Podcasts about skyddas

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Schweiz lockas volontärer upp i bergen varje sommar, frivilliga som hjälper till att skydda betesdjuren. Och i förlängningen också vargen. Förhoppningen är att människan och vargen ska kunna samexistera i Alperna, Europas svindlande tak.I Klotet hörs: Elsa Östlund, reporter som följt med upp i schweiziska alperna för en natt som frivillig fåraherde. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Efter de nya misstänkta kabelsabotagen i Östersjön har frågan om skydd av kritisk infrastruktur åter hamnat i fokus. Hör om Europas sårbarhet till havs och hur nya hybridattacker kan förhindras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om kritiken mot processen att utse en ny EU-kommission och varför den föreslagna kommissionen ändå väntas få grönt ljus av parlamentet nu i veckan. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Carina Holmberg, korrespondent i Norden och Baltikum. Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Breakit Podcast är tillbaka med allt det senaste från det nya näringslivet och techsfären. I det senaste avsnittet berättar reporterduon Emil Widhagen och Åsa Johansson om allt du måste ha koll på.(01:32) Hur mycket tjänar man på techbolagen i Sverige? Breakit har kartlagt lönerna i över 300 bolag(02:34 Techhub i Stockholm skyddas när Northvolt varslar – här är Breakits analys(12:59) Fem snabba nyheter från veckan:# Open AI görs om – kärnverksamheten blir vinstdrivande# Vändning vankas för Telsa (enligt bedömare)# Flera kända influencerbolag åker på böter – sminkprodutker innehöll PFAS# Qualcomm spanar på Intel – kan bli enorm affär# Norsk-danska motsvarigheten till Swish kommer till Sverige(15:40) Legal-tech har gått från torrt till stekhett – och nu ger sig uppstickare in i kampen: “Supersuccé”Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekot-profiler i frontalangrepp mot ledningenSveriges Radio är mitt inne i det största besparingspaket på länge. 225 miljoner kronor ska sparas. Och just nu läggs pusslet över vilka tjänster, program och poddar som får magrare resurser eller helt skrotas. I veckan är det flaggskeppet Studio Ett som stått i strålkastarljuset när topplocket fullständigt gick. Det brukar inte läcka ut missnöje från Radiohuset, men i veckan har flera tunga radioprofiler genom debattartiklar och intervjuer i media vittnat om sin förtvivlan och frustration. Efter otaliga försök till att bli hörsammade internt så har de nu tagit till orda ut i det offentliga. Nu är det fullskaligt bråk på Ekot. Den heliga vreden har tänts. Krig mot databaser med personuppgifterDe senaste månaderna har det, lite i skymundan, börjat utkämpas ett juridiskt krig som kan få långtgående konsekvenser för den så unika svenska offentlighetsprincipen. I ena ringhörnan finns databaser på nätet som tillhandahåller till exempel domar och förundersökningar. I den andra ringhörnan - en hel drös svenska domstolar som gjort uppror mot utlämningar av gigantiska mängder dokument till de här sajterna. Och nu ska självaste EU-domstolen i Luxemburg ge sig in i leken.Frågan som ska redas ut är: Skyddas företag som Mr Koll, Lexbase, Acta Publica eller nyhetsbyrån Siren av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen eller bryter de mot dataskyddsförordningen, GDPR?Glädjebesked för Sveriges tidsskrifter I veckan kom förslaget som en hel bransch gått och väntat på. Tidskrifterna föreslås att få ett speciellt tidskriftsstöd. Och det här är en milstolpe i en process som pågått ända sedan utredaren Mats Svegfors presenterade sitt förslag till nytt mediestöd för snart två år sedan. För det nya mediestödet som presenterades då uteslöt i praktiken tidsskrifterna från stöd. En ny utredning skulle tillsättas och nu ska alltså även tidskrifterna få en slant. Programledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Tidöpartierna går vidare med anmälningsplikten för personal inom bland annat skola och vård för att upptäcka, och förhoppningsvis utvisa, fler människor som uppehåller sig illegalt i Sverige. Detta har fått Socialdemokraterna och övriga vänstern att rasa; man menar att det rör sig om en angiverilag och jämför, ironiskt nog, med DDR och Stasi.I det här avsnittet tittar vi på en debatt mellan Aftonbladet mästartroll och ledarskribent Anders Lindberg, och den liberalkonservativa Alice Teodorescu, vars familj flydde kommunismen i Rumänien. Eftersom det är fredag tar vi också en extra utblick över clownvärlden, och så kollar vi om Bilans pappa bor kvar eller inte. Nu har han haft hela sommaren på att uppfylla sitt löfte om att flytta, inte kan han väl fortsätta göra oss besvikna?❗️ Kom på årets stora idékonferens - Fria ord 2023!Läs mer och anmäl dig omgående på https://www.friasvenskar.se/evenemang/fria-ord-2023-strategier-for-en-svensk-framtid/

