Podcasts about finlandssvensk

Dags att prata...Finlandssvensk identitet. Vem är finlandssvensk och kan vi definiera finlandssvensk identitet? Magnus Londen klurar på dessa frågeställningar tillsammans med forskare Marina Lindell och Tankesmedjan Agendas verksamhetsledare Ted Urho i det första avsnittet av Bildningsalliansens tredelade podd ”Dags att prata...” Bildningsalliansens projekt “Dags att prata...” avslutades i juni 2023. För att knyta samman projektet och ta vara på de viktiga diskussionerna som förts i samband med det lanserar Bildningsalliansen tre poddavsnitt med fokus på Svenskfinland, identitet, landsbygd och mångkulturalitet. Välkommen med att ta del av avsnitt ett! Podcasten är producerad med finansiering av Svenska kulturfonden.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

För tio år sedan statsade Svenska Kulturfonden stort på teaterfältet. Meningen var att det skulle bli en långsiktig vitalisering av finlandssvensk dramatik som skulle bestå även när pengarna tog slut. Men så blev det inte. Vad var det som hände? I Slaget efter tolv diskuterar Linnea Stara, direktör på Tinfo, Teater Info Finland, Sören Lillkung, VD för Svenska Kulturfonden och Joachim Thibblin, teaterchef på Svenska Teatern i Helsingfors. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Vad är ett mellanförskap? Varför förstår en Svensk-Iranier och en Finlandssvensk varandra så bra? Vilka är mekanismerna bakom drev? Jacob och Maria nyfikar med Navid Modiri. Häng med i samtalet! Hela samtalet finns också som videopodd på ⁠⁠Youtube⁠⁠! | Stöd oss på ⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠ | Följ oss på ⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠ | Besök vår ⁠⁠⁠hemsida⁠⁠⁠ | Skriv till oss på kontakt@nyfika.fi | Foto och grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias Björkholm | Sponsras av ⁠⁠⁠Fruktcoffeeroasters⁠⁠.

I den tredje säsongens tredje avsnitt pratar vi med författaren Maria Turtschaninoff. Finlandssvenska Maria har kallats för en förnyare av fantasytraditionen och hennes serie om ”Det röda klostret” har sålts och gjort succé över hela världen. Hon är även blivit jämförd med giganter som Margaret Atwood och Ursula Le Guin. Men hur är det att ge ut böcker i ett tvåspråkigt land, när man bara skriver på det ena språket? Vad tycker Maria om att hennes böcker ofta omnämns som feministisk fantasy? Och hur skriver man bra och nyskapande fantasyberättelser för ungdomar som hela världen vill ha? I avsnittet pratar vi även med Elina Ahlbäck, Marias agent och grundaren av Elina Ahlback Literary Agency. Och så blir det boktips så klart! Vi tipsar om två böcker: ”Noll dagar kvar” av Nina Källmodin (Kraxa förlag) och ”Miriam och den magiska tröjan” av John och Johan Valencia (Olika förlag).

Finlandssvensk legendarisk friherre född år 1867 på ett slott i Åboland. Som barn har han ett häftigt lynne och han blir relegerad från kadettskolan. Efter en katastrof i ungdomen hamnar han i Ryssland där han gör en makalös karriär. Efter ryska revolutionen återvänder han till Finland totalt utblottad och vid 50 års ålder inleds det som kommer göra honom till den mest uppburna, men även mest omstridda, personen i finsk 1900-tals historia.

Ur innehållet: Drogproblem på Skånetrafikens serviceresor. Finlandssvensk synskadestiftelse i blåsväder. Första regionpolitikern intervjuad inför valet. Sommarserien åker på mullrande traktorträff.

