Podcasts about poetisk

C-G, Johan och Göran hukar sig när intrigen tätnar i September 5, den thrillerartade skildringen av terroristattacken mot OS i München 1972. Samt putsar glasögonen för att inte missa minsta blinkning och/eller nördreferens i hyllade Hollywoodsatiren The Studio på streaming. Men får Seth Rogens enerverande skratt hela skutan att kapsejsa?! Dessutom magisk diskbänksrealism! Österrikisk komik! Poetisk ödslighet i storstad x2! Men framförallt: referenser till BÅDE C-G:s ironiska poesi från 1990-talet OCH paddor som utsöndrar hallucinogent slem! Missa på egen risk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens sending har Sander, Andreas og Nora snakket om Af1 som revolusjonerte barndommen vår, Sander har utmerket seg som en fantastisk slampoet, og Andreas har testa ut Facebook dating. Nora har lært hva som er greia med Super Bowl, og vi har snakka om The Weeknds avskjedsalbum. Dette må høres på, altså!I studio: Nora Flatjord, Andreas Vege og Sander Aadalen

Hjemme hos lyrikeren, Klaus Høeck hersker orden - den samme orden, man finder i hans digte. Klaus Høeck har nemlig altid benyttet sig af systemer, når han skriver. Ellers bliver der for megen 'tyndskid' over det, mener han. Nanna Mogensen er taget på hjemmebesøg hos Klaus Høeck nær Veflinge på Fyn, og hun prøver at få ham til at afsløre, om han har skrevet sin sidste digtsamling, som han påstår - eller om der ligger mere på loftet. De to runder flere af Klaus Høecks hovedværker, bl.a. 'Sorte Sonetter', 'Ulrike Marie Meinhof' og 'Hjem', ligesom der læses op fra den seneste digtsamling, 'Password'. Vært: Nanna Mogensen.

Diktsamlingen Finans av Martin Svedman, som tidligere har utgitt samlingen Når jeg drikker, er en poetisk rapport fra det norske næringslivet og gir samtidig et poetisk uttrykk til et økonomisk alvor som er en del av vår samtid. Det er dårlige tider: Ingen klatrer lenger på noen karrierestige, hverdagen består av sluttpakker, nedskjæringer og satsninger som legges på is. Diktsamlingen følger en navnløs ansatt i konsulentbransjen. Han begynner i det små, men jobber hardt og blir mer og mer fakturerbar. Han blomstrer mens han stiger i gradene og vil gjøre alt for sine kunder. Men hva skjer når en middelmådig bedrift begynner å blø? Da sitter de ansatte igjen med svært lite. Hør Martin Svedman i samtale med Knut Gørvell. Opptaket er gjort på arrangementet Boktips LIVE i Cappelen Damm-huset, våren 2024.

En hjerteskjærende liten bok, tanker om avtrykket vårt på jorden og modig tramp rett ut i minefeltet er ukas Åpen bok: Kritikerne. Hør episoden i appen NRK Radio

  I dette ordskiftet mellom presten Vidar Mæland Bakke og kommentatoren Sofie Braut går samtalen friskt om alt fra dagens Palestina til evangelienes Dekapolis, lanseringen av Pollestadbibelen og poetisk visdom til nye menighetsrådsmedlemmer. Til daglig er Sofie Braut kommentator i avisa Dagen, mens Vidar Mæland Bakke er prest i ByMenigheten – Sandnes.   

Hør her'a av Gulraiz Sharif er en rørende, original og lettlest bok man kan lære mye av, særlig om rasisme og fordommer. Det mener Jon, Jesper, Andreas og Ådne, vg 3 ved Åsane videregående skole.

1984 rapporterar P3-programmet "Cult" från tidskriften 80-tals poetiska natt på nattklubben Alexandra och kulturjournalisten Per Ögren minns 1983, året då historien gjorde en liten inandning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturen ska ut ur lådorna och träffa sin publik, och det går över förväntan i Barbro Schultz reportage. Per Ögren ur ett "Sena Vanor" om mellanrummet 1983, då Ulf Lundell ville köpa Evas avklippta handskar för 1000 spänn.

On this award winning podcast we present Episode 2 with the topic "Sleep" ! We casually discuss Sleeping and also a bit of dreaming. Like when Leslie thought she was Dafne, or when a customer fell a sleep in a resturant, or like when Klas woke up naked like in the terminator movie...but in Copemhagem. The overall theme for season 2 is "Titanic Times". We love u all and enjoy this episode Zzzz WAKE UP! WAKE UP! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Tralau hittar en botanisk märklighet i ett fragment från det förlorade eposet "Kypria". Men konstigheten kan visa sig ha en lekfull förklaring. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi är vana vid att tänka på Homeros, på Iliaden och Odysséen som den äldsta grekiska litteraturen. Men det fanns andra dikter som handlade om samma värld och som har gått förlorade, helt eller delvis. De ingick i en större diktcykel som kallas den Episka cykeln. Mycket av det som vi vet om exempelvis det trojanska kriget antyds bara hos Homeros, och blir mer begripligt genom fragment från alla dessa andra dikter. Hur gammal cykeln är vet vi inte. Kanske blev den inte en cykel, ett verk som tänks hänga samman, förrän på 300-talet före Kristus, medan annat är många århundraden äldre. I den helheten fanns i alla fall ett större verk som kallas Kypria, och som handlar om det trojanska kriget fram till det ögonblick som Iliaden börjar med. Traditionen säger att det skrevs av en poet som hette Stasinos, som väl närmast är en sagofigur. Innehållet känner vi inte till så väl, utom genom några få brottstycken och några inte särskilt tillförlitliga antika referat.Detta är bortom den grekiska litteraturens allfarvägar inte riktigt den poesi som folk brukar ha läst eller bry sig om, bara specialister. Det är synd. Där finns nämligen en ganska ljuvlig dikt som innehåller ett fascinerande fel. Det handlar om en växt. Lyssnaren måste undra varför poeten har så så fel om den där blomman.Vi lyssnar på dikten. En svensk översättning kan låta så här:Kärleksgudinnan sin hud då klädde med ljuvliga tygerGracer och Horer det var som färgat dem med vårens blommor,Burna av Horerna fram med krokusar och hyacinter,Blomstrande lilja och ros, bland kronbladen flödande nektar,Strömmande vacker narciss och så Afrodite bekläddes,Täcktes i kläderna nu, som av alla årstider doftar.Vi hör om kärleksgudinnan Afrodite, som klär sig i väldoftande kläder. Scenen är fin. Det är Gracerna, eller Chariterna, behaglighetens gudinnor, och Horerna, årstidernas gudinnor, som har tillverkat och färgat kläderna. Vi tänker på växtfärgerna, och på blommorna som används, lila, röda, gula, vita, krokus, hyacint, lilja, ros, narciss. Poeten säger att gudinnorna har färgat tyget i vårliga blommor, på grekiska anthesin eiarinoisin.Det är inget konstigt med växtfärger. Krokusen som nämns bör vara saffranskrokus, Crocus sativus, möjligen även dess vilda släkting Crocus cartwrightianus. Saffranskrokus är den växt vi utvinner saffran ur, och saffranet var en viktig komponent i den grekiska klädtillverkningen. Flickor och kvinnor kunde bära klänningar färgade med saffran, som då var mycket dyra på grund av att det var, och fortfarande är, oerhört tidskrävande att plocka, sortera, rensa och torka saffranet, för att man ska kunna använda de tre små märkena längst ut på pistillen i exempelvis matlagning eller färgning av tyger. I grekisk litteratur är det i regel kvinnor eller utlänningar som bär gula kläder färgade med saffran.Det är inget konstigt med att Afrodite har saffransfärgade kläder. Men poeten säger ju att de är färgade med vårens blommor. Det stämmer för hyacinterna och de andra, även om vissa varianter kan blomma senare. Och i Sverige tänker vi i regel på krokus som blommor som kommer på våren. Men de krokusar som användes för att färga kläder är intressant nog inte vårblommor. Saffranskrokusen blommar endast om hösten, i oktober och november. Och detta är konstigt.Poeten måste ha vetat att det är just saffranskrokus som man använde för att färga tyg, och att växten blommar om hösten. Det är ett mäktigt panorama, när kullarna i delar av Medelhavsområdet täcks av blommande saffranskrokus, och en så anslående syn när blommorna har plockats och ligger i drivor på väg för att sorteras. Svårt att glömma för den som har sett det.Så varför sjunger poeten att saffranskrokusen hör till vårens blommor?Driver han med oss?Kan han ha blandat ihop saffranskrokus med andra krokussorter? Den grekiske författaren Theofrastos skriver om krokussorterna i sitt stora botaniska verk, om Crocus sativus och Crocus cartwrightianus, som har mindre ekonomiskt värde, men även om det han kallar den vita krokusen, som inte har något användningsområde alls, och om när de olika sorterna blommar. Plockerskorna kände till skillnaderna, förstås, och det gör Theofrastos också.Men poeten till Kypria är okänd, liksom vederbörandes botaniska kunskaper. Kanske är han helt enkelt okunnig.Ändå finns det nog en annan lösning, som handlar om hur poeten behandlar oss, sina åhörare. Det är Horerna, alltså Årstiderna, som har färgat kläderna hôrai på grekiska, besläktat med andra ord som anger tid, hora på latin, heure på franska, hour på engelska. Horerna kan bäst översättas med årstiderna, men grekerna är inte pedantiska med att betrakta dem som vår, sommar, höst och vinter, utan Horerna är en sorts gudinnor som på ett lite ospecifikt vis har med tid att göra. Och poeten säger, med emfas, att det är Horerna som har burit fram blommorna. Årstiderna gör ju just det.I den sista versen hör vi sedan om årstiderna igen, för AfroditeTäcktes i kläderna nu, som av alla årstider doftar.Kläderna doftar av alla årstider, eller alla sorters årstider, samma grekiska ord igen, samma som årstidsgudinnorna, Horerna. Så i detta lilla stycke lyckas poeten nämna årstiderna hela tre gånger i samband med blommorna. Och kanske är detta lösningen. Poeten kan räkna med att de åhörare som vet att man färgar tyg med saffranskrokus, och som vet att den krokusen blommar om hösten, kommer att rynka pannan och se självmotsägelsen i dikten, känna spänningen mellan talet om vårblommor och om krokus som man färgar kläder med.Men poeten leker med oss, med vår kunskap om blommor och med våra förväntningar. Han upprepar detta om Horerna, årstiderna, samtidigt som han säger något om växter och färger som strider mot det vanliga året, mot vanlig mänsklig tid. Det är som om gudarnas landskap står utanför det ordinarie året. I grekisk myt finns föreställningar om svunna tidsåldrar då allt växte av sig självt. Och vissa forskare har hävdat att de grekiska gudarna lever i ett universum utan tid. Nå, tiden är i alla fall annorlunda hos gudarna och plötsligt börjar självmotsägelsen mellan vårblomma och saffranskrokus att lösas upp inför våra ögon.Så i detta landskap, där årstidsgudinnorna klär kärleksgudinnan i doftande, färgade tyger, kan årstiderna paradoxalt nog vara upphävda, i ett evigt nu. I den världen, med alla årstider samtidigt, kan saffranskrokusen blomma hela tiden, och där kan alla växter, alla blommor och alla färger också få finnas samtidigt. Poeten leker med oss. Och som han leker.Johan Tralau, professor i statskunskap och författare till böcker om antik grekisk kultur

Jón Kalman Stefánsson, en av Islands største nålevende forfattere, kommer til Litteraturhuset! Den islandske forfatteren er en favoritt blant kritikere og lesere, både i Norden og internasjonalt, og nå er han aktuell med to bøker på norsk. Romanen "Ditt fravær er mørke", er en familiesaga som strekker seg over flere generasjoner, fra 1800-tallet og fram til vår egen tid. I tillegg til å være en familiefortelling, er boka en kjærlighetsfortelling, en beretning om livet på landet og en historie om historier. Poetisk og vakkert fortalt. Stefánsson er også aktuell med diktsamlinga "Hjertet er en egensindig traktor", som består av et utvalg av hans beste dikt fra perioden 1988 til 2021, presentert på norsk for første gang. Vi møter Jón Kalman Stefánsson i samtale med Fartein Horgar, forfatter og litteraturanmelder i Adresseavisen. Jón Kalman Stefánsson (f. 1963) fikk sitt første gjennombrudd med romanen "Sommerlys, og så kommer natten". Hans store internasjonale gjennombrudd kom med trilogien om Gutten: "Himmelrike og helvete", "Englenes sorg" og "Menneskets hjerte". Stefánsson har blitt nominert til Nordisk råds litteraturpris fire ganger, og i 2017 ble han nominert til den prestisjefylte Man Booker International Prize. Han har vunnet P.O. Enquistprisen og Den store islandske litteraturprisen. Foto: Einar Falur Ingólfsson

