Podcasts about Hufvudstadsbladet

När fascismen växte i Europa på 1930-talet hotades många minoriteter. I Finland blev fascismen aldrig en majoritetsrörelse, men finlandssvenskarna, som kämpade för sin kulturella existens i ett finskdominerat land, kände sig utsatta.Trots svenskans officiella status i Finland ökade trycket från finsknationalistiska rörelser, som såg svensktalande som en rest från det svenska rikets tid. Den finlandssvenska antifascismen var mångfacetterad och påverkades av klass, ideologi och minoritetsstatus. Motståndet sträckte sig från borgerlig kritik av fascismens rättsvidrighet till socialistiska och kommunistiska rörelser.I podden Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med historikern Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet och litteraturvetaren Ylva Perera vid Åbo Akademi om den finlandssvenska antifascismen. De är aktuella med antologin Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Fascismen är en ultranationalistisk, auktoritär ideologi som betonar statens makt och folkets homogenitet. Historiskt har fascistiska rörelser, som i Mussolinis Italien och Hitlers Tyskland, präglats av militarism och diktatur.Lapporörelsen var den mest framträdande finska fascistiska rörelsen och försökte eliminera vänstern genom kidnappningar, misshandel och påtryckningar. År 1932 kulminerade dess inflytande i Mäntsäläupproret, som misslyckades men visade styrkan i de auktoritära strömningarna.För finlandssvenskarna var Lapporörelsen ett dubbelt hot – dels mot vänstern, där många antifascister var aktiva, dels genom sin finsknationalism, som såg svenskspråkiga som en oönskad minoritet.Författaren Mirjam Tuominen använde litteraturen som ett antifascistiskt verktyg och såg fascismen som präglad av empatilöshet. Hon skildrade den inre kampen mot fascistiska impulser för att blottlägga dess mekanismer och väcka medkänsla.Finska nationalister ville språkligt och kulturellt homogenisera Finland, vilket hotade det svenskspråkiga Finland. För många blev antifascismen ett försvar av svenskans ställning.Den finlandssvenska pressen spelade en central roll i debatten om fascism. Tidningar som Hufvudstadsbladet, Svenska Pressen och Nya Argus gick från avvaktande till uttalad antifascism på 1930-talet, då minoriteters rättigheter hotades och Finland riskerade att bli en auktoritär stat. Arbetarbladet drev en konsekvent antifascistisk linje redan från 1920-talet.Bildtext: Den 4 juni 1930 misshandlas kommunisten Eino Nieminen brutalt av lappoanhängare utanför Vasa tingshus i samband med en rättegång mot Lapporörelsen. (Wikipedia, Public Domain).Lyssna också på: Så försvann Finland ur svensk historia.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brott har alltid väckt känslor. När något skrämmande som till exempel ett brutalt mord äger rum så är publikintresset garanterat stort. Som journalister har vi ett ansvar att berätta om vad som händer i samhället, men när går rapportering över i frosseri och jakt på klick? Brottsrapporteringens villkor diskuteras i Slaget av Kalle Silfverberg, chefredaktör för Hufvudstadsbladet, och Jonas Jungar, innehållschef med ansvar för journalistik och etik vid Svenska Yle. Maj Lundström är programledare. E-post: slaget@yle.fi

In 19th-century Sweden, Caesaria is kept in a doctor's mansion as a trophy: she is the first baby to be born alive from one of his c-sections.  In a Gothic ambience, Caesaria narrates in first person her experiences in the mansion and her encounters with its mysterious inhabitants and visitors. Does she know where she comes from? Where is her mother? Is there a world beyond these walls? We interview Hanna Nordenhök about her Gothic tale, published for the first time in English by Heloise Press on the 24th October 2024. Inspired by a real-life nineteenth-century medical miracle, it explores issues - women's bodies and women's rights - that are vitally contemporary. Our wide-ranging discussion covers some international writers and film-makers whose work listeners might not be familiar with so we thought we would list them here. Authors Ágota Kristóf - 1935 – 2011: Hungarian author The Notebook Trilogy and The Illiterate are available in translation Birgitta Trotzig 1929 – 1935: Swedish author Her work seems currently only available in Swedish or translated into French or Spanish. Fernanda Melchor (b.1982) Mexican:  Paradais and Hurricane Season published by Fitzcarraldo  Films The Wild Child - Francois Truffaut 1970 The Enigma of Kaspar Hauser Hans Werber Herzog 1974  The Knick - Steven Soderbergh (TV series) 2014-15 Hanna Nordenhök (Malmo, 1977) has been awarded several major literary honors for her work, both as novelist, poet and essayist. Her novel Caesaria (2020) scooped Swedish Radio's Literary Prize and was shortlisted for Vi's Literature Prize. Nordenhök also works as a translator from the Spanish and has been praised for her translations of Fernanda Melchor, Andrea Abreu and Alia Trabucco Zerán. Her last novel Wonderland (2023) was listed among the Best Books of the Year in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Borås Tidning, Hufvudstadsbladet and Magasinet ETC, as well as shortlisted for Vi's Literature Prize. Saskia Vogel is a writer and translator of over two-dozen Swedish-language books. Her novel Permission was published in five languages. She is a recipient the Berlin Senate grant for non- German literature, the Bernard Shaw Prize, two English PEN Translates Awards, and was a PEN America Translation Prize finalist. She was Princeton's Fall 2022 Translator in Residence. Born and raised in Los Angeles, she lives in Berlin. This episode was produced by Martin Nathan. Martin Nathan's short fiction and poetry has appeared in a range of journals and his novel – A Place of Safety is published by Salt Publishing. His dramatic writing has been shortlisted for the Nick Darke award and the Woodward International Prize.  Donate We are a volunteer-led organisation and appreciate any donations towards our running costs. Buy us a coffee Become a patreon Contact us Visit our our website Storyradio.org

Klaus Bremer, Marianne Laxén och Birgitta Dahlberg har läst Susanna Ginmans kolumn i Hufvudstadsbladet där hon berättar om sina tankar inför den stundande pensioneringen. Rådet delar med sig av sina goda råd till dem som står på tröskeln till pensionering och diskuterar dessutom Generation Z och deras påstådda ovilja att jobba. Bettina Sågbom leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Den stora grannen i Öst har alltid oroat och fascinerat Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Anna-Lena Laurén flyttar tidigt till Ryssland för att rapportera hem till Finland och till Sverige. En dag får hon se något på nätet som får henne att packa bilen och direkt lämna Ryssland.Möt journalisten Anna-Lena Laurén i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Laurén är korrespondent för Dagens Nyheter och finländska Hufvudstadsbladet samt författare till en rad böcker om Ryssland och Ukraina.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

Dådet i Vanda där en 12-åring sköt tre klasskompisar väcker än en gång frågor kring Finlands vapenkultur. I Finland finns 1,5 miljoner lovliga skjutvapen, men ändå är vi försiktiga med att diskutera vapen. Finns det fortfarande brister i vapenlagen? Borde Finland totalförbjuda handeldvapen som är enkla att gömma och som inte behöver förvaras i ett regelrätt vapenskåp, endast bakom lås? I diskussionen deltar Matias Dahlberg som driver en vapenhandel, tillståndssakkunnig Kajsa Johansson vid polisinrättningen i sydvästra Finland och ledarskribent Torsten Fagerholm vid Hufvudstadsbladet. Marie Söderman leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Författaren och historikern Maja Hagerman analyserar SVT:s storsatsning. P1 Kultur vrider och vänder på tv-serien om Sveriges historia. Tar upp fallgropar, nödlösningar och överraskningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ETT HELT LANDS HISTORIA PÅ TIO AVSNITTMaja Hagerman har skrivit ett antal historiska fackböcker som fått mycket uppmärksamhet. Bland annat ”Spåren av kungens män”, om hur det svenska riket bildades i skiftet mellan vikingatid och medeltid, och ”Det rena landet” om hur Sverige blev en spetsnation inom rasbiologi. Hon undervisar i historisk dokumentärfilm vid Högskolan Dalarna och är hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten på Uppsala universitet.”Historien om Sverige” i SVT har beskrivit vårt lands historia från istid till nutid. Tio avsnitt, varav de första fem sändes hösten 2023 och de avslutande fem nu vintern 2024. Den återkommande presentatören har varit skådespelaren Simon J. Berger.... OCH VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HISTORISKA KOSTYMFILMER?Ofta finns en stor motsättning mellan historiker och regissörer av historiska filmer - där fackfolket åberopar sin expertis och filmarna sin konstnärliga frihet. Men måste det vara så? Vi har pratat med historieprofessorn Cecilia Trenter på Malmö Universitet, som använder spelfilm i sin undervisning, och rotat lite i historien om historia på film. Reporter: Mattias Berg.ÄR DEN NYE FINSKE PRESIDENTEN, ALEXANDER STUBB, EN AI?Kulturredaktören på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, Ylva Perera, skrev i går en artikel om den nya presidenten - där hon menade att vissa delar av hans opersonliga personlighet förde hennes tankar till en artificiell intelligens. Inte minst den litteraturanalys han nyligen gjorde i finska dagstidningen Helsingin Sanomat. Den handlade om Sofi Oksanens roman ”Utrensning”, som han enligt Ylva Perera inte utvann särskilt mycket ur. Vi talar direkt med henne om den nye finske presidenten och läget för det intellektuella samtalet i Finland just nu.PRO-PALESTINSKA DEMONSTRANTER AVBRÖT EN 100 TIMMAR LÅNG UPPLÄSNING I BERLINI helgen avbröt demonstranter en flera dygn lång uppläsning av en text av den tysk-judiska filosofen Hannah Arendt. Det var den kubanska konstnärens performance, där hon läser upp Arendts text som handlar om hur nazismen blev en totalitär ideologi, som stoppades i Berlin. Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling är med direkt och berättar om händelsen.ESSÄ: OM VILDMARKEN OCH VÅR VILDA VARDAGÄr ett möte med bisonhannarna på prärien nödvändigtvis en mäktigare upplevelse än att se fåglarna utanför köksfönstret? Kanske är det till och med så att idealiseringen av vildmarken fjärmar oss från den. I OBS serie om vildmark och civilisation så handlar det idag om den vardagliga vildheten. Journalisten, författaren och småbrukaren Ann-Helen Meyer von Bremen ifrågasätter till och med att det är som turister vi ska vistas i naturen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

6 februari. Inför helgens andra presidentvalsomgång i Finland leder Alexander Stubb i opinionsmätningarna mot Pekka Haavisto. Men hur stora är skillnaderna mellan dem? Kimmo Grönlund, professor i statsvetenskap vid Åbo akademi, och Kalle Silfverberg, chefredaktör på Hufvudstadsbladet, diskuterar kandidaterna och utgången med Andreas Ericson.

Finland är ett av världens minst korrumperade länder, men också här avslöjas med jämna mellanrum misstänkta oegentligheter. Korruption handlar inte enbart om givande och tagande utav muta, utan helt enkelt om att missbruka sitt inflytande till egen fördel. Det kan handla om fusk eller mygel som sätter förtroendet för exempelvis föreningar, stiftelser och fonder i gungning. Nu senast har både Pohjola-Norden och Folkhälsan hamnat i hetluften sen oegentligheter verkar ha skett i de två föreningarna. Båda fallen är fortfarande är under utredning. Är det här ändå tecken på att allt inte står så rätt till här i Svenskfinland heller? I debatten deltar Catharina Groop, vicedirektör för Centret för livlångt lärande som forskat i korruption i Finland, Torsten Fagerholm, ledaskribent på Hufvudstadsbladet och veteranpolitiker Ulla-Maj Wideroos. Mikaela Löv leder debatten E-post: slaget@yle.fi

Fackorganisationerna förbereder sig på en större styrkedemonstration inom några veckor då man bland annat planerar att köra ner raffinaderiet i Sköldvik. Man har till och med talat om generalstrejk. Regeringen reagerar styvnackat och vägrar backa i sina planer på att införa de planerade förändringarna på arbetsmarknaden. Men kommer åtgärderna att fungera så att sysselsättningen stiger? Är reformerna nödvändiga och vettiga eller handlar det mer om en ideologisk dragkamp som mest blir dyr och smärtsam? I Slaget efter tolv möts ekonomen Ralf Sund, tidigare aktiv inom vårdarnas fackorganisation Tehy och Tjänstemannacentralorganisationen STTK, företagaren och fd bankmannen Stefan Törnqvist, ledarskribenten Torsten Fagerholm från Hufvudstadsbladet och riksdagsledamot Peter Östman från Kristdemokraterna. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

En jury bestående av lekmän utser vinnaren till Svenska yles litteraturpris. Populistiskt kritikerförakt, lyder en rubrik i Huvudstadsbladet. Vem är kompetent att skilja god litteratur från dålig? Och varför väljer man lekmän i stället för experter? Författaren Merete Mazzarella, Svenska Yles ansvariga producent för kulturinnehåll Linda Grönqvist samt litteraturredaktör Ylva Perera från Hufvudstadsbladet diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. Bilden visar läsarjuryn som då bilden togs hade diskuterat Sofia Parlands bok som är en av kandidaterna i litteraturtävlingen. E-post: slaget@yle.fi

