Podcasts about nairobis

Nairobis Rodríguez, periodista del estado Sucre

Nairobis Rodríguez, periodista del estado Sucre

Our very first guest is shaking it up this episode ✨ The gworls explore the world of Gin and Nairobis drinking culture, so ya know the stories got juicy

Wie Menschen mit Löwen und anderen Wildtieren zusammenleben, weiß Julia Linn

Ilmaparandajas on sel nädalal külas Miltton Eventsi tegevjuht Lehari Kaustel, kes sai hiljuti kuldmunade konkursil mitu auhinda Nairobis ÜRO kliimaassamblee korraldamise eest ja tekstiilikunstnik Reet Aus. Jutuks tuleb elu ja äri Aafrikas, suure kliimaürituse korraldamise detailid ja tekstiiliprügi tulevik. Saatejuht on Mart Valner

Dandora - so heißt Nairobis größte Müllhalde. Wie ein stinkender Ozean erstreckt sich die Müllkippe über eine riesige Fläche, auf der viele Menschen von dem leben, was andere wegwerfen. Hunderte sind dort damit beschäftigt, den Abfall anderer zu trennen und mit dem Verkauf von Plastik oder Metall Geld zu verdienen. Auch Kinder arbeiten auf dem Müllberg. Aber rund um die Halde gibt es auch ein paar positive Geschichten.

Faith Kasina stammt aus Kayole, einer informellen Siedlung in Nairobi, der Hauptstadt Kenias. Gemeinsam mit fünf anderen Frauen hat sie das Kayole Community Justice Center gegründet, eine Organisation, die unter anderem Polizeigewalt dokumentiert. Denn immer wieder kommt es in Kayole zu Übergriffen durch die Polizei und sogar zu aussergerichtlichen Hinrichtungen. Für die Bevölkerung würden solche Vorfälle ... >

Nairobi, die Hauptstadt und wirtschaftliches Zentrum Kenias, aber man nennt sie auch die Stadt der Slums. Metropole in Ostafrika. Dem wohlhabenden Westen der Stadt, dem "Upper Nairobi", stehen im Osten die armen "Eastlands" gegenüber. 60 Prozent der Einwohner leben in Slums und viele von ihnen hauptsächlich vom Abfall der Weststadt. Auf Nairobis größter Müllhalde, Dandora, sind Hunderte Menschen damit beschäftigt, den Abfall zu trennen und mit dem Verkauf von Plastik oder Metall umgerechnet einen Euro am Tag zu verdienen. Auch Kinder arbeiten auf dem Müllberg.

Wie ein stinkender Ozean erstreckt sich die größte Müllkippe Nairobis über eine riesige Fläche. Die Müllhalde heißt Dandora. Und sie ist zugleich auch Lebens- und Arbeitsort zahlreicher Menschen. Autorin: Antje Diekhans Von Antje Diekhans.

Auf Nairobis größter Müllhalde Dandora sind hunderte Menschen damit beschäftigt, den Abfall anderer zu trennen und mit dem Verkauf von Plastik oder Metall umgerechnet einen Euro am Tag zu verdienen. Auch Kinder arbeiten auf dem Müllberg.

Bis vor kurzer Zeit galt der Hunger in Afrika als weitgehend unter Kontrolle. Doch Klimawandel und Corona haben die Situation für viele Menschen dramatisch verschlimmert. Auf der anderen Seite haben viele Länder Afrikas inzwischen den Sprung in die Moderne geschafft. In Start ups vieler Großstädte entstehen innovative Ideen für Architektur, Wirtschaft und Versorgung der Menschen im Land. In einem einzigartigen Projekt wird der Stern gemeinsam mit der Welthungerhilfe im kenianischen Dorf Kinakoni die Ursachen für die Entstehung von Hunger erforschen – und gemeinsam mit Gründern aus Nairobis junger Start up-Szene Lösungen entwickeln und umsetzen.Marc Goergen, Projektleiter und Redaktuer vom Stern, erzählt in diesem Podcast von seinen Besuchen in Kinakoni. Von beeindruckenden Menschen, von überraschenden Begegnungen und großen Ideen. Alle Informationen finden Sie hier: https://www.stern.de/stiftung/kinakoni/ +++ Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Sveriges Radios veckomagasin om AI i politiken, hackningen av Coop och Ungerns kontroversiella lag mot homosexuella. Timme 1. Samtal om regeringsbildningen.  Kommer AI ta över politikernas jobb.  Vad innebär Ungerns nya lag mot homosexuella.  Krönika med Ulrika Knutson.  Panelen.  Timme 2. Covid ökar i Afrika, samtal med Erik Esbjörnsson är DN:s korrespondent.  Hur har livet i Nairobis kåkstäder påverkats av Covid, reportage av Palmira Koukkari Mbenga. Utkant Sverige om "Hyggeturism".  USA och infrastrukturen, reportage Nina Benner.  Om vikingarna under ständig förändring.  Kåseri, Pamela Jaskoviak.

Wer nicht zahlen kann, fliegt raus und endet in der Obdachlosigkeit. In den Slums von Nairobi leben mehr als 90 Prozent der Menschen in gemieteten Wellblechhütten. Deren Besitzer, die Slumlords, haben einen schlechten Ruf.

I Aspudden slåss en mellanstadiekille för sin rätt att rita som han vill, även om blodet dryper ur seriegubbarnas ögon. I Nairobi kan en fungerande lampa vara avgörande för barns läsande. Första delen av den nya omgången av Barnens Kultur vänder och vrider på detta med barnperspektiv. Vi besöker en bokbuss i Nairobis slum, skapad för barnen av bandet Sarabi. Och träffar serietecknaren Nina Hemmingsson och hennes son Eliot Hemmingsson-Cuzner och pratar om hur vuxna censurerar barns uttryck. Är vuxenvärlden verkligen beredd att låta barnen vara så som de är? Och varför är barnkulturen så besatt av skillnaden mellan barn och vuxna? Vi pratar ideologiska barnböcker med poeten och kritikern Magnus William-Olsson. Och så skickas Testpatrullen ut på sitt första uppdrag, där de ska undersöka hur barnanpassade aktiviteter egentligen funkar för barn. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

I Aspudden slåss en mellanstadiekille för sin rätt att rita som han vill, även om blodet dryper ur seriegubbarnas ögon. I Nairobi kan en fungerande lampa vara avgörande för barns läsande. Första delen av den nya omgången av Barnens Kultur vänder och vrider på detta med barnperspektiv. Vi besöker en bokbuss i Nairobis slum, skapad för barnen av bandet Sarabi. Och träffar serietecknaren Nina Hemmingsson och hennes son Eliot Hemmingsson-Cuzner och pratar om hur vuxna censurerar barns uttryck. Är vuxenvärlden verkligen beredd att låta barnen vara så som de är? Och varför är barnkulturen så besatt av skillnaden mellan barn och vuxna? Vi pratar ideologiska barnböcker med poeten och kritikern Magnus William-Olsson. Och så skickas Testpatrullen ut på sitt första uppdrag, där de ska undersöka hur barnanpassade aktiviteter egentligen funkar för barn. Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar

Cecilia Uddén (Kairo), utrikesreportern Johan-Mathias Sommarström, Richard Myrenberg (Nairobi) och Katja Magnusson (Istanbul) deltar i seminerium om våra kampen mot IS, Islamiska staten, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Natalia Kazmierska, programledare i P1 och P3 Det är ett år sedan terrororganisationen IS utropade sitt kalifat i områden som de ockuperar i bland annat Syrien och Irak. Det kommer ständigt nya bevis på deras brutalitet, inte minst via deras egna propagandafilmer.  Hela världen pratar om hur man ska stoppa IS. Flera av Sveriges Radios korrespondenter och utrikesreportrar bevakar situationen. Vad är det svåraste med att rapportera om IS? – Det absolut svåraste är att vi torrsimmar. Vi kan inte åka dit eftersom att vi antagligen inte skulle överleva en sådan resa om vi inte till hundra procent anpassade oss till IS:s medialagar. Det finns ett par journalister, bland annat en tysk journalist, som har varit inne i IS-områden och rapporterat om IS på ett sätt som de godkände. Det gör inte vi och det är ett helvete för varje journalist som vill beskriva något, att man inte kan se det med egna ögon. Det är det värsta vi vet, säger Cecilia Uddén. Johan-Mathias Sommarström har varit mycket i Tunisien, som man kan säga är IS stora rekryteringsbas. – I Tunisien handlar det framför allt om att IS lovar dem ett liv i ett kalifat där alla är lika mycket värda. Kommer man från ett land där man har utsatts för förtryck, där många är fattiga, även om inte alla som rekryteras till IS är fattiga, då är det ganska lockande att sälla sig till de skarorna där alla är lika mycket värda och alla hyllas lika mycket, säger Johan-Mathias Sommarström. Vad händer med dem när de rekryteras och skickas vidare? – Det är väldigt olika. Tunisien har infört nya terrorlagar så nu förhindrar man framför allt unga människor från att resa utomlands. Många har åkt vidare till Libyen som är ett i princip laglöst land just nu. Där har IS etablerat sig och har stora träningsläger. Det är dit många av de tunisiska ungdomarna åker först innan de är färdigutbildade. Richard Myrenberg har sett den islamistiska terrorn på annat håll när han rapporterade från Garissa i Kenya där en attack mot ett universitet genomfördes tidigare i år. – Skrämmande för Kenya som nation var att en av gärningsmännen i attacken en gång i tiden var en lovande juriststudent på ett av Nairobis främsta universitet. Alla gärningsmännen i Garissa var kenyaner så på något sätt har man importerat den islamistiska terrorn. Terrorgruppen Al-Shabaab som ursprungligen är från Somalia hade lyckats exportera det här extrema våldet till Kenya. Hänger terrorgrupperna Al-Shabaab och Boko Haram ihop med IS, har de någon kontakt? – Al-Shabaab säger sig vara en del av al-Qaida. Boko Haram däremot har närmare kontakt med IS. I vintras kom det nya filmer på nätet från Boko Haram som plötsligt var väldigt välproducerade och välgjorda och då är det många som misstänker att IS har tagit över mediakommunikationen för Boko Haram. Dessutom påstår nigeriska myndigheter att man har lyckats stoppa hundratals nigerianer som, precis som i Tunisien och i andra länder, är på väg till Turkiet för att gå med i IS. Katja Magnusson har varit mycket i Irak och bland annat träffat yazidiska kvinnor som utsatts för IS:s våld. De har berättat om systematiska våldtäkter och andra medier rapporterar om att IS bedriver sexslaveri. Hur rättfärdigar de här IS-männen, som säger sig vara djupt religiösa, något sådant som våldtäkt? – De ser inte de här yazidiska flickorna som goda muslimer, de ser dem som avfällningar. De har till och med gått ut med i sin tidning med att det är tillåtet att våldta de här flickorna då de inte anses vara muslimer. Ska man tolka det som att det är en del av tron att man får våldta? – Många muslimer skulle säga att IS inte över huvud taget representerar islam och att det här är en brutalitet och en avart som inte har något med religion att göra. IS försöker försvara de här handlingarna i religionens namn men de flesta muslimer skulle säga att de är helt oacceptabelt, precis som alla känner när man träffar de här unga flickorna. Texten är ett utdrag ur seminariet, som du hör i sin helhet i podden. Nanna Isaksson, Ekot nanna.isaksson@sverigesradio.se

Godmorgon, världen! söndagen 27 oktober, programledare Olle Hägg. Val i Georgien, reportage om främlingsfientliga rubriker, politiska skiljelinjer vad gäller surrogatmödraskap, Nairobis minibussar med Wi-Fi, Krönikör Po Tidholm, Panelen, Argentina-presidenten och korruptionen, Public Service, Maldiverna -en demokratisk parentes?, Demokratibegreppet ses över, Fred på väg mellan Ryssland och Japan, Kåsör Helena von Zweigbergk.

Om somalierna som är här, och somalierna som väntas komma. Det pratas det om dem överallt - om fattigdom, analfabetism och rasism - på nätet, i kommunerna och i riksdagen. Men vilka är de - Mohamed, Rookia, Hassan och de andra? Var kommer de ifrån? Och, kanske viktigast av allt, vad är det för land de kommer till? Göran Dahlström, Socialdemokrat i Katrineholm, är ett av alla kommunalråd som börjat lufta sin oro för kostnaden för den stora somaliska anhöriginvandring som väntas de kommande månaderna. Det var en dom i januari som möjliggjorde att somaliska familjer nu ska kunna återförenas genom DNA-test. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom svenska myndigheter inte godkänt somaliska pass. Migrationsverket beräknar att det kan komma mellan 20 och 30 000 somaliska anhöriga till Sverige bara i år och nästa år. Det är inte bara i lokalpolitiken som somalierna nu uppmärksammas mer och mer - dom dryftas på nätet, i riksdan och i Forserum i Småland, dit politiker flockats under dom senaste veckorna för att kommentera de trakasserier som somalier i den lilla staden råkat ut för. Sist ut, i måndags, var det Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson som kom för att, som han själv sa, "lyssna". Men mitt i all uppståndelse och allt prat om rasism och politik - vare sig det gäller arbetslöshet, analfabetism eller krackelerad kommunekonomi - så är det en röst som har tenderat att drunkna, nämligen somaliernas egen. Vilka är dom, familjerna som splittras å nu hoppas på att återses? Vad tänker dom - om jobb, utbildning, om Sverige å Somalia? Konflikt kommer under det närmaste året följa ett antal somaliska familjer, och vi började i Rinkeby utanför Stockholm, en solig försommardag hemma hos Hassan Ali Farah. Han bjöd Konflikts reportrar Lotten Collin och Ivar Ekman på juice - "på somaliskt vis". I Kenya finns Hassan Ali Farahs fru Tarig och hans sju barn, som nu ansöker om att återförenas med honom i Sverige. De flydde till Kenya från Mogadishu för att undkomma islamistmilisen al-Shabaabs förföljelser, och bor i stadsdelen Eastleigh i Nairobi. Men livet i Kenya är svårt och familjen är beroende av de pengar Hassan kan skicka från Sverige. Nu hoppas de på ett bättre liv i Sverige, men hur mycket vet de egentligen om framtiden som väntar där? Eastleigh är en nästan helt somalisk stadsdel i Nairobi, den präglas av en kaotisk, vildvuxen kommers. Alla de somaliska flyktingarna som anlänt till Kenya de senaste åren orsakar en del kontroverser, men på ett helt annat sätt än i Sverige: i Kenya anklagas somalierna för att vara alltför duktiga affärsmän, somalia-analytikern Rashid Abdi berättar att de har tagit över stora delar av Nairobis fastighetssektor, och de driver en mängd handelsföretag, exporterar och importerar från världens alla hörn. I Eastleigh träffade Lotten Collin också Rookia Mohammed som flydde från Somalia för tre år sen tillsammans med sina tre barn. Men hennes man Mohammed Weheliye flydde ännu längre bort, till Helsinborg. Nu drömmer familjen om att återförenas. Sist i Konflikt återvänder vi till Hassan Ali Farah i Rinkeby utanför Stockholm. Nu är det i slutet på augusti och Hassan kämpar med att få sitt flyttföretag på fötter. Men det svenska samhället, säger Hassan, gör det inte lätt för honom att bli den framgångsrika affärsman han så gärna vill vara.