I veckans Market Headlines: E-handelns vinnare jagar inte tillväxt till varje pris, enligt ny forskning. Poetisk krönika blåser liv i debatten om externhandel kontra cityhandel. Och senaste spaningarna från ett fullmatat D-Congress. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Benny udspørger mig om mit digterliv og jeg svarer, med digt og musik, samtidig omhandler det også udgivelsen af Kun papir [Brænd det før din nabo] copyright Albertslund nærradio....Teknikken står Connie M. for....

Norah Hussein ville ønske, hun så flere minoritetskvinder som sig selv i film, bøger, musik og i mediebilledet. Det er nemlig noget, hun personligt har manglet, da hun voksede op med mellemøstlige rødder i Danmark. Journalist Sara Fondo taler med Norah om hendes debut-digtsamling "Poetisk Puls", og hvordan den har givet Norah mulighed for at italesætte de her følelser for første gang i hendes liv.

Poetisk og musikalsk, men blir det også litt omstendelig og kunnskapstungt? NRKs Marta Norheim og Klassekampens Tom Egil Hverven diskuterer den nye romanen til Lars Amund Vaage. Programleder er Cille Biermann.

Den sørafrikanske poeten Koleka Putuma vekker begeistring og sinne i heimlandet med sine konfronterande dikt og intense nærvær på scenen. Ho er ein såkalla born-free, fødd etter apartheids fall, og går rett i strupen på dei som meiner at svarte og kvite, kvinner og menn, no har like rettar. Musikaren, poeten og skodespelaren Niillas Holmberg insisterer på at han kjem frå Sápmi, okkupert av Finland. Samars kollektive tenkesett og kontakt med naturen står sentralt i hans kunstnariske virke. Dei to unge forfattarane vil framføre eigen poesi og diskutere poetikk og politikk med slampoet Michael W. Opara, også kjend som Doriansgrave. På Bergen internasjonale litteraturfestival for sakprosa og skjønnlitteratur (LitFestBergen) gir vi deg internasjonal og norsk litteratur på sitt aller beste. Her oppdagar du ny sakprosa og skjønnlitteratur frå alle verdsdelar.

Frå stygt og rasande til høgstemt og lovprisande – poetar frå sju nasjonar og ein dansar møtest i ei lyrisk verd utanfor kartet. Topograf for kvelden er poeten Henning H. Bergsvåg (Noreg). Kveldens poetar: Asieh Amini (Iran), Linnea Axelsson (Sverige), Kristina Leganger Iversen (Noreg), Camara Lundestad Joof (Noreg), Cecilie Løveid (Noreg), Kei Miller (Jamaica), Erlend O. Nødtvedt (Noreg), Mansur Rajih (Jemen), Ahmedur Rashid Chowdhury AKA Tutul (Bangladesh), Gunnar Wærness (Noreg) og dansar Mirte Bogaert (Belgia). Norsk/engelsk På Bergen internasjonale litteraturfestival for sakprosa og skjønnlitteratur (LitFestBergen) gir vi deg internasjonal og norsk litteratur på sitt aller beste. Her oppdagar du ny sakprosa og skjønnlitteratur frå alle verdsdelar.

Den Hellige Nat er Radiodrama.dks julehistorie 2019. Det er historien som bliver begyndelsen på det hele. Det er historien om en kvinde på et æsel, tre mænd i ørkenen og et lille barn der bliver født. Poetisk og roligt fortalt følger vi rejsen til Davids by og den nat hvor det hele begyndte - den nat da en frelser blev født ... Producent: Radiodrama.dk Medvirkende: Morten Aagaard Radiodrama er støttet af Næstved Kommune.

Poptillægget har i de sidste ni afsnit dykket ned i, reflekteret over og udvalgt netop de popkulturelle strømninger, som har defineret 2010'erne. Det fejrede Poptillægget og IBYEN med en stor farvelfest til 10'erne på Johan Borups Højskole, hvor også det tiende og sidste afsnit i serien blev optaget live på scenen med to helt særlige paneler. Første panel bestod af tre madkyndige stemmer i vores tid, som diskuterede 2010'ernes gastronomiske vokabular. Det blev til en snak om surdej, fermentering, burgerkrige, pokebowl, smagen af grøntsager, naturvin og København som kvalitetsbevidst mekka. Derudover havde vært Lucia Odoom inviteret et panel bestående af fire unge mennesker, som fortalte, hvad de tager med sig af popkulturel visdom fra det forgangne årti, og hvad de håber for det nye årti.  Gik du glip af festligheder, eller har du bare lyst til at opleve dem igen, kan du høre det i dette årtis absolut sidste afsnit af Politikens Poptillæg. Vi ses i 2020! Festens gæster: 1. Andrew Moyo: Radiovært på P3 og somelier2. Eva Hurtigkarl: Kok og arrangør af festivalen 'Søndagsvenner'3. Sune 'Hipster Glistrup' Albinus: Filminstruktør og tidligere radiovært i rollen som 'Hipster Glistrup' på Radio 24Syv4. Oskar Fehlauer Nielsen: Skribent på SEIN5. Karoline Staustrup: Efterskolelev6. Elias Zakarias Sadaq: Digter, har skrevet, produceret og udgivet sin egen digitale digtsamling 'Gadestreger'7. Jonas Torstensen: Ejer af pladeselskabet 'Kornmod', laver radio og er DJ Vært og tilrettelægger: Lucia Odoom. Producer: Kathrine Eggert Wadsholt. I redaktionen: Sille Westphal og Nina Kragh.

