Podcasts about riksantikvarie

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög våren 2025. Samtalet kommer också in på varför vi blir så nedslagna och illa berörda när kulturarvet skadas eller stjäls. Under våren 2025 upptäcktes att någon grävt gropar […] Inlägget K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Detta ska vi fira! Det är precis tio år sedan det allra första avsnittet av K-podd släpptes löst i lurarna. Den gången fick lyssnarna lära känna Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att åter bjuda in dessa […] Inlägget Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom […] Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd […] Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i […] Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, […] Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga […] Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? […] Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska […] Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här […] Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara  bilder – inte minst för kommande generationer. […] Inlägget K-podd 94: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar. Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt […] Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler […] Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bilden av vikingarna säger mycket om tidsandan. I början av 1800-talet beskrevs de som hjältar. Nuförtiden handlar vikingatiden om mångkultur. Men båda synsätten går i samma fälla – att alltför ensidigt projicera samtidens ideal på forntiden, skriver Leif Gren, tidigare antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Inläsare: Mårten Barck

I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden. I podden kommer Cathrine Mellander Backman […] Inlägget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en […] Inlägget K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan nya AI-verktyg användas för att rusta arkivarier, bibliotekarier och museianställda för förändringen?  Hur kan de som jobbar i kultursektorn använda sig av AI redan nu och i framtiden och kan AI förenkla deras jobb? AI har seglat upp som ett hett ämne inom kultursektorn och i det här poddavsnittet djupdyker vi i det. Medverkande: Lars Ilshammar, historiker, Henrik Summanen, samordnare Riksantikvarieämbetet och Anna Troberg, förbundsordförande DIK .

Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område.     Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även […] Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet.   – Det pågår återlämnandeprocesser […] Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu. – Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språkHar sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och SvingerudstenenLäs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv.  Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. […] Inlägget K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv. I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i […] Inlägget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Byggande och markutnyttjande är beroende av pålitlig digital information. Men hur ser det egentligen ut med informationen om fornlämningar, riksintressen och bebyggelse? Hänger den historiska informationen med i vår digitala tidsålder? Och finns det någon plats för Pippi Långstrump i samhällsbyggnadsprocessen? Avsnittets gäst i K-podd är Per Lindqvist, verksamhetsutvecklare  på enheten för kulturmiljöinformation på Riksantikvarieämbetet. […] Inlägget K-podd 75: En digitaliserad samhällsbyggnad dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vuxenutbildningen i Piteå testar, tillsammans med forskare från Umeå universitet, hur sång kan användas för att lära invandrare svenskt uttal. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  I de tidigare avsnitten i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus (K-podd nr 71 och nr 72) […] Inlägget K-podd 74: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 3 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I årets första avsnitt av K-podd lyfter vi på locket till digitaliseringens möjligheter för landets museer. Hur kan vi skapa ett sökbart kulturarv? Vilka lärdomar kan vi dra från Nederländerna? Varför kan vi inte fortsätta som förut? Gäst är Björn Sundberg, som leder Riksantikvarieämbetets program för digital omställning på museiområdet. – Digitaliseringen gör att vi […] Inlägget K-podd 73: Digitaliseringens möjligheter för museer dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Riksantikvarieämbetet varnar för att konst och antikviteter som stulits i Ukraina kan dyka upp hos antikhandlare i Sverige och Kulturnytt träffar Anders Johansson - den siste i landet som tillverkar Höganäskrus. Producent: Estrid HolmProgramledare: Camilla Walldán

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special! Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material exempelvis genom forskning. I dagen avsnitt i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus, gästas Annelie von Wowern på […] Inlägget K-podd 72: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 2 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Nu är det premiär i K-podd för serien Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. Vi börjar med en miniserie som vi kallar Världens främsta textilsjukhus. Avsnitten […] Inlägget K-podd 71: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att […] Inlägget K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här. Följ med […] Inlägget K-podd 69: Stora hamnplatspodden! dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är […] Inlägget K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 och höra historien om hur Lagan fick ett Cliff Burton-museum. Krister Ljungberg avslöjar också hur han gör för att skapa entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. Cliff Burton var basist i Metallica och omkom tragiskt i en trafikolycka i Dörarp […] Inlägget K-podd 67: Om Cliff Burton-museet och lokalt kulturarvsarbete med Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Lyssna på K-podd avsnitt 66 där Joakim Malmström intervjuas om sitt första år som Sveriges riksantikvarie! Joakim Malmström talar om hur kriget i Ukraina satt frågan om kulturarvets betydelse i blixtbelysning även i Sverige. Du får också höra varför det är så viktigt med en satsning på att digitalisera kulturarvet och hur våra kulturhistoriska bebyggda […] Inlägget K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 65 får du lära dig mer om de särskilda arvsreglerna kring fideikommiss och varför de fortfarande finns kvar, trots avvecklingslagen som antogs redan 1964. Expert i avsnittet är, numera pensionerade, överantikvarien Knut Weibull. – Det speciella med fideikommisset är att det åsidosätter vanliga arvsregler. Den enda som får ta över är den […] Inlägget K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bryggeriernas historia är en av berättelserna om Sveriges industrialisering, urbanisering och demokratisering i utkanten av Europa. Bryggerierna blev välorganiserade i kampen mot nykterhetsrörelsen och sin strävan att undvika jobbig konkurrens.Politiken formade villkoren för bryggerierna med beskattning, alkoholmonopol, motbok, förbud för starköl och senare liberaliseringar med avskaffande av motbok, starkölets införande och en kort period av mellanöl i vanliga butiker. Till slut gick staten in som majoritetsägare i det största bryggeriet.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia och aktuell med boken Svensk Bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år.Ölet har en mångtusenårig historia, men öl bryggdes fram till mitten på 1800-talet under hantverksmässiga former.När allt fler människor på 1800-talet flyttande in till städerna ökade efterfrågan på industriellt bryggt öl. Det svenska traditionella ölet kom vid mitten av 1800-talet att konkurreras ut den bayerska lagerölen, som ofta bryggdes under överinseende av tyska mästare eller svenskar som lärt sig konsten i Bayern. Snart hade det etablerats ”Bayerska bryggerier” överallt i Sverige.Konkurrensen var stenhård, men genom karteller delades marknaderna upp efter geografiska principer. Nykterhetsrörelsen, som inledningsvis såg ölet som ett bättre alternativt till brännvinet, kom med tiden att formera sig för ett totalförbud av alla slags ”rusdrycker”.Efter sekelskiftet 1900 när motboken och ett statligt systembolag introducerades fick statsmakten ett starkare grepp om svenskarnas alkoholkonsumtion. Starköl förbjöds ända till 1955 när motboken avskaffades. När motboken väl avskaffades 1955 kunde bryggarna åter brygga ett ”starköl”. Och ”mellanölet”, som introducerades 1965, innebar en vitamininjektion, men också ännu hårdare konkurrens när de utländska bryggerierna började intressera sig för den svenska marknaden. Den hårdnande konkurrensen följs av uppköp av bryggerier på löpande band. När mellanölet förbjöds 1977 fanns det bara åtta bryggerier kvar i Sverige där det statliga Pripps fullständigt dominerade marknaden.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia och När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället.Bild: Bryggeri vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm, 1876. Riksantikvarieämbetet, public domain.Musik: Happy German Oktoberfest Accordion Polka av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Riksantikvarieämbetets arbete med Minecraft är en del i myndighetens uppdrag att stötta museer. Minecraft är ett av många användbara verktyg för att arbeta pedagogiskt med kulturarv gentemot unga. I K-podd avsnitt 64 dag får du träffa verksamhetsutvecklare Viktor Lindbäck och lära dig mer om spelet och dess möjligheter. I K-podd avsnitt 64 berättar Viktor Lindbäck […] Inlägget K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras. Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

I den pågående konflikten i Etiopien har klippkyrkorna i Lalibela som sedan 1978 klassas som världsarv hamnat mitt i krigszonen. Hur påverkas ett unikt kulturarv av konflikter? Samtal med Christian Runeby, Riksantikvarieämbetet, och Sveriges radios mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström, som nyligen besökt Babylon ett annat världsarv som fortfarande präglas av många år av konflikt. DINOSAURIEFOSSILER VITTRAR SÖNDER PÅ EVOLUTIONSMUSEETDinosaurieskelett som vittrar sönder och avloppsrör som läcker över fossiler. Reportage från Evolutionsmuseet i Uppsala som i en sisyfoskamp försöker rädda många miljoner år gamla kvarlevor från att smulas sönder.  GURNAH PÅ SVENSKA  När Avenska akademien i oktober tillkännagav Abdulrazak Gurnah som årets nobelpristagare i litteratur fanns bara två av hans romaner översatta till svenska. Nu kommer ytterligare en: hans senaste roman Efterliv. Joseph Knevel har läst.   CELINE SCIAMA PÅ JAKT EFTER SIN EGEN "LILLA MAMMA"Om du skulle träffa din egen mamma i din egen ålder, skulle ni bli vänner då? Den frågan ställer den franska regissören Celine Sciamma i sin nya film "Lilla Mamma" som har premiär i veckan. P1 Kulturs Emma Engström ringde upp regissören i hennes lägenhet i Paris, och det blev ett samtal om tidsresor, minne och gränsen mellan barndom och vuxenhet.ESSÄ: MAMMA OCH MÄNNISKA I VÅR SKÖNA NYA VÄRLDVad händer när vi inte längre kan välja vilken roll vi spelar eftersom allt sker samtidigt i den digitala offentligheten? Det funderar Maria Andersson Vogel på i den här essän.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu. Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet […] Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vad händer med den digitala förmedlingen när publikrestriktionerna hävs? Vilka initiativ kan vi vänta oss framöver för att göra utställningsarbetet mer miljömässigt hållbart? Och bör de statliga kulturinstitutionerna i Stockholm starta filialer i utsatta områden? Detta är några av de frågor som Museipanelen diskuterar i höstpremiären, som sändes live 24 september. Den här gången består panelen […] Inlägget K-podd: Museipanelen september dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vi gästas av Heikki Ranta, stiftsantikvarie på Lunds stift som sedan 2014 drivit arbetet med det digitala verktyget BAMBI. BAMBI är det digitala verktyget för att hantera en digital vård- och underhållsplan för begravningsplatser i enlighet med Kulturmiljölagen och Riksantikvarieämbetets riktlinjer. Nyligen växlade BAMBI plattform, vilket gör det möjligt att för alla begravningshuvudmän att ansluta sig till verktyget. Aktuella frågor kring gravstenar och deras kulturhistoriska värde samt finansieringen av dem kommer vi också in på. En djungeltur i lagstiftningen bjuder vi på. En viktig del i vård- och underhållsplanen utöver sedvanligt underhåll och historisk värdering, ska den även omfatta behov och utveckling framöver för begravningsplatsen. Värt att ta med sig från detta samtal är att vårt kulturarv ska bevaras, användas och utvecklas, helt enligt statens kulturmiljömål. Avsnittet ansluter till vårt tidigare avsnitt, nr 3 - “Alla dessa planer”.

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630. Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör […]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning. Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes. Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon. Programmet är en repris från januari 2021.  Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vem var egentligen Johannes Bureus, mystikern, alkemisten, Sveriges förste riksantikvarie som tillträdde 1630? Finns det några likheter i att vara riksantikvarie under stormaktstiden och idag? Det här avsnittet av K-podd utgår från ett samtal som hölls under Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som sköts fram och hölls digitalt 3-4 februari 2021. Anna Maria Forssberg, docent i historia och […]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning. Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes. Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se