Tidöpartierna går vidare med anmälningsplikten för personal inom bland annat skola och vård för att upptäcka, och förhoppningsvis utvisa, fler människor som uppehåller sig illegalt i Sverige. Detta har fått Socialdemokraterna och övriga vänstern att rasa; man menar att det rör sig om en angiverilag och jämför, ironiskt nog, med DDR och Stasi. Inlägget ”Angiverilagen”: Ska illegala invandrare skyddas? dök först upp på Dagens Svegot.

Vårt avsnitt om Ekot har fått stort eko (!) och vi följer upp med reaktioner från de många tips som kommit in sedan dess. Vi pratar Radio Sweden men även hur den dåliga arbetsmiljön kan bero på Ekots nya roll, på konkurrensen från poddar och om likheterna med DN:s kris på 80-talet.    Vi pratar också om det är så att journalistik som anses provocerande idag kommer vilja skyddas imorgon? Joakim Lamotte fick stor uppmärksamhet när han slutar publicera på sin facebooksida efter att ha blivit utsatt för hat.   Och så pratar Emanuel om Guldörat. Radiopriset där juryn inte får arbeta med radio eller podd.   Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss gärna på patreon.com/mediepodden och ge gärna podden ett bra betyg på ITunes eller Spotify!

Stora delar av havsområdena i Kvarkens skärgård ska bli naturskyddsomårde - men motståndet är stort både hos allmänheten och kommunerna i området. Behövs ett naturskyddsområde i Kvarken - och vilken funktion har ett naturskyddsområde som väldigt få verkar vilja ha? I Slaget efter tolv debatterar Forststyrelsens regiondirektör Mikael Nordström med riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) och verksamhetsledaren för Natur och Miljö, Camilla Sederholm. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

I Ukraina orsakar det ryska invasionskriget enorma skador, inte bara på människor, utan också på städer och bebyggelse. Risken är stor att kulturhistoriskt värdefull arkitektur och konst förstörs. Emma Bouvin, DN:s reporter på plats i Lviv, berättar om det arbete som pågår för att undvika att effekterna blir för stora, med volontärer som sveper in världsarvsstadens kyrkor och skulpturer i bubbelplast. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Skyddas barn av LVU-lagstiftningen? Var går gränserna för att motivera att barn tvångsomhändertas? Vad har barn och föräldrar för rättssäkerhet i de här processerna? Om det handlar det här avsnittet som också tar upp varför LVU-lagstiftningen är så omdiskuterad just nu. Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, Ulla-Bella af Klercker, advokat och specialiserad inom LVU, Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum samt Tommy Lundström, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Körmanifestation i Uppsala för Ukraina, Hasselbladspriset till fotografen Dayanita Singh, recension av teaterpjäsen Kulla-Gulla, Spotify jämställdhetssatsar

Polisen i region Stockholm satsar särskilt på att förebygga och bekämpa våld i nära relation. Om den möjlighet till skydd som brottsoffer får av polisen i samband med brott i nära relation, är ämnet i det här avsnittet. Initiativ Gryning är ett omfattande förbättringsarbete i regionen. Det syftar till att förstärka polisens arbete mot brott i nära relation. En av målsättningarna är att förebygga brotten innan de inträffar, eller förhindra att de upprepas. Medverkar i avsnittet gör Ulf, polis i Stockholm city. Han berättar om personsäkerhetsgruppens arbete, vilket stöd som våldsutsatta kvinnor och män kan få, och varför det är viktigt att alltid anmäla om du eller någon i din närhet blir utsatt för våld eller hot om våld. Samtalet leds av Carina Skagerlind, presstalesperson på polisens mediecenter i region Stockholm. Är du eller någon i din närhet utsatt? Läs om brott i nära relation, polisens webbplats.

SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning. Tyst från Ekot om uppropet Vems SR För två veckor sen publicerades uppropet Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt. Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald. Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism. Reporter: Johan Cedersjö När matbutikens snusk skyddas av anonymitet När medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras. Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen, Lokal tandläkare blir av med sin legitimation... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel. Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten? Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val. Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidning Sveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race. Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna. Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör. Reporter: Erik Petersson

Vi tungstartar hösten med ett ofantligt viktigt ämne, barns rätt att skyddas från sexuella övergrepp. Barn har rätt att leva i frihet från våld, men sexuella övergrepp är en vardag för många barn. Vad pratar om barnkonventionens artikel 34 och skeva begrepp som används.

Global Podd 17/2020: Bistånd – en bransch för vita? Få organisationer är så ”helvita” som de som försöker rädda världen. Ändå är det få av de inblandade som vill prata om saken. Vad beror det på? Skyddas biståndsbranschen av ett godhetsskimmer som ingen bryr sig om att granska? Premieras Excelarkens konformism över människors stökighet? Vi pratar (vit) makt och bristen på balans i biståndet i Global Podd 17_2020. Dessutom –Vad händer i Hongkong? Du hör: Jojje Olsson, Kinakännare, bosatt i Taiwan. Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser Maria Eriksson Baaz, professor i statskunskap, tidigare forskare vid Nordiska Afrikainstitutet. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Alla har nog hört talas om Stockholmssyndromet. När människor otroligt nog tar parti för förövaren. Jag undrar om den röda vänsterkanten väntade sig att deras eviga propaganda om "allas lika värde", faktiskt skulle leda till att fler och fler står upp för pedofiler - och skriker ut dessa tre ord. I det här programmet, så kommer du att få ditt livs största chock. Vill svenskarna veta om det bor en pedofil i närheten, eller inte? Svaren som ni får höra, kommer för alltid att förändra er syn på era grannar - Det lovar jag er! Så missa INTE det här programmet, där denna fråga är i fokus. Vi pratar även om folket som vägrar att beskylla regeringen för alla som har dött i Corona, och statyerna som ligger jäkligt pyrt till i Sverige.JUNI ÄR SNART SLUT - DET FATTAS CA 1500 KR TILL MÅLET FÖR MÅNADEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/rasistiskt-att-varna-doettrar-foer-gaengAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenEller sök på Verklighetschecken på iTunes.NÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 4 JuliVECKANS TIPSLELLETriakel - Sparvens visahttps://youtu.be/KeuDZSaXuGwLENNART200625 Swebbtv nyheterhttps://www.youtube.com/watch?v=wp0XUDeUNMsELISABETHGåsmammanhttps://www.imdb.com/title/tt4716466/

Barnet har rätt att skyddas från narkotika och andra psykotropa ämnen, vad innebär det och vilka ämnen ingår? Vi snackar om hur artikeln arbetades fram och hur den kan tolkas i Sverige idag.

9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan? Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer. I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Finns det tillräckligt med skyddsutrustning för de som arbetar där. Kommer vi kunna testa fler för covid-19? Och så träffar vi författaren Anders De La Motte.

"Skyddas det som skyddas bör"! Samtal med Svenska Kraftnäts säkerhetsskyddschef Erik Nordman om arbetet inom säkerhetsskyddsområdet, nya säkerhetsskyddslagen - och om dagarna i en mediestorm.

Följ med till den unika trästaden Eksjö och hör hur staden arbetar med att skydda sig mot bränder och rivningar - allt för att bevara ett bortglömt kulturarv som vi tycks må utmärkt av att bo i. Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv. Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet. Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar. Programledare är Tobias Svanelid.

