Podcast appearances and mentions of maria westerberg

Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Vi direktsänder från en taggsvampskog i Värmland och besöker Trönninge ängar i Halland där man fått tofsvipor och rödbenor att öka genom att skjuta räv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.Programledare är Joacim Lindwall.

Ovanliga lavar och mossor trivs i dimman som uppstår kring den brusande Handölsforsen i Jämtland. Och i Hälsingland leker harren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet. Tillsammans med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen. I södra Hälsingland får vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.I veckan har det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.Programledare är Joacim Lindwall.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.Programledare är Joacim Lindwall.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar. På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbro och Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westin som blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon. Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.Programledare är Mats Ottosson.

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven. För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar sålljordstjärna på Klövberget i Tyresö. I Skuleskogens nationalpark används metalldetektor för att inventera långskägg. Den här morgonen finns vi på Klövberget i Tyresö utanför Stockholm. Här finns ovanliga lavar, som gulvit blekspik, och ännu ovanligare svampar. Röksvampen sålljordstjärna har bara hittats på två platser i hela landet, och Klövberget är en av dem. Dessutom kikar vi in i de vindlande grottgångarna som bildats under de stora stenblocken vid bergets bas. Här börjar fladdermössen göra sig hemmastadda inför vintern.Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev har sällskap av Jonas Hedlund och Martina Kiibus, naturguider på Tyresö naturskola, och vi får också höra biologen Raul Vicente.I Skuleskogens nationalpark är en del träd draperade i långskägg, en lav som ser ut som glest julgransglitter och kan bli 10 meter lång och därmed är världens längsta. För snart 40 år sedan inventerades träden här, och vid de träd som hade långskägg grävdes en metallbricka ner. Nu återvänder forskarna, med metalldetektor i hand, för att se hur det har gått. Resultaten i den världsunika undersökningen visar på en 40-procentig minskning av den rödlistade laven.Och så följer vi med på releaseparty. 2 000 grönfläckiga paddor som fötts upp på Nordens Ark i Bohuslän har släppts ut på Öland för att förstärka de små populationer som finns av den sårbara arten där.Eva Allestedt hittade en svamp som ingen annan hittat i Sverige förut - och nu ska hon få namnge den. Vi pratar med henne och med svampexperten Aleks Tudzarovski om en bläcksvamp som ser ut att få ett veckat namn.Och vart ska man gå i oktober för att se riktigt snygg, utmanande, sirlig och köttig konst? Till svampskogen förstås. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg tar oss med till en höstsalong med titeln konstnärlig frihet.Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från ett dike norr om Mönsterås där gäddorna leker. Vi möter mannen som spelat in alla fåglar i Västerbotten - nästan. Fältreporter Lisa Henkow finns vid ett dike norr om Mönsterås bland lekande gäddor. Här undersöker forskarna Petter Tibblin och Hanna Berggren från Linnéuniversitetet gäddorna, och hur det går för deras lek utmed kusten. Den stora mängden fisk lockar även till sig havsörnar och glador, och har vi riktig tur kan vi få se en utter!Och så möter vi Lars Edenius som samlar på fågelläten. Han har gett sig själv utmaningen att spela in alla Västerbottens häckande fåglar - och han är nästan i mål.Vi fortsätter att frossa i fåglars läten. När vi frågade er lyssnare vilka fågelläten ni tycker mest om fick vi en enorm respons. Vi får lyssna till några av era favoriter under morgonen.Vad gjorde kopparödlorna under Eva Bisells säng? Vi ber kräldjursexperten Claes Andrén förklara hur de kommit in och berätta om det är vanligt att de övervintrar i hus.Vi ringer upp Stina Nyström på WWF för att höra om en ny undersökning om valarnas rörelsemönster. De rör sig tusentals mil varje år längs så kallade blå korridorer - där hoten blivit allt fler mot valarna.Och valen har faktiskt en huvudroll även i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Joacim Lindwall.

I byn Puoltsa hoppar älgar in i hästhagarna. Vi möter kanadagäss i Kalmar och lär oss vilka dagfjärilar som är först ut på våren. Fjällkantens älgar vandrar långa sträckor. På sommaren håller många till i fjällbjörkskog och videsnår. Under vintern vandrar de ner till tallskogarna för att beta tallbarr. Stora mängder älg kan man se längs de vägar som går in mot fjällkanten. Det gäller särskilt hemma hos renägaren Matti Blind-Berg i fjällbyn Puoltsa, mellan Kiruna och Nikkaluokta i Lappland, där ibland upp till 50-talet älgar kan hoppa in i hästhagarna med islandshästar för att äta av deras hö.Fältreporter Thomas Öberg möter Matti Blind-Berg och älgarna. I programmet medverkar också Fredrik Stenbacka, fältkoordinator i SLU:s stora forskningsprojekt om älgar. Han är här för att märka och följa älgarna vid fjällranden. Hur vandrar de och varför? Vad söker de under sina vandringar? Hur klarar älgen klimatförändringar?I en park i Kalmar möter vi kanadagåsen. Fågelskådare Gigi Sahlstrand berättar om hur den kom till Sverige och hur man bäst skiljer den från vitkindad gås.Soliga marsdagar har lockat fram vårens första dagfjärilar på många håll. Biolog Helena Lager guidar oss till vilka de tidigaste fjärilarna är.Förra året märkte Anna-Lena Persson att det inte bara var dahlior i hennes övervintrade krukor. Utan bin också - tapetserarbin! Nu undrar hon hur hon ska ge den nya generationen en bra start på livet, i år. Vi ringer upp ekolog Maj Rundlöf för att få svar.Och så är det SM i stubbsittning i helgen! Vi ringer upp Bosse Rosén för att höra vad det egentligen handlar om.När nyhetsflödet blir för tungt att bära vänder sig veckans kråkvinklare Maria Westerberg till naturen - inte för lugnet, utan för en annan sorts nyheter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi möter internationellt prisade fågelfotografen Jonas Classon. Och sänder från Vinteråsens naturreservat där mossorna spelar huvudrollen. Hösten är mossornas tid Vid den här tiden på året står mossorna ut med sin grönhet. Vi lär känna deras levnadssätt och spännande samliv, och knep för att överleva torka. Det handlar om vår längsta mossa; näckmossan som växer i bäckar och kan bli en meter lång, och fickmossa som har sin egen variant av vattenflaska. Linda Birkedal är mosskännaren som tillsammans med fältreporter Lisa Henkow guidar oss i mossornas gröna universum. Platsen är Vinteråsens naturreservat utanför Örebro. Jonas Classon och lappugglorna För tio år sedan var Jonas Classon en pojke som längtade ut i världen efter att ha spenderat flera år på sjukhus. Det var då han mötte lappugglans blick - och livet tog en annan riktning. Nu - 24 år gammal - är han en internationellt prisad fågelfotograf. Mats Ottosson har träffat honom. Och så hör vi hur det går för den hotade Gullspångslaxen. Anna Hagelin från Länsstyrelsen i Värmland berättar om nya resultat i ett projekt för att rädda den unika laxstammen. Varför lägger getingar så mycket energi på att föda upp så många avkommor och sedan låta de flesta av dem dö på hösten? Det undrar Naturmorgonlyssnaren Qina Hermansson som också gör sitt bästa för att leva i fredlig samvaro med de svartgula steklarna. Vi skickar frågan vidare till entomolog Magnus Stenmark. Och i veckans kråkvinkel suckar Maria Westerberg över detta att vi samlar och samlar och ordnar och ordnar. Blir vi någonsin klara? Programledare är Karin Gyllenklev.

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturvård kan vara försiktiga och varsamma åtgärder men kan också kräva grävskopor och rejäla tag. Lögdeälven är ett av de skogsvatten som under lång tid användes för flottning. Timmer transporterades i strömmen från skog till kust. Men det raka och likartat strömmande vattnet passar inte alla organismer. Magnus Lindberg från länsstyrelsen i Västerbotten arbetar med att restaurera älven. Reporter Jonatan Martinsson sänder från Storfallsforsen uppströms Nordmaling. Hartsöarkipelagen är känd för sitt fågelliv. Fågelföreningen Tärnan räknar in silvertärnor, kustlabbar och havsörnar. För örnarna går det bra, medan Europas största tärna, skräntärnan, behöver hjälp på traven. Reporter är Lena Näslund. Melker och Tage Torstensson, som är tio och åtta år, undrar över kopparödlorna i sin trädgård. Hur många ungar får de till exempel? Melker och Tage har sett tre eller fyra stycken. Vi ringer upp reptilexpert Claes Andrén som också får förklara varför kopparödlorna saknar ben. Från kopparödla till snok. Vi fick en lyssnarfilm skickad till oss. Det visar hur en snok har fångat en stor abborre och kämpar för att svälja bytet. Hur är det bara möjligt? Och varför ringlar snoken iväg baklänges med sitt stora byte? Också det får reptilexpert Claes Andrén svara på. I en liten damm i Skåne letar reporter Hjalmar Dahm efter vattensalamandrar tillsammans med groddjurskännare Didrik Claesson. Och i veckans kråkvinkel blir vi bjudna att slå oss ner på första parkett till den föreställning som heter Sommar. Den som bjuder in är poeten och konstnären Maria Westerberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Tredjeklassarna i Särö sätter upp fågelholkar de byggt själva. Och vår fältreporter sänder från Stenshuvud där besökstrycket ökat - en utmaning för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson. I Stenshuvuds nationalpark i Skåne blommar backsipporna på sluttningen mot havet och i skogen bildar vitsippor och gulsippor en matta. Hur kan nationalparken ha kvar de kräsna och karismatiska backsipporna, samtidigt som slitaget och besökstrycket ökar i pandemitider? Och hur ska den ensamma kattfoten åter bli livskraftig och finnas kvar? Morgonens fältreporter Lisa Henkow samtalar med förvaltaren Ida Lundqvist och naturguiden Simon Lundin om arbetet med att stärka livsmiljöerna - bara för att det är nationalpark innebär det inte automatiskt att alla arter överlever. En ser ut som en ren. En annan är inspirerad av spelet Fortnite. En tredje har en bild av en ekorre med ett kryss över. Fantasin har flödat när tredjeklassarna på Särö skola byggt sina fågelholkar, och de har nu fått pris för andra gången för sitt uthålliga arbete. Jenny Berntson Djurvall följde med skolbarnen ut när det var dags att sätta upp årets holkar. Och så söker vi svar på en rad mysterier. Var det månne en äkta enhörning som Anna-Lena Lestander hittat? Och vad var det för underligt djur som satt på garagedörren när Edvin Olson kom hem från skolan? Och hur kommer det sig egentligen att älgar har så lång överläpp? I veckans kråkvinkel vill Maria Westerberg vara som våren: En snäll superhjälte. Programledare är Mats Ottosson.

Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter naturvårdaren och författaren Ola Jennersten för att uppleva naturlycka i såväl Indien som Uppland. Och hur många arter blev det för Mats Ottosson i podden Varenda underbar liten art? Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Artglädje och naturlycka är ledorden för Naturmorgon denna lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns vid en sprakande lägereld i Uppland tillsammans med biologen, naturvårdaren, författaren och naturfotografen Ola Jennersten. En eld i mörkret är en magisk plats för berättelser och vi ska följa med till Fjärran Östern och arbetet för att rädda den sibiriska tigern, till Indien och Djungelbokens tigerlandskap och inte minst till vårt svenska landskap. För i den nyutkomna boken Naturlycka porträtterar Ola Jennersten eldsjälar som vårdar ängar och skyddar skogar och ger handfasta tips på vad vi alla kan göra för att göra omgivningen mer beboelig för allt från småkryp till igelkottar och på upplevelser för oss själva. Olas gård kryllar av bihotell och fågelholkar. Bland storverken finns både nyskapad ängsmark och en damm. Och naturlyckan i det vi har nära hittar vi också i podden Varenda underbar liten art. I den har Naturmorgons Mats Ottosson letat arter runt sitt fritidshus tillsammans med inbjudna gäster. Nu är vi framme vid det sista avsnittet och det har blivit dags att summera. Hur många arter har det blivit - hittills? Och hur funkar egentligen det här med artglädjens psykologi? Vi pratar också med Niklas Aronsson, redaktör Vår fågelvärld, för att höra varför pilfinkar och gråsparvar så ofta hänger i flock vid fågelmatningen. Och så har flera lyssnare hört av sig och undrat över varför det ligger så många granskott på marken i år. Vi ringer upp Ulfstand Wennström på Skogforsk för att få svar. I veckans kråkvinkel går Maria Westerberg ut. För hoppet är ute, har hon hört. Med sig har hon en hink dyig jord som hon matar sina nyplanterade lindar med. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi vandrar uppför ett ovanligt blommigt fjäll - blomsterfjället Hamra i Härjedalen. Och spanar efter sandödlehanens gröna sidor i Lilla Uttervik. Programledare är Mats Ottosson. På lördag ska vi vandra uppför blomsterfjället Hamra i Härjedalen. Här växer inte mindre än runt 400 arter i sydsluttningen, allt från den högresta tortan till den sällsynta lilla orkidén vityxne. Hamrafjället har under lång tid varit känd av botanister, både inom och utom riket, för sin blomsterrikedom. Men vi ska också få lära oss att fjällvandra - vad man ska tänka på och vad ska man ha med sig? - av de erfarna fjällvandrarna Eva Wallstam och Bo Stenson som har vandrat både i de svenska fjällen och Alperna. Evas hjärta klappar dessutom lite extra för Hamrafjället eftersom hon delvis är uppvuxen här. Fältreporter är Joacim Lindwall. Det finns tre ödlearter i Sverige. Två är ganska vanliga medan den tredje, sandödlan, har det tuffare. Den behöver nämligen både sol och sand för att äggen ska kläckas. I Lilla Utterviks hage utanför Nyköping skapas nu mer livsutrymme för både sandödlan och andra sandälskare. Reporter Lena Näslund besöker hagen tillsammans med Kajsa Mellbrand från länsstyrelsen och kommunekolog Stefan Andersson. Och så fick vi en film från Hans-Elof Olsson på Norra Skaftö i Bohuslän på två tätt omslingrade huggormar. Handlar det om kärleksmöte eller bråk? Reptilexperten Claes Andrén svarar. I veckans kråkvinkel hyllar Maria Westerberg gräsen. Som ger liv åt antiloper och gäss och växer i öl och i bröd. Programledare är Mats Ottosson.

Vi firar årets ljusaste helg i midnattssolens land - vår fältreporter sänder direkt från lågfjället Dundret. Och så träffar vi fågelungar - stenskvättor, knipor och hackspettar. Programledare Mats Ottosson. Alldeles söder om Gällivare i Lappland ligger lågfjället Dundret, 823 meter högt. Hit kommer många för att beundra midnattssolen och den fantastiska utsikten. Så också vår fältreporter Thomas Öberg som tillbringar midsommarnatten på fjället. Och finns med oss i sändningen den påföljande morgonen tillsammans med Kjell Holmbom, friluftsfrämjare från Gällivare och Marie Riskilä, fågelskådare från Koskullskulle. För två veckor sedan låg snön på fjället, men nu är det full vår här med blommande krypljung och häckande fjällpipare. Och ja, det är verkligen barnkammartid i fågelvärlden nu. Vi möter några av stenskvättans ungar tillsammans med en riktig kännare: Annika Rastén. I femton års tid har hon ringmärkt stenskvättans ungar i ett forskningsprojekt lett av Sveriges Lantbruksuniversitet. Och hon har stenkoll - kan avgöra på dagen hur gammal en fågelunge är och kan tyda stenskvättans olika varningsläten. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med henne ut på en runda till de nykläckta ungarna i steniga landskap i Uppland. Fågelungar i mängd fick Mikael Lundgren se i sommarstugan i Luleå skärgård. Ur knipholken hoppade inte mindre än 18 ungar, och en mamma, ut och spatserade iväg. Filmen som fångade den fantastiska upplevelsen har spridit sig på nätet och vi får en pratstund med Mikael. Och nu är sommaren här. Eller hur är det - finns magiska sommarbad och blommiga skogspromenader på riktigt, eller är det bara en kort föreställning tills den vanliga verkligheten tar vid? Maria Westerberg ställer sig frågan i veckans kråkvinkel. Nu är tid för svärmerier. Eller i alla fall för svärmare. Vi pratar med Marie Hjälmarö som såg en maffig limegrön larv i augusti och nu i juni fick se den vuxna insekten - en ligustersvärmare. Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson hjälper oss att svara på frågor som vem som kan äta en så stor fjäril och hur länge den lever. Programledare är Mats Ottosson.

Ett hållbart skogsbruk är nödvändigt för naturen - men också för att skogsbruket ska överleva ekonomiskt, menar skogsprofessor Sten B Nilsson. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vad menas med hållbart skogsbruk? Och vad behöver svenskt skogsbruk göra för att bli hållbart, på riktigt? Det borrar vi i i lördagens Naturmorgon. Vi intervjuar Sten B Nilsson, skogsprofessor med internationell erfarenhet. Han menar att svenskt skogsbruk måste tänka om för att vara relevant i framtiden. I stället för att utgå från ekonomin, som man gör i dag, måste man utgå från ekologin - ja själva biologin. En nödvändighet för naturen, men också en ekonomisk nödvändighet: Virket blir osäljbart på en internationell marknad om man inte kan visa att det kommer från ett hållbart skogsbruk, säger Sten B Nilsson. Han menar att även miljörörelsen behöver tänka om och ha mer konstruktiva förslag kring hur framtiden i den svenska skogen ska se ut. Vi har också ställt frågan om hur vi ska nå ett hållbart skogsbruk - och vad det egentligen är - till en rad företrädare inom den svenska skogen. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall knyter ihop de skogliga trådarna  hemifrån en skogsägare i Jämtland, Kerstin Dafnäs. Hon är ordförande för den kvinnliga skogsägarföreningen Spillkråkan, som bland annat vill öka kunskapen om hållbart skogsbruk. I veckans kråkvinkel hyllar Maria Westerberg "ifreden" på en värmländsk myr. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I en skog i Bergslagen samtalar poeten Jonas Gren med Mats Ottosson om vad naturen spelar för roll i poesin. Vi besöker äldreboendet när naturen flyttar in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Som en avslutning på Litteraturveckan i P1 tillbringar vår fältreporter Mats Ottosson morgonen i en skog utanför Grängesberg tillsammans med poeten Jonas Gren. Vad spelar naturen för roll i poesi och annan litteratur? Och går det att hitta poesi även i en fackbok om blommor eller fåglar? Jonas Grens senaste diktsamling heter Dälden, där de blommar och han är också aktuell i Riksteaterns föreställning Nationalparken. Och poesin finns kanske också på en gammal trädstam där insekter gnagt fram en trasslig, ålderdomlig skrivstil. Poeten och konstnären Maria Westerberg står för veckans kråkvinkel - om att få fatt i orden som sliter sig loss ur naturen. Ulrik Alm gör lite tvärtom. Han tar helt handfast tag i naturen och tar den med in på olika äldreboenden. I ett reportage av Sanna Ekstedt Larsson följer vi med till Kungshults vårdboende dit Ulrik Alm plockat med både videung och en levande mask. Vi pratar med biologen och konstnären Emma Tinnert om vilka dagfjärilar man kan ha chans att se så här tidigt på våren. Och får koll på vad regeringens vårändringsbudget betyder för naturen.  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vingar har utvecklats fyra gånger under evolutionens gång. Hur kommer det sig? Och så reder vi ut hur bältdjuret - armadillon - tog sig till Country music hall of fame. Programledare: Joacim Lindwall. Vissa uppfinningar i naturen är populärare än andra. Vingar har till exempel utvecklats inte mindre än fyra gånger under evolutionens gång, medan till exempel luftballonger och helikoptrar lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Och hur är det med andra funktioner och företeelser som uppkommit flera gånger, som fenor, hjärnor, saliv och ögon? Det här reder fältreporter Anneli Megner Arn ut tillsammans med biologen Rasmus Hovmöller. De sänder från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Och så stiftar vi bekantskap med ett udda men charmigt däggdjur - bältdjuret, eller the armadillo på engelska. För det är till USA vi ska, till Austin, där det niobandade bältdjuret på 1970-talet kom att bli en symbol för en hel musikscen. Ja, hur kom det sig att bältdjuret blev ärkecountryhippien nummer ett? Mats Ottosson frågar konstnären Jim Franklin som målat bältdjuren från 1970-talet och framåt - ändå till en ny utställning på Country Music Hall of Fame i Nashville. I veckans kråkvinkel tittar Maria Westerberg ut på sitt snöbeklädda och vildvuxna äppelträd och lovar att aldrig beskära det. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från en återskapad våtmark i Halland. Våtmarker är viktiga för både grundvatten och biologisk mångfald. Vi möter Reino som följt den svarta rödstjärten i 40 år.Programledare Joacim Lindwall. Efter två torra somrar är vatten i vårt medvetande. Hur får vi vattnet att stanna kvar i markerna? Lyckas vi med det nyskapas grundvatten men vi får också ett rikare ekosystem och mindre övergödning. Sumpskogar, strandängar och mader ska restaureras och nyskapas. Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns vid Stjärnarps våtmark utanför Halmstad tillsammans med Magnus Redegard från Länsstyrelsen i Halland, biologistudenten Moa Pettersson och John Strand från Hushållningssällskapet. 1978 flög en liten diamant framför loket som Reino Andersson körde, i Sannegårdshamnen i Göteborg. Diamanten var en svart rödstjärt - för många en ganska okänd fågel. Sedan den dagen har Reino haft en relation till den svarta rödstjärten, och kartlagt den in i detalj. Hur dess historia hänger ihop med andra världskrigets ruiner får vi höra i ett reportage av Mats Ottosson. I vår poddserie Svampgalen har vi hunnit fram till avsnitt nummer fem. Och nu börjar det bli giftigt. Men vad är egentligen ett svampgift? Vi möter bland annat en av Sveriges farligaste svampar - gifthätting. Och vad är det för levande varelser som en humla och en skalbagge har på ryggen - är det deras ungar eller något helt annat? Vi ringer upp en expert. I veckans kråkvinkel vill poeten och konstnären Maria Westerberg att det ska vara okej att sörja en förlorad skog. Programledare är Joacim Lindwall.

Den här helgen är det många som rapporterar in sina vårtecken till Vårkollen. Naturmorgon kör en egen vårkoll i sändningen från Hjälstaviken utanför Enköping. Programledare är Mats Ottosson. Den här helgen är det många som håller lite extra koll på vårtecken som blommande sälg, nyutslagna björklöv och doftande vitsippsmattor. För fjärde året i rad ordnas nämligen Vårkollen av Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Flera tusen människor rapporterar in sina vårtecken i det som kallas medborgarforskning. Kjell Bolmgren från SLU och Magdalena Agestam från Stockholms botaniska sällskap är några av dem som håller i trådarna. Båda medverkar i Naturmorgons direktsändning från Hjälstaviken utanför Enköping på lördag. Där har vi nämligen vår alldeles egna vårkoll koll på sippor och sälg förstås, men också på vårfåglarna som just nu väller in över landet. Där har vi extra hjälp av fågelskådaren Gigi Sahlstrand. I vecpans kråkvinkel undrar poeten och konstnären Maria Westerberg  vimmelkantigt vårfrälst vad man ska med förståndet till när liljekonvaljerna är på väg upp ur jorden. Och på plats vid Hjälstaviken finns både reporter Lena Näslund och programledare Mats Ottosson.

I marsnatten hoar ugglorna. Vår fältreporter Martin Emtenäs lär känna en av de vanligaste - kattugglan. Vi träffar också en långsprötad silverfisk. Programledare är Joacim Lindwall. Vårvinter! Det är en bra säsong för att lyssna på ugglor. Vår fältreporter Martin Emtenäs hölls vaken av en ihärdig kattugglas sång häromnatten. Och nu beger han sig till sjön Käxten i Östergötland, för att tillsammans med ugglekännarna Stig Lindvall och Rickard Fredriksson lära sig mer om denna uggla. Förr i tiden ansågs den förebåda ond bråd död. Vilket givetvis är sant - om man är en sork. Och så träffar vi den långsprötade silverfisken Frans. Han ser ut ungefär som en vanlig silverfisk, men är lite större, har längre stjärtspröt och antenner, mer hår på kroppen och en gulvit mustasch i ansiktet. Han blev sambo med entomologen Scarlett Szpryngiel när hon fick i uppdrag att närstudera hans art, den långsprötade silverfisken Ctenolepisma longicaudat. Den nya arten har börjat sprida sig i Sverige på senare år. Eftersom den gillar att äta papper finns oro att exempelvis museisamlingar kan skadas. I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg trött och förbannad. Hon går ut i den segdragna vintern och låtsas att hon är fri. Och så gäller det ju att hänga med från början när våren rullar in. Vi presenterar ett helt nytt avsnitt i förra årets succépodd, Mats Ottossons fågelsångskola. Dags att lära sig hackspettarnas trumningar! Vi pratar med Michael Lundin som varvar jobbet som bilmekaniker med att dyka ofta och mycket. För några veckor sedan hittade han Sveriges första bekräftade exemplar av nakensnäckan gultoppad volangnuding. Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons redaktion frossar i de naturböcker som givits ut under 2017, tillsammans med inbjudna gästen Maria Vildhjärta Westerberg, författare och pinnplockerska. Programledare är Mats Ottosson.

Maria Westerberg från tv-programmet "Junk" hälsar på hos Amelie och Lois för att visa vad mycket coola saker man kan göra av gamla grejer!

Vi sänder från Ljungby berättarfestival med Maria Westerberg, Johannes Söderqvist och Marianna Agetorp. Och så åker vi till Finland där unika sälar lever i sjön Saimen. Programledare Mats Ottosson.

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar.Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats. I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskanom vi stannar upp och lyssnar.Hör Stinas möte med Maria söndag 26 juli kl 22.05-23.00 - Maria som ser sig som en utrotningshotad art. Detta är en återutsändning av ett tidigare program och därför kan du inte ringa in. Maila när du vill till sondagsstina@sverigesradio.se Söndagarna med Stina Wollter kommer igång med nya direktsända möten den 23 augusti.

Jag hörde en form som viskade där i skogen. Jag hade inte hört den om jag kommit direkt från gatans larm. Men nu kunde jag förnimma den och när jag tog den i min hand viskade den inte längre. Den talade, nästan ropade. Och jag lyssnade och blev lite förändrad. Stina Wollter Vid vägs ände, i ett hus i naturens färger med skogen som en vägg vid tomtkanten lever och skapar Maria Westerberg som också kallar sig Vildhjärta. Här har hon funnit en tillvaro som passar henne, bortom huslig lycka och karriärstegar. Stina åkte och hälsade på och fick stiga in genom en öppning i den där väggen och trädde därmed in i en värld som vid första ögonkastet kanske bara ser ut som en vanlig skog men i Vildhjärtas sällskap plötsligt förvandlas till en befolkad, ja, besjälad plats.  I Vildhjärtas fotspår träder gestalter och berättelser fram som har något viktigt att säga nutidsmänniskan…om vi stannar upp och lyssnar. Hör Stinas möte med Maria, som ser sig som en utrotningshotad art. Du som lyssnar, vill du berätta om vad skogen gör med dig? Om vilka platser som betyder mest för dig? Om var du läker? Har du hittat en livsstil som passar ditt väsen perfekt? Vad har du behövt stänga dörren till för att hitta dit? Är du också en vardagsfilosof? Vad har du kommit fram till? Vad du än vill prata om, ring 018 – 17 40 20 under sändning eller maila till sondagsstina@sverigesradio.se

Ett brutet finger är ödesdigert för en fladdermus. Fältreporter Anneli Megner Arn besöker den enda plats i Sverige där vilda fladdermöss som råkar vakna mitt i vintern eller fått hål i flyghuden får hjälp att återfå hälsan och komma tillbaka till naturen. Fladdermöss är som små hundar till sättet, väldigt sociala djur berättar Anneli som har med sig biologen och fladdermuskännaren Tom Arnbom på Värmdö nära Stockholm. Maria Westerberg plockar pinnar och visdomsord ur mossan i de värmlandska skogarna. Hon är konstnär och hennes verk förmedlar kärlek till skogens alla livsformer och magi. Men hon känner också förvivlan över kalhyggen, vägrar att förstå att det ska vara nödvändigt att göra så med naturen - hör henne i Jenny Berntson Djurvalls reportage. Eremitkräftan var rätt svar på förra veckans tävlingsfråga. Här berättar Emma Nohrén på Havets Hus i Lysekil mer om det spännande djuret. Fet, mossig och insnöad? I veckans Kråkvinkel ser vår krönikör Tina-Marie Qwiberg tillbaka på det gångna året och utfärdar nyårslöften inför det nya. Finns det bara koltrasthanar på vintern? Var håller honorna hus? Vilka strategier för att överleva har våra småfåglar vintertid? Och hur ser egentligen hackordningen ut vid fröautomaterna? Vi får många frågor kring vintermatning av fåglar från våra lyssnare. Jan-Åke Nilsson, ekologiprofessor i Lund, har forskat på hur bl a blåmesarna bär sig åt för att klara vintern, och rätar ut en del av frågetecknen. Svenska Artprojektet - det stora forskningsprojektet som siktar på att inventera och redovisa alla Sveriges djur och växter - fyller tio år. Strax före jul beslutade regeringen att projektets budget skall skäras ned med tio miljoner kronor, vilket kan gå ut över den hyllade bokserien Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Ulf Gärdenfors, ansvarig för taxonomiprogrammet, berättar om projektet. Mitt under programmet dök kollegan Tomas Lindberg upp - med en kattuggla i en kartong under armen! Ugglan hade fastnat i ett träd i vingen men såg för övrigt oskadd ut. Tom Arnbom rådde oss att ge den lite vatten och sedan kontakta www.viltrehab.se som kan hjälpa till med kontakter till närmaste vårdare. Programledare var Lasse Willén.

Årets första Naturmorgon ska vi återhöra reportage och sändningar från året som gått. Bland annat det här: Nybyggarskog i Gallejaur. I början av hösten sände Thomas Öberg från den lilla nybyggarbyn som blev känd från tv-dokumentären om systrarna Karlsson. De hade skött sin gård och naturen runt omkring byn så varsamt att Gallejaur idag är skyddat både som kultur- och naturreservat. I den fina gamla skogen bakom de timrade husen mötte Thomas upp biologen Mats Karström. Vildhjärtat i skogen. Författaren och konstnären Maria Westerberg ser sig som en annorlunda typ av skogsarbetare. Varje dag gör hon ett nytt konstverk från material hon hittar runt sitt hem i Tortan i Värmland. En regnig höstmorgon sände Naturmorgons Therese Forsberg från hennes trakter och det blev ett samtal om hur hon ser på skogen. Iskallt vid Nyköpingsån. Året slutar som det börjar, med en kall och snörik vinter. I januari promenerade vår reporter Lena Näslund längs Nyköpingsån på span efter tåliga fåglar och också efter kaveldun. I sällskap hade hon ornitologerna Bertil Karlsson och Janne Gustavsson. Borra sig ner genom naturhistorien. I somras åkte biologen Andreas Vedman och fältreporter Joacim Lindwall till högmossen Lomsmuren (jo, det stavas faktiskt så) mellan Sandviken och Gävle. Med sig hade de en jättelång borr. Och genom borrprover kunde de berätta om hur naturen på den här platsen ändrats genom årtusendena. Det blir också en kråkvinkel om julgranar av Thomas Öberg och så är tävlingen tillbaka i vanlig ordning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Den här filmsekvensen kom från Tommy Andersson i Agunnaryd i veckan: Hej. Jag har foderplatser för viltet i vinter. På ett ställe i skogen så har vi en rundbale till rådjur och hare. Men i dag på förmiddagen när jag kom ner dit så hade det byggts om till grishotell. Två vildsvin hade kurat ner sig i gräset, tyvärr fick jag bara med den ena på film. Önskar er alla ett Gott Nytt År MVH Tommy Andersson

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I tio år har Maria Westergren gått i skogen och plockat pinnar. Täljer till och skriver pinnens berättelse. Idag försörjer hon sig på skulpturerna. - Det var stressigt förr. Pinnarna skrek åt mej. Ta mej, tälj mej, tälj min historia. Jag fick ta semester i nationalparker! Där är förbjudet att ta nåt från marken, säger Maria Westerberg som i höst kommit ut med Vildhjärta en kär lek mellan människa och skog. Dreven går i Värmland. Älgar skjuts och vargar springer undan ropen i skogen. Författare och konstnär Kerstin Högstrand jagas av ångesten. I vargtimmen. När hon tillåts tina upp arbetar hon med Ärevarv och straffrundor, del två i brevväxlingen med konstnären Lars Lerin. Och en berättelse om en flicka på en flotte av flätade orm

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I programmet hör vi först riksspelekvinnan Maria Larsson och Johannes Söderqvist spela en schottis Gropas Yrsnög !!! Ett program av Sigrid Flensburg.