I en skog i Bergslagen samtalar poeten Jonas Gren med Mats Ottosson om vad naturen spelar för roll i poesin. Vi besöker äldreboendet när naturen flyttar in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Som en avslutning på Litteraturveckan i P1 tillbringar vår fältreporter Mats Ottosson morgonen i en skog utanför Grängesberg tillsammans med poeten Jonas Gren. Vad spelar naturen för roll i poesi och annan litteratur? Och går det att hitta poesi även i en fackbok om blommor eller fåglar? Jonas Grens senaste diktsamling heter Dälden, där de blommar och han är också aktuell i Riksteaterns föreställning Nationalparken. Och poesin finns kanske också på en gammal trädstam där insekter gnagt fram en trasslig, ålderdomlig skrivstil. Poeten och konstnären Maria Westerberg står för veckans kråkvinkel - om att få fatt i orden som sliter sig loss ur naturen. Ulrik Alm gör lite tvärtom. Han tar helt handfast tag i naturen och tar den med in på olika äldreboenden. I ett reportage av Sanna Ekstedt Larsson följer vi med till Kungshults vårdboende dit Ulrik Alm plockat med både videung och en levande mask. Vi pratar med biologen och konstnären Emma Tinnert om vilka dagfjärilar man kan ha chans att se så här tidigt på våren. Och får koll på vad regeringens vårändringsbudget betyder för naturen.  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En samtale mellom Eileen Myles og CAConrad. Hvordan praktiserer man poesi? Og hvordan ser et liv i poesiens tjeneste ut? Vi har invitert de poetiske superstjernene Eileen Myles og CAConrad til en samtale om poetisk praksis og kunsten å leve et vilt og poetisk liv. Eileen Myles er en av USAs største nålevende poeter. Hun har utgitt over tyve bøker i ulike genre. CAConrad kommer fra Pennsylvania, USA. Hans poesi utforsker blant annet grensene for selvet og de andre. Eileen Myles er en av hans viktigste inspirasjonskilder. Arrangementet er et samarbeid mellom Bergen Kunsthall og Litteraturhuset i Bergen i forbindelse med Beatrice Gibsons utstilling I Couldn't Sleep in My Dream, 25. januar–31. mars, Bergen Kunsthall. Utstillingen viser Gibsons nye film Hope I'm Loud When I´m Dead (2018) som er et portrett av de amerikanske poetene CAConrad og Eileen Myles.

Hvordan praktiserer man poesi? Og hvordan ser et liv i poesiens tjeneste ut? Vi har invitert de poetiske superstjernene Eileen Myles og CAConrad til en samtale om poetisk praksis og kunsten å leve et vilt og poetisk liv. Eileen Myles er en av USAs største nålevende poeter. Hun har utgitt over tyve bøker i ulike genre. CAConrad kommer fra Pennsylvania, USA. Hans poesi utforsker blant annet grensene for selvet og de andre. Eileen Myles er en av hans viktigste inspirasjonskilder. Arrangementet er et samarbeid mellom Bergen Kunsthall og Litteraturhuset i Bergen i forbindelse med Beatrice Gibsons utstilling I Couldn’t Sleep in My Dream, 25. januar–31. mars, Bergen Kunsthall. Utstillingen viser Gibsons nye film Hope I'm Loud When I´m Dead (2018) som er et portrett av de amerikanske poetene CAConrad og Eileen Myles.

Velkommen til ‘Station To Station’ Vol. 20 – programmet med poesi og musik. Hver lørdag kl. 12 på Heartbeats Radio læser Asger Schnack digte op og spiller musik.Digte og musik:Gunvor Hofmo: Fra en anden virkelighedThe Beatles: Blue Jay Way Michael Strunge: KrystalskibetPaul Kantner / Jefferson Starship: StarshipAnne Carson: Udsigten (oversat af Pejk Malinovski, Peter Højrup, Martin Larsen)Jan DeGaetani (Charles Ives): Memories A – Very Pleasant / B – Rather SadMorten Søndergaard: OversættelsestilstandenStephen Drury (John Cage): Music for Marcel DuchampFrank O’Hara: Digt (oversat af Pejk Malinovski og Palle Sigsgaard)Jane Russell: Boin-N-N-NgMorti Vizki: Kampdigt (floden)Jeanette Lindström (featuring Robert Wyatt): RiverHans Vilhelm Kaalund: Da de rev Voldene nedJohn Coltrane: Everytime We Say GoodbyeRené Char: Den røg som bar os (oversat af Ebbe Traberg)Jan Kaspersen, Peter Friis Nielsen, Claus Bøje: Switch Blade, Gong and Bells Per Højholt: TiltaleThe Seekers: This Little Light Of Mine Pia Juul: RomanMiles Davis: Black Satin

Syk og redd. En liten hyllest. Mamma's hemmelighet. Poetisk husmorporno og bestefars memoarer. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/etpustilivet/message

Frå stygt og rasande til høgstemt og lovprisande – poetar frå sju nasjonar og ein dansar møtest i ei lyrisk verd utanfor kartet. Topograf for kvelden er poeten Henning H. Bergsvåg (Noreg). Kveldens poetar: Asieh Amini (Iran), Linnea Axelsson (Sverige), Kristina Leganger Iversen (Noreg), Camara Lundestad Joof (Noreg), Cecilie Løveid (Noreg), Kei Miller (Jamaica), Erlend O. Nødtvedt (Noreg), Mansur Rajih (Jemen), Ahmedur Rashid Chowdhury AKA Tutul (Bangladesh), Gunnar Wærness (Noreg) og dansar Mirte Bogaert (Belgia).

Frå stygt og rasande til høgstemt og lovprisande – poetar frå sju nasjonar og ein dansar møtest i ei lyrisk verd utanfor kartet. Topograf for kvelden er poeten Henning H. Bergsvåg (Noreg). Kveldens poetar: Asieh Amini (Iran), Linnea Axelsson (Sverige), Kristina Leganger Iversen (Noreg), Camara Lundestad Joof (Noreg), Cecilie Løveid (Noreg), Kei Miller (Jamaica), Erlend O. Nødtvedt (Noreg), Mansur Rajih (Jemen), Ahmedur Rashid Chowdhury AKA Tutul (Bangladesh), Gunnar Wærness (Noreg) og dansar Mirte Bogaert (Belgia).

I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker. Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ”Poetisk filosofi” i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren – precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi – att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över. Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ”Lyrical philosophy: or how to sing with the mind” för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna. Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet? Mikael Stenmark argumenterar i sin text ”Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar” i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar.   Karin Johannesson klargör i sin text ”Konfessionell religionsvetenskap” under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet – då man förespråkar en viss hållning – finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ”om-så” konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet. Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson. Hålltider för avsnittet: 0:00– 2:30 Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 normativitet och konfessionalitet 4:00 Vad betyder konfessionell? 4:35: Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen: förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20: Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35: Karin Johannessons text: ”Konfessionell religionsvetenskap: vad är det?” fyra typer av konfessionalitet: - ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition) - utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer) - innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession. - normativ konfessionalitet: a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden) b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) 16:45: Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30: Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20: Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 Erik responderar 29.00: Deltagande som förutsättning för förståelse?   Del två 30:00 Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 Essungers text 33:10 Ryska formalisternas begrepp ”främmandegöring” som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 Essungers analysexempel ”filosofisk poesi” snarare än ”poetisk filosofi”? 35:10: Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50: Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47: Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50: Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25: Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45: Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur Länkar: Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken. Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"

I dette afsnit kan du høre cand. mag. i litteraturhistorie Anne Kathrine Vindvad Kristensen fortælle om bogen 'Gå. eller kunsten at leve et vildt og poetisk liv' af den norske forfatter Tomas Espedal.

I dette afsnit kan du høre cand. mag. i litteraturhistorie Anne Kathrine Vindvad Kristensen fortælle om bogen 'Gå. eller kunsten at leve et vildt og poetisk liv' af den norske forfatter Tomas Espedal.

Poetisk rännskita och världens elakaste man! I dag så besöker Fredrik och Samuel das dass, muggen, toan när de berättar historiens bästa historier om hemlighuset. 

Citat: ”Kjerlighedens skjulte Liv er i det Inderste, uudgrundeligt, og da igjen i et uudgrundeligt Sammenhæng med hele Tilværelsen. Som den stille Søe grunder dybt i de skjulte Kildevæld, hvilke intet Øie saae, saaledes grunder[...]

