Podcasts about sajten

I veckans avsnitt av Noll till 100 pratar vi om supply chain - både om svårigheter och utmaningar man stöter på när man växer men också fördelar man kan dra nytta av. Vi pratar om hur man kan pressa priserna, relationen mellan varumärke och fabrik och ger er många taktiska tips. 1.00 min - Mindre omsättning för e-handlare vid midsommar.3.25 min - Två growth hacks från Fedja som ger positiva resultat.8.40 min - Dagens ämne: Supply chain 10.00 min - Supply chain på mindre vs större bolag och vilka problem kan uppstå?15.00 min - Svenska bolag som går in i Australien och Sydkorea.17.42 min - När behöver man en supply chain manager?19.35 min - Utmaningar som kan ske när man lanserar en ny produkt.26.10 min - PR strategi eller brist på supply chain? Exempel på ett företag som förbättrat sin supply chain genom åren.29.00 min - Sajten kraschade - försäljningen ökade. Kan man planera den typen av lanseringsstrategi?33.35 min - Vanliga missar företag gör inom supply chain.37.20 min - Hur ofta ska man förhandla sina inköpspriser? 46.45 min - Ett supply chain problem för säsongsbetonade företag som förebyggs enkelt.Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023. Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande."Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.Filmad i smyg och uthängd på PornhubSvenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon. Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.Medverkande:Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.Reporter: Paloma VangpreechaTekniker Fabian BegnertProgramledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Det här är en historia om dom som tjänar pengar på gratisporren och dom som betalar priset för det. Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande."Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.Filmad i smyg och uthängd på PornhubSvenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. "Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.Medverkande:Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.Reporter: Paloma VangpreechaTekniker Fabian BegnertProgramledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

En este episodio, se habla sobre los pueblos y la fusión entre ellos, luego se enreda la cosa en concurso de gentilicios, el cual no es nada fácil,,,,!! y conlleva el cabreo de Iván, al parecer hay un poco de tongo y por ultimo le damos vida en una entrevista a un sajten muy peculiar....esperamos que disfruteis tanto como lo hacemos nosotros!! (Instagram) @loquemefaltabaporveroficial (Twitter) @Lqmfpv_oficial (Twich) Loquemefaltabaporvertv (Mail) loquemefaltabaporver@gmail.com y ya sabeis si os gusta, compartir y apoyar..... porque el que no apoya.. no..... ¿Quieres anunciarte en este podcast? Hazlo con advoices.com/podcast/ivoox/1413632

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna. Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.Hedvig konfronterar näthatetNu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.Programmet gjordes 2022.Reporter: Hedvig Holgersson Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira BjörnfotFlera namn och röster är utbytta i dokumentären. 

Matkult.se är en guldgruva för den nyfikne. Över 800 recept, massor med bilder, ljudinspelningar och livsöden. Allt kopplat till en Sverige-karta, så att du kan hitta din lokala mathistoria. - Det är hisnande när man hör gamla röster eller läser uppteckningar och ser att den här människan var född 1854! Det svindlar lite. Hur snabbt det har ändrat sig, säger Åsa Holmgren. Hon är etnolog och en av personerna bakom sajten Matkult.se och har tidigare arbetat i många år på Skansen. Vi träffas i Uppsala på ISOF, Institutet för språk och folkminnen, avdelningen för arkiv och forskning. Matkult.se är en kunskapsbank över svensk matkultur. Förutom recept finns här berättelser om hur man odlade, information om råvaror, kosthållning, matlagning, vad maträtter och råvaror heter på olika dialekter, och folktro och traditioner genom tiderna. Sajten bygger på arkivuppteckningar från folkminnesarkiven i Uppsala och Göteborg. De flesta uppteckningarna är från perioden 1850 till 1950. Nedan hittar du länkar till Matkult och till recept.

Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi? Facebook sätter hårt mot hårt i Australien Google gör tvärtom I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen. Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar. Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform. Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.  Reporter: Alexandra Sannemalm   Postnords varannandagsutdelning hotar lokaltidningarna   Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande. För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera. Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell. Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.  Reporter: Erik Petersson Rubriker, rubriker ständigt dessa rubriker Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns. Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler. Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar. Reporter: Johan Cedersjö Ivar Arpi tar över Bulletin: Vad hände med satsningen på nyheter?  Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör. Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin. Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning. Men hur har det egentligen gått med det? Reporter: Alexandra Sannemalm

I veckans poddavsnitt kikar vi närmare på ett knippe funktioner på sajten som vi tycker är extra bra! Det finns en rik flora av tjänster och funktioner men vanemänniskor som de flesta av oss är så kanske man inte gått på upptäcksfärd. Tipsa gärna om just dina favoritfunktioner, varför inte via vår Facebookgrupp? Välkommen in i värmen https://www.facebook.com/groups/avanzapodden Fortsatt trevlig sommar, Johanna & Nicklas

Mäklarföretaget Lagerlings innehållssajt Östermalm.net fungerar som place branding: innehållet gör att vi känner att vi är på hallen och shoppar hummer. Hör varför det är bra! (Sajten produceras av Rehnberg & Swartz.)  Plus! Ett bra avsnitt av Affärsvärldens podcast + ett grymt satirkonto på Instagram.  Podden görs av Commercial Content, det vill säga Andreas Utterström och Mattias Bergman.

BRÄNNANDE FRÅGOR I NYA AVSNITTET: Alla på M3.se heter Oskar och alla killar älskar att researcha hörlurar och stora golvhögtalare. ”Det blev Jesse Pinkmans vardagsrum, men vad var målsättningen?” Ordet ”balle” har ALDRIG figurerat i porrfilm, motbevisa Johan med dickpics. Första gången ordet gamer används i veckotidningssammanhang? Olika material i en ateljé! Kan man skriva en story utan att nämna en enda specifik detalj? Och: En stor hög med olika lavar som är klistrade på varandra – nöjd eller inte? Plus, vi glömmer helt bort att nämna att detta är värde hundrade avsnitt. Väl mött att ta del öronledes! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att köpa CBD olja besök www.IrieAroma.se För dig som älskar cannabis besök www.GreenMovement.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Har du koll på trafiken till din webbplats? Är den data du får fram säkerställd? Har du rätt verktyg för att utvärdera dina digitala investeringar och fattar du beslut baserade på korrekt data? I Markets gästpodcast pratar Leif Grenevall och Tomas Lindqvist från Add Visits med Markets Thomas Karlsson om vikten av att spåra och mäta trafiken på sin e-handelssajt och hur man utvärderar och fattar bättre beslut baserade på säkerställd trafikdata.

I år är det 50 år sedan Olof Palme höll tal från ett lastbilsflak i Visby. Almedalsveckan som demokratifestival har få jämförelser. Förra året hölls över 4 000 evenemang och över 40 000 människor besökte veckan. Boken om Almedalen första 50 år har nu skrivits och #backademokratin är stolta över att få en sneak peak på boken. Möt Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm som ligger bakom denna antologi. Läs mer om boken här: https://www.bokus.com/bok/9789186797331/almedalen-makt-magi-och-moten/ Övriga paneldeltagare som medverkar i antologin och deltar i podden är: Staffan Dopping, moderator och konsult Linda Norberg fd presschef M och krishanterare i regeringskansliet Jonas Morian, samhällspolitisk rådgivare och Almedalsveteran. Dessutom får vi reflektioner om Almedalen idag av pr-konsulten Ann-Sofie Halling som brukar ta semester för att vara i Almedalen samt Jessica Schedvin, chefredaktör Makthavare.se och Jonas Lundgren, redaktör Makthavare.se. Sajten som tycker politik är så kul så att man tar det på allvar. Detta var ännu ett avsnitt av ”Backa demokratin”, podden om demokrati och digitalisering. Utvecklas eller hotas demokratin av nätutvecklingen. Eller är det kanske mest av allt både och i så fall upp till oss. Möt spännande personer som alla i sin vardag försöker utveckla och backa demokratin. Podden rattas av mig, mediestrategen, författaren och föreläsaren, Brit Stakston. Jag skrev en bok inför valet 2010 som hette Politik 2.0. En tid då det fanns många förhoppningar om hur nätet skulle göra mycket gott för det politiska engagemanget och revitalisera politiken. Nu finns det mycket av lära inom det här fältet. Jag vill att fler ska delta i den verklighet som finns online och för att få fler ska känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi måste bli mer proaktiva i relation till nätutvecklingen och inte vara så teknikrädda. Men också kritiska och sluta tro på att nätet är samma sak som verkligheten. För DET tror inte ens jag längre! Musik: Late night tales av Lee Roservere.

Tobias är en av grundarna bakom fildelningssajten The Pirate Bay fråga honom vad du vill! Sajten grundades i början av 2000-talet och fick snabbt miljoner av användare. Programledare Hanna Palm.

SOCIAL ENTREPRENÖR. En känsla av att ständigt göra fel. Att inte passa in. Att inte vara normal. Det var verkligheten för Georgios Karpathakis under hela uppväxten. Idag är han en hyllad social entreprenör och grundare av den digitala plattformen Underbara ADHD. Som 13-åring testade han alkohol och droger för första gången och upplevde hur han i berusat tillstånd fick ett inre lugn och mådde bra. Men runtomkring var det kaos. Han passade inte in. Han betedde sig inte som de andra. Han kunde omöjligtvis koncentrera sig i skolan. Först som 25-åring fick han förklaringen. En adhd-diagnos. Fyra bokstäver som fick allt att falla på plats.  I sitt Sommarprogram berättar Georgios Karpathakis om sin krokiga resa, om utanförskap, om rop på hjälp, slagsmål, droger, polisanmälningar och självmordsförsök. Men också om ett inre driv, om adhd som en superkraft och om sin mamma som alltid såg honom, alltid lyssnade på honom och alltid hade tid. Programmet avslutas med en förhoppning om att lyssnaren ska känna att ”adhd kan vara fruktansvärt men också så jäkla underbart!”. Om Georgios Karpathakis Social entreprenör, 29 år. Född och bosatt i Täby. Grundare av Underbara ADHD. Sajten, som startade som en blogg 2012 om hur det är att leva med adhd, har växt till en digital plattform där diagnostiserade barn, anhöriga, skola och sjukvård möts. Valdes 2013 ut som en av fem organisationer som får ekonomiskt stöd från Reach for Change – en stiftelse som stöttar sociala entreprenörer som gör livet bättre för barn. Georgios fick sin adhd-diagnos först som 25-åring efter stökiga skolår, droger, polisanmälningar och sex självmordsförsök. Föreläser nu för att sprida kunskap, minska fördomar och se möjligheter med adhd. Har satt upp teaterföreställningen Ljuvliga Jävla Georgios. Producent: Martin Marhlo

Prövningen av de yrkesetiska reglerna för journalister är sedan länge anklagad för att vara tandlös. Nu har den Yrkesetiska nämnden blivit än mer pressad, sedan stora redaktioner vägrat medverka vid enskilda prövningar. Läsning i mobilen växer så det knakar men stålarna hänger inte med och det pratas om att desktop är det nya print. SVT kritiseras än en gång för att gå utanför gränsen för public service kärnverksamhet och skapa skev konkurrens. Och så har vi undersökt mediernas ständiga svaghet för dödsfällor. Yrkesetik under press Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in. Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel. Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarna Berättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson. Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandet SVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion. Dödsfällorna som lurar överallt Stockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

Sperma som lämnas över på offentliga toaletter när dörrarna till vården stängs. Och män som gett upphov till dussintals barn. Kaliber om en oreglerad marknad för spermadonation på nätet. – Här ligger alla plastsprutor som  jag har köpt. Jag har ingen nytta av dem längre men jag kan inte förmå mig själv att kasta dem för det är så mycket känslor som finns kring det här. Frida har plockat fram en blårandig skokartong med vita blommor på. Här, bland tidningar från dagen då hennes son föddes, ligger förpackningen till den där ägglossningmätaren hon använde, ett helt knippe med plastsprutor som hon köpte i storpack från England, och en påse med fem stycken små genomskinliga plastburkar med grönt lock. Det är små reseetuier för krämer från Clas Ohlsson. – De här hade ju jag i min handväska under många månader. De skulle alltid vara packade som en nödväska liksom, berättar hon. En burk ligger löst i skokartongen. – Den här lilla burken det är den heliga graalen i familjen. Det här är den sista burken som vi använde så det är särskilda känslor kring den. I just den här lilla plastburken med grönt lock låg spermierna som skulle bli hennes son. – Jag har diskat den givetvis men jag kommer aldrig göra mig av med den. Jag kommer att bli en pinsam morsa när han blir tonåring och ska visa honom det här. Han kanske tycker det är jätteäckligt. Frida är ensamstående. Hon ville ha barn men kände inte för att ragga upp någon främling på krogen och få till det genom ett engångsligg. Spermierna fick hon istället av en anonym man hon träffat via en kontaktannons på nätet. – Och han verkade trevlig så jag skrev till honom. Så sade han ”när vill du köra igång?”. Så tror jag vi körde igång några veckor senare. – Det var så enkelt? – Ja. Idag handlar Kaliber om spermadonation som sker över nätet. Krångliga regler, hårda krav och väntetider för att få inseminera sig inom den offentliga vården, har gjort att det växt fram en oreglerad marknad för spermadonationer på svenska internetsajter. Men till skillnad från donation och insemination på svenska sjukhus är det lite mer laglöst land på nätet. Här får du nöja dig med virtuella hanskakningar på att mamman inte kommer kräva donatorn på underhållsbidrag. Och du får lita på att den främling som gett dig sina gener inte dyker om upp tio år och kräver att få vara pappa. Men vi börjar i vardagsrummet hos Frida där det idag alltså ligger en jollrande sexmånaders bebis i ett babygym på golvet. Frida heter egentligen nått annat och vi har förvrängt hennes röst eftersom hon inte vill riskera att bli igenkänd av myndigheterna. Det kan nämligen få konsekvenser för henne ekonomiskt. Men mer om det senare.                        – Den dan när jag fick positivt resultat, en sån där glad gubbe på ägglossningstestet, då mejlade jag honom på morgonen och då hade jag ingen aning om var vi skulle träffas liksom. Vill han träffas hemma hos någon eller tycker han att det är för privat? Vad har han tänkt sig? Så då föreslog han en offentlig toalett. Någonstans. Som låg nära där han kunde ta sig. De stämde träff på en offentlig toalett. Frida stod och väntade utanför medan donatorn gjorde sitt i ett av båsen. När kom ut gav han henne koppen med spermier i en sorts underhandsfattning, lite sådär bakom ryggen. Frida var orolig för att vakterna på toaletten skulle tro att de sysslade med droger eller nått, där de stod och smög med små brukar. Men det var ingen som sade till.   – Då tog jag den lilla burken och så fyllde jag upp sprutan och satte in den på lämpligt ställe och tryckte av, berättar Frida.   Men Frida blev inte gravid på första försöket. Det tog fyra månader, ett missfall och totalt åtta möten på offentliga toaletter med den anonyme donatorn innan hon lyckades. – Och då blev jag gravid och det barnet fick jag behålla, säger hon. Trots att de har setts de där åtta gångerna vid toaletterna vet Frida fortfarande ingenting om sin anonyme välgörare. – Vi hade som en tyst överenskommelse att han frågar inte mig någonting, jag frågar inte honom någonting. För han ville vara hundra procent anonym, säger hon. Hon vet inte hans namn. Hon vet inte hans ålder. Han har sagt han har en egen familj, att han är frisk. Men hon vet egentligen inte om det är sant heller. – Så det är en risk men det är ändå en risk som jag var beredd att utsätta mig för. För det var enda sättet att få barn. Hade jag inte utsatt mig för den risken så hade jag inte haft den här underbara pojken idag, säger Frida.   ”DET ÄR FÖR MIG HELT OBEGRIPLIGT” Reproduktionsmedicinska avdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är en av sju offentligt finansierade kliniker i Sverige som tar emot donatorer och utför insemineringar och provrörsbefruktningar med donerade spermier. Ann Thurin Kjellberg är överläkare här och visar mig runt i lokalerna – Det här är rummet, vi har två sådana här nästan likadana rum. Om man inte tar fram provet hemma så kan man göra det här då. Om du donerar inom den offentliga vården så görs noggranna kontroller – intervju för att känna på vem du är och varför du gör det här. Du ska göra det för att hjälpa, inte för att du t.ex. vill uppfylla jorden med din avkomma, säger Ann Thurin Kjellberg. – Så vi försöker väl avstå från en del personer som låter, för att tala ren svenska, ganska knäppa. För att få donera sperma får du inte heller ha några kroniska sjukdomar och inte gå på några mediciner. Det kollas för HIV, hepatit, syfilis, gonorré och klamydia. Och när du lämnar spermaprov så fryses de ner och efter ett halvår tas nya blodprover på donatorn för att säkerställa att inte några vilande sjukdomar blommat upp. Först efter det blir du godkänd som donator inom landstinget. – Rent medicinsk är jag väldigt förvånad att kvinnor kan tänka sig att få kontakt med någon på nätet och inseminera sig utan att ha kollat det här med sjukdomar, det är för mig totalt obegripligt. Även om han säger att han har kollat och även om han håller fram nått papper som ska vara nån kopia på nått HIV-test, så skulle jag personligen aldrig våga göra det i dessa tider. När det finns så mycket sjukdomar som kan överföras. Men kötider och utredningar på svenska kliniker kan ta upp till ett par år och du får bara får max sex försök inom det offentliga. Dessutom får ensamstående kvinnor inte inseminera sig i Sverige. Än så länge, ska tilläggas. Det finns en Statlig offentlig utredning som föreslår att det ska bli möjligt från och med första juli nästa år, men det har inte klubbats igenom av riksdagen än. Och vill du själv betala för en behandling i till exempel Danmark kan det komma att kosta tiotusentalskronor. Det här sammantaget gör ändå att Ann Thurin Kjellberg trots allt kan förstå att folk väljer lättare väga  – En reflektion är väl att om man sätter upp väldigt krångliga regelverk och inte har tillräckliga resurser så är det klart att människor försöker lösa det här på ett enklare, snabbare, billigare sätt, säger hon.   DET TAR MINDRE ÄN 48 TIMMAR INNAN MÄNNEN HÖR AV SIG Det finns ett antal svenska sajter som har mötesplatser för folk som letar efter spermadonatorer. Nått är ett renodlat donationsforum, andra kan ha flera olika inriktningar. Jag vill veta hur lätt det är att få napp så jag startar konton på tre stycken sajter som en ensamstående 30-plus kvinna. Det tar mindre än en timme innan erbjudanden börjar droppa in. ”Hej! Jag hjälper dig gärna på det sätt du önskar. Är en ovanligt fertil kille.” ”Är fullt frisk och har inga krav på delaktighet el vårdnad el dyl. När ungefär tänker du att det kan vara aktuellt?” På mindre än 48 timmar har 20 personer hört av sig. ”30-årig donator här med grönbruna ögon och brunt hår. Har donerat flera gånger tidigare och har stor erfarenhet. Har friskhetsintyg och mycket tjock sperma som är en stor fördel”. ”Jag är resbar och kan träffa dig vid en tågstation för att överlämna donation.” Flera stycken går också snabbt med på att mejla över bilder på sig själva och intyg med helt eller delvis synliga personnummer som visar att de är friska från sjukdomar som hiv och gonorré. ”Här bifogar jag resultatet av HIV test, vilken var negativ. I nästa epost skickar jag nästa intyg.”  Vissa skickar till och med telefonnummer.  ”Du är mycket välkommen att ringa mig på …”  Om du genomför en behandling på nån av de offentliga klinikerna som finns i Sverige så blir donatorn inte pappa. Han har varken några rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet. Men det här gäller bara inom vården. Om du på egen hand hittar en donator, ja, då är han automatiskt pappa till barnet precis som i alla andra fall där folk får barn ihop. Överläkare Ann Thurin Kjellberg på Sahlgrenska universitetssjukhuset igen.  – Och han kommer ju inte kunna snacka sig ur det därför att han anser att han är donator. Och det gör ju att den här kvinnan som gör den här behandlingen på sig själv kan komma i en situation där han kräver faderskap på det här barnet. Och vice versa, för den delen. Han tänker sig att vara donator, men hon säger att han är far och ska betala underhåll. Så det blir juridiskt väldigt tveksamt och särskilt olyckligt tycker jag detta är ur barnets perspektiv. Att det är en otydlighet kring föräldraskapet, säger Ann Thurin Kjellberg. Däremot tror Ann Thurin Kjellberg inte att det är så stor risk att barn som kommit till via samma donator på nätet skulle komma att träffas och bli ihop senare i livet. – I en stad av Göteborgs storlek hade man kunnat ge upphov till hundra barn utan att det vore nån större risk för incestuösa förbindelser längre fram mellan halvsyskon. Vilket ju är det man oroar sig för, säger hon. Risken att någon ångrar sig och helt plötsligt vill vara pappa, eller tvärtom kräver donatorn på underhåll, det kan ställa till det ordentligt. För en så kallad privat donator kan det kosta rätt mycket pengar. Ett underhållsbidrag ligger idag på runt 1200 kronor i månaden. Räknat från födseln till dess att barnet är arton år blir drygt en kvarts miljon kronor. Och ju fler barn du ger upphov till, desto mer pengar handlar det om. Det finns ingen statistik på det här och det verkar i och för sig vara ganska ovanligt. Men det finns exempel på när det blivit problem: Mannen gick i början av nittiotalet med på att ställa upp som spermadonator till det lesbiska paret. Tre barn och tio år senare separerade de två kvinnorna och den av kvinnorna som har vårdnaden om barnen krävde då mannen på underhåll. Länsrätten slog i veckan fast att mannen är barnens biologiska pappa och därmed underhållsskyldig. [Ekot, 2001-12-09]   BJÖRN HAR FLER ÄN 20 BARN Jag åker bil till en av de spermadonatorer som jag kommit i kontakt med på nätet. Enligt egen utsago så har han gett upphov till ungefär tjugo barn på det här sättet.  Vi kan kalla honom för Björn. Han vill också vara anonym. Han är runt femtio år gammal och har donerat privat på nätet i ungefär fem år. Till både ensamstående kvinnor och par. Han visar mig det gästrum han har stående för de kvinnor som kommer hit, hem till honom, för att få en donation – Ja, här är en gästavdelning med gästrum och egen toalett och annat så här kan besökare som vill ha en donation i lugn och ro inseminera sig själva, berättar han.  Om de vill kan kvinnorna sova över här för att kunna få fler doser, som han kallar det, och på så sätt öka chanserna att bil gravid under ägglossningen. – Är det här de brukade bli invisade om de stannar över? – Ja, här finns också övernattningsmöjligheter för de som åker långt och vill kanske ha flera doser också. – Hur vanligt är det då, att folk stannar över natten och tar flera doser på en gång? – Ja, det kan vara ett tiotal som har nappat på det erbjudandet, säger Björn. Björn brukar alltid ha ett litet lager med fem milliliters plastsprutor hemma. Han försöker hålla lite koll och skriva upp alla lyckade donationer i en lista, men vissa av kvinnorna han hjälpt har velat vara helt anonyma och aldrig hört av sig efter donationen, så det kan handla om att han har fler än 20 barn. Tre, fyra stycken kvinnor, säger han, har kommit tillbaka för att få syskon till sina barn. – Det är nästan som en liten verksamhet du har här? – Ja, det har nästan blivit så. Ett tag så har det varit mycket spring här kan man säga, men det går lite upp och ner. Just nu är det ganska lugnt känner jag. – När var den senaste donationen du genomförde? – Det var väl ett par veckor sedan ungefär, men det har hänt att det har koliderat och blivit flera donationer på samma dag.   Fler donationer på samma dag. Innan Björn började göra det här i egen regi har han också donerat inom landstinget. Där har han nått maxgränsen som säger att samma donator får användas till barn i max sex familjer. Så det kan alltså handla om att han har närmare trettio barn. Jag har hört att vissa tar betalt för sin sperma på de här nätforumen, men ingen av de jag kommer i kontakt med vill ha några pengar alls. I alla fall inte när jag frågar som min påhittade 30+ tjej. Vad är det då som gör att Björn håller på med det här, undrar jag? – Jag har varit väldigt noga med att tänka igenom är det instinkten som lurar mig till att driva det här för långt eller vad är det? Och jag är medveten om att det är ganska kontroversiellt. Men efter att ha träffat några av de barn jag gett upphov till så kan jag känna det att jag skulle aldrig vilja ha något av det här ogjort. Det har blivit fantastiska barn och fantastiskt lyckliga föräldrar har jag också mött. Så det känns väldigt varmt i hjärtat när jag tänker på det. Björn försöker inte vara helt anonym. Han skickar läkarintyg och ger ut sitt eget telefonnummer till kvinnorna. Är det ett lesbiskt par så skriver han till och med på faderskapsintyg för att på så sätt underlätta en närståendeadoption, berättar han.   Och kollar man med Skatteverket så ser man att han har flera barn som antingen är bortadopterade eller på väg att bli det.  – Han har barn ja. Då ska vi se, det var en hel del ja.  Men Björn är inte orolig för att bli lurad. För både han och kvinnorna har saker att förlora, resonerar han. Han riskerar att bli underhållsskyldig om hon skulle blåsa honom, hon riskerar att få dela vårdnaden med en främmande man. Och det har aldrig blivit nått problem hittills, säger han.  – Ja, jag har ju bara träffat på vettiga mottagare, så att säga. Som av allt att döma verkligen har tänkt igenom det.  Jag frågar om han är säker att han får hålla på med det här?  – Det är inte förbjudet att skaffa barn och det är inte förbjudet att välja att vara ensamstående förälder och det är inte förbjudet att som biologisk far välja att stå helt utanför.   KAN VARA OLAGLIGT Enligt lagen om genetisk integritet är det våra offentligt finansierade sjukhus som får utföra insemineringar eller privata kliniker som fått särskilt tillstånd. Den som vanemässigt eller i vinstsyfte inseminerar någon på annat sätt kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månader. Samma sak gäller män som vanemässigt eller för att tjäna pengar donerar sin sperma. Jag frågar Anna Singer som är professor i civilrätt med fokus på familjerätt på Uppsala Universitet, vad det här vanemässigt egentligen betyder. – Det preciseras inte och jag tror inte att man alls hade en aning om hur den här verksamheten skulle komma att utveckla sig. – Vad kan man tänka där då? Fem gånger? Tio? Tjugo? – Det är väldigt svårt för mig att säga, tjugo gånger låter ju definitivt som att det närmar sig vanemässigt, men det finns alltså inte prövat alls, det här. – Problemet, att det här inte når åklagare, beror väl också på att det finns väldigt få som är intresserade av att anmäla det här. Därför att de som får barn de vill ju ha barn, och givarna har ju förstås inget intresse av att en åklagare får ögonen på den här verksamheten.   ”DET ÄR JAG OCH MIN LILLA HEMLIGHET” Jag åker vidare i bilen till en parkeringsplats i ett industriområde där jag ska träffa en annan donator. Han vill också vara helt anonym. Vi ska göra intervjun i framsätet på bilen. – Det är ingen i familjen, ingen av mina bästa vänner vet någonting. Peter, som också heter nått annat egentligen, började ge bort sperma på nätet sommaren 2013. Sedan dess har han kommit i kontakt med fem kvinnor. Två ensamstående, över fyrtio, och tre par. Men än så länge är det bara en som blivit gravid och har ett barn på gång. En av kvinnorna ska han träffa efter vår intervju. De ska göra sitt femte försök tillsammans. – Jag förstår också att det låter lite suspekt det här att åka hem till olika damer som man inte känner och sedan sitta på deras toalett och tillfredsställa sig själv. Det hade jag också tyckt låtit lite suspekt, säger Peter. Peter är gift sen länge och har tre egna barn med sin fru. Men de vet ingenting om vad han håller på med vid sidan av. – Så kommer det nog bli livet ut. Att det här är min lilla hemlighet, att det gör jag. Och därför håller han, till skillnad från Björn, hårt på sin anonymitet. Han lämnar inte ut nått telefonnummer, han visar inga intyg och skriver absolut inte på några faderskapsintyg. Att Peter ändå vill göra det här, förutom att han vill hjälpa sina medmänniskor säger han, är en slags samhällsmässig värdering. De här barnen kommer inte bara skänka glädje, de kommer också att betala skatt och vara med och betala vår pension i framtiden, förklarar han. Och så är det en bekräftelse - en kick - att ha ett antal barn därute. – Man har spridit lite glädje. Jag vill inte på något sätt frammåla mig som någon gud som skänker liv, men man har ändå gett upphov till ett nytt liv. Det ger ju en viss inre tillfredställelse, ganska stor ska jag vara ärlig och säga. – Du verkar ändå tycka att det finns en viss spänning och nått lite roligt i ditt egna, hemliga lilla liv här? – Lite kul är det faktiskt, ja. Man kan ju lite grand jämföra det med att ha en otrohetsaffär. En otrohetsaffär hade jag inte klarat av, dels hade jag inte orkat med det tidsmässigt och dels känner jag att det är inte är därför jag är gift. Men för att svara på frågan, lite kul är det att det är jag och min lilla hemlighet. – Det är klart att jag kommer ju känna mig lite blåst om jag åker dit på grund av detta, om någon ändå lyckas luska ut vem jag är och begära underhåll. Men det är trots allt så lagstiftningen ser ut, säger han.   WEBBFORUMEN KAN GÖRA FEL Det är alltså olagligt att donera privat om man gör det vanemässigt eller tar betalt för det. Men också de som medverkar till vad som kallas för organiserad eller vinningsinriktad verksamhet kan dömas för det. Och det här skulle enligt juristprofessor Anna Singer kunna gälla de sajter som har donationsforum. --Om man tillhandahåller det, om man alltså har en hemsida där det kontinuerligt förmedlas givare så skulle jag kunna tänka mig att man skulle kunna fällas till ansvar. Men återigen, det här är frågor som vi egentligen inte vet eftersom det inte har prövats i domstol. Barn i Sverige har också enligt lag har rätt att få reda på sitt genetiska ursprung. Därför måste sjukhusen spara journaler med uppgifter om donatorerna i minst sjuttio år, så att barnet när det uppnått mogen ålder kan kontakta sin biologiska pappa. Om man  istället gör det här på egen hand via sajter på nätet ligger barnets rätt att få reda på sitt ursprung helt i händerna på mamman och donatorn. Att låta en verksamhet som möjliggör ett sånt här godtycke fortsätta, det kan gå emot FN:s barnkonvention, säger Anna Singer.  – Om man helt enkelt inte bryr sig om den här verksamheten så kan det vara något som kommer i strid med våra åtaganden enligt barnkonventionen kan jag tycka. En av de populäraste sajterna för att hitta spermadonatorer är villhabarn.se. Sajten har funnits i tretton år och fungerar både som en nättidning om ofrivillig barnlöshet och ett gratisforum som har drygt fyratusen medlemmar. Inlägg som ”donator sökes” eller ”donator finns” hör till de vanligaste. Erik Gunnarsson är VD på företaget Bild & Kultur som ansvarar för sajten. – Jag skulle nog kunna säga om man backar i statistiken och tittar några år tillbaka så har vi nog åtminstone dubbelt så många i forumet idag som vi hade för två år sedan, säger han.                                                                                        Dagen innan den här intervjun bestämmer de helt plötsligt att stänga ner kontaktannonsdelen av forumet. Den som har rubriken ”sökes”. – Jag känner ju en oro över att någon ska råka illa ut eller träffa någon som inte är snäll. Och även om vi tillhandahåller en plattform så känns det liksom. Jag vill inte stå för en sån verksamhet.  Erik Gunnarsson säger att det här är nått de funderat på länge och nu när de fått frågor om det av oss blev de påminda om att ta tag i det här. Jag undrar om de har brutit mot lagen när de haft det här forumet. --Vi får väl undersöka det, om vi har gjort något fel, säger han. – Tror du att ni har gjort det? – Jag hoppas att vi inte har gjort det. Jag vet inte. Dagen efter intervjun har hela forumet stängts ner. I ett mejl skriver Erik Gunnarsson att det bara tog en timme efter att ”sökes”-forumet stängdes innan det började komma in fler och fler efterlysningar av donatorer i de andra ämnesforumen. Han skriver: ”Behovet från våra medlemmar verkar vara så stort att det för oss känns som övermäktigt att moderera dagens forum med ambitionen 'inga kontaktannonser här tack'. Vi kommer att få radera inlägg varje dag och det kommer i längden inte att fungera. Så vi stängde ner hela forumet”.   Han skriver också att de rådfrågat jurister som menar att de inte bryter mot lagen.   ATT RUNKA I KOPP ÄR EN POLITISK HANDLING Hemma hos Frida igen. Hon som för ett halvår sedan fick en son genom en anonym donator som hon stämde träff med på olika offentliga toaletter. Att skaffa spermier och inseminera sig själv är inte olagligt, men en konsekvens är att Frida nu för att få underhållsstöd från Försäkringskassan måste ljuga och inte avslöja nånting som kan göra att myndigheterna hittar hennes donator. – Så det gäller att till vilket pris som helst aldrig ge dem någon fakta. För jag vill ju inte förstöra hans liv när han har räddat mitt liv, säger Frida. Ekonomiskt står inte hennes tillvaro och faller med underhållsstödet, säger Frida. Men hon anser att hon har samma rätt till de här pengarna som andra mammor där pappan inte är med och betalar. Eller dom de kvinnor som haft råd att åka till en klinik i Danmark och där fått ett kvitto på att donatorn är anonym. Ett kvitto som de sen kan visa upp för Försäkringskassan. Att runka i en kopp och ge det till en främling är en politisk handling som hon vill uppmuntra, säger Frida. – För man får ju inget ut av det själv. Inga pengar byttes mellan oss. Han känner ju inte mig så det är ju inte att göra något för en vän som man har några känslomässiga band till, utan det är ju nästan som att betala skatt lite. Eller att skänka nått till välgörenhet. Hennes lycka, att hon har en son, beror på att donatorn gav urskillningslöst utan begräsningar på ett visst antal kvinnor, säger hon, och att han inte ställde några frågor. Och så handlar det om att ta kontroll. – Det var också härligt att kunna göra ett aktivt val för så mycket i livet är ju i händerna på ödet, eller vad jag ska säga. Det finns jättemycket man inte kan påverka; sjukdomstillstånd, arbetssituationer. Det här var ändå en så pass viktig sak att skaffa barn och så upptäckte jag att jag kan faktiskt påverka det själv. Jag behövde inte ruinera mig själv eller sitta och vänta i tusen år på den stora kärleken utan jag kunde göra nånting när det passade mig. Reporter: Mikael Sjödell Producent: Annika H Eriksson kaliber@sverigesradio.se  

Asylfrågan har varit i fokus i valrörelsen men hur ska journalisterna agera? Vi tittar på när journalister avgör asylfall. Facebook slängde ut Metro pga en artikel hur mogna är de nya makthavarna över journalistiken? Och så avslutar vi vår sommarserie: idag historien om hur medier förmedlade bilden av de nya moderaterna i valrörelsen 2006. Ska journalister avgöra asylfall? Medier har inflytande. Men ska det användas för att påverka enskilda fall för att ge en drabbad åldring en operation när det kanske sker till priset  av att en annan får vänta längre.  Speciallärarresurser till en enskild elev. Eller som i asylfrågorna som varit så aktuella i veckan. Ska man hjälpa en enskild person att få stanna i Sverige? Hur mycket aktivist kan en journalist vara i de här frågorna?  Asylfrågorna är speciella i det här sammanhanget. Om man med namn och bild berättar att en person är medlem i en förbjuden organisation, eller är homosexuell och kommer från ett land där det är förbjudet så ökar ju faran för den personen vid ett hemskickande och asylskälen stärks. Och den här logiken utnyttjas ibland av jurister i asylprocesserna och frågan är hur mycket journalisterna reflekterar över vilken roll man får i de här processerna. Nya mediemakthavare: Varför stängde Facebook av Metro? Nu ska det handla om de nya makthavarna över journalistiken:, Twitter, Apple, Google och så kanske den största och viktigaste av dom alla: Facebook. Sajten som började som ett sätt för dig att kommunicera med dina vänner till att bli den största distributören av journalistik i världen.  Att göra tidning idag handlar ju alltmer om att få trafik via sociala medier till artiklar, ljudklipp och tv. Det gäller kommersiella aktörer på tidningsmarknaden likaväl som Public Service.  Någon delar en artikel på sin facebooksida, du klickar och vips har tidningen fått en ny unik besökare. Så ser vår tids medieekonomi ut. Men hur mogna är dom här nya distributörerna? Hur hanterar dom den märkliga blandningen av att vara tidningsutbärare med en vilja att skapa en enligt dem själva trivsam miljö och med egna policies för vad som är lämpligt att visa.  Ibland stoppar Facebook enskilda texter eller bilder - ibland hela konton. Och just det hände nu i veckan tidningen Metro. Anledningen var att tidningen länkat till en artikel i Metros Viralgranskaren som handlar om hur en manipulerad bild på OS-medaljören Shawn Johnson används för att tjäna pengar på Facebook. Metro lade upp artiklen på Facebook på eftermiddagen men på morgonen när journalisterna kom till jobbet var dom alla spärrade från Facebook. Vad handlade det om? När lyckade mediestrategier påverkade ett val Och nu till sista delen i Mediernas sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. Den här veckan vänder vi på steken och tittar på hur politikerna påverkat journalistiken – vilket ju i sin tur gav de nya moderaterna, som det handlar om, vind i seglen inför valet för åtta år sen. Och hur paradoxalt det än må låta så var det delvis med hjälp av total öppenhet om sina listigaste mediestrategier som de styrde bilden av sig själva i medier.

