Podcasts about riksantikvarie

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd […] Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i […] Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, […] Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga […] Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? […] Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska […] Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här […] Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Är det någon lyssnare som missat att Robin har skrivit en bok? Det är svårt att tänka sig. All PR som krävs för att någonting man gjort ska få genomslag är verkligen tjatigt. Man känner sig ibland lite störig. Robin HAR verkligen skrivit en bok och det är en superbra julklapp till alla som:1. Har någon slags relation till Norrland och eller2. Gillar historia och eller3. Tycker om vackra böcker.Den heter ”Historien om Norrland: Dimmans land” och finns ute i handeln. Men det är inte därför det här avsnittet tar oss högt upp i Arjeplogs fjällvärld. Och sedan Pitevägen ner till kusten. Nasafjäll är en av stormaktstidens mest intressanta berättelser. När Sveriges involvering i det stora tyska kriget 1634 såg som mörkast ut ; när kungen var död, sammanhållningen borta och krediten likaså. Då hittar en samisk man en blänkande sten. Det är varför Västerbottens län föds, det är varför Carl Bonde hoppas på ett Norrland som kan bli ett svenskt Västindien och det är varför staten för första gången försöker kolonisera lappmarken med nybyggare.Mycket nöje!——Läslista:Bromé, Janrik, Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia, Nordiska bokhandeln, Stockholm, 1923Westin, Gunnar, Olofsson, Sven Ingemar & Liedgren, Jan (red.), Övre Norrlands historia D. 3 Tiden 1638-1772, Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå, 1974Forsgren, Eric, Nasafjäll - Silverfjället: ett omänskligt gruvprojekt, Eric Forsgren, [Lidingö], 2008Awebro, Kenneth (red.), Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk, Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1989 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara  bilder – inte minst för kommande generationer. […] Inlägget K-podd 94: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar. Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt […] Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler […] Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bilden av vikingarna säger mycket om tidsandan. I början av 1800-talet beskrevs de som hjältar. Nuförtiden handlar vikingatiden om mångkultur. Men båda synsätten går i samma fälla – att alltför ensidigt projicera samtidens ideal på forntiden, skriver Leif Gren, tidigare antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Inläsare: Mårten Barck

I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden. I podden kommer Cathrine Mellander Backman […] Inlägget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en […] Inlägget K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hur kan nya AI-verktyg användas för att rusta arkivarier, bibliotekarier och museianställda för förändringen?  Hur kan de som jobbar i kultursektorn använda sig av AI redan nu och i framtiden och kan AI förenkla deras jobb? AI har seglat upp som ett hett ämne inom kultursektorn och i det här poddavsnittet djupdyker vi i det. Medverkande: Lars Ilshammar, historiker, Henrik Summanen, samordnare Riksantikvarieämbetet och Anna Troberg, förbundsordförande DIK .

Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område.     Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även […] Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet.   – Det pågår återlämnandeprocesser […] Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu. – Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språkHar sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och SvingerudstenenLäs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv.  Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. […] Inlägget K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv. I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i […] Inlägget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Byggande och markutnyttjande är beroende av pålitlig digital information. Men hur ser det egentligen ut med informationen om fornlämningar, riksintressen och bebyggelse? Hänger den historiska informationen med i vår digitala tidsålder? Och finns det någon plats för Pippi Långstrump i samhällsbyggnadsprocessen? Avsnittets gäst i K-podd är Per Lindqvist, verksamhetsutvecklare  på enheten för kulturmiljöinformation på Riksantikvarieämbetet. […] Inlägget K-podd 75: En digitaliserad samhällsbyggnad dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vuxenutbildningen i Piteå testar, tillsammans med forskare från Umeå universitet, hur sång kan användas för att lära invandrare svenskt uttal. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.  I de tidigare avsnitten i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus (K-podd nr 71 och nr 72) […] Inlägget K-podd 74: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 3 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I årets första avsnitt av K-podd lyfter vi på locket till digitaliseringens möjligheter för landets museer. Hur kan vi skapa ett sökbart kulturarv? Vilka lärdomar kan vi dra från Nederländerna? Varför kan vi inte fortsätta som förut? Gäst är Björn Sundberg, som leder Riksantikvarieämbetets program för digital omställning på museiområdet. – Digitaliseringen gör att vi […] Inlägget K-podd 73: Digitaliseringens möjligheter för museer dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Riksantikvarieämbetet varnar för att konst och antikviteter som stulits i Ukraina kan dyka upp hos antikhandlare i Sverige och Kulturnytt träffar Anders Johansson - den siste i landet som tillverkar Höganäskrus. Producent: Estrid HolmProgramledare: Camilla Walldán