Filosofen Georg Henrik von Wright (19162003) hade två sidor i sitt tänkande. Mattias Hagberg funderar över balansen mellan undergångsromantik och en rimlig kritik av människans framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag tillhör de som förfördes av Georg Henrik von Wright. Redan som tonåring, i slutet av åttiotalet, satt jag med näsan i ”Vetenskapen och förnuftet”, den finske filosofens omtalade, för att inte säga omsusade, uppgörelse med det västerländska industrisamhället och dess kunskapssyn. Jag kan nog påstå, utan att överdriva alltför mycket, att min världsbild formades i intim samklang med von Wrights klara men något träiga prosa. Jag övertog hans syn på den ekologiska krisen och jag läste girigt om industrikapitalismens sociala baksidor – men framför allt var det hans kritiska uppgörelse med det vetenskapliga systemet som fångade mig. Genom att teckna hela den västerländska idéhistorien, från antiken fram till och med nittonhundratalet, visade von Wright hur vi skapat ett ohållbart system, byggt på vanföreställningar om rationalitet, kontroll och herravälde över naturen.Mitt första exemplar av ”Vetenskapen och förnuftet” är sönderläst och borta, men även mitt andra, en billig pocketutgåva, är slitet och fullt av understrykningar och anteckningar.Men, så fanns också de där raderna, de som i efterhand blivit så omtalade, och som verkar blottlägga ett stråk hos von Wright som skär sig mot det försiktiga och noggranna språkbruket i övrigt. I några korta, avslutande reflektioner om framtiden skriver han:”Ett perspektiv, som jag inte anser orealistiskt, är att mänskligheten går mot sin undergång som zoologisk art. Perspektivet har ofta i tider av oro och omvälvningar upprört människor [–-] Jag kan inte för egen del finna det särskilt upprörande. En gång skall med säkerhet människan som art upphöra att finnas; om det sker efter några hundra tusen år eller ett par sekler, är i det kosmiska perspektivet en pipa snus. När man betänker, hur många arter människan själv tagit kål på, kan en sådan naturens nemesis kanske tyckas rättvis.”Och han fortsätter, med en hänvisning till Sigmund Freud och Fjodor Dostojevskij, med att tala om människans dödsdrift, om hennes själsliga längtan efter utplåning.Det var som om textens sista sidor blottade en avgrund, en nattsida som inte funnits där tidigare. I mitt gamla exemplar av boken har jag satt ett tunt frågetecken i marginalen – det är allt.von Wright var en motsägelsefull tänkare. Hans professionella filosofiska gärning rörde sig tryggt inom logiken och den analytiska traditionen. Han skrev på engelska och tog sällan ut svängarna. Han var, märkligt nog, en filosof som höll sig till de akademiska och vetenskapliga ideal han själv kritiserade hårt i böcker som just ”Vetenskapen och förnuftet”. Det var som om hans identitet var splittrad i två, som att hans personlighet var delad – en Dr. Jekyll och Mr. Hyde, om man så vill. På dagarna sysslade han med den rena, klara logiken och med den anglosaxiska filosofin. På nätterna lät han sig förföras av Oswald Spenglers pessimism i ”Västerlandets undergång”, av det irrationella stråket i Fjodor Dostojevskijs ”Anteckningar från underjorden” och av förnuftskritiken i Lev Tolstojs filosofiska skrifter. Resultatet av dessa nattliga äventyr blev en lång rad dystra essäer på svenska om allt från kvantfysikens upplösning av den enhetliga världsbilden till det moderna samhällets närmast magiska tro på framsteg och utveckling.von Wrights kritik av moderniteten var hård, men väl underbyggd. Samtidigt fanns där alltid något annat, något undflyende som rörde sig bort från det begripliga. Det är åtminstone så jag läser honom.Vad var det egentligen som von Wright önskade?Var hans välformulerade civilisationskritik i själva verket en förklädd undergångsromantik, en freudiansk dödsdrift maskerad till skrivbordsessäistik?I boken ”Den okände von Wright” har de båda finska forskarna Joel Backström och Thomas Wallgren samlat ett sextiotal texter av von Wright som mestadels inte publicerats i bokform tidigare. Här finns den uppmärksammade kritiken mot Vietnamkriget, ursprungligen publicerad i Hufvudstadsbladet i november 1967, och här finns hans omtalade inhopp i den finska EU-debatten från början av nittiotalet. Men framför allt finns här några äldre texter som skrämmer – och som det kan vara värt att dröja vid. von Wright verkar under trettiotalets inledande år ha haft en dragning till fascismen och nazismen. Framför allt verkar han ha haft en dröm om att dessa ideologiska monster skulle rena de europeiska samhällena och ge dem en ny start. 1934 beskriver han nazismen och fascismen som missförstådda och som en del av en ”oändligt rik världsrörelse”, åtminstone ur ett andligt perspektiv. Och senare samma år tillägger han i en text: ”Den är framför allt en dynamisk process i tiden, en väldig omvärdering av alla värden, som ännu är i sin linda, men en gång skall förena de till synes mest skilda andliga områden till en enhet.” Senare i sitt liv passerade von Wright dessa texter med tystnad, samtidigt som han tog kraftfullt avstånd från trettio- och fyrtiotalens våldsideologier. Någon nazist eller fascist var von Wright aldrig, men han lockades uppenbarligen av tidens föreställningar om en ideologisk stormvind som skulle riva sönder den befintliga världen.Eller som han själv uttryckte saken 1941: ”Om den 'nya anda', som ska efterträda den gamla, vet vi ännu mycket lite, dess verkliga karaktär avslöjar sig kanske först efter en mansålder.”von Wright var en man som tidigt tänkte i tidsrymder långt utöver det vanliga. Ett perspektiv han behöll livet ut. I en av de sista texterna i samlingen ”Den okända von Wright” med den talande titeln ”Slutord”, ursprungligen publicerad 1995, väller undergångsromantiken fram igen: ”Nytt liv föds med smärta. Regeln gäller inte bara för människobarn och djurungar. Den förefaller att gälla också för de kollektiva livsyttringar som kulturens uppkomst och brytningsskeden är.”Kanske skulle von Wrights märkliga vurm för undergångens smärta vara en kuriositet, i ett i övrigt intressant författarskap, om det inte var så att hans texter genljuder av troper som ekofascister och högerradikaler gjort till sina – det vill säga civilisationens fall till förmån för en ny och ren värld.Det är ingen lätt balansgång människan står inför. På ena sidan ignorans och likgiltighet inför vår skadliga framfart, på den andra ett mörkt förakt för hela eller delar av vår art. Och där emellan: En rättmätig och produktiv kritik, som en smal passage mellan två avgrunder.Mattias Hagberg, författare och kulturjournalistLitteraturJoel Backström och Thomas Wallgren (red): Den okände von Wright – tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997. Appell Förlag, 2023.

I Sverige har kung Carl XVI Gustaf suttit på tronen i 50 år. Det här firas med pompa och ståt i ett land där monarkin verkar vara i medvind just nu. Vad har präglat kungens 50 år vid makten och hur ser monarkins framtid ut?  Historikern Henrik Meinander och Annika Hällsten, hovreporter vid Hufvudstadsbladet, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. Slaget efter tolv fredag 15.9 klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

HBL:s chefredaktör Kalle Silfverberg sommarpratar om hur det är att byta språklig arbetsmiljö och om vad han tänker om att Hufvudstadsbladet får en rikssvensk ägare. Han är uppvuxen i en tvåspråkig miljö i Vanda och har i hela sitt liv levt på två språk också i sin vardag.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Efter mer än 20 år lägger Zlatan Ibrahimović ner fotbollskarriären. Även om beskedet var halvväntat, så slog det ner som en bomb i fotbollsvärlden. Inte ens Zlatans fru hade fått höra om planerna på förhand.Sen pratar vi om att finska turister börjat tröttna på Stockholm. Färre finländare tar Sverigebåten över till den svenska huvudstaden, och en familj säger till Hufvudstadsbladet att de har svårt att komma på något vuxet att göra i staden.

SFP har hamnat mitt i blickfånget de senaste veckorna. Regeringsförhandlingarna har varit allt annat än enkla, inte minst gällande invandring och klimatmål. SU-ordföranden Julia Ståhle har lämnat förhandlingsbordet och Eva Biaudet skulle också gärna lämna över till någon annan. Hur många kompromisser måste SFP göra för att sitta med i Orpos regering? Så många att partiet riskerar att tappa sina liberala väljare? I debatten deltar ledarskribenterna Susanna Ginman på Hufvudstadsbladet och Dan Ekholm på Vasabladet. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Konstsamfundet ville veta hur unga förhåller sig till kultur och frågade 800 ungdomar. Bio, museum och spelningar visade sig vara populärast. Folkmusik, jazz och balett hör inte till de ungas favoriter. Hur ska vi se på de ungas kulturkonsumtion? Och vad är egentligen kultur? I debatten deltar Bo-Anders Sandström, biträdande rektor på Wava-institutet i Jakobstad, Jenni Enqvist som jobbar på musikcaféet After Eight och även studerat musik, Dan Lolax, kulturchef på Hufvudstadsbladet och Lisen Sundqvist, kulturarbetare och bildkonstnär. Mikaela Löv leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Efter nära 14 års försening drar Finland igång sitt nya kärnkraftverk Olkiluoto 3. Och det är en av världens dyraste byggnader som Finland nu stoltserar med. Även här i Sverige har regeringen presenterat kärnkraften som den stora lösningen för vår framtida elförsörjning. Men har vi råd att vänta lika länge som finländarna? På en kvart får du veta -när vi kan ha nya kärnkraftsreaktorer på plats och vad vi kan lära oss - av skrytbygget i Finland. Med Svd:s politikreporter Erik Nilsson och Fredrik Häggman, ekonomireporter på finländska Hufvudstadsbladet.

30 mars. Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Sannfinländarna ligger lika i opinionen inför helgens val. Erja Yläjärvi, chefredaktör på Hufvudstadsbladet, Kimmo Grönlund professor i statskunskap vid Åbo Akademi och Olof Ehrenkrona gästar Andreas Ericson.

Anna Rotkirch skriver i en kolumn i Hufvudstadsbladet om äktenskapet. Hon citerar den unga brittiska journalisten Louise Perry som ger, speciellt kvinnor, rådet att gifta sig. Monogami är inte längre förtryckande och de flesta önskar sig en lång, stabil parrelation. Är äktenskapet det bästa alternativet för både människa och samhälle? I debatten deltar Anna Rotkirch, direktör och forskningsprofessor på Befolkningsförbundet, Anna Moring, ledande sakkunnig på Nätverket för familjers diversitet och Jan-Erik Nyberg, teolog och terapeut med lång erfarenhet av parrådgivning. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Fossilfri vätgas har länge hägrat i horisonten som en revolutionerande lösning på klimatkrisen – men dessvärre bara på laboratorienivå eller i liten skala. Nu plötsligt har vätgasen dykt upp överallt, och nya vätgasanläggningar planeras på många håll i Finland. Är hypen befogad eller är drömmen om fossilfri vätgas som patentlösning ett luftslott? I Slaget efter tolv möts Henrik Saxén, professor i värmeteknik vid Åbo Akademi, Berndt Schalin, vd för företaget Flexens och Torsten Fagerholm, ledarskribent vid Hufvudstadsbladet. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Hon blev världens yngsta regeringschef 2019 och har sedan dess fått rubriker världen för sitt festande – men också för sina träffsäkra oneliners. På en kvart får du veta hur man i Finland ser på att ha en statsminister med rockstjärnestatus och varför hennes popularitet nu börjar dala på hemmaplan. Med Fredrik Häggman, reporter på Hufvudstadsbladet.