Nok et flott semester på Blå går mot slutten, og det ønsker vi å markere med en julefest – 12. desember kommer et knippe av våre største poeter. Kristin Berget, Tone Hødnebø og Anne Oterholm vil samtale med Erlend Wichne om å gjendikte poesi. Etter samtalen vil Tone Hødnebø, Hans Petter Blad og Steinar Opstad lese opp fra sine bøker av året. Vi gleder oss! KRISTIN BERGET er poet og romanforfatter. Hennes siste utgivelse er Og når det blir lyst blir det helt fantastisk, som kom ut på Cappelen Damm tidligere i høst. Berget jobber for tiden med å gjendikte den svenske lyrikeren Katarina Frostensons Sånger och formler (2015). HANS PETTER BLAD er forfatter, dramatiker og poet. Hans siste utgivelser er romanen Kart over ømhetens rike på Forlaget Oktober (2017) og diktsamlingen Reisen (2017) på H//O//F. TONE HØDNEBØ er poet, og hennes siste utgivelse er Nytte og utførte gjerninger på Kolon Forlag (2016). Hun har gjendiktet Emily Dickinson og Anne Carson til norsk, og arbeider for tiden med å oversette Carsons Rød selvbiografi. ANNE OTERHOLM er romanforfatter, og har i 2017 gjendiktet Leslie Kaplans diktsamling Himlenes bok. Oterholms siste roman er Liljekonvallpiken på Oktober Forlag (2015). STEINAR OPSTAD er poet og essayist. Hans siste utgivelse er dikt- og aforismesamlingen Kjærlighetstapene (2015) på Kolon Forlag. Arbeid og drøm - dikt 1996-2016 samlet hans åtte første diktutgivelser og kom ut i fjor. I år har Opstad gjendiktet Lars Noréns Fragment for Kolon. ERLEND WICHNE er poet, og hans siste utgivelse er Trær / fall / flakse / stå / topp / hopp på Flamme forlag (2016). Han arbeider for tiden med å gjendikte André du Bouchet og Laura Vazquez og er redaksjonsmedlem i tidsskriftet Mellom.

Forkynnaren prøver ikkje å få ting til å hengja saman, tvert om, han skriv beinhardt om livets realitetar. Om den evige runddansen generasjonane går i, fødsel, strev, glede, sorg og så død. Det er rett frå levra og ingen forsøk på å unnskylda sine betraktningar. Han gnir det inn. Poetisk og hardtslåande.Esther Moe redaktør i Suldalsposten. Ho er og kjend for å skrive kort og godt på Twitter.

Det skal mot til å skrive om sex for barn. Forfatteren Rune Belsvik kommer i mål med det, takket være varme, humor og evnen til undring. Og går det an å skrive poetisk om kriser, selvmord og forsømte barn uten å havne uti harmonisering eller utidig estetisering? Ja, det gjør det, i hvert fall om man heter Sara Stridsberg. Dette er tema for dagens utgave av Kulturhuset bok, programleder er Cille Biermann.

För livet till döden med hip hop och poesi. I Kritiken diskuteras Timbuktus nya album och hur diktvåren 2014 har tett sig. Lennart Sjögrens Kalla mig Noa, Martin Högströms Journaler och Anna Hallbergs Ljusgrönt och aska är tre diktsamlingar som kommit ut under det senaste halvåret, vad säger de om det poetiska tillståndet just nu? Författaren och kritikern Lyra Ekström-Lindbäck och kulturredaktionens Göran Sommardal har läst och samtalar om nödvändig lyrik och umbärliga rader.Timbuktu, Jason Diakte, beskrivs ofta som en poetiskt politisk musiker - nu är han aktuell med nya album "För livet till döden, och musikjournalisten Camila Astorga Diaz kommer till Kritiken för att prata om en av Sveriges främsta hiphopartister. Och - vad säger egentligen ordparet "kvinnliga serietecknare"? Innebär det verkligen något annat än att en kvinna hållit i pennan? Begreppet närgranskas i veckans essä signerad Ida Säll. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius