Podcasts about moskvas

EU pressar den ryska ekonomi med nya sanktioner men fortsätter samtidigt att köpa rysk energi. Varför är det så svårt för EU att helt kapa bandet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har tagit fram nya sanktioner för att pressa Ryssland. Det handlar bland annat om komma åt den så kallade ryska skuggflottan. Samtidigt är svårt att frikoppla sig från det ryska energiberoendet och sluta skicka pengar till Moskvas krigskassa. EU fortsätter att importera stora mängder rysk energi, inte minst LNG, flytande naturgas. Förra året slog LNG-importen från Ryssland till och med rekord.Varför är det så svårt för Europa att helt klippa banden och går det ens att göra det när många europeiska energiföretag sitter fast i långa kontrakt med ryska gasleverantörer? Europas länder behöver mycket gas för att hjulen ska rulla, vem ska leverera den gasen? Blir det Donald Trumps USA som ska fylla europeiska gaslager med LNG?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Denne episoden ser nærmere på begrepet "mjuk makt" slik det ble definert av Joseph Nye, en kjent amerikansk forsker som døde denne uken, 88 år gammel. Ideene hans lever videre, og vi se nærmere på hva som menes med mjuk makt, historisk kontekst og hva det betyr i krigen mellom Russland og Ukraina. Lumske Putin har muligens ikke lest Nyes publikasjoner, og kanskje det er en viktig grunn til Moskvas svake posisjon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Si Vis Pacem..." nr. 131 – salvestus: 23. aprill 2025Mart Helme: Ukraina sõda tundub vaid Eestist vaadates üleilmse katastroofina. Maailmas küpsevad palju suuremad konfliktid.Saates tuleb juttu Ukraina sõja lõpetamisest ja Donald Trumpi rahusobitamisest või rahusobingu tagamaadest ning üleilmsest rahvusvahelisest olukorrast. Eestis räägitakse liiga palju sõjast. Inimesed on mures. Vahel küsitake otse, et kas peaksime Eestist evakueeruma ja millal Venemaa meile kallale tungib? Mida siis teeb Eesti riik võimalikuks kriisiks valmistumisel? Kas asju saaks ka õigemini teha? Paraku näib, et Eesti valitsus tahab oma rahva "tulnukate" vastu välja vahetada.Mart Helme – Riigikogu liige, EKRE aseesimees, Riigikogu väliskomisjoni aseesimees, ajaloolane, ajalooteemaliste raamatute ja saadete autor, endine siseminister, endine diplomaat ja Eesti suursaadik Moskvas aastatel 1995 - 1999Saatejuht on Erik Boltowski

Saates räägime Donald Trumpi taastuleku järgsest maailmast. Liberalistidele üllatuseks sai võimule siiski nende vihatud vastaskandidaat. Mitte ainult USA, vaid terve läänemaailm on dramaatiliste muutuste lävel. Poliitiline kood on muutunud. Kui suur on oht, et Euroopa Liidu ja USA huvid lahknevad? Kas ka NATO laguneb? – Siis oleks Eesti jaoks oht jääda koos Läti ja Leeduga nn halli tsooni, mille julgeolekuga kaubeldakse. Kuidas seda vältida?Saatekülaliseks on Mart Helme – Riigikogu liige, EKRE aseesimees, Riigikogu väliskomisjoni aseesimees, ajaloolane, ajalooteemaliste raamatute ja saadete autor, endine siseminister, endine diplomaat ja Eesti suursaadik Moskvas aastatel 1995 - 1999Saatejuht on Erik Boltowski

(02:00): Medlem af Grønlands parlament: "Vi lytter til tilbud". Medvirkende: Kuno Fencker, medlem af Inatsisartut (Grønlands parlament) for Siumut. (15:00): Ministre bryder helligt retsprincip ved at udtale sig krænkende over for anklagede før domsfældelse. Medvirkende: Sten Schaumburg Müller, professor i strafferet på SDU. (30:00): Den massive seersucces "Squid Game" har fået en sæson 2, der havde premiere i går - hvorfor er vi så optagede af blod og vold? Medvirkende: Bjarke Friis Kristensen, filmanmelder og kulturskribent. (38:00): Hvorfor lukkede Rusland pludselig Moskvas lufthavne? Medvirkende: Charlotte Flindt Pedersen, direktør i Det Udenrigspolitiske Nævn. Værter: Anne Philipsen & Peter Marstal See omnystudio.com/listener for privacy information.

Saates räägme valimisõigusest ja nn hallidest passidest. Küsimus on: miks peaks Eestis kohalike omavalitsuste valimisel hääletama need, kellel pole 30 aastat tekkinud huvi Eesti kodakondsuse vastu? Sotside ja "kesikute" mure oma vene elektoraadi pärast on muutunud Eesti riigile ohtlikuks!USA valimisvõitluse ajal keskendus kogu maailma tähelepanu eepilisele "hea ja kurja" võitlusele. Niisugust polariseerumist ja takerdumist, kus isegi sõdivatele liitlastele abi anda ei suudetud, täheldati USA ajaloos vist esimest korda. -- Ukrainas ongi asjad hapud. President Zelenski ütles ühes intervjuus, et ca 50-60% lubatud USA abist pole Ukrainasse tänini saabunud. Suurt pausi kasutasid ära Putini vene režiimiga liitunud paariariigid Iraan ja Põhja-Korea. Neile anti aega oma "telje" loomiseks. Nüüd on tekkinud kaks vaenulikku riikide blokki, mis on maailmasõja eelduseks.Saatekülaliseks Mart Helme - Riigikogu liige, EKRE aseesimees, Riigikogu väliskomisjoni aseesimees, ajaloolane, ajalooteemaliste raamatute ja saadete autor, endine siseminister, Eesti suursaadik Moskvas aastatel 1995 - 1999Saatejuht on Erik Boltowski