Peppe blev ju uppgraderad på Amy Schumers show förra veckan! Och vi pratar om en otrolig AI, hur Hufvudstadsbladet rapporterat om en (fruktansvärd) nyhet, kommitténs utredning av Trump samt hans presidentkanditatur. Dessutom, vad har punkter för betydelse…? Och en trendspaning inför 2023: eat the rich. Och har du inte fixat julklapparna än så är Peppes roman En gång om året något som borde ligga under granen (det säger till och med Smålandsposten!)

En del kommunala elbolag avstår att låta sina kunder betala fullt ut för de höga marknadspriserna. De bolag som har egen produktion, som inte upplever ökade kostnader för att tillverka elen gör rekordvinster. Varför sänker de inte sina priser när de har möjlighet därtill? I Slaget efter tolv diskuterar Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare för Konsumentförbundet, Torsten Fagerholm, ledarskribent på Hufvudstadsbladet och Måns Holmberg, VD på Borgå Energi. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Finansministeriets tjänstemän varnar för att statens tilltagande skuldsättning hotar att minska det ekonomiska utrymmet på längre sikt. Är framtidens välfärd hotad? Tidagare tjänstemannen vid finansministeriet Johnny Åkerholm, tidigare andre finansministern Suvi-Anne Siimes och Torsten Fagerholm, ledarskribent på Hufvudstadsbladet diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Hon blev världens yngsta regeringschef 2019 och har sedan dess fått rubriker världen för sitt festande – men också för sina träffsäkra oneliners. På en kvart får du veta hur man i Finland ser på att ha en statsminister med rockstjärnestatus och varför hennes popularitet nu börjar dala på hemmaplan. Med Fredrik Häggman, reporter på Hufvudstadsbladet.

Finskspråkiga finländare läser svenska i skolan men när det kommer till att faktiskt kunna säga något så är det många gånger skralt med språkfärdigheten. Är det dags att tänka i nya banor? I Slaget efter tolv diskuterar Erja Yläjärvi, chefredaktör på Hufvudstadsbladet, medie- och språkforskaren Jenny Stenberg-Sirén samt folktingssekreterare Christina Gestrin. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Mobiliseringen i Ryssland har fått hundratusentals män att fly landet. Bilköerna ut ur landet har ringlat långa, och folk har till och med flytt på cykel. Men en viktig gräns för ryssarna är nu stängd. På en kvart får du veta hur debatten låter just nu i Finland - och hur det ser ut längs den finsk-ryska gränsen. Med Fredrik Häggman, till vardags journalist på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, och Karin Thurfjell, reporter Svenska Dagbladet.

Pääministeri-instituution ravistelun rajat. Vieraina väitöskirjatutkija Theodora Helimäki, Helsingin yliopisto ja viestinnän tutkija Elisa Kannasto, Seinäjoen ammattikorkeakoulu. Politiikantoimittajaraati ratkoo pääministerin bilekohua, puoluekannatusta ja budjettia. Vieraina toimittaja Robert Sundman ja pääkirjoitustoimittaja Susanna Ginman, Hufvudstadsbladet. Venäläisten viisumikielto puhuttaa Saksassakin. Berliinistä raportoi Anna Saraste.  Iranissa kuohuu Salman Rushdien puukotuksen jälkeen. Maassa mietitään nyt, katsoako länteen vai itään. Studiossa tutkija Mariette Hägglund, Ulkopoliittinen instituutti, puhelimessa Lähi-idän ja islamin tutkija Joonas Maristo. Kreikka pääsee pois talouden erityistarkkailusta, mitä tämä maalle merkitsee? Ateenasta raportoi Sara Saure. Juontaja Atte Uusinoka. Toimittajat Jukka Vanninen ja Seppo Kivimäki. Tuottaja Hanna Juuti.

Affärsmagasinet Forum har lagts ner men Hufvudstadsbladet förstärker sin ekonomibevakning. Anna Back, nyhetschef för ekonomi, ska locka nya läsare till HBL:s papperstidning och till tidningens sajt på internet. Hör Annas programförklaring gällande det finlandssvenska massmediala flaggskeppets bevakning av ekonomiska frågor, som allmänheten ofta uppfattar som väldigt invecklade. I Penningpodden medverkar också veteranjournalisten Björn Sundell, som inledde sig karriär som ekonomijournalist redan på 1970-talet. Björn gläder sig åt att HBL åter satsar på bevakningen av ekonomin. Enligt honom är antalet ekonomijournalister i Svenskfinland fortfarande för få.

Kan Lejonen ta guld i hockey-VM? Finland kommer att spela om medaljer i hemma-VM i ishockey, men vad ska man tycka om Lejonens turnering så här långt? Tidigare landslagsspelare och experter tycker till om turneringen. I Slaget efter tolv diskuterar tidigare landslagsspelaren Tomi Kallio, Per Svartvadet, tidigare svensk landslagsspelare och expertkommentator i Radiosporten samt journalisten och kommentatorn Niclas Lönnqvist från Hufvudstadsbladet. Programledare: Mattias Simonsen E-post: slaget@yle.fi

This talk reconsiders the role of television entertainment in American political life in the 1970s and beyond. Focusing on the situation comedy All in the Family (CBS, 1971-1979), the talk looks at a turn to politics in entertainment and a turn to entertainment in politics. In the 1970s, fictive characters, including Archie Bunker (played by Carroll O'Connor) and Edith Bunker (Jean Stapleton) of All in the Family but also Hawkeye Pierce (played by Alan Alda) of MAS*H and Mary Richards (played by Mary Tyler Moore) of The Mary Tyler Moore Show, became political icons. Produced by Norman Lear, All in the Family is recognized as a watershed moment in television history. And yet, Oscar Winberg argues, the show did not just change television, it transformed American politics. Recognizing the popularity of television, politicians learned how to use (and abuse) television entertainment to win votes, to fundraise, to promote their agenda, and to push for legislation. Television entertainment in the 1970s thereby remade political life in its image, paving the way for our current moment of mediated showbiz politics. Oscar Winberg holds a Ph.D. in History from Åbo Akademi University. He is working on a political history of television entertainment in the 1970s United States. His work focuses on mass media in modern political history and has appeared in PS: Political Science & Politics, European Journal of American Studies, and Finsk Tidskrift. He is a columnist for Hufvudstadsbladet and has written for venues such as Made by History at the Washington Post, Vasabladet, and the public broadcasting corporation in Finland.

Vad är kopplingen mellan vikingaskepp och vegetarianism? Vem avgör om socialdemokraterna vill att Sverige ska söka medlemskap i NATO och hur ser diskussionen ut inom S? Det handlar om Socialdemokraterna och deras kluvna inställning till NATO. Behövs det ett kongressbeslut om att gå med eller kan Magdalena Andersson och verkställande utskottet bestämma själva redan i vår? Och kommer de finländska socialdemokraterna att bestämma sig redan till påsk? Torbjörn Nilsson politikreporter på SvD, och Ingemo Lindroos, politikreporter Hufvudstadsbladet spekulerar och så gräver vi i NATO-hymnens historia. Ormen Friske är ett av 1950-talets galnaste projekt. Vi tittar närmare på frisksportarna som byggde vikingaskeppet, som skulle propagera för det sunda livet. Tyvärr sjönk Ormen Friske på Nordsjön och tog hela besättningen med sig. Jack Werner, journalist, har skrivit en bok om projektet. Dessutom om svampar som kommunicerar som inspirerar Thomas till att bjuda på censurerad svampsång. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jennie Sjöström

Vaalien häviäjät ja jälkipyykki. Kiuru vaihtuu Lindéniin. Politiikan toimittajien raadissa Teemu Muhonen, politiikan toimittaja, Helsingin Sanomat, Susanna Ginman, yhteiskunta- ja mielipidetoimituksen uutispäällikkö, Hufvudstadsbladet ja Lauri Nurmi, politiikan toimittaja, Iltalehti. Pekingin olympialaiset lähenevät. Koronaturvallisuus ja ihmisoikeudet sekä boikotit puhuttavat. Puhelimessa Aasian kirjeenvaihtaja Kirsi Crowley. Studiossa paikan päälle lähtevä KOK:n suomalaisjäsen Sari Essayah. Koronatoimet ja niiden tarve. Kansliapäällikkö Kirsi Varhila, STM. Juontaja Atte Uusinoka, toimittajina Mikko Haapanen ja Kreeta-Maria Kivioja. Tuottajina Tarja Oinonen ja Hanna Juuti.

Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president. Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland. Medverkande:Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet. Programmet har gjorts av Julia Wiræus.julia.wiraeus@sverigesradio.seProducent var Lotta Hoppu. Källor: Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämäMattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkertaMeinander, Henrik: Finlands historia.Venho, Johanna: Ensimmäinen nainenYle:s tv-serie Kekkonen av journalisten Jari Tervo. 

Omsorgsminister Krista Kiuru har hyllats efter ett TV-framträdande där hon verkar slå näven i bordet beträffande kampen mot coronan. Att hon i samma program ifrågasätter medicinsk expertis, tycks inte bekymra oss. Kommunikationsexperten Petteri Väänänen, ledarskribenten Susanna Ginman från Hufvudstadsbladet och politikreportern Marianne Sundholm från Yle analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Statsminister Sanna Marin gick på nattklubb trots att hon exponerats för coronavirus. Blir det politiska konsekvenser eller är det bara imagen som tar stryk? Erja Yläjärvi, chefredaktör på Hufvudstadsbladet och Kalle Silfverberg, utvecklingschef på Helsingin Sanomat analyserar. Programledare Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

De gröna och vänsterförbundet lämnade avvikande åsikt då regeringen beslöt att motsätta sig EU:s så kallade klimattaxonomi. Nu uppger också gröna riksdagsledamöter att de kommer att rösta emot regeringen då den här frågan kommer upp i riksdagen. Hur svår är klimatpolitiken egentligen för regeringen? Och hur stort blir problemet för statsminister Marin om regeringen inte kan enas? Susanna Ginman, nyhetschef för opinion och samhälle vid Hufvudstadsbladet, samt tidigare ministern Stefan Wallin debatterar dagspolitikens smärtpunkter under ledning av Bettina Sågbom.

Vilka sakfrågor och vilka väljargrupper kommer Sannfinländarnas med den nya partiledaren Riikka Purra att satsa på? Kommer partiets linje att fortsätta som förut eller ska vi räkna med en ändring? I Slaget efter tolv, som är tillbaka från sommaruppehållet, diskuterar riksdagsledamoten Lulu Ranne (Sannf), politikreportern Sylvia Bjon från Hufvudstadsbladet och Yles politiska reporter Magnus Swanljung. Programledare: Stefan Winiger

Att public service med skattepengar kan erbjuda video- och ljudinnehåll som är fritt tillgängligt irriterar de kommersiella medieföretagen. Mediekoncernen Sanoma har nu anmält Yle Arenan till EU-kommissionen och önskar att utbudet på Yle Arenan ska bli mindre. Vad handlar detta om? I Slaget efter tolv diskuterar Erja Yläjärvi, chefredaktör för Hufvudstadsbladet och Marit af Björkesten, strategidirektör på Yle. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Miten korona-exit etenee Suomen lähialueilla? Keskustelussa mukana toimittajat Simo Ortamo, Pietari, Rain Kooli, Tallinna ja Karoliina Kantola, Kööpenhamina. Mediaraati. Onko EU:n elpymispaketti jälleen viikon kuuma poliittinen aihe? Keskustelemassa Jussi Virkkunen, päätoimittaja, Kansan Uutiset. Erja Yläjärvi, päätoimittaja, Hufvudstadsbladet ja Tuomo Lappalainen, politiikan toimittaja ja vastaava tuottaja, Suomen Kuvalehti. Korona Kambodžassa. Mitä tapahtuu, kun koronatilanne pahenee kehitysmaassa. Asiantuntija Pia Ruotsala, Suomen Lähetysseura. Kolumni. Mona Mannevuo: Kun vaatimattomuus ei enää kaunista. Viikon luontoääni. Satakieli, esittelijänä Pertti Purhonen. Juontajana Marjo Näkki, toimittajina Carolus Manninen ja Jukka Vanninen. Tuottajana Tarja Oinonen.

Hävittäjähankinnat uuteen vaiheeseen. Keskustelemassa UPI:n tutkija Henri Vanhanen ja  Strategisten hankkeiden ohjelmajohtaja Lauri Puranen Puolustusministeriöstä. Turvemarssi eduskuntatalolle, puhelimessa turvetuottaja Miika Mantela. Viikon lopuksi summaamme hallituksen kiemurat. Keskustelemassa vastaava päätoimittaja Arno Ahosniemi, Kauppalehti ja  pääkirjoitustoimituksen päällikkö Susanna Ginman, Hufvudstadsbladet. Suomalaiset ja metsäteollisuus, historioitsija Teemu Keskisarja. Kolumni. Reetta Räty: Voi olla ihan loogista jättää äänestämättä. Uusinta. Hävittäjähankinnat uuteen vaiheeseen. Keskustelemassa UPI:n tutkija Henri Vanhanen ja  Strategisten hankkeiden ohjelmajohtaja Lauri Puranen Puolustusministeriöstä. Juontajana Marjo Näkki, toimittajina Atte Uusinoka, Anna Nevalainen ja Katariina Lahtonen. Tuottaja Tarja Oinonen.

Grannarna i öster har genomlevt ett år med strikta restriktioner, hur har det förändrat Finland och finländarna? Och så får vi någon sorts svar på frågan vi alla undrar över: När är pandemin över? Medverkande: Susanna Ginman, chef för opinionsavdelningen på Hufvudstadsbladet samt performancekonstnärerna Joanna Wingren och Sonja Ahlfors.

This is a 1-track sample of this album. Maija Hynninen — composer and sound artist — works in concert music, electronic instrument design, and multidisciplinary performances. The essence of her music builds on the unique moments where the parameters of this world are slightly altered to allow a glimpse of another reality to be present. It can be a moment where the timbre of purely acoustical writing gives surprising results or when electronics project sound into another domain, space, and reality. Her work has been described as “ethereal” and “highly skillful,” that builds into “a strongly unifying musical arc” (Helsingin Sanomat), “fascinating experience,” and with “strong association to nature” (Hufvudstadsbladet). Purchase the music (without talk) at: http://www.classicalsavings.com/store/p1250/DAWN_BREAKS.html Your purchase helps to support our show! Classical Music Discoveries is sponsored by La Musica International Chamber Music Festival and Uber. @khedgecock #ClassicalMusicDiscoveries #KeepClassicalMusicAlive #LaMusicaFestival #CMDGrandOperaCompanyofVenice #CMDParisPhilharmonicinOrléans #CMDGermanOperaCompanyofBerlin #CMDGrandOperaCompanyofBarcelonaSpain #ClassicalMusicLivesOn #Uber Please consider supporting our show, thank you! http://www.classicalsavings.com/donate.html staff@classicalmusicdiscoveries.com

Maria Lassén-Seger samtalar med Fredrik Sonck och Jenny Lucander om deras barnbok Freja och kråkungen (Förlaget 2020). Maria är forskare i barnlitteratur och servicechef vid Åbo Akademis bibliotek. Fredrik är kulturchef vid Hufvudstadsbladet och debuterar nu som författare. Jenny är en av Finlands ledande illustratörer, med särskilt fokus på just barnböcker.

Har de genomarbetade kulturprogrammen försvunnit ur Svenska Yles utbud och tvingas finlandssvenskarna att välja Yles finska kanaler för att få en seriös kulturbevakning? De här påståendena och frågorna har diskuterats i insändarspalter under hösten. I Slaget efter tolv diskuterar publicisten och litteraturvetaren Trygve Söderling, Fredrik Sonck, kulturchef på Hufvudstadsbladet och Åsa Salvesen, ansvarig producent för kultur, drama och dokumentär på Svenska Yle. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

På torsdag tillkännages årets Nobelpristagare i litteratur - och vi börjar nedräkningen med ett samtal med några nordiska kolleger. Frågan är hur man där ser på turbulensen kring Nobelpriset och Akademien. Det är Anne Catherine Straume, litteraturredaktör på norska radion NRK, och Fredrik Sonck, Kulturchef på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, som diskuterar om Akademiens kris och debatten kring Peter Handkes pris kastar skuggor även över årets tillkännagivande. Eller om den debatten nu är överspelad och årets process i stället innebär en tillbakagång till "det normala". MÖTE MED SKRÄCKFÖRFATTARE VID EN MYSTISK STEN Peter Fröberg Idling har tidigare skrivit hyllade reportageböcker som "Pol Pots leende" - och kommer nu med sin första skräckroman, "Nidamörkur", som blev en överraskning även för honom själv. Vår reporter Nina Asarnoj stämde möte med författaren vid en underlig sten i hans hemtrakter i Hägersten i Stockholms kommun. Och får bland annat höra om hur man skruvar upp och ned volymen i en skräckberättelse. HUR BLEV RÖDE ORM PÅ SCENEN? Allt fler teatrar börjar öppna igen - och den här helgen var det emotsedd premiär för "Röde Orm" på Dramatens stora scen, i regi av Alexander Mörk-Eidem. Vår recensent Jenny Teleman har sett den, liksom även den arabiskspråkiga uppsättningen "Taha" som just nu gästar Sverige på en turné över världen, samt Strindbergs Gustav Vasa på Strindbergs Intima teater - och gör en fyllig rapport från den största premiärhelgen vad gäller teater på länge. ÄVEN ALMQVIST KUNDE SKRIVA RENT NONSENS Vad fick den svenska författaren Carl Jonas Love Almqvist att i exil skriva nonsensdikter? Den bästa personen att besvara den frågan torde vara Isabella Nilsson, författare till böckerna "Nonsensprinsessans dagbok" och "Vårt behov av vers en nonsenspoetik för nervösa". Hennes essä om Almqvist och nonsensdiktningen som vi sänder i dag är inläst av Sveriges Radios Christina Höglund. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I sann Bard-anda uppmanar den finska krönikören Nicolas von Kraemer oss att överge Black Lives Matter-uppropet eftersom det förminskar de svarta. Detta i dagstidningen Hufvudstadsbladet. Samtidigt, år 2020, medan demonstrationer pågår, hängs svarta män ifrån träd av oidentifierade och skjuts i ryggen av polis. Dagstidningar tillåter krönikörers flirtar med extremhögern passera okommenterat. Provokation med människors liv som insats. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I säsongens tredje avsnitt börjar vi med att blanda ihop ansiktsmask med munskydd. Observera att vi båda är helt med på att använda ansiktsmask, men vi har alltså olika åsikt om munskydd. Vi frågar också var feminismen finns för tillfället då alla bakar bröd, odlar oregano och umgås med sina familjer, varför Micke och Steffe show endast fick 3 stjärnor i Hufvudstadsbladet och om våra liv verkligen förändrats så mycket under karantän. Som bonus info om att Joanna är anti-vax och Sonja har svårt att fullfölja butikslistor. Blaue Fraus podcast Taxen & Terriern fokuserar under våren 2020 på coronakrisen och publiceras i samarbete med HBL.

Regeringen tvingas ut ur förhandlingsrummen för att tackla coronakris och vikande konjunktur, Sannfinländarna städar ut fascister. Slaget efter tolv diskuterar läget i politiken med journalisterna Sylvia Bjon från Hufvudstadsbladet, Magnus Hertzberg, Yle och Torbjörn Kevin, f.d. Åbo Underrättelser. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden? UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv  Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas.  Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldes Radiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad. Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven.    Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden? Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson

Efter en turbulent politisk höst stegar vi in i 2020-talet. Utgångsläget är en socialdemokrati som är svagare än någonsin, gröna som växer i takt med klimatuppvärmningen och en höger som försiktigt rör sig åt det konservativa och nationella hållet. I Slaget efter tolv diskuterar ledarskribenterna Susanna Ginman, chef för ledarredaktionen på Hufvudstadsbladet och Torbjörn Kevin, tidigare chefredaktör på Åbo Underrättelser. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Den ryska presidenten Vladimir Putin besöker Finland och tas emot av president Niinistö. Hur mår det finsk-ryska förhållandet år 2019? Vilka frågor tas upp när presidenterna möts och vilka tas inte upp? I Slaget efter tolv diskuterar Anna-Lena Laurén (bilden), moskvakorrespondent för Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet samt professor Henrik Meinander från Helsingfors Universitet. Programledare: Stefan Winiger slaget@yle.fi

Idag pratar vi om familjehelgen Thanksgiving som firas i USA just nu och vi tar upp fenomenet dockbordeller. Hur och varför firas Thanksgiving? Idag firas ju Thanksgiving i USA, då man äter kalkon och tackar urspungsbefolkningen för att de gav mat till de första kolonisatörerna så att de överlevde vintern. Vi har vi ju inte övertagit den seden utan bara den vulgära klämdagsrealisationen Black Friday. Hur firar man och kan vi lära något av Thanksgiving-traditionen? Marilyn Bojler från American Womens Club Stockholm är i studion och berättar. Är dockbordeller här för att stanna? Och så har det öppnats en bordell i Helsingfors med sexdockor. Vi talar med journalisten Niclas Lönnqvist från Hufvudstadsbladet, som besökt och skrivit en artikel om bordellen och Clara Berglund från Sveriges Kvinnolobby, är här för att ge sin syn på det här fenomenet. Flygsäkerhet - en känslig fråga Idag skulle vi ta upp det mät och datorfel, som haveriutredarna säger orsakade olyckan med det splitternya Boeing 737 MAX-planet, då 189 människor dog för tre veckor sedan. Men i sista stund har Svensk pilotförenings säkerhetskommittés representant hoppat av. Det här verkar vara ett känsligt ämne. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Interview with American cellist Brannon Cho, winner of the Paulo cello competition 2018. By Wilhelm Kvist / Hufvudstadsbladet.

Nu handlar det om Husis! Vi har dragit till Helsingfors för att träffa Susanna Ilmoni, som är chefredaktör för Hufvudstadsbladet. Vi snackar om finsk mediebransch, om statusen för det svenska språket i Finland, om att ha en minoritet som målgrupp och hur det påverkar att ha en ägare som accepterar stora underskott. Medverkande: Susanna Ilmoni och Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf. Musik: "Om jag någonsin far till Jakobstad igen" med Vasas flora och fauna.

Samtal om nya filmatiseringen av Väinö Linnas Okänd soldat, intervju med författaren Sirpa Kähkönen och håglöshet i serieformat. Idag kulminerar vårt grannland Finlands firande av 100 år som självständig nation. Hela 2017 har varit ett jubileumsår som speglats inte minst i kulturen.  I Sverige är det premiär för den tredje filmatiseringen av Väinö Linnas klassiska roman "Okänd soldat", denna gång i regi av Aku Louhimies. Det är den dyraste finska filmproduktionen någonsin och den är en enorm publiksuccé i Finland. Vad är nytt i den här filmatiseringen? Och vad säger den om den finska självbilden? Samtal med Sveriges Radios tidigare finlandskorrespondent Bengt Lindroth.   I vår kommer Sirpa Kähkönens dokumentära bok om rödgardisten Hugo  på svenska och finska. Helene Alm har träffat Sirpa Kähkönen, som ägnat hela sitt författarskap åt att skriva om det finska inbördeskriget som bröt ut bara en månad efter självständighetsdagen. Vad säger tillbakablickandet på de historiska krigen om vilka frågor Finland bör ställa sig om framtiden? Intervju med Fredrik Sonck, kulturredaktör på Hufvudstadsbladet. Det blir också finsk kultur utan krigstema; Jenny Teleman har läst "Spleenish" av Ulla Donner, en serieroman om håglöshet, och Nina Asarnoj har sett aktuella "Little Wing", en prisbelönad film om 12-åriga hästtjejer i regi av Selma Vilhunen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Är det fråga om onödigt hemlighetsmakeri och mygel eller ett nödvändigt skydd av den personliga integriteten? I studion: tidigare riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos, Susanna Ginman, chef för ledarredaktionen på Hufvudstadsbladet och journalisten Linus Lång som arbetat med att få ut besökarlistorna. Debatten leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Janne Strang: Stora förändringar kommer i grupp. Frilansjournalisten Janne Strangs sommarprat är en färggrann livsresa som börjar i ett soligt Göteborg hösten 1995 och slutar i Helsingforsvardagen 22 år senare. Trots att Strangs motgångar ofta kommit samtidigt, precis som Murphy vill ha det, har han alltid kommit stärkt ut på andra sidan. Redan tidigt var det klart för Strang att det finaste man kunde bli i Svenskfinland var ledarskribent på Hufvudstadsbladet, och det skulle han också bli, men då hade redan tiderna förändrats och "Husis med dem". Hösten 2016 fick Strang besked om uppsägning. Strang bjuder på några funderingar kring mediebranschen och dess utmaningar i dag, men sommarpratet är också samhällskritiskt i vidare bemärkelse, bland annat får samhällets trygghetsmani sig en ordentlig släng. Red. Heidi Grandell-Sonck

Tove Jansson var mer än Muminteckningar och barnlitteratur. I P1 Kultur uppmärksammas två av hennes mindre kända sidor: den målande konstnären och vuxenförfattaren som skrev romanen "Solstaden". På Millesgården i Stockholm öppnade förra helgen utställningen Tove Jansson  Lusten att skapa och leva. Det är en vandringsutställning som Konstmuseet Atenuem i Helsingfors producerade när man för två år sedan firade Tove Jansson 100 år med en jätteutställning. På Millesgården är det av naturliga skäl en annan skala, men inriktningen är densamma: att visa på bredden i Janssons konstnärskap och att det vid sidan av de älskade Muminteckningarna finns en målande konstnär som är mindre känd.  En annan del av Tove Janssons verksamhet som också kommit i skymundan är hennes "icke-Mumin-vuxenromaner" och då närmare bestämt den närmast bortglömda Solstaden från 1974, en roman som utspelar sig i USA, handlar om åldrande och som nästa år ges ut i Sverige igen. Kulturredaktionens Nina Asarnoj och kulturjournalisten Philip Teir, som skriver för bland annat Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter, samtalar med P1 Kulturs Måns Hirschfeldt om Tove Jansson i skuggan av Mumin.

Haastattelijoina ovat politiikan toimittajat Sylvia Bjon, Hufvudstadsbladet, ja Pekka Kinnunen, Yle Uutiset, sekä politiikan toimituksen esimies Timo Haapala, MTV:n uutiset. Puhetta johtaa Jari Niemelä.

- Fri. Jo det är ett ord som smakar bra med vad betyder det egentligen? Vad pratar vi om när vi pratar om frihet? Philip Teir tidigare kulturchef på Hufvudstadsbladet, nu fri författare pratar i sitt sommarprat bland annat om frihet, sin farmor och om föräldraskap.

Om en ledare på jakt efter en idé. En jakt som hittills mest lett till splittring och som gjort Putin till Svarte Petter i omvärldens ögon. Vad vill han med sina intriger i Ukraina och Syrien? Vart för han Ryssland med allt prat om homosexualitet och kyrkan? Konflikt sänder direkt från Moskva om mannen som på en gång verkar så mäktig - och så svag. HÄR FINNS HELA INTERVJUN MED ANDERS ÅSLUND  - Vilka är vi - ryssländare? Vilka vill vi vara? Det är frågor som allt oftare hörs i vårt samhälle. Så sa Rysslands president Vladimir Putin under ett tal han höll i september. En del såg det som ett slags linjetal - som faktiskt delvis gav svar på den stora fråga, Vad vill Putin? Eller i alla fall, Hur tänker han? - Vi har lämnat den sovjetiska ideologin bakom oss, det är omöjligt att ta den tillbaka. Anhängare av extrem konservatism, som hyllar hur det var i Ryssland före 1917 är också fel ute - precis som förespråkarna för västerländsk ultraliberalism, sa Putin vidare. Så vad ska Ryssland välja i stället? Konflikt sänder från Sveriges Radios kontor vid Trädgårdsringen i Moskva. Medverkande är Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs; Anna-Lena Laurén, korrespondent för Svenska Dagbladet samt finländska Hufvudstadsbladet, som också har skrivit flera böcker om Ryssland och före detta Sovjet. Med på Skype från Ukrainas huvudstad Kiev finns också Sveriges Radios Moskvakorrespondent - Maria Persson-Löfgren. De senaste två åren har varit dramatiska i Ryssland, och många har börjat undra vart Putin för det land han leder sedan nära 14 år. För så lite som två år sedan var det stora demonstrationerna just vid den här tiden, som gav många hopp om förändring. Men de slogs i stället ner och ebbade ut. Sedan följde fängelsedomarna mot aktivisterna i Pussy Riot för deras regimkritiska punkbön i Moskvas frälsarkatedral. Och så har en rad lagar väckt uppståndelse,  inte minst den så kallade "antihomolagen". Vad är allt detta tecken på? Johanna Melén träffade bland andra Pussy Riot-medlemmen Jekaterina Samutsevitj, tidigare Jeltsin-medarbetaren Georgij Satarov, samt journalisten och författaren Anna Arutunjan för att få svar på den frågan. Ett annat område där det hänt mycket är i Rysslands relationer med omvärlden. För ett par månader sedan gjorde ju Putin något av en diplomatisk kupp och lyckades sätta stopp på USA:s planerade anfall mot Assad-regimen i Syrien. Det här fick till och med tidskriften Forbes att utse Putin till världens mäktigaste man nyligen. Ryssland också spelat en stor roll i förhandlingarna kring Iran. Men när det gäller Rysslands utrikespolitik så är det förstås Ukraina som är i blickfånget just nu. För att redan i denna utveckling träffade Konflikts Johanna Melén dels oppositionspolitikern Vladimir Ryzjkov - som i Putins mer aggressiva och Västkritiska utrikespolitik ser något mycket farligt - och dels ringde hon Natalja Narotjnitskaja, historiker och utrikespolitisk analytiker som står president Vladimir Putin nära - som förstås ser saken mycket annorlunda. Hör också ekonomen och Rysslands-kännaren Anders Åslund, som var inblandad i att försöka reformera den ryska ekonomin på 90-talet. Han forskar idag i USA, men följer Ryssland nära och skriver bland annat regelbundet i tidningen Moscow Times. Konflikts Ivar Ekman intervjuade honom. Producent: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Programledare: Johanna Melén johanna.melen@sr.se

Peter Al Fakir är en svensk journalist med rötter i Syrien. Han är kusin till popsångaren Salem Al Fakir. - Att heta Al Fakir har fått ändrad betydelse, från invandrare och ”svartskalle” till något fint efter Salems genombrott. Peter jobbar bland annat som journalist på Hufvudstadsbladet och i hans sommarprat får vi bl.a höra om hans första dag på jobbet. Han delar också med sig av berättelser om sin egensinniga far.

I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll. Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för tonsättaren Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”. I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg (repris)     Tonsättaren Anders Eliasson (1947-2013) gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes första gången den i mars 2013.

I ett spartanskt möblerat råtthål (hans egna ord) i Gamla stan i Stockholm, sitter kompositören Anders Eliasson och sänder ut den mest enastående, klichébefriade musik - kall och het, avskalad och myllrande, bortom dur och moll. Symfonier, kammarmusik, oratorier; allt komponerat inom helt egna ramar som han kallar "systemet" - pilar, trianglar, tusenåriga tonarter och energilära varvat med antik filosofi. Det enda sättet för Anders Eliasson att överleva är att befinna sig i musiken. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Allt utom musikens egen smak är oviktigt. Som en musikarbetare på femskift fortsätter Anders Eliasson att kommunicera med ”musikhavet” och ”musikängeln”, en potentiell musik i dräktig förväntan, betydligt större än hans egna tankar. Först reder han ut vad som klingar därinne. Ett kärl ska fyllas. Det gäller att dra fram den hörbara musiken ur tystnaden och inte sitta och jollra. Snart börjar musiken spinna och skruva sig efter ”vad musiken själv vill”. I en intervju i Hufvudstadsbladet i samband med Nordiska rådets musikpris svarade Eliasson så här: ”Det är fullständigt betydelselöst hur jag håller i koppen. Det som är intressant är kaffet jag dricker.” Underförstått: Allt utom musikens egen smak är oviktigt. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg   Tonsättaren Anders Eliasson gick bort två månader efter att denna P2 Dokumentär sändes.

Helsingin Sanomien digitaalisen ja sosiaalisen median tuottaja Jussi Ahlroth tuo Mediatorilta Mediaattoriin suuren mediatalon näkökulman. Ovatko lehtien tablettiversiot kehittyneet lainkaan kahdessa vuodessa? Tekeekö Tuomas Enbuske Twitteristä viimeinkin koko kansan välineen myös Suomessa? Kuinka kauan Hesaria viitsitään vielä painaa paperille?Kuuntele (1:17:40)Tilaa Mediaattori: iTunes | XML FeedSuosittelemme:Comics [iTunes]Game of ThronesHufvudstadsbladetOma Olivia

Är allt mammas fel? Och varför kommer det i så fall minst dubbelt så många pappauppgörelser som mammadito bland svenska romaner? Nya vågen denna vecka laddar inför Mors dag och skärskådar mammauppgörelser och moderssyn i den samtida kulturen. Är det svårare att göra upp med mamma än med pappa och vad har Freud med saken att göra? I studion journalisten Karin Thunberg som skrivit boken En dag ska jag berätta om mamma, Philip Teir, författare och kulturchef på Hufvudstadsbladet och litteraturkritikern Malin Ullgren. Dessutom har vi tittat på en svensk dokumentär om en mammas revansch, Åsa Ekmans Mammas comeback, och en tv-serie om en hemmamamma som tvingas ut i yrkeslivet, Todd Haynes Mildred Pierce. Vi pratar mammarevanscher och mödrakamp med skribenten Julia Skott och Kulturradions Nina Asarnoj. Programledare är Jenny Aschenbrenner.

Varför vill ingen bli partiledare för Socialdemokraterna , varför säger alla kandidater nej och ska trugas? Är det ett socialdemokratiskt fenomen eller typiskt svenskt att ingen vill ställa sig upp och säga jag vill bli klassmamma, jag vill sitta i styrelsen eller jag vill bli ordförande och det här är mitt program? Det ska vi tala om i dag apropå ledarkrisen i S. Maria Appelqvist, filosofie doktor i sociologi och författare till boken Du och din Jante, hjälper till att förklara varför det inte blir någon tävling om partiledarposten för Socialdemokraterna. Och i Öresundsområdet startar nu det stora EU-projektet "Reprosund" som ska få unga svenskar och danskar att göra barn tidigare i livet om det behövs så att populationen håller sig någorlunda intakt. Thomas Nordegren, sedermera far till sju biologiska barn, kommer att dela med sig av sina erfarenheter från fertilitetsbåset på Karolinska på 70-talet. Missa inte den historien! Och så blir det gammal härlig kastratsång i dag framförd av Varför vill ingen bli partiledare för Socialdemokraterna , varför säger alla kandidater nej och ska trugas? Är det ett socialdemokratiskt fenomen eller typiskt svenskt att ingen vill ställa sig upp och säga jag vill bli klassmamma, jag vill sitta i styrelsen eller jag vill bli ordförande och det här är mitt program? Maria Appelqvist, filosofie doktor i sociologi och författare till boken Du och din Jante, hjälper till att förklara varför det inte blir någon tävling om partiledarposten för Socialdemokraterna. Karin Ehlin Kolk, fullmäktigeledamot för S i Stockholm berättar om hur det funkar i partiet och Jeanette Björkqvist, Hufvudstadsbladet i helsingfors, berättar hur S motsvarighet i Finland i stället öppet kandiderar om en ledig partiledarpost. Och i Öresundsområdet startar nu det EU-Interreg-stödda projektet "Reprosund" som ska få unga svenskar och danskar att göra barn tidigare i livet om det behövs så att populationen håller sig någorlunda intakt. Expert på ämnet är Leif Bungum, överläkare och sektionschef på reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö, som berättar om hur det förebyggande arbetet kommer att gå till. Thomas Nordegren, sedermera far till sju biologiska barn, kommer att dela med sig av sina erfarenheter från fertilitetsbåset på Karolinska på 70-talet. Missa inte den historien! Och så blir det gammal härlig kastratsång i dag framförd av Kungliga operans Karolina Blixt som Nordegren såg i går i byxrollen Xerxes i Händels opera. Hon ackompanjeras på piano av Gunnel Lundberg. Nina Lekander är bisittare i dag.

När övriga journalistkåren bevakar Melodifestivalen i Oslo åker Lantz till vårt östra grannland, Finland. Våra kollegor på Radio X3M i Finland vann ju i våras det nordiska mästerkapen i effektivt radioberättande. Priset? - En sändning av Lantz i P4. I Fredagens program möter du Isa Mårtensson som bisittare. Till vardags är hon programledare för Jouren och Sex & sånt i Radio X3M. Kristina Wheeler kommer och spelar live i den lilla sturion i Radio X3M:s lokaler, och så medverkar Jeanette Björkqvist, journalist på Hufvudstadsbladet som en kulturell guide. I programmet möter du också skådespelaren Mats Långbacka, känd bland annat för roller i Coq Rouge och Rederiet, som Annika Lantz har en speciell relation till.

När övriga journalistkåren bevakar Melodifestivalen i Oslo åker Lantz till vårt östra grannland, Finland. Våra kollegor på Radio X3M i Finland vann ju i våras det nordiska mästerkapen i effektivt radioberättande. Priset? - En sändning av Lantz i P4. I Fredagens program möter du Isa Mårtensson som bisittare. Till vardags är hon programledare för Jouren och Sex & sånt i Radio X3M. Kristina Wheeler kommer och spelar live i den lilla sturion i Radio X3M:s lokaler, och så medverkar Jeanette Björkqvist, journalist på Hufvudstadsbladet som en kulturell guide. I programmet möter du också skådespelaren Mats Långbacka, känd bland annat för roller i Coq Rouge och Rederiet, som Annika Lantz har en speciell relation till.

Sverige + Finland = sant! Magnusson i P1 handlade om århundradets hatkärlekssaga, den mellan Nordens eget USA och Nordens eget Kanada. Vi pratade med Lina Puranen, en av de unga sverigefinnarna bakom kulturfestivalen Mokoma, som längtar efter en ny finskhet bortom bilden av en supande knivviftande lantis. Samtidigt sitter finländare på andra sidan Östersjön och drömmer om att bli svenskar, som nationalitetstransvestiten Mikko i Miika Nousiainens roman Hallonbåtflyktingen. Miika var med och berättade om hur han förälskade sig i det svenska fotbollslandslaget när de 1990 förlorade alla sina VM-matcher. Anna Järvinen sjöng sin låt Koltrast och regissören Nanna Huolman som gjort filmen Kid Svensk, beättade om sin sverigefinska uppväxt, vars känslor färgat filmen. Vi fick också dagens Finlandsnyheter och en lektion om användandet av begreppen finländare, finnar, finlandssvenskar och sverigefinnar, av vår kollega Jeanette Björkqvist på Hufvudstadsbladet.

Sverige + Finland = sant! Magnusson i P1 handlade om århundradets hatkärlekssaga, den mellan Nordens eget USA och Nordens eget Kanada. Vi pratade med Lina Puranen, en av de unga sverigefinnarna bakom kulturfestivalen Mokoma, som längtar efter en ny finskhet bortom bilden av en supande knivviftande lantis. Samtidigt sitter finländare på andra sidan Östersjön och drömmer om att bli svenskar, som nationalitetstransvestiten Mikko i Miika Nousiainens roman Hallonbåtflyktingen. Miika var med och berättade om hur han förälskade sig i det svenska fotbollslandslaget när de 1990 förlorade alla sina VM-matcher. Anna Järvinen sjöng sin låt Koltrast och regissören Nanna Huolman som gjort filmen Kid Svensk, beättade om sin sverigefinska uppväxt, vars känslor färgat filmen. Vi fick också dagens Finlandsnyheter och en lektion om användandet av begreppen finländare, finnar, finlandssvenskar och sverigefinnar, av vår kollega Jeanette Björkqvist på Hufvudstadsbladet.