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special! Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material exempelvis genom forskning. I dagen avsnitt i vår miniserie Världens främsta textilsjukhus, gästas Annelie von Wowern på […] Inlägget K-podd 72: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 2 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Nu är det premiär i K-podd för serien Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. Vi börjar med en miniserie som vi kallar Världens främsta textilsjukhus. Avsnitten […] Inlägget K-podd 71: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att […] Inlägget K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha högst begränsad kulturell koppling till bygden runt omkring. Den historien berättar vi här. Följ med […] Inlägget K-podd 69: Stora hamnplatspodden! dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Den offentliga konsten i anslutning till våra byggnader är en del av det moderna kulturarvet. I Sverige finns dessutom globalt sett väldigt mycket byggnadsanknuten offentlig konst. I K-podd avsnitt 68 samtalar Riksantikvarieämbetets Cathrine Mellander Backman, med Konstrådets Henrik Orrje om hur den byggnadsanknutna konsten kan värderas och tas tillvara när samhället byggs om. Samtalsledare är […] Inlägget K-podd 68: Om byggnadsanknuten offentlig konst dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 och höra historien om hur Lagan fick ett Cliff Burton-museum. Krister Ljungberg avslöjar också hur han gör för att skapa entusiasm kring kulturarvet som en resurs i lokalsamhället. Cliff Burton var basist i Metallica och omkom tragiskt i en trafikolycka i Dörarp […] Inlägget K-podd 67: Om Cliff Burton-museet och lokalt kulturarvsarbete med Krister Ljungberg, förtjänstmedaljör 2021 dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Lyssna på K-podd avsnitt 66 där Joakim Malmström intervjuas om sitt första år som Sveriges riksantikvarie! Joakim Malmström talar om hur kriget i Ukraina satt frågan om kulturarvets betydelse i blixtbelysning även i Sverige. Du får också höra varför det är så viktigt med en satsning på att digitalisera kulturarvet och hur våra kulturhistoriska bebyggda […] Inlägget K-podd 66: Ett år som riksantikvarie med Joakim Malmström dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I K-podd avsnitt 65 får du lära dig mer om de särskilda arvsreglerna kring fideikommiss och varför de fortfarande finns kvar, trots avvecklingslagen som antogs redan 1964. Expert i avsnittet är, numera pensionerade, överantikvarien Knut Weibull. – Det speciella med fideikommisset är att det åsidosätter vanliga arvsregler. Den enda som får ta över är den […] Inlägget K-podd 65: Om fideikommissens avveckling med Knut Weibull dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Bryggeriernas historia är en av berättelserna om Sveriges industrialisering, urbanisering och demokratisering i utkanten av Europa. Bryggerierna blev välorganiserade i kampen mot nykterhetsrörelsen och sin strävan att undvika jobbig konkurrens.Politiken formade villkoren för bryggerierna med beskattning, alkoholmonopol, motbok, förbud för starköl och senare liberaliseringar med avskaffande av motbok, starkölets införande och en kort period av mellanöl i vanliga butiker. Till slut gick staten in som majoritetsägare i det största bryggeriet.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia och aktuell med boken Svensk Bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år.Ölet har en mångtusenårig historia, men öl bryggdes fram till mitten på 1800-talet under hantverksmässiga former.När allt fler människor på 1800-talet flyttande in till städerna ökade efterfrågan på industriellt bryggt öl. Det svenska traditionella ölet kom vid mitten av 1800-talet att konkurreras ut den bayerska lagerölen, som ofta bryggdes under överinseende av tyska mästare eller svenskar som lärt sig konsten i Bayern. Snart hade det etablerats ”Bayerska bryggerier” överallt i Sverige.Konkurrensen var stenhård, men genom karteller delades marknaderna upp efter geografiska principer. Nykterhetsrörelsen, som inledningsvis såg ölet som ett bättre alternativt till brännvinet, kom med tiden att formera sig för ett totalförbud av alla slags ”rusdrycker”.Efter sekelskiftet 1900 när motboken och ett statligt systembolag introducerades fick statsmakten ett starkare grepp om svenskarnas alkoholkonsumtion. Starköl förbjöds ända till 1955 när motboken avskaffades. När motboken väl avskaffades 1955 kunde bryggarna åter brygga ett ”starköl”. Och ”mellanölet”, som introducerades 1965, innebar en vitamininjektion, men också ännu hårdare konkurrens när de utländska bryggerierna började intressera sig för den svenska marknaden. Den hårdnande konkurrensen följs av uppköp av bryggerier på löpande band. När mellanölet förbjöds 1977 fanns det bara åtta bryggerier kvar i Sverige där det statliga Pripps fullständigt dominerade marknaden.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia och När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället.Bild: Bryggeri vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm, 1876. Riksantikvarieämbetet, public domain.Musik: Happy German Oktoberfest Accordion Polka av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Riksantikvarieämbetets arbete med Minecraft är en del i myndighetens uppdrag att stötta museer. Minecraft är ett av många användbara verktyg för att arbeta pedagogiskt med kulturarv gentemot unga. I K-podd avsnitt 64 dag får du träffa verksamhetsutvecklare Viktor Lindbäck och lära dig mer om spelet och dess möjligheter. I K-podd avsnitt 64 berättar Viktor Lindbäck […] Inlägget K-podd 64: Om Minecraft som verktyg för kulturarvspedagogik dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras. Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

