Podcasts about biografier

Biografien er en av sakprosaens stolteste og mest folkekjære sjangre. I biografien kan betydningsfull historie skrives og kjendisnysgjerrighet stilles – sjangeren krysser av på alle bokser. Men spørsmålet om hva en biografi skal være har ulike svar. Den biografen i moderne litteraturhistorie som har gitt det kanskje mest radikale svaret på spørsmålet, er amerikanske Robert A. Caro. Han innledet arbeidet med sitt storverk om Lyndon B. Johnson midt på 1970-tallet og er fremdeles ikke ferdig. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast snakker vi om biografisjangeren og om Robert A. Caros bidrag til den. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Köp vår merch: https://podstore.se/podstore/tombola-podcast/  Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten 

Bokspannarna frågar sig. Är verkligen alla biografier jordbundna historier begränsade av verkligheten eller kan en biografi ta del i ett sökande efter en existens på ett andligt plan. Och måste alla biografier handla om andra när man du gärna vill att andra skall läsa om dig. Veckans gäst: Sara Johansson Vi pratar om dessa böcker: Hilma af Klint - Mänskligheten kommer att förundras av Julia Voss Jag vill skriva sant: Tora Dahl och poeterna på Parkvägen av Jesper Högström Fosterbarn av Tora Dahl Din självbiografi. 10 råd för att skriva ditt liv av Lennart Guldbrandsson

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt? De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler. Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv? Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier? Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Vad händer i gränslandet mellan franskspråkig litteratur och nordafrikansk kultur? Om detta berättar lektorn och litteraturforskaren Kirsten Husung i det här avsnittet av HumPodd. Bland annat får vi höra om hur postkoloniala perspektiv kan berika vår förståelse av algeriska författare som uttrycker sig på europeiskt språk. Vi får här veta ett och annat om den kända författaren och filmskaparen Assia … Fortsätt läsa Biografier, Nordafrika och det postkoloniala tillståndet

Siv Jensen (Frp) er ute med ny bok, men hvor gode er egentlig alle politikerbiografiene? Olaug Bollestad skal lede Kristelig Folkeparti ut av krisen, kan hun bli Norges Angela Merkel? Kina skal arrangere vinter-OL, kan corona ødelegge festen? Den svenske debattanten Åsa Linderborg (53) sier hun ikke vil vise seg på TV fordi hun syns hun er blitt for gammel, er hun det? Med Anders Giæver, Astrid Meland, Per Olav Ødegård, Tone Sofie Aglen og Leif Welhaven. Produsent Magne Antonsen.

Hormonfri prevensjon for kvinner er på gang! Vi snakker mer om "det muntre temaet voldtekt i Sverige", og i forlengelsen av det får vi historien om svenske Sofie Sager. Vi planlegger tur til London og snakker om feministiske reisemål - går neste tur til Kongsvinger? Og så kommer det nye biografier om Marie Takvam og Bjørg Vik - viktige feministiske forfattere.

Biografier Pingviner, "first lady of love", biografi med Spotify-lista och Agneta bjuder på sång. Välkommen! 0:42 Pingvinlektionerna av Tom Mitchell 05:58 Born to Run av Bruce Springsteen 09:05 California Dreamin' av Pénélope Bagieu 14:05 Ödeläggaren av Christina Herrström

I høst kommer forfatter Torgrim Eggen til Kiellandsenteret på Sølvberget for å snakke om sin prisvinnende biografi om Axel Jensen. Kiellandsenterets leder Stine Honoré diskuterer biografier med kollegene Tomas Gustafsson og Åsmund Ådnøy i denne podkasten. Her får du en mengde boktips og dessuten oppskriften på en perfekt biografi! Dette er bøkene de nevner: - Torgrim Eggen - Axel - Tore Rem - Olav V - Inger Merete Hobbelstad - Årene med Elizabeth - Jens M. Johansseon - Fordeler og ulemper med å være John Arne Riise - Sylvi Listhaug og Lars Akerhaug - Der andre tier - Keith Richards og James Fox - Livet: selvbiografien - Alfred Fidjestøl - Nesten menneske: Biografien om Julius - Alfred Fidjestøl - Mine kamper: Biografien om Drillo - Tiril Broch Aakre - Mødre og døtre - Karl Ove Knausgård - Min kamp 1-6 - Ernest Hemingway - En varig fest - Edmund Gordon: The invention of Angela Carter - Angela Carter - Night at the circus - Angela - The magic toy shop - Patti Smith - Just kids - Rob Lowe - Historier jeg bare forteller mine venner - Andrew Ridgeley - Wham! George & me - Tommy Lee , Mick Mars , Vince Neil og Nikki Sixx - The dirt - Tina Fey - Bossypants - Amy Poehler- Yes please - Moshe Kaser - Kasher in the rye - J. D. Salinger - Catcher in the rye - Bob Dylan - Memoarer del 1 - Roy Jacobsen - Trygve Bratteli. En fortelling - Podcast: The history of Rome - Keiser Augustus: Den guddommelige Augustus' bragder

Som rocknörd anser jag att det är få böcker som är mer underhållande än biografier om, och av, rockstjärnor. Det behöver inte vara de som innehåller mest excesser som är intressantast, utan tvärtom. En välskriven biografi ger en djupare kunskap och förståelse för artisten i fråga. Om sedan boken är underhållande skriven är det förstås full pott.

Om selvbiografien 'Rejsen til tidernes morgen - Jorden set fra Grønland' (2018) Hovedbiblioteket i København inviterer hver måned til et arrangement med 'Månedens forfatter', som holder et foredrag eller bliver interviewet fra scenen.

I kapitel åtta av podden ”Bokstavligt talat” pratar vi biografier och memoarer, lite sorgsna kan tilläggas. Men även någon med skräckfilmsvibbar! Bibliotekarierna Sofie Petersson och Karin Sahlin Häll gästar.

I kapitel åtta av podden ”Bokstavligt talat” pratar vi biografier och memoarer, lite sorgsna kan tilläggas. Men även någon med skräckfilmsvibbar! Bibliotekarierna Sofie Petersson och Karin Sahlin Häll gästar.

Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och genusforskare.

Om det förflutna försvagas, vad händer då med framtiden? Den är ju beroende av minnet. Annars blir allt bara ett evig nu. Mikael Timm försöker komma ihåg att minnas. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I den grekiska mytologin fanns nio muser varav en Kleió eller Klio som romarna kallade henne, var historieskrivningens musa. Muserna var döttrar till Zeus och Mnemosyne och de beskrivs ofta som en grupp under Apollons ledning man kan associera till någon amerikansk manlig sångare omgiven av en kör i kortkort på 60-talet. Möjligen var muserna lekfullare än sin mor, minneskonstens gudinna. Det är lätt att föreställa sig dem som en skrattande grupp unga kvinnor. Man kan tolka deras gruppgemenskap som att den ena musan behöver den andra. Utan Kleió blir den episka dikten svårare, utan Thalia får vi människor inga komedier att skratta åt. Ja, muserna verkar fortfarande ha arbete: Érato som hade hand om sång till lyra har fullt upp med alla singersongwriters. Eutérpe som hade hand om flöjtmusiken håller nu liv i jazzen. Astronomins musa har ordnat stora statsbidrag till rymdforskning. Men hur går det med Kleió, historiens musa? Varje morgon mötte han sin fru och frågade artigt vem hon var. Varje dag gick han igenom sin lägenhet utan att ha minsta minne av att ha varit där tidigare. Och förresten: varför behöver just historiker en särskild musa? Att skapare av poesi, sång, dans och drama kunde behöva inspiration är lätt att förstå. Men varför historiker? Är det så svårt att beskriva det förflutna? Eller är allmänheten så ointresserad av vad som hänt att historieskrivaren behöver lite extra stöd för att härda ut? Eller var det helt enkelt för att de grekiska gudarna som levde synnerligen händelserika liv visste att det var svårt att minnas vad som hänt? Det brukar sägas att vi lever i en historielös tid. Undertexten är att Allt blir förflutet så fort och så få är intresserade av det förflutna. Stämmer det? Biografier, tv-serier om avlägsna tider och dokumentärer om krigshistoria är uppenbarligen efterfrågade. Marknaden för det förflutna förefaller växa. Om det nu inte bara är så att vi glömt vad vi hört tidigare och gärna hör samma historia en gång till. Det sistnämnda skulle innebära att vi lider av någon sorts kollektiv minnesförlust. Personligen finner jag det inte speciellt oroande om intresset för historia är i avtagande det kan alltid öka igen, när det kommer en skicklig historieberättare. Men utan minne fungerar vi inte. Minnet är förutsättning för all form av distinktion. Minns vi inte föremål A kan vi inte skilja det från föremål B. Den kände neurologen och författaren Olivier Sacks har skrivit flera böcker om minnesförlust, bland annat den om Mannen som misstog ett paraply för sin fru. Om jag nu minns rätt. Heter inte boken "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt"? Själv har jag på en konferens om hjärnan hört historien om en man som skadades i en byggolycka i början av 1900-talet och fick ett järnspett genom huvudet. Han överlevde, men minnet hade skadats. Så småningom fick han komma hem från sjukhuset. Varje morgon mötte han sin fru och frågade artigt vem hon var. Varje dag gick han igenom sin lägenhet utan att ha minsta minne av att ha varit där tidigare. Världen föddes på nytt efter nattens sömn. Underförstått i påståendet om vår tids historielöshet är att det var bättre förr. Hur de antika grekerna förhöll sig till historien är omstritt. Grekiska filosofer sysslar ofta med hur man bör leva, men argumenterar sällan med historiska exempel. Och stoikernas uppmaning om att man inte bör bry sig om världen antyder att det inte är värt att komma ihåg något. En engelsk forskare har hävdat att antikens greker faktiskt inte var speciellt intresserade av det förflutna. Däremot hade de enligt denna teori ett sorts blekt kollektivt minne av en försvunnen guldålder. I det antika Grekland var det viktigt att minnas gudarna. Den som förolämpade en gud genom att inte uppfylla krav på offer låg illa till. Gudarna krävde vad som dem tillkom och men var till skillnad från kristna predikanter mindre intresserade av moralfrågor. Men det är förstås inte bara konstnärer som behöver minnet. Trädgårdsodlaren måste minnas i vilken del av trädgården respektive planta stod förra året.  En konstnär som intresserat sig för minnet, ja man kan säga, en konstnär som var besatt av minnet hette Chris Marker och var dokumentärfilmare. Markers mest kända film heter La Jetée/Terrassen och är en kortfilm från 60-talet som utspelas i framtiden där människorna lever under jorden efter ett världskrig. Forskarna i denna civilisation behöver information om vad som hände och uppmärksammar en man som inte kan släppa det förflutna. Han minns en scen på flygplatsen Orly där en man dör på en terrass. Jag kanske ska tillägga att jag sitter just på Orlys flygplats och skriver detta. Jag har försökt minnas hur terrassen i filmen såg ut och gått runt och letat efter den. Men alla terrasser är stängda. Mitt minne blockeras. Terrassen slutar med att mannen färdas till den scen han minns bara för att upptäcka att det är han själv som skjuts till döds. Terry Gilliams film De 12 apornas armé är inspirerad av Markers film. Själv var den franske filmaren i sin tur inspirerad av Hitchcock-filmen Vertigo/Studie i brott som han såg åtminstone ett tjugotal gånger. Den handlar om en före detta polis som minns en kvinna som dött och som han försöker återskapa genom sin nya flickvän som i själva verket är den kvinna han tror har dött... Så där kan man fortsätta genom film och teaterhistorien. För att nu inte tala om författare som Marcel Proust, Elias Canetti, Marguerite Duras, Louis-Ferdinand Céline, Christopher Isherwood och många, många andra vars verk utgår från minnet. Men det är förstås inte bara konstnärer som behöver minnet. Trädgårdsodlaren måste minnas i vilken del av trädgården respektive planta stod förra året. Vinavsmakning är totalt omöjlig utan minnet av vad som druckits tidigare. Hur bra än smaklökarna fungerar måste minnet vara ännu bättre för att man skall veta vilket vin det är. Solaris visar att minnet av det vi varit med om gör oss till dem vi är. Utan minne, inget jag. Att det är irriterande att minnet sviker har alla varit med om. Än mer irriterande är hur nyskapande minnet kan vara. Det inte bara ändrar på hur det varit. Det uppfinner det förflutna på nytt. Träffade jag verkligen den författaren för 30 år sedan. Eller minns jag vad jag läst om författaren, alltså andras minnen av möten? I Tarkovskijs film Solaris baserad på en bok av Stanislav Lem sitter några astronauter på en sliten rymdstation som invaderas av människor. Inte okända. Tvärtom. Det är människor från astronauternas förflutna. Havet på en planet under dem känner av astronauternas drömmar och gör verklighet av dem. Rymdstationen invaderas av människor astronauterna minns. Solaris visar att minnet av det vi varit med om gör oss till dem vi är. Utan minne, inget jag. Kan man överhuvudtaget syssla med det förflutna utan att längta till det? Ingmar Bergman gladde sig åt att via en minnesbild kunna gå in i en lägenhet hans vistats i som barn och uppleva allt igen: dofter, ljus, ljud. Han kunde resa i tiden. Själv hade jag länge samma förmåga, men sedan några år är den borta. Jag kan inte längre sluta ögonen och återuppliva ett ögonblick. Det förflutna är dött, eller snarare: det har givit sig av. Men om det förflutna försvagas, vilket alltså många hävdar sker i vår civilisation, vad händer då med framtiden? Det verkar rimligt att framtiden inte kan existera utan det förflutna. Det vill säga visst kan saker inträffa men utan minne kan vi inte föreställa oss det som ska existera senare. Utan minne blir allt som för mannen Olivier Sacks skrev om. Ett evigt nu vilket väl måste vara samma sak som evigheten. För inte tror jag änglarna har digitala armbandsur. Utan tidsuppfattning, utan minne ingen vision av framtiden. Bra i Paradiset, opraktiskt på jorden. Så om ni som nu lyssnat till mig i ungefär 10 minuter inte minns vad jag har sagt så försvinner jag och mina ord. Ur personlig synvinkel är det kanske inte så dumt: jag kan dyka upp i radion igen i morgon med nya ord. Det här lilla programmet kan återkomma med annat innehåll, kanske är jag själv en annan människa i morgon. Men för att veta det måste jag förstås minnas vem jag var igår, alltså idag. Mmmm. Mikael Timm, kulturjournalist och författare

Jag pratar med kulturarbetaren Kalle Lind om biografiska verk. Mest om böcker. Självbiografier, memoarer, men fokus ligger mest på våra favoriter inom oauktoriserade biografier.BONS FÖR DIG SOM ÄR PATREON: Ett extraavsnitt där jag pratar om ännu mer biografier med Kalle Lind finns på https://www.patreon.com/arkivsamtalMan kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalTwitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsSnapchat: gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 23: Vi sneglar på läget i vårt grannland Norge, vilket är på tiden. I slutet av inslaget ser förläggaren till att ni får något att fundera över. Vi läser om det med jämna mellanrum. En äldre, klassisk roman skickas in anonymt till ett antal förlag. Romanen, skriven av en Nobelpristagare, refuseras. Alla blir upprörda… men inte förläggaren. Han anser det mer eller mindre självklart. En biografi är en biografi, är en biografi. Inte alls, om du frågar förläggaren. Dagens biografier har nästan inget gemensamt med gårdagens biografier. På något sätt blev det här ett avsnitt där journalisten inte riktigt trampade i takt med tiden.   Innehåll: 00 00 – Upprörda känslor i den norska bokvärlden. Men är det så mycket att bli upprörd över? 14 35 – Varför gårdagens Nobelpristagare aldrig skulle gets ut idag. 22 00 – Biografier är inte alls vad du tror.

3 Biografier, 1 praktisk om relationer och 1 framtidsbok! Böckerna vi summerar och rekommenderar är: Bloomberg by Bloomberg, King Larry, Why Men Lie and Women Cry, Abundance och Alexander Hamilton. Kort om varje bok: - Bloomberg: Mycket bra affärsbok och biografi av Michael Bloomberg, en av världens rikaste personer, grundare av finansföretaget Bloomberg samt f.d borgmästare i New York. - King Larry: Om den hemlighetsfulle och lurige grundaren av transportföretaget DHL. Också en miljardär. - Why Men Lie and Women Cry: skillnader mellan män och kvinnor att veta om för att ha bättre förhållanden. - Abundance: Om framtidsindustrier, tips för innovation och 60 grafer över makrotrender. - Alexander Hamilton: Lär dig om USAs grundande, alla de stora figurerna, och smarta psykologiska knep. Sammanfattning & extramaterial skickas via lyssnarbrevet (gå med på www.25minuter.se). Det går på några sekunder och kostar inget. Tusentals får det varje tisdag kl 11. Här kan du lyssna på alla våra intervjuer: www.25minuter.se/intervjuer/ Alla böcker vi nämnt finns här: www.25minuter.se/veckansbok/ Prylar vi gillar finns här: www.25minuter.se/resurser/ Kontakta oss på: 25minuter@gmail.com |eller Twitter:@25minuter.

Producer-Sture møder op i godt humør på trods af sidste uges voksenmobning i datterens børnehave. Og det skyldes ikke mindst en gang selvtægt fra en af Ministeriets dejlige lyttere. Landsholds-Lars er til gengæld rasende. Han har nemlig fortsat en skiferie og en knæskadet kone at bekymre sig om. Ministeriet får diskuteret, hvad de egentlig synes om fodboldbøger. I kategorien biografier. Især de spillere, der udgiver bøger før karrieren er helt slut, kan ryge i problemer i et omklædningsrum, mener Landsholds-Lars. På balkonen er der igen skarpe spørgsmål fra lytterne, og her afsløres det blandt andet, hvem der er den mest svinske spiller, Landsholds-Lars nogensinde har spillet med eller mod. ”Vinderen” er fra Afrika, og han får ikke pæne ord med på vejen. Det gjorde Landsholds-Lars quiz'en til gengæld i sidste uge, da hovedpersonen højst overraskende bragte sig foran i den nye sæson. Det nye format lader til at passe ham, og derfor er selvtilliden høj hos Jacobsen op til anden runde i denne podcast. I Roulette-Runden vælger en lytter, af kærlighed til Vejle Boldklub, at satse hele møllen på rød og ønsker den eventuelle gevinst fra LeoVegas til Røde Kors og Nivå-Kokkedal Boldklubs aktiviteter omkring flygtningefodbold. Der er naturligvis også en anekdote om en tidligere topscorer, postbud og verdensmand i Per P News til sidst i Podcasten. Udsendelsen præsenteres i samarbejde med Faxe Kondi og LeoVegas.

* Når skal det bli slutt på hemmelighetskremmeriet og når får vi vite hvaslags parti skal Alliansen bli? Mannen som tok intitaiv til stiftelsesmøtet står frem i Dagsnytt 18. * På tide å bremse avgiftsfordelene for luksus-el-bilen Tesla, sier Arbeiderpartiet. Men partiet Venstre vil sorgløst kjøre videre i kollektivfeltet. * Biografier om unge pop-stjerner og kjendiser er en håpløs og selvopptakk sjanger, sier litteraturkritiker Cathrine Krøger - møter forlegger Arve Juritzen til debatt. * Vi skal også snakke om Per Mathias Høgmo, som i dag sier takk for seg som landslagssjef i norsk fotball, men han får med seg millionlønn ut kontrakttiden -- som er hele neste år!

Politisk bromance. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier. Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap och just nu på med en studie om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister.Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon. I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Bokanmelderne Leif Ekle og Vidar Kvalshaug anbefaler to biografier du kan dykke ned i nå som du har litt bedre tid. Programleder: Kristian Bendiksen.

”Det er næsten en penneført biografi” lyder professor Birgitte Possings dom over den nyligt udkomne biografi om musiker og forretningsmand Bent Fabricius-Bjerre. Som akademiker har Birgitte Possing beskæftiget sig med biografigenren, og fulgt dens udvikling og voksende succes hos læserne. I denne udsendelse taler Anna Bruun Lund med henholdsvis Birgitte Possing og journalist og forfatter Danni Travn om ’Bent Fabricius Bjerre – en...

En kvinnlig modernistpionjär och konst i maktens tjänst från Ryssland! Kritiken har bjudit in konstkritikerna Katarina Macleoud och Mats Arvidsson, samt SR:s förre Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström för att diskutera utställningarna Från tsarer till folkkommissarier i Nationalmuseums tillfälliga lokaler och Vera Nilsson-utställningen på Liljevalchs i Stockholm. Vad kan de säga om vår tid och vårt förhållande till konst, makt och kön? Tre av svensk hiphops stora har just förärats biografier i bokform, Dogge Doggelito, Ken Ring och Ison Glasgow. Varför just de och just denna höst? Blir det bra litteratur? Hör Camila Astorga Diaz samtala med programledare Gunnar Bolin, som dessutom får en snabb introduktion till översättandets konst. Och här är en länk till Jan Fabres hemsida: http://janfabre.be/ Producent Maria Götselius

Skånska Bono sjunger om negrer och andra felhörda texter. Det erkända metalbandet(??) Wu Tang Clan hittar nya sätt att distribuera sin musik – släpper bara ett enda exemplar av sin senaste skiva. Gubbrockare som vägrar lägga av  Kurt Cobain har dött!!! (för 20 år sen) Biografier av rockmusiker. Vi har läst och recenserar The Dirt, Läs mer ...

Skånska Bono sjunger om negrer och andra felhörda texter. Det erkända metalbandet(??) Wu Tang Clan hittar nya sätt att distribuera sin musik – släpper bara ett enda exemplar av sin senaste skiva. Gubbrockare som vägrar lägga av  Kurt Cobain har dött!!! (för 20 år sen) Biografier av rockmusiker. Vi har läst och recenserar The Dirt, Läs mer ...

Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det verkar som om törsten efter verklighet aldrig varit större - fakta slår fiktion flera gånger om hos läsarna. Varför är intresset för det autentiska så stort nu? Lisbeth Larsson är professor i litteratur vid Göteborgs universitet och har forskat kring biografier i 40 års tid. Hon intervjuas av Mia Gerdin och konstaterar bl a att bekännelselitteratur är en term som försvunnit helt. Varför?