Verket Way to go i Malmö anklagas för att vara plagierat från ett minnesmonument över Förintelsens offer i Budapest. Verket som föreställer kända Malmöprofilers skor i brons har funnits i nio år, men har nu skapat debatt på kultursidorna. VI SOM ARBETAR MED VÅRA KROPPAR Två miljoner människor i Sverige jobbar med kroppen som verktyg. Men vad syns egentligen av dessa människor i konsten, i media, på museer? den frågan ställer sig fotografen Elisabeth Ohlson och författaren Annica Carlsson Bergdahl i deras nya fotobok Vi som arbetar med våra kroppar. BORTGLÖMD KVINNLIG TONSÄTTARE Under fredagen släpper Göteborgs symfoniker en skiva med tre historiska kvinnliga tonsättare där Ida Moberg, Finlandssvensk tonsättare, är en av dem. Moberg studerade under Jean Sibelius och var verksam som tonsättare, dirigent och lärare decennierna efter förra sekelskiftet och räknades som Finlands första kvinnliga symfoniker. ATT RESA FRÅN DÖDEN P1 Kulturs Jenny Teleman har tittat närmare på två bilderböcker som handlar om att resa.  I del två, om Farväl av Andres Holmer handlar det om att försöka resa från döden, eller kanske resa in i självständigheten så man kan ta adjö. OBS-ESSÄ: OM PAUL CELAN Paul Celan var askans diktare, men skrev också dikter fulla av färg. Författaren Eva Ström ger en inblick i arbetet med att översätta dem till svenska. Producent: Cecilia Ekman Programledare: Eskil Krogh Larsson

Sidekick: Misha Eriksson. Världens bästa lyssnare. Katter och upp och ner: Zoom-cirkusen fortsätter. Det handlar om viktiga år – Eleverna behöver sina närstudier. Filmbranschen vill öppna upp. Nu ska det vädras. Knepigt i Petersburg för Haavisto. Det ”korruptionsfria” Finland. Nät-loppisar testar nerverna. Bitcoin glömd på minnepinne. Finlandssvensk journalistik anno 1966. Halvathinnat. Farfarout

Finlandssvensk, trilling och före detta friidrottare, juniorlandslagsspelare i fotboll och proffs i bikini fitness. Sara Back har knappt suttit still en dag i sitt liv, och drivet att bli bäst har alltid funnits där.   Men en idrottare dör två gånger, och Sara har avslutat inte bara en utan två elitsatsningar. Först fotbollen, mer nyligen proffskarriären inom fitness.   Hur går du vidare från något som varit hela ditt liv? Hur börjar du bygga ett nytt liv, en ny identitet och nya syften, när idrotten inte längre är allt?   Det här avsnittet bjuder på ett intimt och utelämnande samtal med en gäst som inte räds att prata om de utmaningar, motgångar och identitetskrisen som följde beslutet att avsluta karriären som idrottare.   Om du vill se mer av Sara, följ @sarabackfitness på Instagram.   Det här är sista bonusavsnittet innan den nya podden sjösätts med eget namn – redan nästa måndag!   Hålltider: 00:00 - Försnack 06:00 - Dagens gäst: Sara Back om identitetskrisen efter tävlingskarriären ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

I denne sendingen skal vi se nærmere på fenomenet finlandssvensk. Vi finner ut av hva dette egentlig er for noe og hvorfor det snakkes svensk i Finland. Vi er også så heldig at vi får intervjue en vaskeekte finlandssvenske, nemlig Axel Åhman! Julia disker dessuten opp en spenstig konkurranse. God lytt. I studio: Julia Zsiga, Tiril Absalonsen og Vilde Galtung. Ordskifte er programmet for deg som har en mening om hva som er rett og hva som er galt å si. Vi tar for oss språklige finurligheter og grunnen til at du snakker som du gjør. Hvis du føler det du trenger i radiouniverset ditt er et språkprogram med et friskt pust, er Ordskifte programmet for deg.

"Är det konstigt om jag skulle ha en finlandssvensk konstnär naken på min vägg?" Märta vill köpa konst och har fastnat för ett nakenporträtt som också är ett självporträtt. Är det underligt att ha en naken finlandssvensk konstnär på väggen? Simon och Märta diskuterar också om det är bättre att vara i fyllan som singel eller då man är i ett parförhållande. Dessutom öppnar Simon upp om kampen mot bananflugorna. Lyssna på Simon Karlsson och Märta Westerlund varje vardag mellan 6:30 och 10 på Yle X3M.

Hudterapeuten Karolina Nordling om skönhetens pris. Komikern Janne Grönroos om språkliga missförstånd och finlandssvensk humor i Sverige.   Botox, fillers och andra estetiska skönhetsbehandlingar har ökat i Sverige under den senaste tiden. Varför? I Popula tar vi tempen på dagens skönhetsideal och frågar oss vart vi är på väg. Till studion kommer hudterapeuten Karolina Nordling, som driver en egen skönhetssalong. Med henne pratar vi om hennes syn på Sveriges lagstiftning - som inte skyddar konsumenterna från att hamna i fel händer, samt var gränsen för skönhetsbehandlingar går. Från skönhetsbehandlingar till finlandssvensk humor. Till studion får vi även komikern och programledaren Janne Grönroos. Han avslöjar vilka språkliga missförstånd han råkat ut för som finlandssvensk i Sverige. Det finns nämligen många ord i finlandssvenskan som betyder något helt annat på svenska. Stel på svenska betyder exempelvis styv på finlandssvenska. Janne uppträder med stand up i både Sverige och i Finland och konstaterar att den svenska publiken är välkomnande, då det inte råder en jantelag när man pratar finlandssvenska. Se on suomalainen ja se ei tiedä paremmin. Janne Grönroos Programledare:  Jasmin Lindberg och Julia Wiræus Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 7 juni kl 20.40 i Sveriges Radio Sisuradio  Instagram: SRPopula

Gästerna Peppe och Mika snackar om Sverigefinne, Finlandssvensk, historia, Åland, tvåspråkigheten, färjan, fördomarna, kriget, mobbning och olika betydelser på ord. Vidare till Die Zlaskhinx, W.D.M. Sven Tuba Och Fiskmåsarna, Jakobstad, Dispyt, Kulturmaffian, elda upp skit, punk, missbruk, borgarpunkare, Treblinka, Klamydia, Vasas Flora Och Fauna, Tinner, Riistetyt, nya punkare, isbjörnar, Berusat Uppror och Kaaos.

Ishockey • EU-val • Svenska kronor • Sannfinländsk ungdom • Finlandssvensk flykt • Abort och straff • Stabilt geni • Huawei • That 90's show • Hundar vs Janne • Belgisk PR • Mount Everest • Lyktstolpar mitt i trottoaren

Vi ger en lifeupdate. Vad är det som har hänt sedan vi träffades sist? Vilken stor förändring har Anna gjort? Vad är det som händer i Isabels liv som lättar stressen? Sedan så pratar vi alkoholanvändning och våra väldigt annorlunda upplevelser kring alkohol.

Del två av vårt prat om psykisk ohälsa. Precis som sist så har vi psykologen Jessica Rintala med oss för att svara på alla våra frågor.

Konstnären Tony Sjöman målar gator i New York. Queeraktivisten Roh Petas vill se en ökad öppenhet för hbtq-frågor i skolor. Dessutom hör vi röster från röda mattan på gaygalan. Konstnären Tony "Rubin 415" Sjömans verk syns både på stora husväggar och amerikanska kreditkort. Han har bott i New York i över tio år, men det var i Bergsjön i Göteborg som allting började på 80-talet. Vi ringer upp Tony och hör varför förra finska kulturministern Paavo Arhinmäki var eld och lågor över honom på sociala medier häromveckan. Finlandssvenska Roh Petas berättar hur hbtq-frågorna utvecklats i Sverige och Finland. Hen har under de senaste femton åren arbetat med jämställdhetsfrågor. I Popula berättar Roh hur hen arbetat med normkritik i skolor och varför det är viktigt med gaygalor och tillställningar som lyfter hbtq-personer i samhället.  Vi hör även röster från röda mattan. I veckan var programledaren Jasmin Lindberg och producenten Julia Wiraeus på årets stora gaygala, där de tog pulsen på stämningen. Hör varför Babsan lämnade klackarna hemma, hur gay Idol-vinnaren Sebastian Walldéns år har varit och varför Pekka Heino tycker att det är viktigt med bra hbtq-förebilder. Programledare:  Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Producent: Julia Wiraeus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag 8 feb kl 20.40 Sveriges Radio P4 och i Sisuradio Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula

Vi borde bli modigare och våga ta risker. Vi borde acceptera det okända. Och vi borde inte ta allt så himla allvarligt hela tiden. Allyana Thomas berättar om varför man också kunde integreras på svenska i Finland och om varför språk inte är allt.

Finlandssvenska författaren Mirjam Tuominen (1913-1967) är relativt okänd i Sverige, men författarskapet kallas ofta klassiskt. Varför? P1 Kultur har läst Tuominens noveller som nu ges ut på nytt. För första gången ges nu alla hennes noveller ut i två samlingsvolymer och i dagens P1 Kultur samtalar litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Khashayar Naderehvandi om Mirjam Tuominens novellkonst och varför den av så många anses vara något unikt. Hur talar texterna till oss idag? Debuten "Tidig tvekan" kom 1938 och den sista, "Kris" publicerades 1946. I förordet till Samlingsvolym del 1 skriver litteraturforskaren Daniel Pedersen om hur Tuominens texter cirklar kring teman som "sjukdomtillstånd, familj, bildkonst, barn, familj, moderskap och de utstöttas tillstånd" - i ett OBS här i P1 Kultur 2017, sa författaren och kulturskribenten Maria Küchen att "i konstrast till det politiska mörkret omkring oss, står Mirjam Tuominens lika mörka, beska, varma och djupa medkänsla med det levande och hennes krav på godhet." Fotoboken är en kategori inom den konstnärliga bokutgivningen som ökar stadigt, inte minst i Sverige i samband med mässan Paris Photo, världens största mässa för fotokonst i november, presenterades boken "Published Photobooks in Sweden" utgiven på engelska av det tysk-engelska konstbokförlaget König. Det här är ett fenomen som Karsten Thurfjell tittat närmare på, bland annat med hjälp av bokens redaktör Niclas Östlind som undervisar i foto på Akademien Valand i Göteborg. Det blir också en intervju av frilansjournalisten Lina Malers med den jemenitiska författaren Bushra al-Maqtari som har rest över hela Jemen för att samla vittnesmål från krigets offer. I sin nya bok skildrar hon det våld som dagligen drabbar jemeniter och varför hon själv utsätter sig för fara för att berätta om det som sker i hennes hemland. OBS inleder en serie om drömmar och i dagens essä skriver sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt om vikten av att drömma. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Taika har varit i Stockholm och inspirerats av Little Jinder och Ronja funderar på vilket språk hon ska tala i hundparken. I det fnissigaste avsnittet hittills av I säng med Ronja & Taika snackar vi om språklig identitet och om hur det känns att skapa på finlandssvenska. Dessutom talar vi om hur vi känner oss när vi hör svenskar beskriva Finland som ett kallt och hårt land och så frågar vi varandra om man bara kan älska ordentligt om man talar sitt egna känslospråk med sin partner.

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk.  ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen A, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling. Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp. Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. Blommorna klöser sig fram över huden står det i A, och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka. Att försöka tala, kan vara att gå sönder särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget. finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande. Diktsamlingen A fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan. Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt. Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta hem till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland. Effekten skulle bli förödande för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi. Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser. Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­ för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet. Texten till Finlands nationalsång Maamme, är en översättning från det finlandssvenska originalet Vårt land av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848: Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld  med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare. Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli skrev Södergran i debutboken Dikter 1916. Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, vi äro de minst väntade och de djupast röda, tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel. Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en renare och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom. 1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar. Så skrev Björling i sin tredje diktsamling Kiri-Ra! Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare: Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt skrev Byggmästar 2010 i Vagga liten vagabond. Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk. Hos Cia Rinne, i böcker som Zarzoum från 2001 och Notes for soloists som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne. Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism White monkey heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut Vitsvit från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis pojken, mamman, pappan, mormodern. Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda. Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik: Min vän säger att vitheten fyller hen med skam. står det i White Monkey. Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt. Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest. Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär. Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan? Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts. "Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska. Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk. Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är. Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk. Maria Küchen, författare och kritiker   Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare: Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005) Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)"  (Schilds & Söderströms 2014) Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916) Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017)  "7" (Schilds & Söderströms 2017 ) Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

Den matosande podcasten snackar bl.a. om Tommys mattips från Spanien samt HIM-trummisen Gas Lipsticks paradrätt. Vi avslöjar vad som sker då man är på krog med en Finlandssvensk popstjärna samt går igenom lyckade o mindre lyckade namn på porrfilmer

Finlandsvenska Jean Salminen kommer till Populastudion. Erkki och Jasmin besöker dansaren Maria Huhtinen som säger stopp till utseendehetsen före bikinisäsongen. Jag är för tjock. Jag måste träna. Varför är alla andra så snygga? Att jämföra sig med redigerade bilder hjälper inte. Sluta klaga och börja peppa dig själv istället! I kvällens Popula sätter vi stopp på destruktiva tankemönster inför "beach 2017" och möter dansaren, koreografen och musikalartisten Maria Huhtinen som ger handfasta tips och råd. Var förlåtande mot dig själv, de enda som tjänar på din oro och stress är kapitalistiska krafter! I studion får Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg besök av Jean Salminen. Jean är finlandssvensk och är född och uppvuxen i Åbo. Han flyttade till Sverige för jobbet och romansen för drygt ett och ett halvt år sedan. Vi pratar identitet och hur det är att vara minoritet i sitt hemland. Och stämmer påståendena om att finlandsvenskar i Finland känner sig kränkta? Popula fredag 31 mars kl 20.40 i P4 och Sisuradio Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Instagram/Facebook/Snapchat: SRPopula Popula popula@sverigesradio.se

Mina revyer handlar mestadels om erotik och politik, säger Bengt Ahlfors och med de ämnena inringar han större delen av mänsklig verksamhet. Bengt Ahlfors är en flitig revymakare, vissnickrare, regissör och pjäsförfattare. Och ibland sjunger han också, som i sången ”Ellen Sjölund” (som han beskriver som ”erotik med förhinder”). I den andra delen av "Finlandssvensk revyskatt" letar Anna Vilén vidare efter bortglömda sånger och revypärlor och hamnar bl a hos Bengt Ahlfors och Lilla Teatern i Helsingfors. På Lilla Teatern produceras bejublade pjäser och revyer som ofta gått på export till Sverige. Här var Erna Tauro huskompositör och skräddarsydde musiken till skådespelarnas röster och sätt att sjunga. Det politiska 60-talet står i fokus med bl.a Pragvåren och Lasse Pöystis möte med Papadopulous. Elina Salo sjunger ”Har du visor min vän” och en troligen aldrig spelad (förutom vid själva inspelningen) härligt dissonant version av landsplågan ”Letkajenkka” får nu sin nypremiär. Kompositörerna Kaj Chydenius och Henrik Otto Donner står för en nyare trend i den finlandssvenska revymusiken med sånger som ”Tango Finlandia” och ”Liten prylvals med stake”. Och till slut kan man undra om måsen i farvattnen på Östersjön är finländsk eller svensk? En P2 Dokumentär av Anna Vilén 

Vem är Miss-i-Nassen? Vad hände år 1956? Och vad har riksbankchefen Stefan Ingves med revyer att göra? Frågor som dök upp då Anna Vilén letade musikminnen i sin finlandssvenska barndom. Uppvuxen i ett land inklämt mellan järnridån och anfädernas Svearike där de svenska kulturspillrorna kämpat för sin överlevnad. Teatern med dess revyer och sånger har varit scenen där språkstrider, Mumin-idyll och rysspolitik har avhandlats - på klingande svenska! Anna Vilén gav sig ut på en personlig upptäcktsresa och hittade undanstoppade och bortglömda visor, många som troligen aldrig spelats i svensk radio förut. Hon träffar teaterråttan Emma (Birgitta Ulfsson), såg Jörn Donner bekämpa ”finnar” och få svidande kritik, och inte minst Ingemar ”Ingo” Johansson som fick sig en rejäl känga. Hon tar en sväng upp till tomatodlarlandet Närpes där ”Oh Carol” och ”Rigoletto” sjungs på närpesiska (=obegriplig svensk dialekt) och hamnar till slut i hemstaden Pargas där en hyllningssång till barndomens ”dammiga håla” brakar loss! En P2 Dokumentär av Anna Vilén