Efter andra världskriget intensifierades det sovjetiska spionaget i Sverige, i synnerhet under kalla krigets mest spända årtionden. Sverige, som geografiskt och strategiskt befann sig i en viktig position mellan öst och väst, blev en arena för hemliga operationer. Här opererade både militära och civila underrättelseagenter under täckmantel av diplomatiska tjänster, journalistik eller affärsverksamhet.Ett av de mest kända fallen av sovjetiskt spionage i Sverige är Stig Wennerström, en överste inom det svenska flygvapnet som under många år läckte känslig information till Sovjetunionen. Hans förräderi, som avslöjades 1963, orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. En annan betydande agent var Stig Bergling, en tidigare säkerhetspolis som på 1970-talet spionerade för GRU, den sovjetiska militära underrättelsetjänsten.Detta är det andra av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”Sveriges roll i det sovjetiska underrättelsenätet ska inte underskattas. Landet var inte bara ett mål i sig, utan också en plattform för att spionera på andra västmakter. Via Sverige kunde sovjetiska agenter och kurirer ta sig till och från Västeuropa utan att väcka misstankar. Det neutrala Sverige tillät även ett relativt öppet samhälle, vilket gjorde att spioner kunde verka under täckmantlar som annars skulle ha varit omöjliga i mer kontrollerade länder.I takt med att kalla kriget intensifierades blev den svenska säkerhetstjänsten, Säpo, allt mer medveten om det sovjetiska hotet. Trots detta hade Sovjetunionen under lång tid framgångsrikt lyckats infiltrera svenska institutioner. Under 1980-talet började dock motåtgärderna ge resultat, och flera sovjetiska agenter avslöjades eller kastades ut ur landet.Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning förändrades förutsättningarna för det ryska spionaget i Sverige. Många av de gamla strukturerna avvecklades, men hotet försvann inte helt. Ryssland fortsatte att bedriva underrättelseverksamhet, även om metoderna anpassades till de nya förhållandena.Bild: Stig Wennerström, svensk överste och en av 1900-talets mest ökända sovjetiska spioner i Sverige. Hans förräderi avslöjades 1963 och orsakade en djup kris inom det svenska försvaret. Stig Wennerström då han häktades i Stockholms tingsrätt sommaren 1963.Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024.Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har utgjort ett viktigt mål för den ryska och sovjetiska underrättelsetjänsten i modern tid. Från det kejserliga Ryssland, till det turbulenta 1920-talet, då bolsjevikerna konsoliderade sin makt efter revolutionen, fram till kalla krigets slut, var svenska förhållanden intressanta för Moskvas agenter.Sovjetunionen byggde upp ett omfattande nätverk av spioner och förrädare i Sverige som på olika sätt samlade in information om militär, politisk och ekonomisk utveckling. Flera väl placerade svenskar förrådde sitt land till den sovjetiska underrättelsetjänsten.Detta är det första av två avsnitt om Moskvas spioneri på Sverige. I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som är aktuell med boken "Moskvas spioner – Ryska agenter och svenska förrädare.”Den ryska underrättelsetjänstens historia i Sverige är en berättelse om anpassning och överlevnad. Från tsartidens relativt blygsamma insatser, där mycket information kunde inhämtas från öppna källor, har verksamheten genomgått dramatiska förändringar.Revolutionen 1917 markerade början på en ny era, där ideologi och världsrevolution stod i centrum för spionaget. Från att Sverige varit ett perifert mål för tsarens underrättelsetjänst blev vi central punkt för Sovjetunionens informationsinhämtning och konspirativa operationer under decennierna som följde.Efter revolutionen 1917 befann sig den nybildade sovjetstaten i en utsatt position, omgiven av fientliga makter. För att säkra sin överlevnad började Sovjetunionen använda avancerade underrättelsemetoder som grundlades under tsarregimen men utvecklades och förfinades under de första åren efter revolutionen. Den ökända Tjekan, föregångaren till KGB, använde sig av konspirativa metoder för att bekämpa regimens fiender både inom och utom landets gränser.Under 1920-talet blev Stockholm en av Sovjetunionens viktigaste knutpunkter för underrättelseverksamhet i Västeuropa. Hit flydde ryska oppositionsgrupper och här opererade den sovjetiska säkerhetstjänsten under diplomatisk täckmantel. Efter mordet på den sovjetiske diplomaten Vatslav Vorovskij 1923, och den diplomatiska kris som följde, anpassade Sovjetunionen sin strategi. I stället för att agera öppet började man förlita sig alltmer på illegala agentnätverk och infiltratörer som kunde arbeta utan officiella diplomatiska skydd.Bild: Lenin i Stockholm 1917. Lenin i Stockholm. Lenin (herren med paraply) tillsammans med Ture Nerman (t.h. om Lenin) den 13 april 1917.Källor: Agrell, Wilhelm. Moskvas spioner: Ryska agenter och svenska förrädare. Historiska Media, 2024Musik: Blue Carnival Harmonica v Yagull Music, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag kom nya förslag på hur man ska stoppa gängkriminaliteten i Sverige och Danmark. Moskvas borgmästare säger att Ukraina har attackerat staden med drönare. Shopping har blivit en stort intresse för många. Och sist om att guldfisken nappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ajakirjanik Michael Weiss kõneleb Ukrainast ja Trumpi tagasivalimise võimalikest mõjudest. Rahvusvahelise Kaitseuuringute keskuse direktor Indrek Kannik lahkab värskeid muudatusi Vene kaitseministeeriumis. EBS-i rektor Meelis Kitsing annab hinnangu Euroopa konkurentsivõimele. Saadet juhib Peeter Raudsik.

Den 12 mars 1610 tågade Jakob De la Gardie (1583-1652) in i Moskva som befälhavare för en brokig svensk expeditionsarmé. Han trädde fram inför den ryska tsaren med värjan kvar – vilket var ett stort avsteg från hovetiketten – inte som fiende utan allierad.Men svikna ryska löften och den spirande svenska stormaktens ambition skulle snart leda till krig med Ryssland och den mycket förmånliga freden i Stolbova 1617.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Ullgren, docent i historia och aktuell med boken Moskvas erövrare – Jakob De la Gardie.Familjen De la Gardies höga position i det svenska riket inleddes med att äventyraren Pontus De la Gardie bytte sida från den danska till den svenska efter ett danskt nederlag vid Varberg. Den forne munken från Pyrenéerna i södra Frankrike hade blivit en framgångsrik landsknekt som med duglighet svingade sig upp i den svenska eliten så att han fick gifta sig med kungen Johan III:s illegitima dotter.Jakob Pontusson De la Gardie föddes den 20 juni 1583 i Reval (nuvarande Tallinn) i Estland, som son till Pontus De la Gardie och Sofia Johansdotter (Gyllenhielm). Hans mor avled i barnsäng när han föddes, och hans far drunknade när Jakob bara var två år gammal. Närheten till kungen gjorde att den föräldralöse Jakob och hans syskon togs väl om hand och fick växa upp på Åbo slott.De la Gardie inledde sin militärkarriär redan som 18-åring i försvar av Wolmar i Livland mot polackerna. Det svenska nederlaget vid Wolmar ledde till en flera år lång polsk fångenskap. När han efter fyra år frigavs reste han till Nederländerna för att lära sig den senaste krigskonsten under Moritz av Oranien.År 1609 återvände De la Gardie till Sverige och fick befälet över de trupper som Karl IX sände till stöd för tsar Vasilij IV av Ryssland, vilket blev känt som det De la Gardieska fälttåget. Trots svåra omständigheter lyckades han tillsammans med tsarens kusin Michail Skopin-Sjujskij att tränga ända till Moskva i mars 1610.Jakob de la Gardie skulle som militär och förhandlare utöka Sveriges besittningar på Rysslands bekostnad under det ryska kriget och ingermaländska kriget så att Östersjön nästan blev ett svenskt innanhav.De la Gardie hade totalt fjorton barn med sin fru Ebba Brahe varav sju nådde vuxen ålder. Hans mest kända barn är troligen Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardies arv levde vidare inte bara genom hans barn, utan även genom den stad som hans fru grundade efter hans död, Jakobstad.Bild: Porträttet av fältherren och statsmannen Jakob De la Gardie är enligt påskriften utfört 1606, när han var 23 år. Då hade han påbörjat studier i militärstrategi i Nederländerna efter att ha suttit som polsk krigsfånge i fyra år. Målningen är förmodligen utförd av en holländsk konstnär. Nationalmuseeum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konservatiivses vestlussaates "Vaba sõna" on Anti Poolametsa külaliseks seekord Eesti välisluure rajaja Ants Frosch, kes mõlemad on ka riigikogu EKRE fraktsiooni liikmed, et lahata Moskvas toimunud terrorirünnakut ja selle järelmeid. Lisaks Tallinna võimuvahetuse temaatika ning kui kaugel ollakse Vene kodanikelt valimisõiguse äravõtmisega.“Vaba sõna” on kuulatav TRE-raadio kanalitel Lõuna-Eestis Tartust Setomaani. Virumaal aga ollakse nüüdsest eetris  neljapäeviti kell 19, järelekuulatav laupäeviti kell 12.

I ett av Moskvas stora shoppingcenter botaniserar Irina bland varorna. Här, bland välfyllda butikshyllor och kyldiskar, känns kriget och sanktionerna långt borta. Men för Boris är rädslan att tvingas in i armén ständigt närvarande. Och för Ana har rädslan för de ryska hbtq-lagarna fått henne att radera bilder med regnbågsflaggor på sociala medier. Svenska Dagbladet har som ett av få utländska mediebolag släppts in i Ryssland. På en kvart får du veta hur livet ser ut i den ryska huvudstaden när kriget nu gått in på sitt tredje år. Med Gunilla von Hall, SvD:s utrikeskorrespondent i Genève. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Moa Larsson Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål. Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Poliitikud Mart Helme ja Martin Helme räägivad koos Tallinna volikogu EKRE fraktsiooni esimehe Mart Kallasega võimupöördest pealinnas, mille tagajärjel linnajuhtimise kvaliteet halveneb veelgi, sest Toompea koalitsioon laiendab reeturliku  Isamaa kätega oma haaret ka all-linnas. Samuti tuleb saates juttu Eesti majanduse olukorrast ning terrorismist Moskvas. Poliitikasaade “Räägime asjast” on TRE Raadios ja Ring FM-is eetris pühapäeval kell 11 – 12 ja kordus samal õhtul kell 21 – 22. Samuti saab saadet kuulata Uute Uudiste portaalis ja taskuhäälingu-keskkondades (Spotify, Apple podcasts, Mixcloud).

Riigikaitselise saate "Si vis pacem..." uues osas räägitakse terrorismist. Moskva terrorist Ukrainas ja Putini terrorist Moskvas. Süvenetakse küsimusse, miks maailma painavad terrorilained?Putin on käivitanud Ukraina hävitamise – see on tema isiklik terrorisõda kangekaelselt vabadust ihkavate ukrainlaste vastu. Venemaa sõjad on tegelikult läbi ajaloo olnud hävitus- ja terrorisõjad, sealhulgas ka Eestis. Isegi majandussuhteid kasutab Venemaa väljapressimiseks niipea, kui ta saavutab kusagil kasvõi osalise monopoliseisundi. Kas see pole siis samuti terror?Anname gaasi, ei anna gaasi... Teeme teised toorainesõltlasteks ja siis näitame trääsa... Paraku pole Putini Venemaa ainuke, kes poliitikas terrorit kasutab. Brüsseli trahvid ja teised Euroopa Liidu jäigad survemeetmed on ju sisuliselt seesama. Ainult, et vere asemel kasutatakse raha. Teisiti arvavate, sõnakuulmatute klientide, partnerite või liitlaste hapnik keeratakse kinni ikkagi...Saatekülaliseks on Ats Miller - IT-mees, kirjanik, publitsist-kolumnist, keda teatakse ka tema kirjandusliku pseudonüümi Siim Veskimees järgi. Saatejuht Erik Boltowski.

Denne tirsdagen før påskeferien ser vi på USA og Europa med sikkerhetspolitikkbrillene til Anders Romaerheim, leder for institutt for sikkerhetspolitikk ved Forsvarets Høyskole, og….. mangeårig venn av serieskaper Gjermund S. Eriksen, som har jobbet mye med terror, påvirkingingsoperasjoner og effektene av det I FIKSJON, men da alltid ved å gjøre research på slikt som Anders Romarheim har brukt 20 år av livet sitt på. I episoden starter vi med ofrene og tragedien, men går raskt inn på hvordan denne terroren, som ofte har skjedd, kan brukes ulikt av aktørene internasjonalt, og selvsagt ikke bare av de som søker sannhet og fakta, eller er tilhenger av demokrati som styringsform. Vi graver i Anders Romarheims fagfelt og han hjelper til med å peke på kollegers fagfelt der han av akademisk redelige årsaker sier andre forskere vet mer, og han også selvsagt viser til super-vikar Jettes bok om demokrati og hva som kreves for å beskytte det.Og så har vi en god gammeldags diskusjon - kort til slutt - om hva som taler for at vi har rett. Anders tror Trump vinner, og Gjermund tror Biden. Så er begge selvsagt klar over at det er god sannsynlighet for at det motsatte skjer. Men Gjermunds hovvedargument til slutt er tradisjonelt vanskelig å måle og holde opp mot klassisk valgforskning; hva er trygghet, forutsigbarhet og kjedelige hverdager verd målt opp mot alternativet til demokrati?

Vanamehed viinavabriku kõrvalt räägivad kevade esimeses saates sellest, millest eesti ajakirjandus ei räägi. Miks ei räägi, ei tea. Vanamehed ka ei tea. Moskvas toimunud veresaun ärgitab vanamehi mõtisklema, kas see võib kujuneda mingiks murdepunktiks, kus moskoviidid enam ei usu pimesi FSB levitatavat jama, või jätkub kahe erineva infomaailma vastandumine endisel moel.

Saates on juttu sellest, et protestiaktsioon automaksu vastu, 19. märtsil, õnnestus peavoolumeedias rahva hirmutamisest hoolimata suurepäraselt ja et liiklusseisakut tasub valitsuskoalitsioonil võtta esimese hoiatusena, kui maksudega jamamist ei lõpetata. Saates on juttu ka sellest, et Eestist veetakse Putini paariarežiimile endiselt mitmeid strateegilisi kaupu ning et seejärel, kui meie oma toiduainetetööstused on hakanud riburada pankrotistuma, suureneb vene toiduainete eksport. Ning lõpuks jõuame küsimuseni, et kui mõni NATO suurriik, nt. Prantsusmaa, seab end Venemaa vastu Ukrainasse sõtta, siis kas ka imetilluke piiri- ja rinderiik Eesti peab Kaja Kallase valitsuse rahuloluks ja Brüsseli pai nimel, sedamaid hakkama end samuti sõtta sättima? Või maksaks enne ikka natukene ka mõelda – kes me oleme ja kus asume?Saates on Mart Helme - Riigikogu liige, EKRE aseesimees, Riigikogu korruptsioonivastase erikomisjoni esimees, ajaloolane, ajalooteemaliste raamatute ja saadete autor, endine siseminister, Eesti suursaadik Moskvas aastatel 1995 – 1999.Saatejuht on Erik Boltowski

"Til de folk rundt omkring i Europa som i dag slutter sig til os i den europæiske union, vil jeg strække en hånd frem og sige; det var jeres demokratiske valg og jeres indsats som gjorde dagen mulig". Sådan lød det glade budskab 1. maj 2004, her afleveret af Irlands daværende premierminister Bertie Ahern på vegne af EU. Ti nye land blev optaget, hvor de fleste tidligere havde befundet sig på den socialistiske side af Jerntæppet under Den Kolde Krig. I dag, tyve år senere, står Europa i en skæbnestund. Ikke alene er der valg til Europa-Parlamentet og udskiftning af EU's politiske lederskab, men det krigsramte Ukraine er på tærsklen til at blive budt velkommen ind i klubben. Vil det betyde at Unionen kommer i konflikt med sin historiske mission om fred og stabilitet? Hvad bør definere de endelige grænser for EU's udvidelse? Og er Krim-halvøen og Kaukasus også Europa? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med direktør for Tænketanken Europa Lykke Friis. Derudover medvirker historieprofessor fra Oxford University Timothy Garton Ash. Musik: Adi Zukanovic.

Võrkpalliteemaline taskuhäälingusaade "Kuldne geim" alustab 2024. aastat saatesarja 149. osaga, kus põhiraskus lasub esmakordselt Eesti aasta võistkonna tiitli pälvinud naiste võrkpallikoondisel. Lisaks sellele, milliseid tujusid ja tundeid meie võrkpallinaiskonna aasta parimaks valimine nii stuudios kui ka võrkpalliringkondades laiemalt tekitas ning milline on selle faktiline taust, võetakse luubi alla ka vana aasta lõpus peetud eriline mäng, Cronimet Balti liiga põnevamad sündmused ja huvitavad lühisõnumid. Saadet veab tuttav trio: Mihkel Uiboleht, Taavi Nõmmistu ja Karl Rinaldo. Saates tuleb muuhulgas jutuks: *Stuudios on "Kuldse geimi" läbi aegade noorim külaline; *Kertu Laak teab, mida Eesti võrkpallile alanud aastaks soovida; *Suur tunnustus Eesti naiste võrkpallile ja naiste pallimänguspordile laiemalt; *Aasta võistkonna valimise lähtekohtadest ja teemast üldisemalt; *Kas ja kui palju on koondise peatreenerile kohane sotsiaalmeedias isiklikku arvamust avaldada; *"Tulevik" oli "Oleviku" vastu võidule lähedal. Kas Eesti noorte tulevik on sedavõrd helge? *Kõik Eesti naiskonnad liiguvad Balti liigas playoffi kursil; *TalTech/Selveri perfektne seeria sai Tristan Tähetagi jätku; *Miks Pärnu VK mängumootor jätkuvalt streigib? *Fantastiline Taavet Leppik - nurgaründaja ja libero, nüüd ka sidemängija! *Euroopa võrkpalliliidu president käis Moskvas võrkpallipeol. Kas sellist CEV-i me tahtsimegi? *Tippude võrdlus - jah, parimate naismängijate palk on suurem kui parimatel meesmängijatel; *Kuidas on Robert Täht ja Märt Tammearu taastunud vigastusest? *Mitu Eesti võrkpallurit jõuab Meistrite liigas playoffi?

Næsten nøgne - kun iklædt dyre smykker, lingeri og en strategisk placeret tennissok - fester Moskvas kulturelite, som de altid har gjort. Og mens Putin indleder et voldsomt vinterbombardement, der sender byger af missiler over Ukraine, regner det med guldkonfetti på det celebre selskab. Men nu er morskaben slut, for festen udløser hård offentlig fordømmelse, aflyste jobs, erstatningskrav, boykot og fængselsstraf. Så, hvorfor er festen forbi i Rusland? Det spørger Genstart seniorforsker på Dansk Institut for Internationale Studier, Flemming Splidsboel, om. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 10/1.

Ajaloodoktor Meelis Saueauk: "Kogu selle grupi süüdistuskokkuvõte on kinnitatud Moskvas 10. veebruaril 1943. aastal ehk 3 kuud pärast nende vangi langemist ebaõnnestunud päästmiskatse käigus. On olemas ka erinõupidamise otsus nende meeste surma mõistmise kohta 27. veebruaril 1943. a ja tõenäoliselt kõik vangi langenud hukati 13. märtsil 1943. a. Moskvas."

Vanemuises saab lavaküpseks tragikomöödia „Neljas õde“. Lavastus, mis on omamoodi jätkuks Tšehhovi kolme õe loole ning mille teksti autoriks on kavalalt irooniline poola kirjanik Janusz Glowacki. Lavastaja Stanislav Moissejev on seevastu Ukrainast ning omab head ettekujutust, milline oli elu Moskvas vahetult enne sajandivahetust. Saates on külas Vanemuise dramaturg Sven Karja ning Maarja Johanna Mägi, kes mängib lavastuses „Neljas õde“ kõige nooremat õde. Saatejuht on Tiiu Rööp.

1959. aastal toimus Christian Diori (Prantsuse moemaja), Yves Saint Laurent'i esimese rõivakollektsiooni esitlemine Moskvas.

1959. aastal toimus Christian Diori (Prantsuse moemaja), Yves Saint Laurent'i esimese rõivakollektsiooni esitlemine Moskvas.

