentret Luckan i Helsingfors._______________________Bögbibblan Podcast är en podd om queer litteratur. Du hittar Bögbibblan på bogbibblan.se och under namnet Bögbibblan på Spotify, Instagram och Facebook. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finland är ett av världens minst korrumperade länder, men också här avslöjas med jämna mellanrum misstänkta oegentligheter. Korruption handlar inte enbart om givande och tagande utav muta, utan helt enkelt om att missbruka sitt inflytande till egen fördel. Det kan handla om fusk eller mygel som sätter förtroendet för exempelvis föreningar, stiftelser och fonder i gungning. Nu senast har både Pohjola-Norden och Folkhälsan hamnat i hetluften sen oegentligheter verkar ha skett i de två föreningarna. Båda fallen är fortfarande är under utredning. Är det här ändå tecken på att allt inte står så rätt till här i Svenskfinland heller? I debatten deltar Catharina Groop, vicedirektör för Centret för livlångt lärande som forskat i korruption i Finland, Torsten Fagerholm, ledaskribent på Hufvudstadsbladet och veteranpolitiker Ulla-Maj Wideroos. Mikaela Löv leder debatten E-post: slaget@yle.fi

Förra veckan presenterades tjänstemännens rapport om hur jour- och sjukhusnätverket ska se ut i framtiden. Förslaget är att lägga ner primärvårdsjourerna, minska antalet centralsjukhus och banta ner hela sjukhusnätverket. Ett förslag som väckt rabalder, inte minst inom Svenska folkpartiet. Förslaget kommer snart att hamna på politikernas bord och beslut ska tas i år. Hur ser vårdpolitikerna i Svenskfinland på förslaget? Vad skulle en sån nedskärning innebära och vart är vården egentligen på väg? Om tjänstemännen gör förslag och politiker skjuter ner dem, hur ska vi då kunna spara in som planerat? I debatten deltar vårdpolitikerna Joacim Sandbacka (SFP), Österbottens välfärdsområde, Robert Paul (SFP), Egentliga Finlands välfärdsområde och Mikaela Nylander (SFP) Östra Nylands välfärdsområde. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Just nu pågår luciaomröstningar runt om i Svenskfinland och luciatraditionen är älskad av många. Men håller något på att förändras? På flera orter har man inte lyckats få tillräckligt många kandidater som ställer upp för ett luciaval, till exempel i Vasa, Esbo, Borgå och Åbo. Vad beror det här på och hur mår vår luciatradition egentligen? I diskussionen deltar Regina Strandberg, verksamhetsledare för Folkhälsans förbund i Åboland, Lena Marander-Eklund, professor i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och Janika Pulliainen som själv varit lucia och har deltagit i många luciatåg. Ordet leds av Marie Söderman. E-post: slaget@yle.fi

Finlandssvenskarna blir allt färre - i dagsläget utgör de svenskspråkiga finländarna bara drygt fem procent av befolkningen. Ju färre vi blir, desto svårare blir det att värna om landets lagstadgade tvåspråkighet. Är det dags att utlysa krisläge - eller vad borde man göra? Och vem är det som borde göra nånting? I debatten deltar journalisten Mikael Sjövall, språkambassadören Jaan Siitonen, folktingssekreteraren Christina Gestrin och Johan Häggman vid FUEN, Europas största organisation för språkliga minoriteter. Ordet leds av Åsa Thodén. E-post: slaget@yle.fi

Hur är det att integreras på svenska i Finland och hur skapar vi ett inkluderande mångkulturellt Svenskfinland? Magnus Londen diskuterar tillsammans med två gäster som har erfarenhet av integration på svenska, nämligen vårdaren och föreningsaktiva Senada Arnautovic och företagaren Ahmed Hassan. Bildningsalliansens projekt “Dags att prata…” avslutades i juni 2023. För att knyta samman projektet och ta vara på de viktiga diskussionerna som förts i samband med det lanserar Bildningsalliansen tre poddavsnitt med fokus på Svenskfinland, identitet, landsbygd och mångkulturalitet. Välkommen med att ta del av diskussionerna! Podcasten har gjorts med finansiering av Svenska kulturfonden.

Dags att prata…Landsbygd. Landsbygden - idyll eller bara utmanande och inåtvärmande? Magnus Londen funderar kring möjligheter och utmaningar med att bo på landet tillsammans med journalisten och före detta Kimitobon Janne Wass och Närpesföretagaren Linnea Strand i andra avsnittet av Bildningsalliansens tredelade podd ”Dags att prata...”. Bildningsalliansens projekt “Dags att prata…” avslutades i juni 2023. För att knyta samman projektet och ta vara på de viktiga diskussionerna som förts i samband med det lanserar Bildningsalliansen tre poddavsnitt med fokus på Svenskfinland, identitet, landsbygd och mångkulturalitet. Välkommen med lyssna till diskussionen! Podcasten har gjorts med finansiering av Svenska kulturfonden.

Dags att prata...Finlandssvensk identitet. Vem är finlandssvensk och kan vi definiera finlandssvensk identitet? Magnus Londen klurar på dessa frågeställningar tillsammans med forskare Marina Lindell och Tankesmedjan Agendas verksamhetsledare Ted Urho i det första avsnittet av Bildningsalliansens tredelade podd ”Dags att prata...” Bildningsalliansens projekt “Dags att prata...” avslutades i juni 2023. För att knyta samman projektet och ta vara på de viktiga diskussionerna som förts i samband med det lanserar Bildningsalliansen tre poddavsnitt med fokus på Svenskfinland, identitet, landsbygd och mångkulturalitet. Välkommen med att ta del av avsnitt ett! Podcasten är producerad med finansiering av Svenska kulturfonden.

Att bli kär är lätt, men att få relationen att hålla länge misslyckas de flesta med. Men inga problem, de strävsamma paren i Svenskfinland har skrivit till Relationspodden och avslöjat hemligheten bakom ett långt förhållande. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Sidekick: Anders Helenius. Alla vill se Barbie-filmen. Regeringen: Arbetsgrupper och dimridåer. Krav på ursäkter och vi visste inte. Men faller den? Presidentspelet började. Jeanette tillbringade sommaren i some och mår inte så bra. Pilsnerraggarna berättar om ett annat Svenskfinland. Huawei hjärta talibanerna. Metallica varierar låtlistan. Twitter-X manipulerar. Fräknar är pop. Kasta smörgås som Kurt Steiner.

Att du inte köpte den där lägenheten 1997. Att du inte sa till din tonårskärlek att du var kär i honom. Att du inte skrev den där pro gradun innan du landade i småbarnsbonanzan. Livet rullar på och också mindre lyckade beslut kan leda till något fint i längden, men i veckans avsnitt funderar vi på sakerna vi gjort annorlunda om vi fick en ny chans.

Henrika Backlund krossade många glastak när hon gjorde karriär inom Försvarsmakten. Nu sommarpratar hon om sitt försök att jobba för jämställdhet i Dragsvik. Hur togs hennes strävan att göra kvinnor mer välkomna på brigaden emot? Och hur ser det riktigt ut med bästa broder-nätverken i Svenskfinland?

När Siri visade intresse för skådespeleriet var det svårt för pappa Johan att uppmuntra henne. Han ville att lusten skulle väckas hos henne själv. När Siri väl kom in i branschen upptäckte hon alla fördelar hon samlat på sig efter att ha vuxit upp i kulturellt privilegierat Svenskfinland. I sitt sommarprat diskuterar far och dotter Fagerudd nepobaby-debatten och att välja samma väg som sin förälder.

Den fria bildningen är under lupp. Nedskärningar på upp till 70 miljoner ska ha diskuterats under regeringsförhandlingar, det skulle innebära att man minskar anslagen till den fria bildningen med cirka 40 procent. Vad skulle det här betyda för medborgarinstitut, arbetarinstitut, sommaruniversitet och folkhögskolor i Svenskfinland? I Slaget efter tolv medverkar Anna Pensar-Kuivamäki, rektor på Norrvalla i Vörå, Anders Wingren, rektor på Arbis i Jakobstad och Henrika Nordin, Verksamhetsledare på Bildningsalliansen. Debatten leds av Mikaela Löv.E-post: slaget@yle.fi

Sidekick: Johan Fagerudd i Aten. Svenskarna dundrar in i Ksf – och Jeanette är lyrisk (ingen saknar firmanamnet). Svenskfinland professionaliseras? Börjar vi fika nu? Missbruket inom balettvärlden. Ska man som publik bojkotta? Pressen med studentexamen. Årets finaste dag. Skammen över att bli lurad. It's the Muppet show! Finland lär ut lycka i Savolax. Med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och sidekick.

Rådet sammanträder och diskuterar sakernas tillstånd i Svenskfinland och i världen, bland annat säger Rådet några väl valda ord om regeringsbildningen. I Rådet sitter Gitta Dahlberg, Marianne Laxén och Klaus Bremer. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Finlandssvenska Queerpodden S01E01 - "Finns det homon i svenskfinland?"   Pilotavsnitt - Julle och Lina försvarar sin rätt att ha en queerpodd. Julle har lite för mycket att säga om hur det är att gå på testo och Lina etablerar sig som fittslickar-pionjär. Tove Jansson gör ett besök på homo-hissa och duon är snabbt påväg mot sitt egna besök på ÖT:s insändarsidor

Rådets medlemmar har varit med i politiken när många av dagens riksdagskandidater inte ens var födda. Rådet recenserar och begrundar valrörelsen år 2023 och siar om hur det ska gå i valet. Rådet har också gjort valkompassen och förundrar sig emellanåt vad som kommer upp där. I Rådet sitter Klaus Bremer, Kimmo Sasi och Marianne Laxén Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Svenska Yle uppmärksammar det kommande riksdagsvalet med totalt sju direktsända diskussioner från de olika regionerna i Svenskfinland och den första av två från Österbotten handlar om Finlands energipolitik. Är det vindkraft och kärnkraft som gäller och finns det alls något utrymme för olja, gas och kol? Ska Finland vara föregångare inom klimatneutralitet också om det kostar på? Ska staten styra oss att konsumera mindre el? Deltagare är Pia Sillanpää från Sannfinländarna, Jonathan Hemming från De Gröna och Henrik Huhta från Samlingspartiet. Debatten leds av Ida-Maria Björkqvist. E-post: slaget@yle.fi

Rådet begrundar och kommenterar allt som händer utifrån djupa insikter och lång livserfarenhet. Rådet består av Gitta Dahlberg, Klaus Bremer och Marianne Laxén. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Stuvarna förkastar medlingsbudet. Kommer Finland snart att stå still? Rådet löser (delvis) Ukrainakonflikten och begrundar ministrars förmåga att hålla reda på sina whatsappkonton. I Rådet sitter Marianne Laxén, Gitta Dahlberg och Klaus Bremer. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Den verkar ännu ligga många stenar på den gemensamma vägen in i Nato för Finlands och Sveriges del. Detta, samt fackets makt som nu visar sig i de omfattande strejkhoten diskuteras i Rådet av Klaus Bremer, Marianne Laxén och Gitta Dahlberg. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I årets första podd diskuterar vi lycka och besvikelser och naturligtvis den stora snackisen i Svenskfinland, nämligen Donner-gate. Sonja tycker det är värre att göra reality än att vara lite raljant i en podd och Joanna medger att hon har en nepobaby men att hon ändå aldrig kommer att få ett banklån. Vi pratar också om translagen och den mindre omtalade funktionshinderslagen och Sonja önskar att alla normisar som är aktiva i transfrågor också skulle aktivera sej då det gäller de funktionshindrade. Joanna har sina föräldrar på besök och trots att hon aldrig kommer att ärva några pengar har hon fått HUNGERN PÅ LIVET i arv av sin släkt. Lyssna eller låt bli!

Ett megalomaniskt, svindyrt och fullständigt onödigt projekt – eller en verklig satsning på framtiden? Det så kallade Entimmes-tåget mellan Åbo och Helsingfors är ett omstritt projekt som delar både åsikter och Svenskfinland. Trots det tuffar projektet vidare. Vad är vettigt att göra nu? I Slaget efter tolv möts Janina Andersson från De Gröna i Åbo, Ulla Achrén från Svenska folkpartiet i Åbo, Sirkka-Leena Holmberg från Socialdemokraterna i Karis och Björn Månsson från Svenska folkpartiet i Helsingfors. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Snart är det riksdagsval och det vi åtminstone får veta är vem partierna inte vill regera tillsammans med. Rådet begrundar detta. Likaså följetången om entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors. Rådet funderar också på förhållandet mellan Yle och finlandssvenskar med kända efternamn. I Rådet sitter Klaus Bremer, Gitta Dahlberg och Marianne Laxén. Rådets ständiga sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Ted och Kaj talar om hur AI kan revolutionera Svenskfinland. Kaj har vaccinerat sig och en känd rockpoet har blivit sårad.

Det uppmärksammade fallet där en kvinna dödades i de södra stadsdelarna av Helsingfors har varit veckans samtalsämne i Svenskfinland. För dem som lever i förhållanden där de utsätts för våld vet vi också sen tidigare att julen och många helgdagar i hemmet inte gör saken lättare. Varför är det så svårt att åtgärda våld i nära relationer? I Slaget efter tolv diskuterar kriminologen Maria Normann, Helena Ewalds, expert på våld i nära relationer och Sara Mikander från Frida, fd kvinnojouren i Jakobstad. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och sidekick. Sidekick: Lyssnarna. Eftersnack firar jul genom att ta emot samtal och ringa upp sidekickar på olika håll i Svenskfinland. Jeanette och Magnus berättar dessutom om sina julmatspreferenser. Och till sist: Hosianna på samiska.

Svenskfinland existerar inte utan ett välmående Österbotten skriver Pär Stenbäck i en kolumn i Hufudstadsbladet. Stenbäck lyfter fram företagsamheten i landskapet, men oroar sig för hjärnflykt västerut och att klyftan mellan södra och västra Svenskfinland blir djupare. Vartåt ska Österbotten vända sig? I debatten deltar veteranpolitikerna Pär Stenbäck och Ole Norrback samt Paula Erkkilä, vd för Österbottens handelskammare.

Sverige släpper som sista nordiska land in sitt nationalkonservativa parti, Sverigedemokraterna in i det politiska finrummet. Vidare kritieseras Finland av FN för hanteringen av barnen i lägret al-Hol i Syrien. I Rådet sitter Klaus Bremer, Marianne Laxén och Gitta Dahlberg. Rådets sekreterare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Författaren Monika Fagerholm sommarpratar om olika sorters tystnad, framför allt om den hotfulla, kvävande och tillintetgörande tystnaden. Och om tystnadskulturen som breder ut sig och tystnaden hos den som inte får höras. Också i Svenskfinland är vi duktiga på att tysta och tystas. Kanske är vi speciellt bra just här? Redaktör: Thomas Lundin, Parad Media

Journalisten Peppe Öhman och poddproducenten Magnus Silfvenius Öhman sommarpratar om året i Los Angeles som nu har blivit tio. Den första tiden präglas av identitetskris, kackerlackor och ekonomisk ångest. Inte nog med det, Peppe blir gravid och förlossningen kostar närmare 10 000 dollar. Men Los Angeles bjuder också på frihet, nya vänner och möjligheten att bryta med Svenskfinland. Hur stor betydelse har pengar när vi gör våra val i livet? Redaktör: Linn Jung, Parad Media.

Gymbesökare som inte städar efter sig, middagsbesök som bara är intresserade av sina telefoner, mataffärs-marodörer... Eva och Hannah tar sig an en osande men underhållande brevskörd.

Affärsmagasinet Forum har lagts ner men Hufvudstadsbladet förstärker sin ekonomibevakning. Anna Back, nyhetschef för ekonomi, ska locka nya läsare till HBL:s papperstidning och till tidningens sajt på internet. Hör Annas programförklaring gällande det finlandssvenska massmediala flaggskeppets bevakning av ekonomiska frågor, som allmänheten ofta uppfattar som väldigt invecklade. I Penningpodden medverkar också veteranjournalisten Björn Sundell, som inledde sig karriär som ekonomijournalist redan på 1970-talet. Björn gläder sig åt att HBL åter satsar på bevakningen av ekonomin. Enligt honom är antalet ekonomijournalister i Svenskfinland fortfarande för få.

Oroliga röster säger att de sista spillrorna av Kårkulla håller på att splittras för gott, att utvecklingen i välfärdsområdena är “fatal och förtvivlande”. Är Svenskfinland beredd att ta ett gemensamt ansvar för att trygga vården för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller drar man åt olika håll? Drar man också inom SFP åt olika håll och vem hamnar i kläm? I Slaget efter tolv möts riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP), verksamhetsområdesdirektör Annica Sundberg från Österbottens välfärdsområde och Tom Simola, chefredaktör för Åbo Underrättelser. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Vem var Maria Åkerblom, och hur fick hon dryga hundra bönder att sälja allt de äger för hennes skull? Gick hon faktiskt runt Helsingfors med lejon i koppel? Det är dags för ett avsnitt om vår alldeles egna finlandssvenska, uh, sekt? Typ. Följ oss på instagram och facebook: @finlandfinnsinte Musik: www.purple-planet.com

Går det att göra något åt och i så fall vad för att vända den negativa befolkningsprognos för Finland som Statistikcentralen presenterade härom veckan? Det diskuteras i Slaget efter tolv av Antonia Husberg från jord- och skogsbriksministeriet, Christina Båssar kommundirektör i Korsnäs och riksdagsledamot Anders Adlercreutz sfp, debetten leds av Hasse Sundquist. E-post: slaget@yle.fi

Välfärdsområdena är snart här och därför har vi ett alldeles nytt val på kommande om bara några månader. Men vad kommer det att medföra för de små kommunerna i Svenskfinland? Chanserna för en liten kommun att få in en egen representant i fullmäktige är nämligen små. Vad får det för konsekvenser för vården på svenska nära dig? I Slaget efter tolv på torsdag möts riksdagsledamöterna Sandra Bergqvist (SFP) från Pargas och Johan Kvarnström (SDP) från Raseborg tillsammans med Åbo underrättelsers chefredaktör Tom Simola. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Jacob nyfikar med Johan och Maria om bl.a. beröringsskräck, debattklimatet i Svenskfinland och hur känslor påverkar samtal. Häng med i samtalet!Följ oss på Instagram: @nyfikapoddenHemsida: nyfika.fiE-mail: kontakt@nyfika.fi Foto och grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias BjörkholmSponsras av Fruktcoffeeroasters, Svenska kulturfonden och svenska Österbottens kulturfond. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Slaget efter tolv diskuteras i vilken mån de Finlandssvenska kapitalet påverkar kultursektorn. Enligt Huvudstadsbladets ledarskribent Torsten Fagerholm passiverar pengarna från stidftelserna kulturfolket. Vi hör också utvecklingschef Jessica Lerche från Luckan och Konstsamfundets styrelseordförande Gunvor Kronman i Slaget efter tolv som leds av Hasse Sundquist. E-post: slaget@yle.fi

Det blir inga halarklädda studerande från hela Svenskfinland på torget i Vasa i år heller. Pampasmaffians Ida Torsell hade inte väntat sig att tiden som ordförande skulle innebära en inställd Pampas nationaldag förra året och en nationaldag helt på distans i år. Imorgon arrangeras visserligen den traditionsenliga olympiaden och på lördag silliz, men det är under väldigt annorlunda omständigheter. 

Ett bildande samtal med direktören för svenskspråkig verksamhet och enheten för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen, Kurt Torsell.Samtalet gjordes 14 februari 2020.Du kan diskutera avsnittet, kommentera det vi talar om och föreslå nya personer som kunde vara intressanta att samtala med i ett kommande Bildande samtal via vår facebook-gemenskap, som du hittar på https://www.facebook.com/groups/bildandesamtal/ Du kan också kommentera på twitter genom att använda #Bildandesamtal

Nyheter om våldsamheter bland skolbarn upprör i Svenskfinland. Trettonåringar som sparkar en tolvåring på en video som sprids på sociala medier. Dödshot och slag i flera års tid i en skola i Kyrkslätt. Vad är det som händer och hur kan de vuxna ingripa? Det diskuterar ungdomsforskaren Matilda Wrede-Jäntti (i mitten på bilden), Emilie Jäntti (till höger) ordföranden för Finlands Svenska Skolungdomsförbund och ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund Christer Holmlund (till vänster) i Slaget efter tolv. Programledare Ann-Charlotte Åkerholm. E-post: slaget@yle.fi

Experimentellt, modigt och spännande - Svenskfinland behöver fler satsningar som allkonstverket Kalevala som just nu spelas på Åbo svenska teater, anser skådespelare på fältet. Men på fältet pyr också ett missnöje. Inleder Kalevala en ny tid för frilansade skådespelare? En krassare verklighet där man förväntas jobba med sämre villkor och sämre lön? I Slaget efter tolv deltar Åbo svenska teaters chef Jukka Aaltonen, pensionerade regissören Jussi Helminen, skådespelaren Sofia Törnqvist från Kalevala-ensemblen och Tom Rejström från Skådespelarförbundet. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I hur stor utsträckning har finlandssvenskarna en gemensam syn på livet - trots att Svenskfinland är splittrat och på många sätt heterogent? Finns det något som förenar oss i synen på vad gör oss lyckliga och vilka saker vi prioriterar i livet? Hur stark samhörighet känner vi med varandra egentligen? I Slaget efter tolv deltar forskare Isak Vento från Helsingfors universitet, tidigare språkbadslärare Liisa Suopanki och akademilektor Johan Werkelin. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Varför emigrerar unga utbildade finlandssvenskar från Helsingfors? Sviker man Svenskfinland om man flyttar utomlands? Är man konstig om man bara vill stanna hemma i Finland? Och varför blir finlandssvenskar sårade om de kallas invandrare i Sverige? Vi dyker in i den finlandssvenska flyttvågen.Med folkloristen Blanka Henriksson (Åbo Akademi) och sociologen Kjell Herberts. Mer info om avsnittet: sls.fi/vetskap***Vetskap är podden där humanister och samhällsvetare berättar om sin forskning och ger nya perspektiv på både välkända ämnen och överraskande fenomen. Programvärd: Hanna Nordenswan.

Kuoromusiikki raikaa Porvoossa 6.-9.6. kun kuorofestivaali Norbusang valtaa muun muassa Grandin, Taidetehtaan ja Kirkon. Tapahtuman tuottaja Miira Holländer DUNKista kävi Porvoopodissa kertomassa enemmän festivaalista ja sen ohjelmasta. Miksi 30 vuotta täyttävä pohjoismainen festivaali järjestetään juuri Porvoossa? Körfestivalen Norbusang arrangeras i Borgå 6-9.6. Producenten Miira Holländer från De Ungas Musikförbund i Svenskfinland berättar mera om festivalen och varför den anordnas i Borgå. Avsnittets svenska del börjar från 10:40. Jakso julkaistu 5.6.2019

Hur är det att vara chef för svenskfinlands största folkbildarinstitution? Känner Moa av pressen? Varthän vill hon att fria bildningen i Finland skall? Och vad gör hon för att koppla av? I denna episod av Bildande samtal ställer Johanni Larjanko närgångna frågor. Och Moa Thors svarar.

I veckans avsnitt benar Antti Koivukangas och Chriso Vuojärvi ut förutsättningarna inför fotbollsettan 2019 med avstamp i lördagens match mellan Ekenäs IF - FF Jaro.

R'n'B-stjärnan Cherrie Hersi om USA-planerna och sin kärlek till Finland. Komikern och teveprofilen Babben Larsson har tröttnat på Sverige och drar på Finlandsturné.   OG heter Cherries senaste singel som handlar om ortengäris  tjejer från förorten. Just nu är hon aktuell med ny musik och en turné i Skandinavien. Det blir elva spelningar i Sverige, Norge och på Island. Efter turnén är planen att satsa på en internationell karriär i USA och sjunga på engelska. I Popula berättar Cherrie även om hur hon utvecklats som människa efter tiden i Finland. Att Finland gjort henne till en starkare, lugnare och djupare person. I framtiden har hon planer på att släppa en låt på finska. Komikern Babben Larsson är redo för Finland. Turnén Expedition Babben kommer att göra nedslag på orter runtom i främst Svenskfinland och vi hör vad Babben förväntar sig av den finländska publiken. Dessutom funderar vi om det är okej att skämta om precis vad som helst och i så fall när och hur. Vi ringer även stockholmska Sanna Lyhty som delar med sig av ett alldeles speciellt och personligt minne med nyligen bortgångna backhoppslegendaren Matti Nykänen. Ett möte som Sanna minns än. Programledare:  Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 15 mars kl 20.40 i Sveriges Radio P4 och Sisuradio  Facebook/Instagram: SRPopula

Vems fel är det då de finlandssvenska teatersalongerna gapar tomma? I debatten deltar Marina Meinander (bilden), konstnärlig teaterledare, Marco Lindholm, VD på marknadsföringsbyrå, Johanna Welander, administrativ teaterledare och Peter Lüttge, kulturredaktör. Debatten leds av Stefan Winiger. E-post: slaget@yle.fi

Stella och Karolina är till allas glädje tillbaka med poddandet. I vårt tionde avsnitt snackar vi om vårt drickande, om det ytliga i Svenskfinland och om dubbelliv på sociala medier. Feels good to be back!

Hur ska svenskfinland se ut, varifrån kommer vi, var är vi på väg, och vad kan finlandssvenska fonder göra åt saken? Varför ville Sören Lillkung ha jobbet som VD för svenska kulturfonden och vad är bildningens betydelse i våra liv? Detta är några av frågorna i detta avsnitt av podden bildande samtal.

Ted och Kaj talar om vad som är felet med Svenskfinland. Ted har varit på fest i Österbotten och mött intressanta människor. Kaj är lyrisk efter den rekordstora pridefestivalen.

Om varför Jihde vet så mycket om Lagos på 1980 talet och om hur Svenskfinland levererat en massa svinbra serieromaner. Hur man ska ta en diskussion om dagens politiska läge? Om skillnaden mellan nedstämdhet, bortskämdhet och depression. Om att vara mellan 20-30 och känna att man borde ha kommit längre. Ulla Donner, Ayòbámi Adébáyòs, Timothy Snyder och MÅNGA FLER. I samarbete med Schildts&Söderströms. Livet är en svår tid See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Janne Strang: Stora förändringar kommer i grupp. Frilansjournalisten Janne Strangs sommarprat är en färggrann livsresa som börjar i ett soligt Göteborg hösten 1995 och slutar i Helsingforsvardagen 22 år senare. Trots att Strangs motgångar ofta kommit samtidigt, precis som Murphy vill ha det, har han alltid kommit stärkt ut på andra sidan. Redan tidigt var det klart för Strang att det finaste man kunde bli i Svenskfinland var ledarskribent på Hufvudstadsbladet, och det skulle han också bli, men då hade redan tiderna förändrats och "Husis med dem". Hösten 2016 fick Strang besked om uppsägning. Strang bjuder på några funderingar kring mediebranschen och dess utmaningar i dag, men sommarpratet är också samhällskritiskt i vidare bemärkelse, bland annat får samhällets trygghetsmani sig en ordentlig släng. Red. Heidi Grandell-Sonck

Kalle Lind och komikern André Wickström pratar finlandssvenska, sverigefinnar, Tove Janssons mamma, Jörn Donners penis, Jouko Turkkas bajsteater och den lagstadgade svenska historielösheten.

År 1929 föddes Thomas Lundins mormor Linnéa Söderlund. I dag får hon ett sommarprat tillägnat sig. - Ingen skulle komma på idén att be henne sommarprata fast hon är min stora idol, därför gör jag det för henne. Lundin delar mycket med sin mormor, inte bara musiksmak. Men framför allt handlar programmet om alla de lärdomar jäktade nutidsmänniskor har att hämta från en tidigare generation. Hon förminskar till exempel aldrig barn. Daltar aldrig med dem, utan behandlar dem med respekt. Men inte på det där moderna, gränslösa sättet där vuxna inte vågar vara vuxna. Thomas Lundin, programledare och mediepersonlighet i Svenskfinland gör come back i sommarpratets tecken. Senast sommarpratade han år 2009. Red. Heidi Grandell-Sonck

En personlig, ohyvlad och orakad podd av kultförklarade Blaue Frau. Denna gång skäller Taxen & Terriern på män som visar sina kukar, att bli definierad som feministiskt alibi, på Svenskfinland i allmänhet och kulturklimatet i synnerhet. Taxen och Terriern efterlyser rak kommunikation och slut på samhällets daltande med män. Inkonsekvent och satans roligt.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Alex Fager, Svenska Yle och Micaela Röman, KSF Media möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtid.

Premiäravsnittet om bl.a. Rotko och regeringens mediepolitik Vi är vana vid att de är i luven på varandra, tidningshusen mot Yle, Yle mot tidningshusen. Nu möts de i en och samma podd, samarbete brukar ändå vara en mer framkomlig väg. Alex Fager och Micaela Röman möts kring pressen för att diskutera mediefältet i Svenskfinland och Finland. Det handlar främst om innehållet, men också om teknik och framtiden.