På fredagen strax före kl. 15 körde en lastbil i rasande fart nedför den folktäta Drottninggatan i Stockholm. Fyra personer är döda och flera skadade. Färden slutade med att lastbilen rammade Åhléns. Händelsen utreds som ett terrordåd och följer samma mönster som dåden i Nice, Berlin och London. Hur ska Sverige skydda sig mot terror? Inrikesminister Anders Ygeman (S) intervjuas. I programmet hör ni också: Anna Kinberg Batra (M) Jimmie Åkesson (SD) Isabella Lövin (MP) Jonas Sjöstedt (V) Annie Lööf (C) Jan Björklund (L) Ebba Bush Thor (KD) Följt av analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

En del hävdade att den inte fanns i Östersjön och att det var meningslöst med åtgärder för att skydda ett djur som ingen sett. Men efter flera års studier kan forskare konstatera att det finns åtminstående ett par hundra exemplar av den lilla valarten tumlare i Östersjön. Tumlaren lever dock farligt bland fisknät, vindkraftsbyggen och intensiv fartygstrafik. För att trygga dess framtid måste det upprättas flera skyddade områden till havs menar forskare och miljöorganisationer. Sverige ligger idag ganska långt bort från att nå minimikravet om 10% skydd av havsmiljön som vi lovat FN och kritiker hävdar att betydligt större områden borde skyddas om det ska ha någon rejäl betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola

Parasiten rävens dvärgbandmask upptäcktes för första gången i Sverige i februari. Nu har regeringen givit ett antal myndigheter uppdraget att se över konsekvenserna av parasitens entré i de svenska skogarna. Det som ska utredas är vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, och de myndigheter som ska utreda det hela är bland andra Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Allt samordnas av Jordbruksverket, med veterinärinspektören och handläggaren Maria Cedersmyg i spetsen. Veckomagasinet ringde upp Maria Cedersmyg för att höra hur det här regeringsuppdraget påverkar arbetet. Än så länge bara fått ett utkast på uppdraget och inte den slutliga versionen, men Maria Cedersmyg kunde ändå säga en del om arbetet. Satellitbolag som börjar "extraknäcka" som vanliga mobiltelefonoperatörer kan skapa problem för GPS:er, alltså för satellitnavigering. Att detta kan bli ett problem i USA berättade vi i våra nyheter i veckan. Det talas till och med om att USA kan få döda zoner för satellitnavigering - där GPS inte skulle fungera. Här i Sverige ska det inte behöva bli så illa, försäkrar Urban Landmark som arbetar på den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen - som håller ordning på frekvenser så att det inte blir krockar melan olika aktörer. En lavinartad ökning av upptäckta planeter, med hjälp av rymdteleskopet Kepler berättade Vetenskapsradion också om i veckan som gick. Vad ligger bakom denna explosion i antal upptäckta planeter? Och hur är det med förutsättningarna för liv därute? Vetenskapsradions Per Helgesson har träffat Geoff Marcy, professor in astronomi vid Berkeleyuniversitetet. Träning är effektivt för att förhindra fall hos äldre människor - särskilt balans och styrketräning. En metod som används bland 65-plussare i Uppsala är den kinesiska träningsformen Qi Gong. Följ med Vetenskapsradions reporter Hanna Westerlund på ett pass. Efter att DNA-tekniken blivit en rutinmetod inom kriminaltekniken kommer snart nästa revolution, RNA-tekniken. DNA-kedjans mindre kända kusin RNA kan ge svar på från vilka specifika celltyper som proverna kommer, och det kan vara oerhört viktigt vid utredningar av till exempel sexualbrott eller mord. Hör Weine Drotz, biologisk expert på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Vanliga värktabletter innehållande ibuprofen, exempelvis ipren och ibumetin, kan minska risken för Parkinsons sjukdom. Frågan är då om vi ska börja äta de här medicinerna i förebyggande syfte. Vår reporter Niklas Zachrisson ställde frågan till docent Dag Nyholm, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fler nyheter i veckan som gick: