Podcasts about flygvapnet

Mats möter Michael Hårdstål, en erfaren operationsledare från Flygvapnet, i ett samtal om erfarenheter och insikter kring krisledning och internationella flyginsatser. De berör ämnen som planering, taktik, kulturella skillnader, beslutsfattande och vikten av en no blame-kultur i utvärderingsprocesser. Michael delar också med sig av sina tankar kring övergången från militär till civilt arbete och de utmaningar och möjligheter som följer med det. Ur innehållet •  Operationsledning kräver snabb planering och samarbete mellan flera nationer. •  Säkerhet är alltid högsta prioritet under flygoperationer. •  Planering är viktig, men verkligheten kan alltid avvika från planen. •  Kulturella skillnader påverkar hur internationella operationer genomförs. •  Självständighet och förmåga att fatta beslut är centrala i Försvarsmakten. •  No blame-kultur främjar lärande och öppenhet. •  Utvärdering efter insatser är avgörande för att förbättra framtida operationer. •  Övergången till civilt arbete kan vara utmanande men också givande. •  Ledarskap handlar om att bygga förtroende och skapa en gemensam riktning. Ämnen krisledning, flygvapnet, operationsledning, internationella insatser, ledarskap, kultur, beslutsfattande, no blame-kultur, utvärdering, civilt arbete

Att arbeta som Teknisk systemoperatör (TSOP) i Försvarsmakten innebär att vara en viktig del i att bland annat se till att ett JAS 39 Gripen kan lyfta och få tillgång till lägesbild och kommunikationsmedel. Hör Joel och Erik beskriva rollen och dess viktiga uppgift för Försvarsmakten. Vill du också bidra till att Försvarsmakten kan leda och kommunicera? Se våra tjänster och ansök här: Lediga jobb hos Försvarsmakten - Lediga tjänster Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med resfeber och förväntan inför IFA och kommande Apple Event ansluter Sevis och Thor till ljudtekniker Dennis och tar tillsammans som vanligt upp de stora frågorna. Snart är det dags för Apple Event och vad kommer vi får se? Blir det något mer än bara en ny iPhone? Vi funderar också på hur bra kameran på iPhone är idag, Fitbit fortsätter att släppa produkter, Game Of Thrones-uppföljaren är äntligen här och är det så att Top Gun bara är en reklamfilm för amerikanska flygvapnet? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Det finns en teori ute om att Bellman är en katt. Tänk på det, hur många gånger har han inte varit med om explosioner och dylikt, och en katt har ju 9 liv sägs det. Vid närmare eftertanke så har han nog varit med om många fler dödsbringande händelser än så... Hmmm... så det enda tänkbara är att Bellman är Dalai Lama! Hans själ reinkarneras konstant till nya kroppar som har precis likadana stämband. Japp, det kan inte vara något annat See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

https://www.christophermellon.net/post/don-t-dismiss-the-alien-hypothesis Första exomånen https://www.nature.com/articles/s41550-021-01539-1 Bilder Mars UFO oklar tillförlitlighet just nuhttps://youtu.be/gEl_4eJWy8o https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor-dronare-sags-vid-norrtalje-flygplats-i-december Extra tack till Conny* och Hans-Ove. Vi nås på erik.thomas.persson@gmail.com , neogardpeder@gmail.com För att stötta med priset av en billig kopp kaffe swish 0722330843. Prenumerera och stötta via Spotify 29kr/mån (tillgång extramaterial kommer farmöver) https://anchor.fm/thomas-persson2/subscribe

Fler kvinnor behöver mönstra för att Försvarsmakten ska bli bäst på de dom gör. Traditionellt har värnplikten varit en manlig domän och först 1980 kunde kvinnor söka frivilligt till grundutbildning, då i Flygvapnet. För att inspirera unga kvinnor till att vilja mönstra bjöd Svenska Lottakåren in till en informationsdag där ungdomarna kunde ställa alla sina frågor om mönstring och värnplikt. Dagen innehöll både inspirationsföreläsningar, mingelfika, träningspass och frågestund. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Repris (från 2020-09-21) på ett av poddens mest lyssnade avsnitt:  Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

I veckans avsnitt av Eqotime Podcast åker vi till Linköping gör att träffa Marcus Malm, grundare och ägare till den svenska klocktillverkaren MALM Watches. En tillverkare som gjort sig kända för sin starka koppling till grupper och förband inom Flygvapnet. Det blir ett inspirerande samtal om svensk klocktillverkning och de senaste nyheterna från MALM. Enjoy! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pensionerade radarjaktledaren i Flygvapnet, Lennart Carlsson, berättar om uppdragen där JA37 mötte SR71 över Östersjön.

Pensionerade radarjaktledaren Lennart Carlsson fortsätter berätta om arbetet i Flygvapnet under kalla kriget. I det här frontavsnittet pratar han bland annat om relationen till NATO:s flyg och deras aktiviteter över Östersjön.. 

Lennart Carlsson fortsätter berätta om sina erfarenheter som radarjaktledare i Flygvapnet under kalla kriget. Bland annat berättar han om om när han som först i västvärlden på 70-talet ledde mot det då supermoderna Suchoj Su-24. En av de svenska piloterna lyckas dessutom ta de första bilderna utanför Warszawapakten av det sovjetiska flygplanet, bilderna användes sen i byteshandel med västeuropeiska underrättelsetjänster.

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Micael Bydén började därefter studera vid Marinens officershögskola 1983 direkt efter värnplikten. 1985 blev han Fänrik i Marinen och 1989, efter att ha avlagt sin flygförarexamen, Stridspilot vid Norrbottens flygflottilj. Från 1991 steg Micael från Löjtnant, till Kapten och sen till Major inom Flygvapnet och efter 1999 har han haft en lång rad uppdrag som bland annat flygattaché, överstelöjtnant, chef för Flygvapnets flygskola, Helikopterflottiljen, överste, brigadgeneral, stabschef, generalmajor och flygvapenchef. 2015 blev Micael utnämnd till General och Överbefälhavare för Försvarsmakten. Han har fått motta ett 15-tal medaljer och hedersutnämningar, bland annat Medaljen för nit och redlighet i rikets tjänst, Försvarsmaktens medalj för internationell tjänst, Amerikanska Legion of Merit och NATO:s medalj för insats i ISAF. Micael är bland annat ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Professor i meteorologi, 63 år. Född i Solna, bosatt i Uppsala. Debuterar som Sommarvärd. Michael Tjernström inleder sitt Sommar med att konstatera att när Tage Danielsson startade programmet för 60 år sedan, så hade varje sändning besök av en meteorolog som pratade om sommarvädret.  Sommaren 2019 finns bara ett avsnitt där en meteorolog, nämligen i hans eget! Som professor i meteorologi är Michael Tjernström en av landets mest respekterade klimatforskare. I programmet förklarar och fördjupar utifrån vedertagen forskning vad som orsakar klimatförändringarna och hur de rent faktiskt uppkommer. Med decenniers erfarenhet visar Michael Tjernström också hur saker som vetenskapen för länge sedan förutspått nu de facto inträffar vad gäller klimatförändringar, väderfenomen etc. Och han konstaterar att klimatförändringarna kommer att ge oss människor och planeten obehagliga överraskningar. I programmet berättar Michael Tjernström också om sina resor med isbrytaren Oden och dramatiska möten med isbjörnar på Arktis. Och hur han redan på gymnasiet slog in på sin forskarbana tack vare det som fysiker kallar för en bifurkation - en till synes helt slumpmässig händelse som helt plötsligt får utvecklingen att gå åt ett helt annat och ofta oväntat håll Om Michael Tjernström Ansedd klimatexpert som arbetar vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet. Har också en bakgrund som prognosmeteorolog och officer i Flygvapnet. Har gjort fyra polarexpeditioner till Arktiska oceanen på den svenska isbrytaren Oden, varit gästforskare i Kalifornien och Colorado och skrivit mängder med vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjuas ofta i media om klimatförändringen och dess konsekvenser. Producent: Mattias Österlund

Kai Rämö är major i Flygvapnet. Men räcker det med utlandserfarenhet från Somalia när man ska strida mot den drake som är svenska myndigheter och EU? MED:s Kai Rämö bjuder på nutidsanalys och politiska alternativ. http://bit.ly/DK_KaiRamo_MED_EU (För länkar, text och mer!) paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISH 0046768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH

För ett år sedan publicerades uppropet #givaktochbitihop underskrivet av kvinnor som var anställda, hade varit anställda i eller på annat sätt var engagerade i Försvarsmakten. Under året som gått sedan dess har Hanna Jungwallius, major i Flygvapnet, haft ett uppdrag att vara ett verksamhetsnära öra mot rälsen och varit bollplank till många förband och förbandschefer. Hanna berättar om svårigheten i att förändra en kultur, om vad som gjorts under det senaste året men även innan dess. Det handlar inte om ett jämställdhetsarbete utan om att bli ett vassare Försvarsmakten dit både kvinnor och män söker sig och stannar kvar.  Länktips hittar du på avsnittets webbsida

Sällan uppmärksammade uppgifter om sveriges hjälp till Finland under vinterkriget! Lars Gyllenhaal träffar författaren, militärhistorikern och officeren Per Iko, som tagit fram nya uppgifter över vilken roll Sverige och svenska flygare och flygvapnet spelade vid Finlands flygplansanskaffning under vinterkriget. Spoiler: Sveriges stöd till Finland under kriget är större än man tror, inte minst på flygfronten.

När Gotland är ockuperat, vad kan Sverige förmå då? Och vilken hjälp utifrån kan förväntas? Det har Tommy Jeppsson och Björn Anderson tagit reda på, om än på det skönlitterära planet. Ta del av podden som behandlar Gotlands betydelse och om något som faktiskt kan hända. Missa inte!

Milo Syd, Milo Öst, Milo Övre Norrland. Hur skulle Sverige försvara sig egentligen när anfallet från stormakten i öst var ett faktum? I denna podcast lyssnar vi till överste Bo Hugemark, redaktör för den nya boken Den stora Invasionen. Boken, som är ett resultat av flera års forskning, inriktar sig på tre fallstudier och specialstudier som beskriver det operativa tänkandet och agerandet under det kalla kriget.

Få i svenska försvaret har fått lika många insikter om sovjetiska och ryska vapensystem som överstelöjtnant Jan Forsberg. Vad visade de svenska testen av T-72 och hur många ryska vapensystem har testats skarpt i Syrien? Svaren finns i denna högintressanta podd.

Den här veckan ska vi få inblick i vem som är Sveriges första kvinnliga general i  försvarsmakten (utanför det försvarsmedicinska området)- nämligen Lena Hallin. Hon började i Flygvapnet inom stridsledning och luftbevakning och har tjänstgjort på flera skolor och förband och blev också Sveriges första kvinnliga förbandschef vid Ledningsregementet. Hon  har även haft civila anställningar som personalchef och förvaltningschef i Östersunds kommun. Under några år var hon försvarsattaché i London och utsågs alltså 2013 till Brigadgeneral. Ja, den här karriärbanan har jag inte så stor koll på, så det ska bli riktigt spännande att få höra mer…och jag kan ju tänka mig att det handlar ganska mycket om hur man navigerar rätt i en historiskt manlig kultur. Häng med ni också och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

I veckans Stil ska vi bege oss på en färd med världens mest mytomspunna plan, Concorde. Ett flygplan som kunde flyga så högt, och så fort, att inte en enda droppe av passagerarnas drinkar spilldes. Det var inte vilka drinkar som helst som serverades ombord på Concorde, utan dyrbara årgångsviner och champagne av fint märke. Ganska mycket champagne till och med. En miljon flaskor av märket Veuve Cliquot gick åt under de knappt trettio år som planet var i trafik, mellan 1976 fram till 2003. Det är med andra ord fyrtio år sedan Concorde sattes i passagerartrafik. De första kommersiella flygningarna ägde rum den 21 januari, 1976. De gick mellan Paris och Rio de Janeiro, och mellan London och Bahrain. De var båda var fyllda med prominenta personer. Vid ankomsten hälsades passagerarna med luxuösa bufféer arrangerade av ländernas ledare. Men så var Concorde ett plan på hög nivå, även på andra sätt. Concorde var ett samarbete mellan Storbritannien och Frankrike. Det var respektive land som till en början stod för notan, som även den nådde aldrig tidigare skådade höjder. Mer än 200 000 personer var inblandade i Concordes tillkomst och tillverkning, och jämförelsevis så var detta överljudsplan ett lika stort projekt som USA:s rymdprogram. Och det kanske inte bara var en tillfällighet, för Concorde var en produkt av en tid då man ansåg att himlen inte utgjorde någon gräns för vart människan kunde ta sig, eller hur fort det kunde gå."Vi ska nu göra saker som inget annat flygplan kunnat göra. Vi kommer att resa över Atlanten dubbelt så fort som ljudet, snabbare än en gevärskula. Vi kommer att färdas så fort att vi rör oss snabbare än jorden snurrar och världen, den kommer att titta på oss", sade piloten till passagerarna inför den allra sista resan med Concorde, mellan New York och London 2003. Han hade helt rätt. Tusentals människor följde den drygt tre timmar långa färden. Många av dem hade samlats för att se när planet landade, för sista gången. För Concorde var inte bara världens första och hittills enda passagerarplan i överljudshastighet. Det var också det stiligaste plan som någonsin gjorts. I veckans program berättar vi mer om Concorde och drömmen om att flyga fort. Vi har träffat Pierre Ziherl, pilot inom Flygvapnet, som berättar hur hög fart känns. Vi möter också Gunilla Björkå och Teertu Vaks Jonsson som arbetade som flygvärdinnor under 1970-talet, en tid då yrket fortfarande omgavs av glamour och äventyr. Och så pratar vi med den flygintresserade författaren och poeten Maria Küchen, som i början av juni ger ut essäboken Att flyga  en bok där hon undersöker de existentiella, teknologiska och kulturella aspekterna av vad det innebär för människan att kunna flyga. Veckans gäst är Robert Aschberg, journalist och programledare.

Överste Carl-Johan Edström har tillbringat många timmar i luften. Som chef Norrbottens flygflottilj har han gedigen erfarenhet av spaning, jakt, attack, ambulans- och transportflyg, samt helikopter. I detta femte avsnitt av Lars Gyllenhaals podcast "Militärt" delar Carl-Johan med sig av minnen, erfarenheter och lärdomar från ett arbete som enligt han själv är världens bästa. Hur känns det att passera ljudvallen? Hur blir man pilot? Vilka påfrestningar utsätts man för i ”G-slungan”? Nog pratat, tryck på play!

London står i lågor. Big Ben och Tower Bridge är svarta siluetter mot den flammande röda himlen. Den första natten av blitzen brinner den brittiska huvudstaden på mer än 2 000 ställen. På Shaftesbury Avenue, åtta kilometer från de värsta brandhärdarna, sitter luftskyddsvakten Barbara Nixon och kan i ljuset av elden läsa minsta stilen i en dagstidning.Döden och elden kommer från luften. Tyskarnas mål är att knäcka de uppnosiga britternas försvarsvilja. Flygvapnet ska krossas först. Därefter ska Adolf Hitler sätta i gång Operation sjölejon, invasionen av Storbritannien.En man som ständigt har flugan på sned, cigarren i mungipan och whiskyglaset inom räckhåll har just blivit premiärminister. Winston Churchill heter han. Han blir krigets hjälte. Han eldar britterna till stordåd då Hitlers trupper är redo att ta språnget över engelska kanalen.Det här är tredje delen i Expressens poddserie om Andra Världskriget. Uppläsare: Patrik Almkvisth. Text: Knut-Göran Källberg.(Rättelse: Winston Churchill blir officer 1895.) For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Fördjupningsreportage. Fler än 600 svenska stridsflygare omkom under haverier under kalla kriget – under övning, inte i strid. Bakgrunden var spänt beredskapsläge, dålig flygsäkerhet, tuffa övningar och en utbredd machokultur. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy