Podcast appearances and mentions of Peter Hultqvist

Alex Letic och Pelle Nilsson möter Soraya Lavasani och Tara Moshizi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett otroligt avsnitt väntar oss när SVTs morgonstjärnor Alex Letic och Pelle Nilsson möter TV4-stjärnan Soraya Lavasani och DN-stjärnan Tara Moshizi!Går Magdalena Andersson och Peter Hultqvist till samma frisör? Kallar statsministerhustrun Birgitta Ed Ulf Kristersson för sin statsmini? Är 123456, password, hejsan123 och bajskorv några av Sveriges vanligaste lösenord? Inföll avslöjandet av årets julklapp ”Unisexparfym” samtidigt som Astma- och allergiförbundets ”Parfymfria vecka”? Presenterades klimat- och näringslivsdepartementets statssekreterare Daniel Westlén som prins av Sverige när han skulle tala på FN:s klimatkonferens Cop 29? Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Johanna Carell

Bokklubb deluxe! Maggie Strömbergs och Torbjörn Nilssons bok om Natoprocessen har till slut kommit ut och Henrik Torehammar vill fråga så många saker: Hur gick det till när Sauli Niinistö klappade Sanna Marin på huvudet? Varför skrev Peter Hultqvist ett icke-papper om att Sverige och Finland borde bilda ett försvarsförbund istället för att gå med i Nato? Och varför dyker det hela tiden upp en konstig diplomat från 1930-talet? Dessutom: En lycklig vinnare av biljetter till Bokmässan By Night och SvD Politikens framträdande där koras!

Plötsligt, mitt i en intervju med DN:s Lina Lund, började Magdalena Andersson prata om Henrik Jönsson. “Vem finansierar honom?” undrade hon. “Han sprider hatpropaganda,” sufflerade hennes pressekretare Mirjam Kontio. Efteråt påstod de att det var Lina Lund som hade fört Henrik Jönsson på tal, när det i själva verket var Magdalena Andersson själv som gjort det i ett samtal om påverksansoperationer och säkerhet. Den som själv lyssnar på DN:s inspelning hör hur att det inte alls är journalisten som tar upp Jönsson. Ändå har partisekreteraren Tobias Baudin tagit rygg på Magdalena Andersson, vilket även Annika Strandhäll och Peter Hultqvist gjort. Samtidigt förnekar de att de ens tagit del av vad Henrik Jönsson faktiskt gör. Hur i hela världen tänker de då? Någon de inte har sett eller hört är ändå ett så allvarligt säkerhetshot att de självmant tar upp honom i samtal? Det hänger inte ihop. Det hade varit bättre om Magdalena Andersson och hennes anhang bad ursäkt i stället. Erkände att det man sade inte var genomtänkt. Men sånt händer inte i svensk politik, åtminstone inte i maktpartiet.I dagens podd pratar jag med folkefienden i egen hög person. Henrik Jönsson är samhällsdebattör, entreprenör och författare. Om ni av någon anledning undgått det så gå gärna in på hans youtube-kanal där han varje vecka levererar en ny video. Börja förslagsvis med hans senaste:Henrik Jönssons hemsida: https://henrikjonsson.com/Han går även att följa här på Substack: Välkomna, alla nya prenumeranter!Hemskt roligt att så många nya prenumeranter har hittat hit. Ni är varmt välkomna! Detta är vad ni kan förvänta er:* Varje tisdag släpps ett nytt avsnitt Rak höger* Varje torsdag släpps ett nytt avsnitt av Under all kritik. * Varje vecka publiceras en text av mig, Susanna Birgersson, Anna-Karin Wyndhamn eller någon annan (fler skribenter kommer snart).Om andra texter och poddar tillkommer, så får det ses som en bonus.Om du tycker att det du tar del av här är värdefullt, så överväg gärna att bli en betalande prenumerant. Det är tack vare dig som jag och de andra på Rak höger, där Under all kritik alltså ingår, kan fortsätta vara självständiga röster. Låt februari ge dig en rak höger!Just nu är det 20 procents rabatt på årsprenumerationer.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Detta är alltså samma Peter Hultqvist som aldrig gjort värnplikten men trots det satt som Sveriges försvarsminister. När vi träffade honom under Almedalen 2016 så kunde han inte redogöra för hans uttalande om att Gotland skulle vara av så stort intresse för Ryssland att komma ut i Atlanten att de skall betraktas som ett hot mot nationen, trots att det är smalare över Öresund än mellan Gotland och det Europeiska fastlandet. Det blev till sist för mycket när Peter fick frågan om inte Ryssland kunde vinna ett krig mot Sverige från kaserngård, med den reaktion att vilken organisation vi företrädde blev desto viktigare istället för att svara på dessa två frågor. Tanken om att Peter Hultqvist inte är något annat än en propagandamegafon för det militärindustriella komplexet - vilket är detsamma som bankhegemonin - är svårt att värja sig ifrån, då imbecilla uttalande som dessa såklart inte syftar till något annat än att genom trygghet som säljargument öka den offentliga konsumtionen - rusta upp - gå med i NATO - till förmån för samma bankoligarki, vars system bygger på allt tyngre skuldbörda för de många. Det skall tydligen bli krig, och Calle var för övrigt på teater... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken? I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare. AI-författad pjäs Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.Ny mittenregering i Danmark! Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.Territoriebråk i karibiska havet Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Johar Bendjelloul Producent: Olle Björkman

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir. Norrköpings nytillträdda kommunalråd för Sverigedemokraterna menar att han inte förstod att uppgifter om Försvarsmaktens helikoptrar var hemligstämplade, när han sålde dem till en fransk tillverkare för 20 år sedan. Något som Peter Hultqvist (S) kallar för "kraftfull dumhet".Sen pratar vi om att Storbritanniens tidigare hälsominister Matt Hancock uteslutits ur det konservativa partiet, efter att det blivit känt att han ska vara med i dokusåpan Im a celebrity... Get me out of here. Hancock som även blivit känd för att sätta sig ner som Woody i Toy Story tycker att han borde kunna vara politiker och dokusåpadeltagare samtidigt.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Xeer ilaaliyaha ayaa go'aan ku gaaray in laga qaado xanibaadda agagaarka Nordstream 1 iyo 2 ee badda Östersjön. Nin deggan magaalada Gävle ayey maxkamadi xukuntay ka dib markuu bishii oktoober ee sannadkii 2021 ugu hanjabay inuu dili doono Peter Hultqvist oo ka soo jeeda Borlänge ahaana wasiirkii gaashaandhiga ee xukumadai socialdemokraterna. Degmooyinka Säffle iyo Åmål iyo nawaaxigooda ayaa saakay aroortii waxaa ka dhacay dhulgariir.

Med Monica Saarinen och Johar Bendjelloul. Medverkar gör: Peter Hultqvist, försvarsminister Socialdemokraterna Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson Moderaterna  Per Söderlund, försvarspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Daniel Bäckström, försvarspolitisk talesperson Centerpartiet  Allan Widman, försvarspolitisk talesperson Liberalerna   Mikael Oscarsson, utrikes- och försvarspolitisk talesperson Kristdemokraterna  Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson Miljöpartiet  Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson Vänsterpartiet 

Socialdemokraterna, med ministrarna Anders Ygeman och Peter Hultqvist, håller en "pressbrief" där de utmålar Sverigedemokraterna som ett "säkerhets- och utrikespolitiskt hot" baserat på lögner och propaganda. Nästan samtidigt håller Joe Biden ett liknande tal om "MAGA-republikaner". Makten är livrädd och desperat när deras öde snart är redo att beseglas. Detta är inte hela avsnittet. För att höra hela avsnittet i efterhand behöver du vara stödprenumerant - samtliga avsnitt finns på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/donera

Socialdemokraterna, med ministrarna Anders Ygeman och Peter Hultqvist, håller en "pressbrief" där de utmålar Sverigedemokraterna som ett "säkerhets- och utrikespolitiskt hot" baserat på lögner och propaganda. Nästan samtidigt håller Joe Biden ett liknande tal om "MAGA-republikaner". Makten är livrädd och desperat när deras öde snart är redo att beseglas. Inlägget Makten är livrädd dök först upp på Radio Svegot.

Veckan när regeringen inte ville rösta på sitt eget budgetförslag: pensionsfrågan har varit central i de senaste dramatiska turerna i inrikespolitiken, och finansministern har just lagt fram en extra ändringsbudget för att kunna tillmötesgå både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Moderatledaren Ulf Kristersson vill göra upp med statsministern om att inte bilda regering utan att underlaget för att få igenom statsbudgeten är säkrat. I Bryssel samtalar försvarsminister Peter Hultqvist med sin turkiske kollega om Nato-ansökan, och här hemma förfasas många av den kraftigt stigande inflationen. Veckopanelen med Stefan Stern, kommunikationsansvarig på Nordstjernan, Johan Wennström, statsvetare och skribent och Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckan när regeringen inte ville rösta på sitt eget budgetförslag: pensionsfrågan har varit central i de senaste dramatiska turerna i inrikespolitiken, och finansministern har just lagt fram en extra ändringsbudget för att kunna tillmötesgå både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Moderatledaren Ulf Kristersson vill göra upp med statsministern om att inte bilda regering utan att underlaget för att få igenom statsbudgeten är säkrat. I Bryssel samtalar försvarsminister Peter Hultqvist med sin turkiske kollega om Nato-ansökan, och här hemma förfasas många av den kraftigt stigande inflationen. Veckopanelen med Stefan Stern, kommunikationsansvarig på Nordstjernan, Johan Wennström, statsvetare och skribent och Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regeringen föreslår att Sverige bistår Ukraina med sjömålsvapnet Robot 17, automatgevär 90 med ammunition och ytterligare 5 000 pansarskott. Hör pressträffen om beskedet. Vi ser nu en ny fas i den ryska invasionen, där man kraftsamlar i östra och sydöstra Ukraina, och man har då efterfrågat stöd på flera områden från den ukrainska sida, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S). Det materiel som vi har beslutat om är kvalificerat materiel och det ligger i linje med vad Ukraina själva har begärt. Sjömålsrobotar är nåt som specifikt har efterfrågats, och Robot 17 är ett mycket kapabelt system.Tidigare har Sverige bland annat skickat pansarskott i två omgångar och även hjälmar och förnödenheter.Regeringen ger också utökat ekonomiskt stöd till Ukraina, dels genom bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor, och via Natos fond som upprättats för att stödja Ukrainas väpnade styrkor. Totalt summerar förslagen en miljard kronor, säger finansminister Mikael Damberg (S).Medverkande: Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och finansminister Mikael Damberg (S) Programledare: Peter Bjurbo. Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter.

Om vad eller vilka som kan offras när statsminister Magdalena Andersson ska göra Turkiet nöjd i Natofrågan. Om kanske det största besöket en svensk statsminister kan göra- träffa USA:s president och om gåvor de gett och fått. Om den exakta tiden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato och om klassiska åkturer i Harpsundsekan. Turerna kring Nato har varit många. Vi går igenom det senaste och undrar hur statsminister Magdalena Anderssons vinnarskalle har reagerat på de villkor Turkiet ställt för att godkänna en svensk ansökan om Nato-medlemskap.Vi går igenom klassiska möten mellan svenska statsministrar och amerikanska presidenter apropå att Magdalena Andersson nyligen var i Vita huset och träffade Joe Biden. David imponerar på vår inrikespolitiska reporter Lova genom att veta vad statsministern tog med sig för present till Biden och vår satiriker Moa imponerar med att veta den exakta summan en gåva till presidenten får kosta utan att klassas som en muta, 4 153 kr.Vi hör om den exakta stunden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato.Vår lyssnare Anna undrar vad dealen är med Magdalena Anderssons roddbåt. Vi får veta att den kallas Harpsundsekan och får höra om några klassiska turer statsministrarna haft i den.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

Försvarsminister Peter Hultqvist i USA och pratar Nato. Natoansökningar inlämnade men Turkiet sinkar processen. Omröstning ny ärkebiskop. Sticklingförsäljningar slår nya. EU-förslag om att bryta rysk energiberoende. Om bruksorternas framtid.

Magdalena Andersson, Peter Hultqvist, Ann Linde, Tobias Baudin, Morgan Johansson? Vem kommer avgå nu när regeringen har förlorat sin avgörande röst i riksdagen? Och så har Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg läst statsvetaren Jenny Madestams bok om att vara kvinna och partiledare.

-- . Nûçeyên giring yên Swêdê. îro 16.05.2022 ji vê podkasta beê kurdî yê Radyoya Swêdê. Derhîner: Nishtman IrandoustPêkêkar: Sidki Hirori

Socialdemokraterna vill att Sverige ansöker till Nato. Efter att S har bytt fot finns det riksdagsmajoritet för medlemskap. Hör försvarsminister Peter Hultqvist (S), som själv har ändrat uppfattning. Medverkande: Peter Hultqvist (S), försvarsminister Fredrik Furtenbach, kommentator Programledare: Pia Fridén

“Vamos enviar um grupo de diplomatas para realizar discussões e dialogar com a Turquia, para que possamos ver como isto pode ser resolvido e do que realmente se trata”, explicou o Ministro da Defesa sueco, Peter Hultqvist.

Socialdemokraterna säger nu ja till en svensk ansökan till försvarsalliansen Nato. Detta ett halvår efter att försvarsminister Peter Hultqvist lovat att aldrig medverka till en sådan process. Hör om stegen som ledde Sverige hit. På kort tid har frågan om svenskt Natomedlemskap blivit glödhet. Men svängen bort från alliansfrihet vid krig är inte särskilt plötslig, enligt Tomas Ramberg, Sveriges Radios inrikespolitiska kommentator. Det är de små stegen de sista två decennierna som man ska se i en helhet, säger Tomas Ramberg.Hör om de historiska ögonblicken som lett Sverige närmare försvarsalliansen Nato.Medverkande: Tomas Ramberg, politikkommentator på EkotReporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin Karlsson

Den säkerhetspolitiska analys som ska ligga till grund för Sveriges Nato-beslut, presenterades på fredagen. Hör hela presskonferensen. Sex av åtta riksdagspartier står bakom rapportens innehåll. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom analysen som helhet. Samtliga partier är överens om att Rysslands invasion i Ukraina är den mest omfattande sedan andra världskriget och agerandet utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Vi konstaterar att Rysslandskrisen är strukturell, systematisk och långvarig. Det är den analysen som är helt grundläggande för resten av rapporten, säger utrikesminister Ann Linde (S).Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att rapporten inte redovisar något förslag om hur Sverige ska göra med en Natoansökan. Han säger sedan vad konsekvenserna av en eventuell svensk Natoansökan kan bli. Om Sverige väljer att ansöka om ett Natomedlemskap finns risk för ryska aggressioner. Det är av vikt att Sverige på olika sätt får säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden, säger Peter Hultqvist. Vid ett eventuellt Nato-medlemskap skulle det nordiska försvarssamarbete kunna fördjupas inom Nato, även det nordisk-baltiska samarbetet skulle kunna fördjupas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).Moderaternas representant Hans Wallmark betonar vikten av artikel fem i Nato-fördraget och solidaritet i Europa som argument för att Sverige bör gå med i Nato. Det är det kollektiva försvaret, en för alla alla för en, den gemensamma försvarsplaneringen. För det andra att hela Norden kommer att ha gemensam försvarsplanering med våra närmaste och viktigaste länder, vi stärker den nordiska och baltiska gemenskapen. Och för det tredje, solidaritet med Europa, vi bygger säkerhet med Europa och Nordamerika, säger Hans Wallmark (M). Sverigedemokraterna står bakom allt väsentligt i rapporten, även om vi haft synpunkter på vissa formuleringar. Vi menar att Sverige borde ha ökat vår försvarsförmåga mer och tidigare. Totalförsvarsförmågan har nedmonterats men förhoppningsvis ser vi med den här analysen en tydlig vändpunkt som är långsiktig och inte tillfällig, säger Aron Emilsson (SD).På pressträffen deltog utrikesminister Ann Linde (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Pål Jonsson (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), och Maria Ferm (MP).

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) verkar ha svängt i Natofrågan, bara dagar innan Socialdemokraterna väntas ge sitt slutgiltiga besked. I går meddelade han att ett Natomedlemskap skulle stärka Nordens gemensamma försvarsförmåga. Tidigare har han garanterat att han aldrig skulle medverka till ansökan om Natomedlemskap under sin tid som försvarsminister.Sedan snackar vi om att det i morgon kommer fyra kvotflyktingar till Staffanstorp i Skåne. Det moderatledda kommunstyret säger att man inte kommer ta emot dem på grund av resursbrist. Frågan har lyfts till regeringsnivå, eftersom det i sådana fall skulle bryta mot bosättningslagen.

Nordens gemensamma försvarsförmåga skulle stärkas om Sverige och Finland väljer att gå med i Nato, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S), som tidigare varit mot ett Natomedlemskap. Vi utnyttjar varandras styrkor och fördelar och kompletterar varandra fullt ut och dessutom genomför en operativ planering och då blir det effekten att vi blir starkare tillsammans, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).De nordiska försvarsministrarna träffas i veckan och då kommer frågan upp om hur ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap skulle kunna påverka samarbetet.Ett Natomedlemskap med gemensam försvarsplanering och övervakning av Östersjön skulle minska risken för att något ska hända kring Baltikum och inte minst Gotland, enligt Peter Hultqvist. Det där är en central punkt i Östersjön som inte får falla i händerna på någon annan.Om sin tidigare negativa ståndpunkt till ett svenskt Nato-medlemskap säger försvarsministern: Det finns ett före den 24 februari och ett efter. Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach menar att Hultqvist tar tydlig ställning. Han argumenterar i praktiken för ett svenskt Natomedlemskap, utan att säga att vi ska gå med. För precis som Magdalena Andersson så nämner han i stort sett bara fördelar. Medverkande: Mats Eriksson, Reporter mats.eriksson@sverigesradio.se Fredrik Furtenbach, Politisk kommentator fredrik.furtenbach@sverigesradio.seLi Hellström, Programledare li.hellström@sverigesradio.se

Sverige stormar mot Nato – med eller utan Peter Hultqvist? Och är Ebba Busch Moderaternas bästa vän eller värsta fiende? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld om veckans svenska politik.

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin, Danijel och En insiktsfull Stockholmare. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)Intro, Peter Hultqvist berättar om hur den Djupa staten ska fungera.https://www.youtube.com/watch?v=rhCjUD8TOCQ2)Vi intervjuar En insiktsfull Stockholmare som får berätta vad han har kommit fram till i sina efterforskningar om hur världen fungerar. Under intervjun kommer vi bland annat in på att alla ismer är sprungna ur samma källa och till för att kontrollera människors tankar, demokrati är endast en illusion av fria val, Hitler och den tyska ledningens roll under andra världskriget, hur kontrollerad opposition fungerar, och även många intressanta sidospår.3)Outro Eddie Meduza med låten En idiot https://www.youtube.com/watch?v=rhCjUD8TOCQbe

När vi gästade Almedalen 2016 så kunde ej vapenvägrare och försvarsminister Peter Hultqvist redogöra för hans uttalande vid tillfället att Gotland skulle vara av så stort intresse för Ryssland att komma ut i Atlanten att de skall betraktas som ett hot mot nationen, trots att det är smalare över Öresund än mellan Gotland och det Europeiska fastlandet. Det blev till sist för mycket när Peter fick frågan om inte Ryssland kunde vinna ett krig mot Sverige från kaserngård, med den reaktion att vilken organisation vi företrädde blev desto viktigare istället för att svara på dessa två frågor. Såhär skrev vi vid tillfället till den video som spelades in. "Tanken om att Peter Hultqvist skulle vara något annat än en propagandamegafon åt det militärindustriella komplexet - vilket är detsamma som bankhegemonin - är svårt att värja sig ifrån, då imbecilla uttalande som dessa såklart inte syftar till något annat än att genom trygghet som säljargument öka den offentliga konsumtionen - rusta upp - gå med i NATO - till förmån för samma bankmaffia, vars system bygger på allt tyngre skuldbörda för de många." Nu lite drygt 6 år senare blev ju inte den kommentaren direkt mindre aktuell, då det nu visar sig att Svenskarna blir allt mer Nato-vänliga, enligt en ny Sifo-undersökning som TV4 Nyheterna har beställt. 35 procent av de tillfrågade i undersökningen svarar ja på frågan om Sverige ska gå med i Nato, medan 33 procent svarar nej och 31 procent är tveksamma. De nya siffrorna kan ställas mot en telefonundersökning genomförd av Sifo under 2018, då 48 procent av svenskarna var negativt inställda till att gå med i försvarsalliansen. I undersökningen framkommer det även att allt fler tycker att Sverige bör hålla öppet för att gå med i Nato om det säkerhetspolitiska läget försämras. Två tredjedelar av de svarande instämmer i det påståendet medan 14 procent svarar nej. Frågan om ett medlemskap har aktualiserats allt mer efter Rysslands uttalanden om Natos expansion och Sveriges allt intensivare samarbete med den militära alliansen. Under 2021 har Sverige deltagit i flera övningar tillsammans med Nato, men till skillnad från till exempel Finland har Sverige inte en uttalad Nato-option. Nato-optionen innebär att Finland håller dörren öppen för att kunna ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, om Finland anser att det säkerhetspolitiska läget kräver det. Sverige har inte en uttalad Nato-option, men en majoritet av den svenska riksdagen är för en sådan möjlighet. Det blir lätt så med ett politiskt- såsom mediaetablissemang där alla stämmer in i samma kör och med hjälp av problemformuleringsinitiativet sätter agendan! #CarlNorberg #deFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman

Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget? Hur länge kan Sverige stå emot ryssen?Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron.Hur påverkar dialekter vår syn på politiker? Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel AllingBisittare: Louise EpsteinProducent: Julius Bäckman

Försvarsminister Peter Hultqvist om hotet från Ryssland. Vulkanutbrott på Tonga skickar vågor över halva jordklotet. Donald Trump har hållit tal och så om katten som kom tillbaka efter åtta år.

Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gräns och kräver säkerhetsgarantier. Putin talar om militärtekniska åtgärder. Vilka risker ser Hultqvist för Sveriges del och varför vill han inte ha en Nato-option? Gäst: Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Kommentar: Thomas von Boguslawski, politikreporter på YLE Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Joachim Persson

Vi står inför ett minst sagt skarpt läge i Europa. Ryssland kräver att Nato slutar utvidga sig i öst - annars väntas militärtekniska åtgärder. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har kallat läget ett hot mot den europeiska säkerhetsordningen. Vi pratar med försvarsministern om spänningarna mellan Ryssland, NATO och Ukraina, hur Sverige påverkas och om huruvida man bör vara orolig. Programledare: Linnea Wikblad och David Druid

Stor Rysslandspecial där Linnea Wikblad minns sin resa i det stora landet i öst, David Druid kör Russkiye Hits och vi pratar med försvarsminister Peter Hultqvist samt journalisten Bo Torbjörn Ek om spänningarna mellan Ryssland, NATO och Ukraina. Dessutom testar David Linneas kunskaper om svenskarnas porrvanor! Vi ber om ursäkt till alla homosexuella och öppnar upp dammluckorna för heterokritik. Kalle Berg rapporterar om skolattacken i Kristianstad & den danska spionskandalen. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Höjd beredskap möter Peter Hultqvist, försvarsminister, under Folk och försvar. Av om med Anders Lindberg, Amanda Wollstad, Johan Wiktorin och Patrik Oksanen

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid. Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på. Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt. Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack. Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

Annie Reuterskiöld reder ut var Peter Hultqvist och Sverige står i det globala militära tonårsdramat. Maggie Strömberg ser Jimmie Åkessons pensionsmiljarder med exakt träffsäkerhet. Torbjörn Nilsson imponeras av en jättejättedyr centerstämma.

I dagens avsnitt bland annat: Turkiske maffialedaren Sedat Pekers YouTube-kanal lockar tiotals miljoner tittare, nio källor hävdar NSA med hjälp av danska underrättelsetjänsten spionerat på svenska toppolitiker, Amazon hånas för kistliknande må bra-kammare tänkt att främja lagerarbetarnas psykiska hälsa, Steven Seagal ansluter till pro-putinistiska partiet Bara Ryssland samt Kinas kommunistiska parti tillåter gifta par att skaffa upp till tre barn https://radio.bubb.la/onsdag-2-juni-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Landsflyktige turkiske maffialedaren Sedat Peker når tiotals miljoner tittare med en serie YouTube-videos där han anklagar president Erdogans släktingar, regeringsmedlemmar, polischefer och mediemoguler för mord, våldtäkter, samt handel med vapen och narkotika, i sin strävan efter att isolera sina fiender och få dem att angripa varandra vänder Peker sig till både höger- och vänsterkrafter liksom till islamister och aleviter Turkiska agenter kidnappar den i Kenya boende Selahaddin Gülen, Fethullah Gülens syskonbarn som anklagas för att vara ledande person i dennes internationella nätverk, bortförandet det senaste i en rad aktioner av turkiska agenter på utländsk mark mot Gülens anhängare, Erdogans kamp mot dessa har i Turkiet hittills lett till mer än 140 000 fängslanden eller avskedanden av offentligt anställda Nio olika källor hävdar amerikanska NSA med hjälp av danska underrättelsetjänsten spionerat på svenska, tyska och norska toppolitiker, oacceptabelt enligt försvarsminister Peter Hultqvist som tagit kontakt med sin danska motsvarighet Trine Bramsen (S) för att ställa frågor kring uppgifterna Amazon presenterar kistliknande må-bra-kammare för att ge lagerarbetarna tid att fokusera på sin psykiska hälsa, inredd med blommor, en liten fläkt och dator för att se på avslappnande filmer, detaljhandelsjätten tar bort Twitter-klipp som presenterar kamrarna efter online-hån Ryske medborgaren och invånaren Steven Seagal kliver in i politiken, ansluter till pro-putinistiska partiet Bara Ryssland – Patrioter – För Sanning, partiet en sammanslutning av tre vänsterpartier, leds av Zakhar Prilepin som stred för pro-ryska separatister i Ukraina – Seagal riktar under partikonvent udden mot företag som skadar miljön, skänkte tidigare i år ett samurajsvärd till Nicolas Maduro Kinas kommunistiska parti tillåter gifta par att skaffa upp till tre barn, ettbarnspolitiken avskaffades 2016 och ersattes med en tvåbarnsgräns, reformen ska förbättra nationens befolkningsstruktur och underlätta hantering av åldrande befolkning

Madestam och Lemne diskuterar senaste opinionsläget och funderar över en eventuell renässans för korruptionsforskningen. Och varför är Peter Hultqvist sossarnas fanbärare i kampen mot SD? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ytterligare ett pappersbruk läggs ner och i Kvarnsveden går en industriepok i graven. De nya digitala tiderna förändrar en av Sveriges basindustrier i grunden. Är pappersflaskor och kartonger räddningen för branschen? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Per Lindvall, journalist och analytiker Janne Grundelius, skyddsombud Stora Enso Kvarnsveden Ove Jaxvik, tidigare arbetare på bruket Annica Bresky, vd Stora Enso Johan Freij, analytiker och divisionschef Danske Bank Jan Bohman (S), kommunalråd i Borlänge Peter Hultqvist (S), försvarsminister  Anders Pettersson, ordf Pappers Stora Enso Kvarnsveden Oscar Lindström, analytiker Danske bank Micael Ragnarsson, forskningschef Billerud Korsnäs Tekniker: Ludvig Larsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Dick har varit med i TV4-panel och pratat om “after she” vad det nu kan vara. Linus har tapetserat - och hatar det. Erik har köpt en bil och kommit i slang med bilförsäljaren som visade sig vara Trumpsupporter. Är det verkligen så att skolor i utanförskapsområden har för lite resurser, trots att man satsar oerhört mycket mer på dessa skolor? Hur uttrycker sig människor på faceboock och andra forum? Egen majoritet för det blågula blocket, enligt Sifo, hur kul? Ska IS-terrorister verkligen till Sverige, och är det i så fall “hem”? Försvatsminister Peter Hultqvist stod och ljög om Sverigedemokraterna i TV, var är rättelserna, fördömandena och avståndstagandet? Samtidigt podcast är en fristående ljudpod och en webcast av och med Dick Erixon, Linus Bylund och Erik Dahlin. Ansvarig utgivare är Dick Erixon, tidskriften Samtiden. Avsnitten finns i ljudformat "där poddar finns" och publiceras även som webcast på Samtidens, och från och till även på Sverigedemokraternas, youtubekanal.

Hur blev Förintelsen ett politiskt slagträ? Hur tänker egentligen Centerkvinnorna när de bankar Förintelsen i huvudet på sina vänner i Liberalerna? Är det rimligt att socialdemokratiska ministrar som Morgan Johansson och Peter Hultqvist använder Auschwitz för att brunsmeta oppositionen? Och varför tycks vi vara mer intresserade av att späka oss själva med Förintelsen än av att bekämpa faktisk antisemitism i dagens Sverige? "Förintelsen handlar mer om er än om oss," som Anna Nachman, begravningsansvarig på judiska församlingen i Stockholm, säger i dagens podd. Medverkar gör också Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna, som får försvara sig mot Centerkvinnornas anklagelser. Som vanligt är Ivar Arpi programledare och Negar Josephi producent. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om hur Sverige hamnat på frontlinjen i Frankrikes krig mot terrorismen i Västafrika, när man nu skickar ner en hemlig specialstyrka till den offensiva antiterrorstyrkan Task force Takuba. Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Peter Hultqvist, försvarsminister (S), Frédéric Barbry, talesperson på franska försvarsmakten, Hamadoune Dicko, ordförande för en organisation som samlar personer från Fulani-folket, Jonathan Pedneault, Human Rights Watch, Andreas Holmgren, säkerhetsofficer inom FN:s civila säkerhetssektion i Mali, malisk lärare som flytt undan terroristernas hot och våld, Jean-Marie Bockel, tidigare fransk försvarsminister och pappa till en dödad soldat i Mali, Thierry Vircoulon på det franska utrikespolitiska institutet, Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiet, Björn Söder, Sverigedemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna Tekniker: Elvira Björnfot och Elin Hagman Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Åsiktskorridoren är tillbaka efter sommaren. Om klaner, varför ledarsidor ändrar åsikt och vad det betyder att Peter Hultqvist förlorade striden om ordförandeskapet i Borlänge arbetarekommun. Av och med Ulrica Schenström, Jonna Sima och Anders Lindberg. Under ledning av den ständigt opartiske Ingvar Persson.

Den ideologiska frågan möter försvarsminister Peter Hultqvist, aktuell med boken "Hundra procent socialdemokrati"

https://archive.org/download/vi-pratar-politik-avsnitt-7/vi%20pratar%20politik%20avsnitt%207.mp3 Sista avsnittet innan sommaruppehåll. Denna gång har vi fint besök av försvarsminister Peter Hultqvist där vi får prata svensk försvarspolitik. Men även lite frågor om hur det är att vara minister. Vi önskar er en härlig sommar och efter sommaren kommer vi tillbaka med fler avsnitt fullspäckade med aktuella frågor. Kom gärna med förslag på ämnen att diskutera i kommande avsnitt. Maila oss på jaderstromochasenfors@gmail.com https://archive.org/download/vi-pratar-politik-avsnitt-7/vi%20pratar%20politik%20avsnitt%207.mp3

Det råder bred enighet om att det svenska försvaret ska stärkas. Men hur stora resurser behövs? Och hur mycket är politikerna beredda att satsa? Där går åsikterna isär, vilket har blivit än tydligare efter Försvarsmaktens besked om att de nya resurser som föreslagits bara räcker till hälften av vad politikerna har trott. Vi lever i en osäker värld och behöver agera snabbare och med enighet och kraft. Det menar Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna och partiets försvarspolitiska talesman, som vill att försvarsminister Peter Hultqvist ska kalla in till nya överläggningar inom Försvarsberedningen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Höjd Beredskap samtalar med försvarsminister Peter Hultqvist om försvarspolitiken och framtiden. Vi försöker även avkoda Folk och försvar, vad handlar konferensen egentligen om?Av och med Anders Lindberg, Amanda Wollstad, Annika Nordgren Christensen och Johan Wiktorin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om nattens explosioner i Stockholm och Uppsala. Direkt från Folk & försvar med överbefälhavare Micael Bydén. Klimatfrågan och dess politisering. Intervju med försvarsminister Peter Hultqvist direkt från Folk & försvar. Har språkanpassningen gått för långt? Hotade oaser i Tunisien ett av världens största miljöhot. Spanien har efter ett år fått en regering.

Iran erkänner att man av misstag skjutit ner ett civilt flygplan, där flera svenskar fanns ombord. Vad betyder nedskjutningen för Sveriges relation till Iran, och hur påverkas säkerhetsläget i regionen? Under Peter Hultqvists tid som försvarsminister har Sverige närmat sig USA med bilaterala samarbeten. Hur pålitlig samarbetspartner är USA? Försvaret rustas dom kommande åren upp för att kunna möta väpnade angrepp mot Sverige. Men hur bra är vi på det som kallas hybridkrigföring? Hur skyddar vi oss mot desinformation och påverkanskampanjer? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Beatrice Janzon, utrikesreporter på Ekot. Därefter om de ratade Tinder-männen som halkat efter utbildningsmässigt och yrkesmässigt och om högutbildade kvinnor som inte hittar någon att skaffa barn med. Reportage med Björn Werner, kulturchef på Göteborgsposten och Kristin McMillen, kulturjournalist på Dagens ETC.  Analys: Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Viktor Bergdahl 

Regeringen och samarbetspartiernas överenskommelse ska göra det lättare att bli och lyckas som företagare i Sverige. Vad tycker Svenskt Näringsliv om dom politiska förslagen? Och var står arbetsgivarorganisationen svängt när det gäller klimatmålen och kärnkraften? Svenskt Näringslivs VD, Jan-Olof Jacke, i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator. Därefter om ubåtar, medier och desinformation. Vilket ansvar har svenska journalister när deras rubriker används i rysk desinformation?   Reportage med försvarsminister Peter Hultqvist och Svenska Dagbladets ställföreträdande ansvarige utgivare Martin Ahlquist. Kommentar av Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Marie Persson och André Stärnman.

LO och samordningen. OS manus till salu. Ny bok om Sveriges nya miljardärer. Försvarsminister Peter Hultqvist om kommande Natomöte, där fortsatt kamp mot IS dominerar. På Amerikanska Samoa är nio av tio vuxna är överviktiga. Uppdrag Granskning i SVT i kväll, om att inte vilja vittna.

I år tar Sverige över ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Men vad står egentligen på agendan? I det här seminariet från SNS hör vi försvarsminister Peter Hultqvist om samarbetets historia, nutid och framtid, och arbetet mot ett stärkt samarbete i försvarsområdet Norden.

Sveriges försvarsminister om ryssen, Pride och vapenromantik.

När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det? Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar. Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan. Maggie Strömberg, maggie.stromberg@sverigesradio.se

Centerpartiets beslut om att stödja regeringens lagförslag om de ensamkommande sänder chockvågor genom de borgerliga partierna. Vad händer med Alliansen nu? Regeringens lagförslag om att ge 9 000 ensamkommande med utvisningsbeslut en ny möjlighet att få stanna i Sverige har mötts av stenhård kritik från både oppositionen och Lagrådet. Centerledaren Annie Lööf kallade förslaget för "ett haveri" men valde ändå att stödja det. I veckans avsnitt av "Det politiska spelet" diskuterar Ekots inrikespolitiska kommentatorer Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg tillsammans med Ekots politikreporter Maggie Strömberg vilka konsekvenser beslutet får för det fortsatta allianssamarbetet. Programledaren Henrik Torehammar vädrar också sin oro över att det var han som fick Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johanna Jönsson att sluta fläta sitt hår. Trion passar även på att borra ner sig i de nya siffrorna från SOM-institutet. Svenskarnas förtroende för en rad myndigheter ökar och allra bäst mår nog försvarsminister Peter Hultqvist (S). Dessutom åker podden på en tidsresa till det femtioårsjubilerande revoltåret 1968 och undersöker om vi upplever en liknande protestvåg nu men från konservativt håll. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Om kinesiska hamnar, järnvägar, mobilmaster och företag. Kinas pengar flödar över världen. Bör vi vara oroliga över det? Eller glada? Kinesiska företag investerar i infrastruktur och köper upp företag över hela världen. Tunga länder inom EU vill begränsa de kinesiska företagens framfart och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger i en intervju med Konflikt att Sverige varit "naiva" inför bland annat Kinas framfart. Finns det fog för oro? Detta avsnitt av Konflikt fokuserar på frågan "Vad vill Kina egentligen?". Med hjälp av Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg söker vi svar på den frågan i den kinesiska maktens centrum, i Peking. Vi hör makroekonomen Wang Jun, vid "Kinas center för internationella ekonomiska utbyten", och Europaforskaren Jin Ling, vid det "Kinesiska forskningsinstitutet för internationella frågor", båda statligt anknutna tankesmedjor. Vad händer när ett svenskt företag köps upp av kinesiska ägare? Ekots reporter i Västsverige, Victor Jensen, har besökt ingenjörsföretaget T-Engineering i Trollhättan, som numera ägs till hundra procent av det kinesiska statliga storföretaget Dongfeng. "Att vara ägd av en kines är en komplexitet", säger VD Klas Lundgren. En av de anställda, Quan Strömberg, ursprungligen från Kina, ser stora skillnader i företagskultur, men menar att den oro som ibland uppstår när kinesiska investerare visar intresse för utländska företag är obefogad. Jerker Hellström, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och försvarsminister Peter Hultqvist intervjuas av Konflikts Ivar Ekman. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Står ryssen för dörren eller har försvarsberedningen fått säkerhetsläget helt om bakfoten? Det politiska spelet gör en extrapodd från och om Folk och Försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Varför bråkar försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström? När får vi en robotarmé? Och är Beatrice Ask Sveriges bästa prepper? Den här gången med Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach, Ekots politikreporter Mats Eriksson och Svenska Dagbladets politikreporter Annie Reuterskiöld.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren.

Oppositionen hotar att fälla försvarsministern när riksdagen öppnar i höst. Finns det något som kan rädda honom kvar? När oppositionen i somras sa att dom saknar förtroende för tre av regeringens ministrar valde Stefan Löfven att behålla sin försvarsminister, bland annat med hänvisning till en orolig omvärld och ett säkerhetspolitiskt läge. Men varför väljer Peter Hultqvist själv att sitta kvar, trots att oppositionen sagt att dom kommer att fälla honom i en misstroendeomröstning i höst? Eller finns det något som kan rädda honom? Sedan berättelsen om Anna Kinberg Batras uppgång och fall: hur har det politiska landskapet förändrats under hennes år som moderaternas partiledare? Med Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg, samt politikskribenten Torbjörn Nilsson och Karin Svanborg-Sjövall, vd på den liberala tanktesmedjan Timbro. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

I vår serie om presidenter och politikers bakgrund inom det militära, har turen nu kommit till Sveriges försvarsminister; Peter Hultqvist (S).

Peter Hultqvist, the Swedish Minister of Defense, joins Julie Smith and Jim Townsend to discuss Sweden's worldview, the current state of transatlantic alliances, Stockholm's relationship with Moscow, and President Trump's upcoming visit to the region.

Swedish Minister of Defense Peter Hultqvist joins Julie Smith and Jim Townsend to discuss Sweden's worldview, the current state of transatlantic alliances, Stockholm's relationship with Moscow, and President Trump's upcoming visit to the region.

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-24_.mp3 Podd72 kan även laddas ned från iTunes och Acast. Läs en längre text från Helahalsingland.se/ledare ”Vi sköt så många vi kunde, men det var ändå för lite” om minnesdagen Podd72 var med när de Svenska Finlandsfrivilligas veteraner hedrades i en ceremoni där Republiken Finlands president, kronprinsessan Victoria, prins Carl Philp, Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S), … Fortsätt läsa #24 De finlandsfrivilligas minnesdag Inlägget #24 De finlandsfrivilligas minnesdag dök först upp på Podd72.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde beskrivs som alltmer osäkert. Flera oppositionspartier vill ge försvaret mer pengar. Men vad vill regeringen? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte är beredd att förhandla i den offentliga debatten om större anslag till försvaret. Han ser  också allvarligt på rapporterna om att Ryssland lagt sig i det amerikanska valet och menar att det inte går att utesluta en likanande händelse i Sverige.Analys av Ekots politikreporter Mats Eriksson.FÖRDJUPNING: Om den feministiska utrikespolitiken: Hur ny är den egentligen och kommer den att märkas under Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd?Hör den före detta utrikesministern Lena Hjelm Wallén (S) och före detta biståndsministern Gunilla Carlsson (M) blicka tillbaka på den politik kring jämställdhet och kvinnofrågor som först under tidigare regeringar. Samt samtal med Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan om vad en feministisk utrikespolitik är, egentligen.

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-15_.mp3 Podd72 kan även laddas ned från iTunes och Acast. I det här specialavsnittet i Podd72 hör du försvarsminister Peter Hultqvist (S) i ett längre samtal om informationskrig: Hur det går till, var kommer det ifrån, vilka problem och utmaningar det skapar och hur kan vi tillsammans hantera det. Några av huvudbudskapen i intervjun: Rysk aktivitet … Fortsätt läsa #15 Lögn & förbannad dikt, samtal med försvarsministern om informationskriget Inlägget #15 Lögn & förbannad dikt, samtal med försvarsministern om informationskriget dök först upp på Podd72.

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

Om svensk trupp i Mali - och hur hänger det ihop med vad vi gjorde i Libyen? Är det ens möjligt att besegra övertygade jihadister med militära medel? Eller kan det ge näring åt mer extremism? Programmet handlar om interventioner och svenska militära insatser i norra och västra Afrika. Sverige deltog i interventionen i Libyen 2011 och finns nu i norra Mali, som en del av FN-uppdraget Minusma.Ekots reporter Fernando Arias har träffat svenska soldater på Camp Nobel i närheten av ökenstaden Timbuktu i norra Mali. Hur ser soldaterna på uppdraget och vad de egentligen kan göra för skillnad?FN-insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i världen och för att få en bättre uppfattning av hotet som soldaterna möter i Mali åkte Konflikts producent Anja Sahlberg till den forna kolonialmakten Frankrike. Hon träffade bland annat den mauretanske journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Lemine Ould M Salem, som själv intervjuat flera högt uppsatta personer inom olika extremistgrupper i Saharas öken, bland annat al-Qaeda i islamiska Maghreb, AQIM, och säkerhetsexperten Alain Rodier, som noga följer utvecklingen i norra och västra Afrika.Sverige var med i den NATO-ledda interventionen i Libyen 2011, något som ledde till att diktatorn Muammar Khadaffi störtades. I programmet möter Konflikts reporter Axel Winqvist svensk-libyern Salah. Han flydde Khadaffis regim 2005, men beskriver situationen i Libyen idag som tusen gånger värre än då. Vad har Sverige för ansvar för det? Gäster i studion är försvarsminister Peter Hultqvist (S), Magdalena Tham-Lindell på Folke Bernadotteakademin och Robert Egnell, professor Försvarshögskolan. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Carl-Magnus & Emma Andrea får hälsotips av försvarsministern. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet  

Sverige samarbetar sedan länge mycket nära försvarsalliansen Nato. Regeringen vill dessutom fördjupa samarbetet med USA. Men absolut inte gå med i Nato? Varför drar dom gränsen just där? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) intervjuas av Monica Saarinen

Om våldets väg från Libyen till Mali. När JAS-plan var med och störtade Khaddafi sattes en kedja händelser igång som leder direkt till den farliga röra som svenska soldater nu ska försöka reda upp i Mali. Hör röster från Karlsborg, Timbuktu och Paris om länsade vapendepåer, islamistiska skuggkrigare och vad Sverige egentligen kan göra i en konflikt vid världens ände. Det har rapporterats en hel del den senaste tiden om att Sverige bidrar med 250 soldater till FN:s fredsbevarande styrka i Mali, Minusma. I dagens program tar vi upp vad som kommer att möta de svenska soldaterna i ökenstaden Timbuktu och dess omnejd. Men för att förstå situationen där börjar vi programmet 2011, då en koalition av länder, inklusive Sverige, gick till angrepp mot Libyen för att skydda civilbefolkningen, framförallt genom att upprätthålla en så kallad flygförbudszon, och sedan för att mer allmänt bekämpa Khadaffis militär. Konflikts Ivar Ekman träffade i veckan Stefan Wilson, överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som deltog i insatsen mot Libyen. Han ringde också upp frilansjournalisten Sarah Topol, som nyligen var i smuggelstaden Ubari, i södra Libyen, och James Bevan, chef för organisationen Conflict Armament Research, som spårar vapen i konflikter runtom i världen. De målar båda upp en bild av hur många tunga vapen lämnade Libyen tillsammans med tuaregsoldater under revolten 2011. Försvarsminister Peter Hultqvist svarar på frågan om Sveriges ansvar för det kaos som uppstått i Libyen efter interventionen 2011. Finns ett direkt samband mellan interventionen i Libyen och det kaos som snabbt uppstod i västafrikanska Mali? Konflikts Anja Sahlberg ställde frågan till två franska experter: Alain Rodier, expert på frågor som rör underrättelseverksamhet, ofta konsulterad i fransk media, och antropologen och forskaren André Bourgeot, som är specialist på den så kallade Sahelregionen, som sträcker sig från Mali och Mauretanien i västra Afrika till Tchad och Sudan i öster. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från ökenstaden Timbuktu i norra Mali, där livet sakta återgår till det normala efter islamisternas kontroll över staden som varade i 10 månader. Med oss i studion för att diskutera de svenska insatserna och situationen i Libyen och grannländerna i söder är Magdalena Tham Lindell, chef för Afrikagruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. En del av de svenska soldaterna som ingår i FN:s fredsbevarande styrka är redan på plats, men de flesta soldaterna åker ner i två omgångar nu i februari och i mars. Ekots Joel Wendle åkte till Karlsborg och regementet K3 och träffade 23-årige Gustaf Stjärneblad från Höganäs och 20-årige Teodor Blidberg från Malmö, som båda kommer att ingå i det svenska underrättelseförbandet som Sverige ställer till FN:s förfogande. Programledare: Ivar Ekman Producent: Anja Sahlberg

Riksdagen ska i år besluta om Försvarets utveckling dom kommande åren. Försvaret säger sig inte kunna leva upp till politikernas önskemål om hur Sverige ska försvaras. Hur kommer den ryska aggressionen mot Ukraina och u-båtskränkningen i Stockholms skärgård att påverka beslutet? Peter Hultqvist (S) intervjuas av Monica Saarinen. Riksdagen ska i år besluta om inriktningen för Försvaret dom kommande åren. Detta sker efter den ryska aggressionen mot Ukraina och efter en konstaterad u-båtskränkning i Stockholms skärgård. Samtidigt säger sig den svenska försvarsmakten inte kunna leva upp till dom ambitioner om att försvara Sverige som politikerna har. Hur vill den nye försvarsministern lösa problemen?  Peter Hultqvist (S) är intervjuas i Ekots Lördagsintervju lördag den 10 januari 2015.

Godmorgon, världens första timme om valet i Ukraina, om ekonomer som blir politiker, om jihadister i Tunisien, Norge som firar den sovjetiska befrielsedagen och krönika av Ulrika Knutson. Panelen diskuterar veckans inrikespolitik. I vår andra timme porträtteras försvarsminister Peter Hultqvist, satir med Public Service, samtal mellan Syd- och Nordkorea, den grå årstiden väntar, ny bok genomlyser 60- och 70-talet, kåseri av Helena von Zweigbergk.

Om Iskanderrobotar, gotländsk sand och hotet från öst. Hur rädda bör vi vara för den ryska militära upprustningen? Och hur mycket borde vi investera för att försvara oss mot den? Hör försvarspolitiker, gotländska bönder och en rysk U-båtsveteran i Kaliningrad om det ryska spöket som än en gång sveper genom den svenska försvarsdebatten. Den ryska enklaven Kaliningrad, 30 mil från Gotland, var i höstas skådeplatsen för en stor rysk-vitrysk krigsövning, kallad Zapad, Väst - 2013. Och i december kom medieuppgifter om att Ryssland - just i Kaliningradområdet -  placerat ut kortdistansrobotar av typen Iskander - robotar som kan bära kärnvapen. Det här är något som oroar svenska försvarspolitiker och just upprustningen i Kaliningrad har använts som ett skäl för att Sverige bör satsa mer på sitt försvar. Men hur ser hotet från Ryssland i själva verket ut? Och hur ser ryssarna själva på det? I programmet hör vi reportage från Kaliningrad, där Konflikts Johanna Melén bland annat träffar Vasilij Besedin, u-båtsveteran som var med ombord U 137, den sovjetiska ubåt som gick på grund utanför Karlskrona 1981. Till en förrådsbyggnad på det avmilitariserade Gotland anlände i höstas 14 stridsvagnar. Men hur långt räcker de för att försvara Sverige? Konflikts Ivar Ekman besöker ön och pratar rysskräck och svensk försvarspolitik med bland andra historikern Åke Sandström och moderatpolitikern Rolf K Nilsson. I Sveriges riksdag träffar Konflikts Daniela Marquardt försvarspolitikerna Allan Widman (fp), Torbjörn Björlund (v), Peter Hultqvist (s) och Cecilia Widegren (m) för att höra deras argument för hur det svenska försvaret bör formas utifrån utvecklingen i Ryssland. Gäster i studion är Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och säkerhetspolitisk analytiker vid vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sven Hirdman, tidigare Moskvaambassadör och statssekreterare på försvarsdepartementet samt Jan Leijonhielm, före detta ansvarig för Rysslandsstudierna vid FOI. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sr.se

Socialdemokratins kris tycks bara bli djupare. Både politik och ledarskap svajar och efter den senaste dramatiken kommer Ekots Lördagsintervju den här veckan att handla om socialdemokratins kris. När programmet sänds är det fortfarande oklart vad partiordförande Håkan Juholt kommer att säga på sin till lördagseftermiddagen annonserade presskonfrerens. Fyra tunga socialdemokrater är gäster i Lördagsintervjun idag: Peter Hultqvist, ordförande för Socialdemokraterna i Dalarna och med i partiets verkställande utskott, Helen Hellmark Knutsson, vice ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län och oppositionslandstingsråd, Ilmar Reepalu, Kommunstyrelsens ordförande i Malmö och vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting samt Marita Ulvskog, EU-parlamentariker och före detta partisekreterare. Den tidigare annonserade intervjun med biståndsminister Gunilla Carlsson utgår därmed. Programledare är Tomas Ramberg.