Podcasti „Pihtas põhjas“ saatejuhid Gert Kullamäe, Janar Talts ja Ivar Jurtšenko võtavad sõnaosavuse meistriklassi ja tarkuseterade täiuslikku kooskõla demonstreerides kokku korvpalliteemad, mis paari nädala jooksul lauale potsatanud. Peamisteks kõnepunktideks PAF Eesti-Läti korvpalliliiga ja oktoobri esimesel nädalal startiv Euroliiga. Kõlab võib-olla üllatuslikult, aga stuudio laua taga on koha sisse võtnud Eesti-Läti korvpalliliiga tabelit juhtiva meeskonna peatreener. Ei, stuudios ei ole külalisi, selleks meheks on Gert Kullamäe. Pärnu Sadamal hooaja alustuseks kahest kaks, eriilmelised võidud TalTech/Optibeti ja Keila Coolbeti üle. Räägime mõne sõna mõlemast mängust ning Kullamäe annab ülevaate meeskonna leegionäridest. Kohe-kohe seisavad ukse ees FIBA Europe Cupi kvalifikatsioonimängud, 3. ja 5. oktoobril, koduses Pärnu spordihallis, kuhu loodetavasti leiab tee ka rohkearvuline publik. Pikemas või lühemas versioonis peatume Eesti-Läti liiga arutelude juures kõigil Eesti klubidel, kes liigas kaasa teevad. Vähemalt korra on kõik meeskonnad juba väljakul käinud, seega esmase pildi plussidest ja miinustest annab kokku panna. Mõistagi tuleb juttu Keila korvpalli plahvatuslikust tülist. Arutluse all on arengud ja versioonid, millele ükski väljaanne pole seni tähelepanu pööranud. Kahtlemata huvitav ja fantaasiarikas. Euroliiga teeb avalöögi järgmisel nädalal. Osaleb 18 meeskonda, kellede hulgast saatejuhid panid paika need neli, kes jõuavad kevadel Final Fouri. Saab kuulda päris üllatavaid valikuid, aga tummiste põhjendustega. Raputusi on üle elanud päris mitmed tiimid: Ateena Panathinaikosel on uus peatreener ja 11 uut mängijat, Belgardi Crvena Zvezda tõi pardale 10 uut mängijat, vahetades sealjuures välja kõik välismaalased. Rohkearvuliselt on mängijaid liigutanud ka Istanbuli Anadolu Efes, Milano Armani, Bologna Virtus jt. Analüüsime Baskonia võimalusi ja milliseks võiks alanud hooajal kujuneda Maik-Kalev Kotsari ning Sander Raieste roll. Kullamäe toob välja väga tabava tähelepaneku, mis võib avaldada olulist mõju Kotsari efektiivsusele väljakul. Euroliigaga seoses tuleb juttu veel mitmest erinevast infokillust, olgu siis selleks Zagrebi Cibona pankrot, Arturs Žagarsi leping Fenerbahcega või Türgi klubi Moskvas käik, mis nõuaks liiga juhtkonna poolt väga selget reageeringut ja hukkamõistu. Mõned märksõnad olgu lisatud veel – Eesti mängijate hooaja algused välisliigades, Kalev/Cramo perereis Türki, e-FIBA maailmameistrivõistlused, 87 punkti mäng Eesti noorte meistrivõistluste kvalifikatsiooniturniiril.

Till det här avsnittet har vi intervjuat fem svenska frivilliga i Ukrainakriget och utgått från deras berättelser för att skildra den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Avsnittet är lite annorlunda, så det blir avsnittsbeskrivningen också. Huvudpunkterna är ungefär dessa:Krig suger någonting så inåt helvete.Ukrainska armén är inte lika bra som många tror.Saken den strider för är dock exakt så rättfärdig som du tror.Ryska armén är ett jävla mörker av krigsbrott och förmodligen än sämre än du tror.Känsliga lyssnare varnas vid upprepade tillfällen.#åthelvetemedputin.Det var det. Tack till dem som lät sig intervjuas och vår förhoppning är fortsatt att Ukraina ska driva ut Moskvas haveri till krigsmakt i havet. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Augustikuu eelviimasel nädalal lahvatas skandaal seoses peaminister Kaja Kallase abikaasa firma tegevusega. Nimelt jätkas temaga seotud ettevõte Stark Logistics strateegiliste materjalide, sh legaliseeritud terase vedu Venemaale. Kas endale käredalt agressiivsete kõnedega "sõjaprintsessi" hüüdnime teeninud peaminister Kallas mängis meelega topeltmängu? Kas see on lihtsalt lühinägelik rumalus või ehtreformierakondlik silmitu kasuahnus, kui sõnades praalitakse üht ja salajastes sebimistes toimub muu? Kes peaks peaministrile ütlema, et aeg on tagasi astuda?Saatekülaline on Mart Helme – Riigikogu liige, EKRE aseesimees, endine siseminister, omaaegne suursaadik Moskvas 1995-1999 ja RK korruptsioonivastase erikomisjoni esimees.Saatejuht on Erik Boltowski

Hotet från Ryssland får Nato att skala upp sin beredskap. I Vilnius antogs nya planer för hur Europa ska försvaras. Samtidigt trappar Moskvas allierade upp provokationer vid den polska gränsen. Det beskrivs som de mest omfattande försvarsplanerna sedan kalla kriget, fyra tusen hemligstämplade sidor som Nato enats om och som handlar om hur medlemsstaternas territorier ska försvaras. Hör om hur Nato-området i Europa delas upp i regioner och om osäkerheten kring var Sverige kommer att ingå. Från de nordiska ländernas försvarsmakterna finns önskemål om en samordnad ledning av Östersjöregionen när Sverige kommer med i alliansen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.– Ska man snabbt kunna förstärka Natos närvaro i Finland och de baltiska staterna och säkra försörjningslinjer, då är det praktiskt om man kan operera från svenskt territorium, säger Jacob Westberg i Europapodden.Polens svar på provokationerna österifrånHör också korrespondent Samuel Larsson om de senaste veckornas upptrappade provokationer från Belarus och hur Polen svarar. Det handlar bland annat om en kraftig förstärkning vid gränsområdena. Nu talas det i Polen om 10 000 soldater i gränsregionen som ska hantera den säkerhetspolitiska utmaningen och även stoppa migranter som pressas över gränsen. Samtidigt fortsätter Polen att sin historiska utbyggnad av försvaret och landet får en allt tyngre roll inom Nato.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Vladimir Putin tonar ned firandet av Segerdagen på Röda torget i Moskva medan Ryssland fortsätter att bomba Ukraina. Militärorkestern spelade, soldaterna marscherade och åtminstone en stridsvagn körde förbi hedersläktaren vid Kreml-muren vid årets 9 maj i Moskva. Men Segerdagens flyguppvisning var inställd, minnesmarscherna för släktingar dödade i strid borttagna och folkmassorna på Moskvas gator fanns bortanför avspärrningar.Hör om varför årets firande av den ryska Segerdagen var så avslaget, en dag när både minnet av andra världskriget högtidlighölls och nya fiender pekades ut.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare på Försvarshögskolan, Maria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Sofie Andersson

Har to uger med finansiel uro, efter et par store bankkollaps, egentlig ændret udsigterne for den globale økonomi? Og hvad med dansk økonomi, som lige nu slår rekord i beskæftigelse? Berlingskes økonomiske redaktør Ulrik Bie tager temperaturen på og vurderer verdensøkonomien. Kan der stilles en alvorlig diagnose?På dagen, hvor regeringen formentlig præsenterer et finanslovsforslag, skal vi også tale om, hvad der er foregået i dansk i ugens løb og forsøge at finde en værdig modtager af Ugens Fidusbamse.Kinas præsident Xi tog til Moskva for at møde Vladimir Putin. Nu skulle en stærk alliance smedes. Sådan kom det ikke helt til at gå, selvom man gør alt for at fremstå som bedste venner. I Beijing er man egentlige rystede over putinismen og Moskvas forfald. Xi lignede en kejser på besøg hos en undersåt. Vi får en analyse af Berlingskes Asien-korrespondent Alexander Sjöberg.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Rysslands invasion av Ukraina skakar om även i Asien. Grannländer till Kina fruktar att Peking ska följa Moskvas exempel och angripa Taiwan. Nordkorea tycker sig ha fått större spelmöjligheter, genomför omfattande tester av nya vapensystem och höjer tonläget mot omvärlden. Sannolikheten är hög för att det sker ytterligare nordkoreanska kärnvapenprov under 2023, säger Benjamin Katzeff Silberstein, doktor i historia på en avhandling om social kontroll i Nordkorea, nu verksam vid universitetet i Tel Aviv och vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Wolfgang Wee Uncut #353: Glenn Diesen er professor i statsvitenskap og internasjonale relasjoner, og forsker primært på russlands strategi for stor-Eurasia som en politisk økonomi og konservativt prosjekt. #wolfgangweeuncut Lenker: Trussler mot Zelensky for å droppe fredsmandatet: ‘I'm not a loser': Zelensky clashes with veterans over Donbas disengagement (VIDEO) (kyivpost.com) NATO sabotasje av fredsforhandliger: Former Israeli PM: West Blocked Russo-Ukraine Peace Deal ━ The European Conservative Tysk General Harald Kujat (tidligere sjef i NATOs militærkommite) anklager USA og Storbritania for å sagotere fredsforhandliger og lurt Tyskland inn i en krig mot Russland: Whr. Gen. Kujat: Ukraine War is Lost, Germany Now Faces an Angry Russia…Alone | VT | Alternative Foreign Policy Media (veteranstoday.com) Moskvas krav i fredsforhandlingene var å holde Ukraina ute av NATO: The World Putin Wants - Fiona Hill & Angela Stent | Foreign Affairs Rand rapport (2019) for det amerikanske militæret om hvordan de kan svekke Russland ved å trekke dem dypere inn i en konflikt i Donbas: Extending Russia: Competing from Advantageous Ground | RAND CIA analytiker advarer i desember 2021 om at Russland kan bli presset til å invadere ettersom USAs økende militære tilstedeværelse gjør at "inaction on [the Kremlin's] part is risky": Russia's Proposal To Redraw European Security 'Unacceptable,' U.S. Says (rferl.org) William Burns (Ambassadør, CIA Direktør) advarte i 2008 at NATO i Ukraina kan starte en borgerkrig of utløse en russisk intervensjon - som Russland ikke ønsker: Cable: 08MOSCOW265_a (wikileaks.org)

Okunskapen om den värsta svältkatastrofen i Europas historia är stor. Men dagens angreppskrig mot Ukraina medför att det förflutna sätts i en ny blixtbelysning, skriver Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nessun Dorma är en aria från slutakten av Giacomo Puccinis opera Turandot och en av de mest kända tenorariorna i all opera. Nessun Dorma betyder "Ingen ska sova". Med optik som kan väcka även de döda så kan man kallt konstatera att ingen lär få en blund den kommande tiden. FN:s säkerhetsråd med 15 länder röstade på onsdagen ner ett förslag från Ryssland om att skapa en kommission för att undersöka Moskvas påståenden om ett gemensamt amerikanskt-ukrainskt "militärt biologiskt" program. Ryssland har sedan mars framfört anklagelser om att program i Ukraina som sponsras av det amerikanska försvarsdepartementet bryter mot konventionen om biologiska vapen, en internationell lag som reglerar vapenförsedda gifter. "Men så skulle dom aldrig göra". Välkommen till verkligheten. Idag är det fredagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Under en radar där hoppet stod till att spår av demokrati snart skulle börja skönjas har 50 år av affärer med diktaturer gött upp välstånd på båda sidor av ekonomiska utbyten mellan väst och öst. Hoppet - som allt oftare numer kallas naivt - rör inte bara sådant som svenska vapenaffärer med totalitära regimer i Mellanöstern, utan är något högerns antiglobalistiska cyniker länge lyft fram som den främsta orsaken att bromsa utbytet med den icke-demokratiska världen. Det senaste året har dessa globalismens belackare fått vatten på sin kvarn. Rysslands överfall av Ukraina cementerade Europas största land, som skänkt bort geopolitiskt inflytande över Europas viktigaste ekonomiska nav, i skamvrån. Trots löften om bot och bättring har utvecklingen sedan dess ändå varit inkonsekvent, med uppmärksammade affärer där kritisk infrastruktur säljs ut till bolag ägda av totalitära regimer. Det är dags att tala om Tyskland - en i grunden urstark ekonomi som dock under 2000-talet ttyckts stå på fel fot i varenda geopolitisk fråga. Efter den så kallade omsvängningen som gjordes i februari visavi Moskvas utpressning genom energimarknaden har nämligen relationen till ett annat auktoritärt land i öst hamnat i EU:s och Berlins brännpunkt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Fem unga kvinnor med färgglada rånarluvor sjunger en protestsång mot Putin i Moskvas största katedral. De ställs inför rätta och blir symboler för motståndet mot den auktoritäre presidenten. Det är i februari 2012. Gruppen som tillhör Pussy sjunger: Jungfru Maria, fräls oss från Putin. Deras sång i den stora Frälsarkatedralen leder till en internationellt uppmärksammad rättegång och dom, när tre av medlemmarna döms till hårda straff i Rysslands straffkolonier. Trots förtrycket fortsätter de att protestera med både liv och frihet på spel. Medverkandelista: Lusine Djanyan, Pussy Riot-medlem. Aleksej Knedljakovskij, Pussy Riot-medlem. Fredrik Wadström, kulturjournalist och fd Rysslandskorrespondent, SR.Rebecca Haimi, kulturjournalist SVT. Michael Hjälm, expert på ortodox kristendom. Viktoria Naraxsa, Pussy Riot-medlem. En dokumentär av: Joanna Górecka. Producent: Gustav Asplund / Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås / SR. Publicerad: 2022.

Räägime märgilistest sündmustest, mis toimusid 1962. aasta oktoobris Kuuba kriisi ajal ning sellest, kuidas neile reageeriti Washingtonis ja Moskvas.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gävle dagblad.

Matilde Kimer fælder en tåre i et trist lokale i Moskvas lufthavn. Det er gået op for hende, at hun ikke skal se sine russiske venner igen. Hun kan ikke udføre sit arbejde længere, hun kan ikke mærke Moskva eller det folk hun har kastet sin kærlighed på i snart 20 år. Rusland har smidt hende ud. Hun må ikke komme tilbage igen før 2035. Nu tager Matilde Kimer afsked med landet, der har formet hele hendes voksenliv. Vært Anna Ingrisch.

Torbjörn är tillbaka från semestern där han träffade på sina norska, rika båtgrannar á la Exit. Armand Duplantis tog världsrekord - igen, någon som missat? Vad är droppsnopp? På tal om underliv, gör Dr Pussyman comeback med sina knipövningar. P3 Nyheters Lisa Nord snackar hungerkrisen som inte är Moskvas fel, enligt Ryssland och påven åker till Kanada för att be om ursäkt. Dagens gäst är Sanna Nielsen, aktuell med sin sista Allsång på Skansen! Programledare: Kodjo Akolor och Torbjörn Averås Skorup.

Under Ukrainakrisen år 2022 kom Kina att hamna i en genant knipa mellan de intressen som definierats i den nydanade stormaktens multipolära världsbild. Sprödheten i de band som Peking just knutit till Ryssland och invadören Vladimir Putin var plötsligt uppenbar när ministrar och diplomater fick byta fot och i det närmaste fördöma det nordliga grannlandets kränkning av Ukrainas suveränitet. Det var dessutom band som nyligen beskrivits som de starkaste någonsin. Hur kom det sig att Kina plötsligt satt fast med skägget i brevlådan när den ryske presidentens löften om att avstå ett invasionsföretag mot grannlandet visade sig vara lögner? Det brukade ju heta att det var Ryssland som betraktade Kina som en frekvent kappvändande bundsförvant som när som helst kunde bli en opålitlig fiende - något som hållits för sant ända sedan det mongoliska väldet lade Peking under sig och började diktera villkor för stabiliteten i östra Asien på 1200-talet. Vad förebådar egentligen Rysslands maktdemonstration i Ukraina för Kinas försök att ta greppet om inte bara östra Asien utan hela världsordningen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Rysslands självbild hamnade i geopolitikens fokus under vintern 2022, då ännu en invasion förebådades i grannlandet Ukraina. Få i västvärlden kunde för sitt liv förstå vad som utgjorde grund för att en Vladimir Putin som ständigt tycktes finta och bedra sina rivaler och deras regelbaserade världsordning ånyo riktade ryska vapen mot slaviska bröder och systrar. Men Ryssland är gränslöst, enligt Vladimir Putins egna ord, och utan att helt kunna bestämma om det ska tolkas bildligt eller bokstavligt ska vi nu gå så djupt vi kan i ett försök att hitta in i den ryske presidentens idévärld för att ställa oss frågan om vad Ryssland egentligen är och hur djupt landets identitetskris går. För att hitta in i huvudet på Vladimir Putin tar vi vägen förbi tsarerna, klassikerförfattarna Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Nikolaj Gogol via filosofer som Vissarion Belinskij och Nikolaj Danilevskij. Det är göbbar vi nog alla hört namnet på i förbifarten, men som väl få av oss egentligen kan koppla till Moskvas revanschlystna maktapparat av idag. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Teater Berliinis ja Moskvas, kunst Milanos, suursaadikutöö Somaalias, arvutimängude lastele “oopiumiks” kuulutamine Hiinas, prantsuse diiva Dalida. Neeme Raud. Siin. Laupäevahommikul 9-11ni.