Ägaren skrev DNs safarirep - Sydsvenskan vägrade publiceraDagens Nyheter ville till veckan ha ett resereportage från en safaricamp i djurreservatet Masai Mara i Kenya. Istället för att skicka någon av de egna reportrarna till reservatet så lät man en av delägarna i campet själv skriva texten och även ta bilderna. Reportaget publicerades i söndagens DN Kultur - men på systertidningen Sydsvenskan, som delar resetexter med DN, gick texten aldrig i tryck. Reporter är Karin Hållsten. Journalistik som bil- och ZlatanreklamFå har väl undgått att Zlatan i veckan jagat kronhjort, myst med fru och barnen och badat isvak i en ny reklamfilm för Volvo. Allt till tonerna av Sveriges nationalsång i ny tappning. Den två minuter långa filmen har uppmärksammats i Frankrike och USA och den har dominerat fullständigt i de sociala medierna här hemma i Sverige. Det är reklam som populärkultur. Filmer som sprids och delas och som får många av oss att till och med utstå köpt reklam innan det där reklamklippet börjar som vi ville se. Reklam som innehåll. Filmen som lanserades hade premiär i lördags men föregicks av ett nio sidor långt exklusivt reportage i Dagens Industris DI Weekend som publicerades på fredagen. Vi tittar på hur reklam och journalistik i dag hänger ihop - och vem som gynnar vem. Reporter: Martin Wicklin.Unika juridiken som gör Lexbase lagligtWebbplatsen Lexbase har väckt starka reaktioner i veckan. Sajten är det senaste exemplet hur ny teknik har gjort sådant som alltid varit offentligt men lite krångligt att få tag på superenkelt att nå för vem som helst. Existensen av Lexbase sätter fingret på en speciell egenhet i den svenska lagstiftningen: nämligen att lagregler som ska skydda integritetskränkande uppgifter går att välja bort genom att man skaffar sig ett utgivningsbevis.Men att ha ett utgivningsbevis ger inte bara frihet. Det medför också ett juridiskt ansvar - inte minst kan man dömas för förtal och redan nu strömmar anmälningarna in till Justitiekanslern, JK. Lasse Truedson har rett ut varför det fungerar så här. .

Fördjupningsreportage. I går dömdes två tonårsflickor i det uppmärksammade Instagram-målet. Men debatten om nätmobbning är inte över – tvärtom väcks nu kritik mot en ny sajt för unga. Nu kopplas mobbningen på Ask.fm ihop med flera unga som tagit sina liv. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Att laga ett hål eller dra ut en tand kan kosta allt emellan några 100-lappar och flera tusen kronor. Att jämföra priser mellan olika tandläkare är nästan omöjligt. Regeringen har därför beslutat om att bygga en jämförelsesajt på Internet, men 5 år och 55 skattemiljoner senare fungerar den fortfarande inte. Anders Andersson, ledamot i socialutskottet (KD) svarar på kritiken. Förhandla upp din lön Många drar sig för det årliga samtalet med chefen, det där när man ska berätta hur bra man är och varför man borde få åtminstone några hundra till i månaden. Men den som lägger lite tid på att förbereda löneförhandlingen kan förbättra sin ekonomi avsevärt. Karriärkonsult Linus Zackrisson ger sina bästa förhandlingstips. Den som klagar högst vinner När Åsa Erlandson klagade hos företaget Phone house nekades hon pengarna tillbaka, men efter att hon skrivit på deras sida på Facebook blev tongångarna helt annorlunda. Hör om nya, lönsamma sätt att klaga.  Expertsvar Plånbokens expert på familje- och fastighetsrätt, Margareta Brattström svarar på lyssnarnas frågor.

Tvåfrontskrig för Aftonbladets Jan HelinDet började i en märklig affär på Madison Avenue i New York. En affär med exklusiva vapen och jaktkläder - och utrotningshotade djurhuvuden på väggarna. Aftonbladets mångåriga medarbetare, fotografen Pontus Höök, fick av en slump syn på kungafamiljens livvakt på trottoaren och tog fram sin kamera. Drottningen föll och det inträffade har varit något en av följetång medierna den här veckan. Vi kan berätta att Aftonbladets chefredaktör fått stenhård intern kritik för att han så blixtsnabbt gjorde pudel efter pudel. Och för hur han lät fotografen gå från att vara Aftonbladets Pontus Höök till att bli den "frilansfotografen vi anlitat för uppdraget". Och så har vi jagat paparazzi utanför prinsessan Madeleines lägenhet i New York.Svensk yttrandefrihet skyddar tyska mobbareI Tyskland har mobbning på nätet nått en helt ny nivå på skolor i hela landet, eftersom sajten I share gossip erbjuder ett fullständigt anonymt klotterplank - som flitigt utnyttjas till att håna och förnedra elever. Sedan starten i januari i år har skolorna märkt av mer bråk och sämre stämning. I ett fall ledde skvallret till en svår misshandel av en 17-åring.Vi står bara upp för yttrandefriheten, säger personerna bakom sajten I share gossip - som själva väljer att vara anonyma. Sajten har lett till en upprörd debatt i Tyskland å nu rasar föräldraföreningar, politiker och åklagare i Tyskland - å kräver att sajten ska stoppas men de står maktlösa - för servern, den finns i Sverige. Greenpeace blåste SvDInga aprilskämt i år heller lovade Svenska dagbladets redaktionschef Martin Jönsson på Twitter. Tidningen har satt en ära i att aldrig skoja till det på det sättet. Men frågan är om man inte lyckades med något värre i år: man publicerade ett aprilskämt - utan att förstå det. Och med en riktigt jobbig första mening. Artikeln börjar med orden: NEJ DET ÄR INGET APRILSKÄMT. Men det var det. Bakom låtsasnyheten låg Greenpeace - som den första april till ära skickade ut ett fejkat pressmeddelande med regeringens logotyp och en påhittad pressekreterare vars nummer i själva verket gick till Greenpeace. Den nyhet som tidningens prisbelönta miljöreporter skrev var på väg in i papperstidningen, men stoppades i sista stund. Däremot låg den ute på webben hela helgen.

Anders Liljekvist ligger bakom sajterna Svenskar i Sydney och Swedes in Australia. Här finns allt Svenskar behöver veta om sitt resande eller boende i Australien. - Anders Liljekvist ligger bakom sajterna Svenskar i Sydney och Swedes in Australia. Här finns allt Svenskar behöver veta om sitt resande eller boende i Australien.