Podcasts about Gunilla Carlsson

I det här avsnittet av EBA-podden diskuterar vi global hälsa och hälsobiståndets roll i en föränderlig värld. I studion: Jesper Sundewall, docent vid Lunds universitet, Karin Tegmark Wisell, Ambassadör för global hälsa, och Gunilla Carlsson, styrelseordförande för Sida. Tillsammans diskuterar vi EBAs nya antologi om global hälsa, men också aktuella utmaningar och möjligheter, samt framtidens hälsobistånd. Vi tar även upp USA:s eventuella utträde ur WHO och dess konsekvenser, synergier mellan hälsobistånd och andra politikområden, samt prioriterade teman inom global hälsa, som SRHR och AMR.

En effektiv politisk styrning av myndigheter kräver ett nära samspel med förvaltningens tjänstemän. Ett fungerande ”förvaltningskontrakt” förutsätter att politiken agerar med förtroende för förvaltningen. Det förutsätter också att förvaltningen är lyhörd för hur, ibland vagt uttryckta, politiska viljor kan omsättas i praktiken. Den som vill genomföra större politiska reformer sätter detta samspel på prov. Vad händer om förvaltningskontraktet mellan politiker och tjänstemän bryts? Med Alliansregeringens biståndspolitiska ”resultatagenda” 2007–2013 som exempel analyserar statsvetaren Göran Sundström i detta avsnitt vad som händer med styrningen om centrala villkor inte är uppfyllda. Utöver statsvetaren Göran Sundström medverkar före detta biståndsminister Gunilla Carlsson och Martin H. Johansson, huvudsekreterare i Huvudmannaskapsutredningen. Moderator är Anders Mellbourn, före detta chef Utrikespolitiska institutet och DN:s tidigare chefredaktör. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 14 februari 2023.

27 oktober. Den nya regeringen har slagit fast att resultat, inte utbetalningsmål, ska vägleda biståndspolitiken. Är det bra med en annorlunda inriktning? Vad fungerar, och vad gör det inte? Vad bör regeringen tänka på när de utformar sin biståndspolitik? Andreas Ericson diskuterar med Hanna Hellquist, tidigare statssekreterare åt dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson, Fredrik Segerfeldt, författare och skribent i ämnet, samt Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet.

Denne episoden er spilt inn på den årlige ISWA-kongressen som i år holdes i Singapore og samler nesten 1000 fagfolk og ledere fra hele verden. (International Solid Waste Assosiation). Årets tema er Don't waste our Future og vi møter Gunilla Carlsson fra Sysav i Sverige og Ana Loureiro fra avfallselsksapet ERF i Portugal. Sammen med Nancy Strand sitter de alle tre i styret for ISWA. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simone Dietrich is an Associate Professor of Political Science and International Relations at the University of Geneva. Her research interests are in International Development, international and comparative political economy and democratization. She is a member of the EGAP network that promotes rigorous knowledge accumulation, innovation, and evidence-based policy across development domains. Prior to her academic career, she was development practitioner in Bosnia and Herzegovina.In her new book States, Markets and Foreign Aid, Simone explores why some donors (e.g. US, UK, Sweden) systematically bypass local authorities in recipient countries while implementing aid projects, while others (such as Germany, France, and Japan) tend to engage and work closely with local authorities. She argues that ideological orientations about the role of the state in donor countries shape the structure of foreign aid bureaucracies and, therefore, influence current aid delivery patterns and how donors approach international development.  Resources:"States, Markets, and Foreign Aid" (Cambridge University Press, 2021)"Elite Experiments: Strengthening Scholarship While Bridging the Gap" (Duck of Minerva, 2021)"From Text to Political Positions on Foreign Aid: Analysis of Aid Mentions in Party Manifestos from  1960 to 2015" (International Studies Quarterly, 2020)"Overseas Credit-Claiming and Domestic Support for Foreign Aid" (Journal of Experimental Political Science, 2019)"Foreign Aid, Foreign Policy, and Domestic Government Legitimacy: Experimental Evidence from Bangladesh" (Journal of Politics, 2018)"Foreign aid can help combat anti-Western sentiment in Bangladesh" (Monkey Cage, Washington Post 2016)For other research on foreign aid and democracy promotion etc please consult Simone Dietrich`s research profile.  Host:Professor Dan Banik, University of Oslo, Twitter: @danbanik  @GlobalDevPodhttps://in-pursuit-of-development.simplecast.com/  

I den nya programserien Fackliga i Politiken kommer vi att träffa och intervjua förtroendevalda i dubbel bemärkelse! Fackligt förtroendevalda som även har politiska uppdrag i allt från Sveriges Riksdag till Kommunen eller den lokala föreningen. Hur påverkar fackförbunden politiken och hur fungerar politiken i Sverige? I dagens avsnitt möter vi Gunilla Carlsson från Backa i Göteborg som varit förtroendevald i Handelsanställdas förbund. Hur kommer det sig att hon började med politik? Hur blev hon politiker, och hur hamnade hon som riksdagsledamot? Vad händer i Sveriges Riksdag? Vad innebär det att vara minoritetsregering? Varför sker det omröstningar där inte alla röstar, hur fungerar kvittningssystemet vid röstning? Vad är en interpellation? Vilken utbildning har våra riksdagsledamöter? Vem kan lägga en motion? Vad gör man i ett utskott? Det och mycket mycket mer får ni svar på i avsnitt 38 av Sveriges största tvärfackliga podcast Fack You Podcast! Följ oss på din streamingtjänst, Facebook och Instagram under @fackyoupodcast eller sök på Fack You Podcast. Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep  

As Europe is in the middle of the second wave of the covid-19 pandemic, everyone hopes that a vaccine will put an end to it and thereby stop raising the death tolls and repeating lockdowns. In this week’s episode, Anthony Dworkin takes over the podcast to talk to Gunilla Carlsson, ECFR Council member and Vice-Chair of the Global Fund Strategy Committee, and Ilona Kickbusch, founding director and chair of the Global Health Centre at the Graduate Institute of International and Development Studies in Geneva about the global distribution of covid-19 vaccines and the geopolitics surrounding this. What are upcoming challenges for the COVAX initiative? How should we expect European countries to balance their commitment to protect their own populations vs global responsibilities? This podcast was recorded on 17 December 2020. Bookshelf: • "Risk society" by Ulrich Beck • Swedish poetry • "Why the Germans do it better" by John Kampfner

Recently, we have seen funding cuts to the WHO in the middle of the coronavirus crisis and national governments closing borders instead of calling for a G20 or G7 summit. On the positive side, we heard Spanish Foreign Minister Arancha González in our ECFR Quarantimes session arguing that covid-19 could serve as a catalyst for multilateral solutions on global health. But do this week’s podcast guests agree? Mark Leonard is joined by Gunilla Carlsson, former Swedish Minister for international development cooperation, and ECFR Senior Policy Fellow Anthony Dworkin to discuss the future of multilateral institutions like the WHO and what role the EU could play when it comes to global health? Can Europe be the forerunner? ECFR Quarantimes Session with Arancha González: https://www.ecfr.eu/article/quarantimes_arancha_gonzalez This podcast was recorded on 30 April 2020 Bookshelf: - “And the band played on. Politics, people and the AIDS Epidemic” by Randy Shiltz - Collected works by Selma Lagerlöf - “The WHO v. coronavirus: why it can't handle the pandemic” by Stephen Buranyi, The Guardian - “WHO becomes battleground as Trump chooses pandemic confrontation over cooperation” by Colum Lynch, Foreign Policy - “EU limits on medical gear exports put poor countries and Europeans at risk” by Chad P. Bown, Peterson Institute for International Economics - “The Cosmopolitan Tradition: A Noble but Flawed Ideal” by Martha C. Nussbaum

In this episode, Sara Allinder speaks with Gunilla Carlsson, the acting Executive Director for Joint United Nations Programme on HIV and AIDS (UNAIDS). The two discuss the process of finding a new Executive Director for UNAIDS, the fast track goals coming due on World AIDS Day 2020, and the state of the global HIV pandemic.

In this episode, Sara Allinder speaks with Gunilla Carlsson, the acting Executive Director for Joint United Nations Programme on HIV and AIDS (UNAIDS). The two discuss the process of finding a new Executive Director for UNAIDS, the fast track goals coming due on World AIDS Day 2020, and the state of the global HIV pandemic.

Gunilla Carlsson landade toppjobbet som vice chef för Unaids våren 2018 men hamnade mitt i efterdyningarna av #metoo och en grabbkultur där hon sågs som ett hot. – Det har varit tufft. Sverige och personalen har fått ta ett oresonligt ansvar, säger hon. Hör henne berätta om detta och mer i intervju med OmVärldens chefredaktör Ylva Bergman.

Avsnitt 5: Ordet gig kommer från musikindustrin men är även ett etablerat begrepp och ett coolare sätt att beskriva tidsbegränsade uppdrag. Trenden med en friare arbetsmarknad växte fram under krisåren 2008-2009 i USA, mycket eftersom det var en brist på traditionella jobb. Många har upptäckt att arbeta självständig inte bara är en överlevnadsfråga utan att de medför ett antal fördelar med att inte vara fast anställd. I programmet medverkar bla Gunilla Carlsson, kommunikationschef på Sysav i Malmö och Catherine Kihlström på Spegla - Kommunikation och förändring podd@hammerhanborg.com

Under sändningen äger Mångfaldsparaden som arrangörerna beräknat kan få ett tusental deltagare rum här i Almedalen i Visby. Igår störde nazistiska Nordiska motståndsrörelse Annie Lööfs partiledartal. Polisen befarar konfrontation. Var går gränsen för yttrandefriheten för den som vill begränsa andras yttrandefrihet och avskaffa demokratin. Vi samtalar med Elisabeth Åsbrink, författare och Karim Jebari, filosof. Det blir också rapport från Almedalens mest omdiskuterade event, det politiska dj-battlet och de många roséminglena. Och så får vi lyssna till haikudikter från Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas kulturpolitiska talespersoner. Gunilla Carlsson, S och Aron Emilsson, SD, framför seriens sista haikuer. Eftersom det är säsongsavslutning för programmet i dag så har vi bjudit in Gotlandssonen Göran Ringbom. "Jag vet inte om jag lyckas övertala honom att sjunga min favoritlåt Snabbköpskassörskan", säger Thomas Nordegren.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Hur ska politiken styra kulturen och vilka är "kommersialismens" negativa verkningar? Den tredje delen av P1 Kulturs genomlysning av kulturpolitiken handlar om socialdemokraterna och de rödgröna. Lyssna på de två tidigare delarna i länkarna under artikeln I Skellefteå ska ett nytt kulturhus stå klart till årsskiftet 2020/2021. Ett stort, påkostat trähus på 19 våningar ritat av White arkitekter. Men bygget splittrar opinionen och har lett till en bitvis infekterad, kulturpolitisk debatt. Vi hör tillskyndare och kritiker i Emma Engströms reportage. Både i Miljöpartiets och Socialdemokraternas nya, kulturpolitiska program lyfts folkbildningen fram som ett viktigt politikområde. Men de kommunala stöden till studieförbunden minskar och staten har inte lyckats täcka upp. Matilda Källén besöker Hagfors i norra Värmland, där kommunens stöd till studieförbunden har minskat dramatiskt. Varför vill S återinföra det kulturpolitiska målet att "motverka kommersialismens negativa verkningar"? Och var går gränsen för den politiska styrningen av offentligt subventionerad kultur? Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson förklarar hur partiet tänker. Avslutningsvis analyserar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg reportagen och intervjuerna. Programledare är Måns Hirschfeldt.

Museilagen – styrning eller frihet? Två ledamöter från kulturutskottet: Gunilla Carlsson (s) och Cecilia Magnusson (m) och två museichefer Sergei Muschin (Jönköpings läns museum) och Tina Karlsson (Friluftsmuseet Gamla Linköping) om museernas framtida läge. Samtalet leds av Mats Persson. Inspelat under Folk och kultur-konventet i Eskilstuna i februari 2018.  (Museipodden produceras av Sveriges Museer i samarbete med Taste of Sound AB)

Kvinnor rätt till sin kropp är en förutsättning för att minska fattigdomen. Ändå har USA valt att återigen införa restriktioner kring biståndet riktat mot kvinnor – och nu påverkas även svenska organisationer. I den här podden kritiserar Gunilla Carlsson, före detta biståndsminister (M), och numer vice ordförande för GAVI, the Vaccin Alliance, Rädda Barnen för beslutet som den internationella organisationen gjorde att certifiera Mexico City Policyn. Lise Bergh, ordförande för Svenska Rädda barnen, säger att de svenska projekten troligen kommer att genomföras med hjälp av lokala partners. Hans Linde, ordförande i RFSU, är orolig för att världen förlorat en stark röst i och med Save the Children Internationals beslut, och att läget hårdnat för de organisationer som står upp för kvinnors rättigheter och SRHR.

En omreglerad spelmarknad har överlämnats till regeringen. Till och med 4e augusti sitter nu alla aktörer och filar på remissvar, sedan kommer politiken att ta över skutan som ska gå i hamn genom ny lag 1 januari 2019. Hur kommer det att gå? Vad är EU:s roll? Och hur överens är egentligen politikerna? Debatt mellan Gunilla Carlsson, S och Olof Lavesson, M. Dessutom gör delar av #Speleffektens publik sin röst hörd i programmet och ställer frågor till politikerna. Programledare Ulrika Fjällborg och spelexperten Magnus Berglund

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagstidningskrisen får skånske politikern att sakna granskarnaDagstidningarna gör grovjobbet i den svenska journalistikens näringskedja. Där jobbar flest journalister jobbar, går till kommunen, till polisen, till ämbetsverken i jakt på nyheter. Men dagstidningarna har problem i dag - som vi flera gånger berättat. Sedan år 2000 har branschens annonsintäkter sjunkit med mer än fyra MILJARDER kronor per år. En tredjedel av annonsintäkterna är borta. Det handlar förstås om teknikutvecklingen - när läsarna flyttar till webben hänger pengarna inte med. Vi har med tidningen Dagens samhälle gjort en undersökning som visar hur viktiga dagstidningarna är för bevakningen och hur mycket svagare den blivit i många kommuner. Matilda Uusijärvi Ek börjar berättelsen i Perstorp, där kommunalrådet rätt sällan ser en journalist numera. Hur kan staten stödja journalistik utan att skada dagspressen?Om staten ska öka stödet till journalistik, så finns samtidigt risken att de åtgärderna kan vara ojuste konkurrens mot de dagstidningsföretag som redan kämpar för att överleva förändringarna på marknaden. Det har vi diskuterat med Tidningsutgivarnas VD Per Hultengård och SvTs avgående VD Eva Hamilton. Reportrar: Alexandra Kerttu och Lasse Truedson Vad vill mediepolitikerna? Vi frågar Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Gunilla Carlsson (s) Om man ser journalistiken som något viktigt för vår demokrati blir utmaningarna mot dagspressen politik. Vad göra - vad stödjer, vad skadar? Vad får det kosta? Vi frågade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och Socialdemokraternas mediepolitiska talesperson Gunilla Carlsson. I studion: Martin Wicklin. Jacks nätkrönika: Spökhistorierna om Slenderman tragiskt aktuellaDet är Internets första egna myt - det digitala spöket Slenderman, skapat att vara så skrämmande som möjligt. I veckan blev han tragiskt aktuell när två flickor knivhögg en jämnårig och sa att de gjort det för Slenderman. Vår nätkrönikör Jack Werner berättar spökhistoriens ursprung och reflekterar över populärkulturella fenomen som orsak eller ursäkt för våld.

A livestreamed discussion to launch the first of the Legatum Institute's Global Fellow's papers, beginning on the series with a paper on entrepreneurship in the developing world. Authored by Reuben Abraham, the paper 'Learning by Doing: What Makes Entrepreneurship Thrive?' presents lessons learned and findings from over six years' experience combining research and practice to engineer entrepreneurial solutions to pressing socio-economic problems. Panellists included: Reuben Abraham, Partner and Head of Urbanization at the IDFC Foundation in Mumbai, Guy Rigby, Head of Entrepreneurs at Smith & Williamson, and Gunilla Carlsson, former Swedish Minister for International Development. The discussion was moderated by Jeffrey Gedmin, President and CEO of the Legatum Institute. The event was hosted in partnership with the Centre for Entrepreneurs.

Socialdemokraterna och moderaterna möts i en exklusiv kulturpolitisk debatt. Var går den ideologiska skiljelinjen? Vilka pengar skall t ex rädda den fallfärdiga ringmuren i Visby, statliga eller insamlade? Och så utvärderar vi regeringens kulturpolitik. Medverkar gör socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson och Gustaf Hoffstedt moderat gotlänning som sitter kulturutskottet. Men vi pratar också om Olof Palmes politik, var den bra eller dålig för Sverige? Daniel Suhonen chefredaktör för socialdemokratiska Tiden och Lars Anders Johansson från Timbro är med och deras åsikter går helt isär, när sommardebatt sänder direkt från Almedalen.

Biståndsminister Gunilla Carlsson hanterar en biståndsbudget på över 30 miljarder kronor. Ändå är det ganska lite debatt om biståndspolitiken. Kanske för att Moderaterna leder regeringen. Traditionellt är det ju just i Gunilla Carlssons eget parti Moderaterna som mycket av kritiken mot utvecklingssamarbetet har hörts. Själv har Carlsson försökt ta på sig den dubbla rollen; Att både förvalta biståndet och vara kritisk mot innehållet. Därmed har hon också dragit på sig eld från många som stöder och arbetar med bistånd. Gunilla Carlsson intervjuades av Tomas Ramberg.

Socialdemokratins kris tycks bara bli djupare. Både politik och ledarskap svajar och efter den senaste dramatiken kommer Ekots Lördagsintervju den här veckan att handla om socialdemokratins kris. När programmet sänds är det fortfarande oklart vad partiordförande Håkan Juholt kommer att säga på sin till lördagseftermiddagen annonserade presskonfrerens. Fyra tunga socialdemokrater är gäster i Lördagsintervjun idag: Peter Hultqvist, ordförande för Socialdemokraterna i Dalarna och med i partiets verkställande utskott, Helen Hellmark Knutsson, vice ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län och oppositionslandstingsråd, Ilmar Reepalu, Kommunstyrelsens ordförande i Malmö och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting samt Marita Ulvskog, EU-parlamentariker och före detta partisekreterare. Den tidigare annonserade intervjun med biståndsminister Gunilla Carlsson utgår därmed. Programledare är Tomas Ramberg.

Om gammelbistånd och nybistånd i den största omdaningen av svenskt utvecklingssamarbete på 40 år - men gäller samma hårda redovisningskrav verkligen för alla? Hör personalen på Sida om en accelererande konflikt med biståndsministern. Hör röster i Chile och Moçambique om följderna av den nya politiken. Och vad är det för biståndverksamhet som Sverige bedriver i Spanien och på Island? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pågår en omdaning av det svenska biståndet. Den största sedan det statliga utvecklingsbiståndet infördes sägs det. Men det är en omdaning som inte alltid är vad den ser ut att vara.I fyra års tid har vi fått lära oss begrepp som gammelbistånd, passiv utbetalningspolitik kontra aktiv biståndspolitik, transparensgaranti och ett öppnare bistånd med krav på tydliga resultat. Gunilla Carlsson har bedrivit ett uppmärksammat korståg mot korruption. Men frågan är om den nya biståndspolitiken verkligen leder till ett korruptionssäkrat, bättre bistånd för världens fattiga?För bortom terminologin om öppenhet och kamp mot korruption finns också en berättelse om ett delat bistånd. Med en hälft som regleras och granskas hårt. Men med en andra hälft där vi inte riktigt vet vart pengarna går och vad de gör för nytta. Gäster: Biståndsminister Gunilla Carlsson och Magnus Walan, informatör Diakonia Ett viktigt kapitel i den här historien utspelar sig på Sida - idag en stukad myndighet där en femtedel av personalen ska bort och där man känner sig illa behandlad av sin egen minister. Konflikts Lotten Collin har försökt ta reda på vad som ligger bakom krisen mellan UD och Sida och under dom gånga veckorna har hon pratat med många SIDA-anställda som är ledsna, upprörda och oförstående inför dom hårda sparkraven som nu läggs på myndigheten. En av förändringarna som regeringen drivit igenom under dom senaste åren har varit ett ökat fokus på resultat och kontroll av vad biståndsbudgeten faktiskt går till. Krav på redovisning av både resultat och ekonomiska revisionsrapporter har ökat, nåt som påverkar både biståndsgivare och mottagare i dom länder där Sverige bedriver bistånd. Biståndsminister Gunilla Carlsson har flera gånger påpekat att vi bättre måste kunna visa att biståndet faktiskt gör nytta, och redovisa vilka effekter det får. Det låter ju bra - men vad får det för reella konsekvenser? Går det att mäta allt bistånd? På det SIDA-finansierade nätverket Forum Syd, som ger pengar till både svenska och utländska organisationer, märker man tydligt av skillnaden, berättar Annica Holmberg. Programledare: Kajsa BoglindProducent: Ira Mallik

Hon brukar beskrivas som den enda ministern som vill ha mindre pengar. Den moderata biståndsministern Gunilla Carlsson hanterar ett bistånd på över 30 miljarder kronor, trots att Moderaterna egentligen tycker att det svenska biståndet är för stort. I stället för att ge sig på storleken har Gunilla Carlsson valt att förändra biståndets innehåll. Biståndsminister Gunilla Carlsson intervjuades av Tomas Ramberg.

Lördag 20 september Konflikt om ett trött patriarkat, en maskulinitet ur spår, många mäns ointresse och några fås arbete med en problematisk manlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mäns våld mot kvinnor är ett underskattat problem som hotar säkerhet och utveckling i hela världen med offer som räknas i miljoner varje år. I förra veckan samlade det svenska biståndsorganet SIDA omkring 200 deltagare från frivilligorganisationer, departement och myndigheter från hela världen för att presentera sin nya handlingsplan mot det könsrelaterade våldet. Ett arbete som ska genomsyra all svensk biståndsverksamhet i världen är förhoppningen. Men när biståndsminister Gunilla Carlsson invigningstalade valde hon att också tala om de skrämmande siffrorna för könsrelaterat våld i Sverige. Hon betonade att problemet med mäns våld mot kvinnor finns i alla sociala skikt, alla länder och kulturer. Om det globala problemet med könsrelaterat våld och dess konsekvenser för stabilitet, säkerhet och utveckling är underbevakat så är ett av de områden i världen som drabbats värst kanske ändå mer utanför mediefokus. Det handlar om de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo. En av föreläsarna på SIDA:s konferens kommer därifrån. Han heter Denis Mukwege och är chefskirurg på och chef för Panzi-sjukhuset i Bukavu i östra Kongo. För drygt ett decennium sedan totalförstördes det sjukhus han tidigare verkade vid och han fick istället uppdraget att bygga upp ett sjukhus i Bukavu som ursprungligen var tänkt att tjäna som mottagning för vård av friska, gravida kvinnor. Så blev det inte. Den första patienten var en ung kvinna svårt skadad av våldtäkt. 10 år senare har drygt 20 000 kvinnor vårdats och genomgått omfattande operationer pga skador de fått vid brutala våldtäkter, misshandel och tortyr. Det har fått Denis Mukwege att grubbla över hur förövarna, männen som begår brotten, egentligen fungerar. Och till att han skäms över gängse maskulina ideal. Ena av huvudtalarna på Sidas konferens om könsrelaterat våld var amerikanskan Jeanne Ward. Hon har en lång och gedigen erfarenhet av att arbete med frågan om könsrelaterat våld och har arbetat i bland annat Afghanistan, Öst-Timor, Sudan, Rwanda och Kosovo. Idag jobbar hon från Nairobi i Kenya som forskningschef vid FN:s avdelning för koordinering av humanitära frågor. Jeanne Wards anförande på konferensen belyste bland annat den enorma oviljan som finns idag att finasiera projekt som jobbar med problematiken kring könsrelaterat våld. Om man ska åstadkomma verklig förändring med könsrelaterat våld så måste man ändra relationen mellan män och kvinnor i grunden men det händer inte så länge männen besitter makten och dessutom är ovilliga att ge ifrån sig den, säger hon. Många gånger blir det omfattande våldet mot kvinnor något som pågår ”därborta”, outsägliga grymheter som förklaras av krig, laglöshet, extrem fattigdom. Men flera röster i programmet, och på SIDA:s konferens, betonade att även om antalet brott och även graden av grymhet skiljer sig, så är mäns våld mot kvinnor utbrett i alla sociala skikt, kulturer och sammanhang. Stora delar av den manliga befolkningen är disponerad så att när den sociala kontrollen luckras upp något och risken för upptäckt minskar så ökar antalet övergrepp. Den erfarenheten har iallafall tre ideella kvinnorganisationer i München gjort. När den årliga, jättelika öl- och folkfesten öppnar idag så går aktionen ”Sichere Wiesn für Mädchen und Frauen” (”Säkrare Oktoberfest för flickor och kvinnor”) igång för sjätte året i rad. Hannelore Güntner, från IMMA, Initiative für Münchner Mädchen, en av de tre kvinnoorganisationerna bakom aktionen, berättar om att man för sex år sedan bestämde sig för att göra något åt problemen med misshandel och våldtäkter av kvinnor i anslutning till den öldränkta folkfesten. Sydafrika är det land i världen som har flest antal våldtäkter per capita. Statistik pekar på att en halv miljon kvinnor våldtas varje år. En av tre kvinnor utsätts under sin livstid för misshandel i sitt hem. Våldet har eskalerat sedan 1994. Det har blivit så illa att det sexualiserade våldet påverkar varje dimension av livet och underminerar demokratin. Det skriver kvinnorättsorganisationen Sonke Gender Justice i en rapport man gjort på uppdrag av den sydafrikanska regeringen. Just regeringen har kritiserats hårt för sitt bristande engagemang. Men den 16-dagarskampanj som årligen organiseras i Sydafrika mot våldet - från början var det ett FN-initiativ, den har de styrandes ekonomiska stöd. Då pågår möten och demonstrationer överallt i landet. Rapporten från Sonke Gender Justice, pekar ut rigida machoideal som bakomliggande faktorer till att kvinnorna hålls nere med våldets makt. Därför, menar man, så måste männen involveras i kampanjerna för jämställdhet. Och enligt aktivister växer nu en rörelse av manliga aktivister som engagerar sig för kvinnors rättigheter. Anna-Klara Bankel träffade manliga aktivister och Coockie Edwards som tillhör an av Sydafrikas eldsjälar i arbetet mot könsrelaterat våld. Trots att temat för SIDA-konferensen var vad man kan göra åt mäns våld mot kvinnor var majoriteten av deltagarna just kvinnor. Bara knappt var fjärde deltagare var man. Ezra Chitando var en av dem och han höll ett seminarium om sitt arbete för Världskyrkorådets kampanj mot HIV/AIDS i Afrika. I det arbetet utgör männen och synen på maskulinitet både problemet och nyckeln till lösningen, säger Chitando, i vanliga fall professor i religionshistoria vid Zimbabwes universitet. En annan deltagare var Roy Nunes från Sydafrika. Han är byggherren som såg hur kvinnors problem med övergrepp och HIV/AIDS marginaliserades, beslutade sig för att byta bana och är idag vice ordförande i Zivikele training, en frivilligorganisation som utbildar myndigheter, jurister och poliser i hur lagarna mot könsrelaterat våld ska användas för att få till stånd fällande domar mot våldtäktsmännen. Liksom i världen i övrigt är det manliga intresset för problemet med det könsrelaterade våldet inte särskilt stort inom FN-systemet. Frågan prioriteras fortfarande lågt . Kanske finns en del av förklaringen i det faktum att FN:s interna revision funnit att av det totala antalet oegentligheter man funnit är en mycket stor andel könsrelaterade övergrepp. 2005 fick tex FN:s högkommisarie för flyktingfrågor avgå efter upprepade anklagelser om sexuella trakasserier. Men den fråga tyckte FN:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor var för känslig. Istället talade Yakin Ertürk om FN som en spegel av världen som den ser ut. Yakin Ertürk som också är professor i sociologi vid Universitetet i Ankara, men i egenskap av rapportör har hon besökt och studerat det könsrelaterade våldet i ett stort antal länder, bla Sverige. Hon oroas av ”hemmablindheten” i västvärldens demokratier där tendensen idag är att glömma de egna problemen och istället betrakta könsrelaterat våld som något som andra kulturer och invandrare har mest problem med. Darfur beskrivs oftast som ett världens mest utsatta områden där den väpnade konflikten mellan rebellstyrkor och den regeringstödda Janjawidmilisen har skördat hundratusentals offer. Och även i Darfur-konflikten har kvinnorna varit de mest utsatta. Våldtäkt har använts som ett vapen i kriget för att förgöra, förnedra och fördriva fienden. Men trots alla dessa mörka bilder så finns det ändå ljuspunkter. FN:s utvecklingsorgan UNDP har sedan 2004 drivit Rule of Law-programmet, ett projekt som jobbar med att stärka rättsäkerheten i området. Projektets chef heter Maarten Barends. Lyssna på tidigare Konflikt om kriget mot kvinnan: Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl

Hotellkedjan Scandic presenterar sig som ett företag där alla de värderingar och de beslut som fattas grundar sig på nordiskt sunt förnuft. Vad det kan tänkas vara hoppas vi naturligtvis få svar på. Och det är inte bara det sunda förnuftet som har ett uppsving just nu, utan också den svenska regeringens kravprofil. Det ska ställas krav på invandrarna meddelade migrationsminister Tobias Billström förra veckan, och idag försvarar biståndsminister Gunilla Carlsson regeringens krav på biståndsländer. Krav är ordet, sa Bull. Men vad berättar egentligen det här språkbruket om kravställarens självbild? Lyssna på Lantz - bisittare är Roger Wilson.

Hotellkedjan Scandic presenterar sig som ett företag där alla de värderingar och de beslut som fattas grundar sig på nordiskt sunt förnuft. Vad det kan tänkas vara hoppas vi naturligtvis få svar på. Och det är inte bara det sunda förnuftet som har ett uppsving just nu, utan också den svenska regeringens kravprofil. Det ska ställas krav på invandrarna meddelade migrationsminister Tobias Billström förra veckan, och idag försvarar biståndsminister Gunilla Carlsson regeringens krav på biståndsländer. Krav är ordet, sa Bull. Men vad berättar egentligen det här språkbruket om kravställarens självbild? Lyssna på Lantz - bisittare är Roger Wilson.

Lördag 5 aprilVärldens biståndspengar ökar men allt mer går till militära uppgifter och till länder som är nyttiga i kriget mot terror. Sammanblandning av militärt och humanitärt arbete hotar biståndsarbetares säkerhet och terrormisstankar används som förevändning för att stoppa obekväma frivilligorganisationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. President George Bushs tal till kongressen en dryg vecka efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon har kommit att prägla världen sedan dess. De ödesdigra orden ”antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna” har inte minst förändrat synen på säkerhet i det privata, i det lokala samhället och globalt. Men det har också påtagligt förändrat villkoren för världens biståndsinsatser som allt mer har kommit att betraktas som ett redskap i den globala kampen mot terror. OECD färska siffror visar att medlemsländernas bistånd minskade för andra året i rad. Från den ekonomiska samarbetsorgansiationen och EU uttrycktes allvarlig oro för att milleniemålen, som syftar till att halvera antalet fattiga i världen till år 2015, blir allt svårare att nå. Istället går mer av biståndsmedel till områden och projekt som kan förknippas med kampen mot terror, enligt flera sammanställningar av de gångna årens biståndsinsatser. Medan biståndsorganisationer varnar för en farlig sammanblandning mellan humanitära och militära insatser så är just det något som välkomnas från militärt håll. Gäster i studion för att diskutera hur biståndsarbete har påverkats av den nya säkerhetspoltiska agendan är Christer Zettergren, generalsekreterare för Röda Korset och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.För ett par veckor sedan samlades vad som presenterades som världens ledande experter på bekämpning av terrorism i Stockholm i Försvarshögskolans regi. Flera av deltagarna underströk att vi har att göra med en helt ny typ av krigföring mot en ny fiende, vilket kräver nya metoder. I de konventionella krigen har det gällt att förgöra fienden fysiskt, men nu handlar det mer om att vinna befolkningens förtroende och samarbetsvilja. För att lyckas med det måste alla delar av samhället involveras betonade bland andra en av konferensens deltagare, generallöjtnant Sir John Kiszely, som är chef för den brittiska försvarsakademin. John Nagl, överstelöjtnant i den amerikanska armén som också fanns på konferensen, betonande att vi kan bli bättre på att förklara både för våra skattebetalare och vår vänner i de länder vi befinner oss i vad vi försöker att åstadkomma och att frivilligorganisationerna samarbetar med militären för ett gemensamt mål, som inte är att ockupera landet utan att hjälpa det att stå på egna ben.Sidas nye generaldirektör Anders Nordström debatterade i DN debatt för att det svenska biståndet måste fokuseras bättre. En av åtgärderna handlar om att utöka samarbetet med andra politikområden, till exempel försvars- och säkerhetspolitik. Det här är också något som regeringen trycker på i sin nya politik för global utveckling. Biståndsminister Gunilla Carlsson menar att världen efter 11 september har gjort att vi måste tänka i nya banor inom biståndspolitiken.I Storbritannien finns organisationen INTRAC som står för International NGO Training and Research Centre och som jobbar med att stödja frivillorgansationer och civila organisationer i deras arbete i utvecklings- och biståndsfrågor. Här har man uppmärksammat hur det så kallade kriget mot terrorism påverkat humanitärt arbete världen över. Idag riktas statliga biståndspengar i allt större utsträckning till biståndsorgansationer som stödjer den nya säkerhetspoltiska agendan. Och ett allt mer omfattande regelverk har byggts upp för att kontrollera verksamheten. Men man har också sett hur repressiva stater använt sig av kriget mot terrorsimen som täckmantel för att sätta åt inhemska organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter. INTRACs chef Brian Pratt berättar för Konflikts Marie Liljedahl att att många organisationer i dag känner sig misstänkliggjorda.Efter Hamas seger i det palestinska valet 2006 strypte västvärlden allt ekonomiskt stöd till det palestinska styret och nya skärpta krav ställdes på hjälporganisationerna som är aktiva i området. Idag, två år efter att bojkotten inleddes, har utvecklingsarbetet i de palestinska områdena nästan helt stannat av. Hjälporganisationerna tvingas fokusera på rent humanitära insatser av rädsla för att förknippas med så kallade terrorister och terroraktiviteter. Frilansjournalisten Anneli Rådestad besökte Abdullah Elsadi på Islam Relief och Michael Bailey från biståndsorganisationen Oxfam som både beskriver hur deras verksamhet har försvårats.I Centralasien började kriget mot terror började långt innan 11 september-attentaten 2001. I och med Sovjetunionens fall förkastades kommunismen som ideologi och i dess ställe tog en ny religiös väckelse fart. I Centralasien blev islam en del av de nya staternas nationella identitet. Men missnöje med brist på utveckling, torftiga levnadsvillkor skapade också en grogrund för en tilltagande radikalisering. Islamistiska grupper sågs som ett allt större hot och förföljelsen av dem och andra organisationer och människor som kunde uppfattas som oppositionella ökade under hela 90-talet. Det här berättar Nargis Kassenova vid tankesmedjan Public Policy Research Center i Kazakhstan. För de centralasiatiska regimerna kom president Bushs förklaring av globalt krig mot terror väldigt lägligt. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Marie Liljedahl