I den pågående konflikten i Etiopien har klippkyrkorna i Lalibela som sedan 1978 klassas som världsarv hamnat mitt i krigszonen. Hur påverkas ett unikt kulturarv av konflikter? Samtal med Christian Runeby, Riksantikvarieämbetet, och Sveriges radios mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström, som nyligen besökt Babylon ett annat världsarv som fortfarande präglas av många år av konflikt. DINOSAURIEFOSSILER VITTRAR SÖNDER PÅ EVOLUTIONSMUSEETDinosaurieskelett som vittrar sönder och avloppsrör som läcker över fossiler. Reportage från Evolutionsmuseet i Uppsala som i en sisyfoskamp försöker rädda många miljoner år gamla kvarlevor från att smulas sönder.  GURNAH PÅ SVENSKA  När Avenska akademien i oktober tillkännagav Abdulrazak Gurnah som årets nobelpristagare i litteratur fanns bara två av hans romaner översatta till svenska. Nu kommer ytterligare en: hans senaste roman Efterliv. Joseph Knevel har läst.   CELINE SCIAMA PÅ JAKT EFTER SIN EGEN "LILLA MAMMA"Om du skulle träffa din egen mamma i din egen ålder, skulle ni bli vänner då? Den frågan ställer den franska regissören Celine Sciamma i sin nya film "Lilla Mamma" som har premiär i veckan. P1 Kulturs Emma Engström ringde upp regissören i hennes lägenhet i Paris, och det blev ett samtal om tidsresor, minne och gränsen mellan barndom och vuxenhet.ESSÄ: MAMMA OCH MÄNNISKA I VÅR SKÖNA NYA VÄRLDVad händer när vi inte längre kan välja vilken roll vi spelar eftersom allt sker samtidigt i den digitala offentligheten? Det funderar Maria Andersson Vogel på i den här essän.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu. Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet […] Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vad händer med den digitala förmedlingen när publikrestriktionerna hävs? Vilka initiativ kan vi vänta oss framöver för att göra utställningsarbetet mer miljömässigt hållbart? Och bör de statliga kulturinstitutionerna i Stockholm starta filialer i utsatta områden? Detta är några av de frågor som Museipanelen diskuterar i höstpremiären, som sändes live 24 september. Den här gången består panelen […] Inlägget K-podd: Museipanelen september dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Vi gästas av Heikki Ranta, stiftsantikvarie på Lunds stift som sedan 2014 drivit arbetet med det digitala verktyget BAMBI. BAMBI är det digitala verktyget för att hantera en digital vård- och underhållsplan för begravningsplatser i enlighet med Kulturmiljölagen och Riksantikvarieämbetets riktlinjer. Nyligen växlade BAMBI plattform, vilket gör det möjligt att för alla begravningshuvudmän att ansluta sig till verktyget. Aktuella frågor kring gravstenar och deras kulturhistoriska värde samt finansieringen av dem kommer vi också in på. En djungeltur i lagstiftningen bjuder vi på. En viktig del i vård- och underhållsplanen utöver sedvanligt underhåll och historisk värdering, ska den även omfatta behov och utveckling framöver för begravningsplatsen. Värt att ta med sig från detta samtal är att vårt kulturarv ska bevaras, användas och utvecklas, helt enligt statens kulturmiljömål. Avsnittet ansluter till vårt tidigare avsnitt, nr 3 - “Alla dessa planer”.

Joakim Malmström är historikern som på bara några år hunnit vara universitetschef, överintendent på museum och nu, Sveriges riksantikvarie. Den 32:a i ordningen sedan 1630. Lär känna landets yngste myndighetschef när Joakim Malmström berättar om sina drivkrafter, tankar om kulturarvet och det märkliga i att börja på nytt jobb mitt i en pandemi. Vad gör […]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning. Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes. Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon. Programmet är en repris från januari 2021.  Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vem var egentligen Johannes Bureus, mystikern, alkemisten, Sveriges förste riksantikvarie som tillträdde 1630? Finns det några likheter i att vara riksantikvarie under stormaktstiden och idag? Det här avsnittet av K-podd utgår från ett samtal som hölls under Riksantikvarieämbetets Höstmöte, som sköts fram och hölls digitalt 3-4 februari 2021. Anna Maria Forssberg, docent i historia och […]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning. Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes. Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

– Jag är övertygad om att när den här veckan är slut kommer vi ha skrivit om historien. Händelseförloppet kommer att ändras. Så säger forskaren och författaren Bea Uusma i det senaste avsnittet av K-podd. Som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har Uusma analyserat S.A. Andrées sista dagboksblad – och gjort nya upptäckter som kan ändra […]

Efter en titt 1987 i Riksantikvarieämbetets fornminneskatalog avseende Södra Finnskoga. Senare har mängder av fångstgropar upptäckts i området. (VB 1987-04-29)

Samlare, drömmare, sociala klättrare:I Kungliga Myntkabinettet,Kungliga Biblioteket,Riksantikvarieämbetet,och nära Svenska Akademienhar ledande kulturmän dömts för brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt av K-podd tar vi oss till östra Gotland och besöker ett antal olika fornborgar. Och just olika, det kan de lämningar vi kallar fornborgar verkligen vara. Arkeologen Ny Björn Gustafsson vid Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen och berättar om platserna vi gör nedslag på. Med oss på utflykten har vi en smartphone där […]

Vad som började som en ansats att granska byråkratin bakom kontroverserna runt Fascinate och Highway utmynnade i en mer övergripande diskussion runt graffitins plats i svensk kulturhistoria.Medverkande:Jonathan Metzger - professor i urbana och regionala studier vid KTH, tillika ledamot i Exploateringsnämnden för (V) Mathias Strömer - Författare samt utredare hos Riksantikvarieämbetet. Tobias Barenthin Lindblad - Redaktör på Dokument Press och mångårig graffitiaktivist. Källor/Länkar: Bromstensstaden etapp 1Bromstensstaden Gestaltningsprogram Artikel om Picasso muraler i Oslo Exploateringsnämndens förslag till beslut att häva skyddet av FascinateTjänsteutlåtande om konstverket Fascinate av Carl Westerlund Storck (Underlag för förslaget ovan)Exploateringsnämnden - utdrag ur protokoll fört vid sammanträde 2020-04-23 Inslag från SVT Kulturnyheter om Fascinate Runor och runstenar (RAA) Luleå Kommun - Granskning av kvarteret Ripan

Riksantikvarieämbetets arbete för kulturarvet må vara viktigt, men det är inte samhällskritiskt under pågående pandemi. Så när Region Gotland frågade om Kulturarvslaboratoriet i Visby kunde användas för att framställa handsprit för sjukvårdens räkning föll det sig naturligt att ställa om verksamheten. Sedan den 13 maj tillverkas därför handsprit i Riksantikvarieämbetets lokaler. I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i […]

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk. Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade. Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk. Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen? Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur lät det när människor läste runinskrifter högt för varandra? Den frågan har nu Riksantikvarieämbetet tillsammans med runologen Maja Bäckvall skänkt ljus – eller snarare ljud. Maja Bäckvall har läst in ett urval av runinskrifter, inspelningar som nu finns tillgängliga på Wikimedia Commons. Hör henne berätta mer om vad vi vet om hur runinskrifterna lät […]

Victor, David och Maria får besök av Magnus Källström från runverket på Riksantikvarieämbetet som lär oss allt om Kensingtonstenen och andra runor. När hittades de första i Sverige, vad användes de till och vad är grejen med den omtalade Kensingtonstenen? 

Vem skulle jag ha varit om jag levde då? Den frågan ställer sig historikern Annika Sandén ständigt i sin forskning. K-podd fick en pratstund med Annika under Riksantikvarieämbetets höstmöte, där hon utvecklar hur hon med knapphändigt källmaterial gör för att sätta sig in i hur det var att leva i Sverige för flera hundra år […]

DET VAR EN GÅNG handlar om kulturarvet sett genom konservatorers ögon. I det här avsnittet berättar Maria Franzon på Nationalmuseum och Alissa Anderson på Riksantikvarieämbetet mer om konservatorers arbete. De välkomnar också konservatorer och andra som på olika sätt jobbar med dokumentation varmt välkomna till den konserveringsdokumentationskonferens som hålls 6 till 7 december 2018 på Nationalmuseum i Stockholm, anmäl dig här: https://www.nationalmuseum.se/dokumentationskonferens De och alla ni andra som är intresserade av kulturarvet och de historier dokumentationen kan berätta är också varmt välkomna till de kommande två avsnitten av Det var en gång. De kommer att spelas in på konferensen och innehålla nedslag från den och därför är det en bra idé att prenumerera på podden så att du inte missar dem. Produktion: teresphallman.com Musik: Ludvig Lundgren

Ett marmorlejon i Venedig med runskrift från 1000-talet på sidan vad är det för märklig historia som döljer sig bakom det? Tor Billgren gräver i Pireuslejonets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Venedig, senhösten 1799. Det är en orolig period i stadens historia. Den elvahundraåriga venetianska staten har nyligen fallit i Frankrikes italienska krig och Venedig styrs nu av den österrikiske kejsaren. En svensk befinner sig i staden vid den här tiden: Tolken och språkkännaren Johan David Åkerblad, idag mest känd för sin banbrytande tolkning av Rosettastenen. Men det skedde några år senare. Här i Venedig kommer han att upptäcka något annat. Johan David Åkerblad är 36 år och ute på en forsknings- och studieresa när han besöker staden. Han har en bakgrund som tolk och tjänsteman vid den svenska beskickningen i Konstantinopel, som på den tiden var det Osmanska Imperiets huvudstad. Förutom turkiska behärskar Åkerblad arabiska, persiska, koptiska och flera andra språk. Som alla besökare i Venedig beger han sig ut på långa promenader och besöker stadens många monument och historiska byggnader. Det är på en sån promenad, han gör sin upptäckt. På ett av marmorlejonen som står utanför entrén till stadens marinbas, Arsenale, noterar han något välbekant. Han går närmare, känner med handen, och jo, mycket riktigt: Runor. Två slingor, en på vardera sida av det tre meter höga lejonet. Historikern Fredrik Thomasson berättar mer om upptäckten i sin Åkerbladbiografi Rosettastenens förste tolkare. I den artikel där Åkerblad presenterar sitt fynd förundras han över att ingen tagit notis av runorna tidigare. Lejonet har ju stått där på samma plats i mer än hundra år när han hittar dem. De är visserligen slitna, men syns ändå tydligt, även på avstånd. Han raljerar över de Italienske lärde: hvad som ej är latin eller grekiska är dem merendels obekant eller ovigtigt. I artikeln slår han fast att inskrifterna är oläsliga, men av de skisser han har gjort, är det tydligt att hans kunskaper om runsvenska inte var lika goda som dem i arabiska, turkiska och koptiska. För visst är texterna läsbara, i alla fall delvis. Dessutom finns en tredje ristning som Åkerblad missade. Men hur kom det sig att nordbor reste till Venedig för tusen år sen för att rista runor på ett stort marmorlejon? Svaret är: Det gjorde de inte. Inte i Venedig i alla fall. För lejonet stod ursprungligen i den grekiska hamnstaden Pireus. Det kan dateras till 300-talet före Kristus och var ett så prominent inslag i staden, att den på medeltiden kom att kallas Porto Leone - Lejonets hamn. På tiohundratalet var det vanligt att nordbor tog sig till det Östromerska riket för att tjänstgöra som legosoldater hos den bysantinske kejsaren. De kallades väringar. Det fanns stora rikedomar att hämta i form av krigsbyten. Många runstenar i Sverige, särskilt i Svealand, har uppförts till minne av väringar som omkommit österut, i Grekland, som nordborna kallade det Bysantiska, Östromerska riket. Och i de nordiska kungasagorna, som Snorre Sturlasons Heimskringla, har strapatserna i öst blivit poesi. En av de mest kända greklandsfararna är Harald Hårdråde, som sedermera blev kung av Norge. Men innan dess var han en mycket framgångsrik ledare för en stor trupp väringar som tjänstgjorde under den bysantinska kejsarinnan Zoë. På lakonisk vers berättas historierna om Haralds många segrar och allt guld han kom över.   Frejdhärjardrott! Du färgat fjäderbrun örnklo blodig innan du hitgick; as fick ulv där järnfjäten skulvo.   Om nordborna som ristade någon av inskrifterna på lejonet i Pireus ingick i just Haralds trupper, går inte att säga. Men det kan inte uteslutas. Tanken, att människorna som i eftervärlden blivit poesi och legend, skulle ha lämnat efter sig egna texter, är svindlande. Marmorlejonet kom till Venedig 1688, som krigsbyte efter att venetianerna besegrat turkarna, och efter något år hamnade det utanför stadens marinbas, där det står än idag. En av anledningarna till att venetianarna la så mycket möda på att få den enorma skulpturen hem till Venedig är att lejonet är stadens viktigaste symbol. Venedigs skyddshelgon, evangelisten Markus, symboliseras ju av just ett lejon. Efter Johan David Åkerblads upptäckt 1799 har många runlärda försökt tyda inskrifterna. Den senaste och mest utförliga analysen är gjord av runologen Thorgunn Snaedal, som undersökte skrifterna i omgångar mellan 2009 och 2013. Under olika årstider och med solen olika högt på himlen, har hon med ögon, fingertoppar och stort tålamod sökt sig fram över marmorn och kommit längre än någon annan uttolkare. Hennes mycket gedigna rapport är fängslande läsning. Genom att studera ornamentik och vilken typ av runor som använts, går det att dra flera slutsatser. Snaedal konstaterar till exempel i likhet med tidigare uttolkare, att de tre ristningarna är gjorda vid olika tillfällen, av olika personer. Men att det är svenska väringar som ligger bakom, är hon nästan säker på, eftersom bruket att rista runor och resa stenar strängt bara förekom i Sverige på tiohundratalet. Själva texten är skadad, men av kompositionen och ornamentiken går det att utläsa att denne Åsmund var en mycket skicklig runmästare. Textslingan på lejonets vänstra sida lyder enligt Snaedals tolkning och min förenklade bearbetning, så här: Truppens män högg runor efter Horse bonde. Svear ombesörjde detta på lejonet. Han föll innan han kunde uppbära en gäld. Som så ofta ristades runorna alltså till minne av någon, i detta fall Horse. Kanske var han truppens ledare? Kanske ingick han bara i manskapet. Hur som helst dog han innan han hade fått en gäld, det vill säga del i något krigsbyte. Det finns en annan, kortare text på lejonets vänstersida. Det är den som Åkerblad missade. Den är läsbar i sin helhet och lyder: Krigare eller unga män ristade runorna. Det vill säga helt vanligt klotter. Den tredje texten finns på lejonets högersida och är närmast oläslig, med undantag av några namn, bland annat Åsmund. Det är troligen han som ligger bakom ristningen. Själva texten är skadad, men av kompositionen och ornamentiken går det att utläsa att denne Åsmund var en mycket skicklig runmästare. I sin rapport är Thorgunn Snaedal full av beundran inför hans gedigna teknik och personliga stil. Att nordbor ristade runor här och där på sina resor är inte så märkligt. Ett annat exempel är runorna som finns på en balustrad i Hagia Sofia i Istanbul. Men hur kom det sig att det blev en grej bland svenska väringar att rista runor just på lejonet i Pireus? Det är troligen flera decennier mellan de olika inskriptionerna. Så hur kunde de som gjorde den andra och tredje ristningen veta att det redan fanns runor på lejonet? Kanske var de färgade, så att de syntes tydligt? Kanske fanns det någon form av rykte och ritual väringar emellan, som gick ut på att den som kommer till Pireus, ristar runor på lejonet ungefär som att som att kärlekspar fäster hänglås på broar som Pont des Arts i Paris? Marmorlejonet från Pireus ger oss en enastående direktkontakt till historien. Dels genom själva lejonet, som är 2300 år gammalt, det vill säga samtida med Alexander den Store. Dels genom de tusenåriga runorna, och berättelserna och levnadsödena som de ger ledtrådar till: Om den stackars Horse Bonde, som aldrig lyckades få något krigsbyte, och om den skicklige runmästaren Åsmund, vars budskap är höljt i dunkel. Tänk om det finns spegelbilder av dessa berättelser i Sverige? Tänk om det finns en runsten över Horse någonstans, rest av hans familj, som ju ofta skedde till minne av de som inte kom tillbaka från Grekland. Tänk om det finns andra ristningar Åsmund. Det är en förhoppning som Thorgunn Snaedal uttrycker i slutet av sin rapport. Tänk om sådana framtida fynd skulle kunna kasta ljus över det han ristade på marmorlejonet? Tor Billgren, frilansjournalist     Historien är inget som ligger fast och konstant i det förflutna utan den avtäcks ständigt mitt framför våra ögon. En upptäckt i Venedig leder till några sysslolösa sjömän på permission i Pireus, som leder oss ner under jorden nånstans i Svealand, där stenarna väntar på att upptäckas.   Avannons Tor Billgren stod för dagens essä. På Historiska Museet i Stockholm finns en avgjutning av lejonet, där runorna är färgade så att de syns tydligt. Thorgunn Snaedals [snajdall] rapport Runinskrifterna på Pireuslejonet i Venedig är utgiven av Riksantikvarieämbetet.

K-podd ger sig ut på en liten följetong! I tre avsnitt som släpps på tisdagar under augusti ska vi lyfta, vända och vrida på hur museer använder sig av digital förmedling.  Riksantikvarieämbetet har gjort en nulägesanalys av hur svenska museer förmedlar sina samlingar och utställningar via digitala metoder och kanaler, och har även undersökt vilka […]

Kulturkorrespondenten Naila Saleem och panelen fick frågor om bland annat kulturjournalistik och pakistanska kläder men också om överklass som kulturskapare. Naila Saleem svarade på dina frågor tillsammans med panelen som bestod av författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood samt Mikael Timm, kulturjournalist och författare. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

Valet i Pakistan närmar sig och läget är mycket osäkert när det gäller valutgången. I dagens program dyker Naila Saleem med gästerna ner i pakistansk politik och landets rika kulturarv. Valet i Pakistan  Pakistanier går till valurnona om en vecka och det politiska läget är mycket osäkert. Forskaren Henrik Chetan Aspengren berättar varför valet är viktigt och vilka som är de stora valfrågorna. Med i programmet är även Sveriges ambassadör i Islamabad, Pakistan, Ingrid Johansson. Hon berättar bland annat om stämningen på plats en vecka före valet.  Kadafi Zaman greps i samband med demonstration Det senaste året har rapporterna om gripna journalister, bloggare och aktivister varit många. Bara i fjol höstas anmäldes 300 nya fall av försvinnanden till den kommission som utreder frågan i Pakistan. Norska TV2:s medarbetare Kadafi Zaman greps i fredags när han bevakade en demonstration i norra Pakistan. I dagens program berättar han vad som hände och hur han blev frisläppt. Kulturarvet i Pakistan I Pakistans näst största stad Lahore rustar man upp den gamla stadskärnan Walled City of Lahore. Naila Saleem frågar den Lahorefödda författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood bland annat vad han säger om pakistaniernas nyfunna intresse för sitt kulturarv. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

K-podd tog chansen och fångade tre av deltagarna på den nationella världsarvsmötet i Visby 23-25 maj. Elene Negussie, världsarvssamordnare på Region Gotland, Åsa Nordin Jonsson, verksamhetsledare för världsarvet Laponia och Riksantikvarieämbetets Maria Wikman satt ner och diskuterade tillstånd och utmaningar för de svenska världsarven. Föreningen världsarv i Sverige är ett samarbetsforum för de 15 svenska världsarven. […]

Ett av Riksantikvarieämbetets senaste tillskott som vi är mycket stolta över är utställningsverkstaden. I K-podd avsnitt 35 tar vi oss ett gott snack med myndighetens egna ”Uppfinnar-Jockar” (ja, de gick själva med på att den benämningen stämmer rätt bra), Jesper Cederlund, Oscar Engberg och Gustav Löfgren.   Vi pratar om att testa den absolut senaste […]

Från Sparlösa till Grolanda – i avsnitt 34 ger vi oss helt och hållet hän åt Västergötlands runor! Hör Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström berätta om favoritrunor, plötsliga upptäckter,  runstensmysterier och mycket annat. Hur gick det till när en doktorand lyckades tyda en ”omöjlig” runskrift så sent som i höstas? Vad hittade Magnus […]

Gallring. Rensa bort museiföremål. Det låter som ett laddat ämne. Men vad innebär egentligen gallring av museisamlingar? Riksantikvarieämbetet har tagit fram en ny skrift som ska hjälpa museer i gallringsprocessen. Med anledning av detta begav vi oss till Armémuseum i Stockholm för att fördjupa oss i ämnet. Sedan avsnittet spelades in har Riksantikvarieämbetet fått regeringens […]

Följ med till den unika trästaden Eksjö och hör hur staden arbetar med att skydda sig mot bränder och rivningar - allt för att bevara ett bortglömt kulturarv som vi tycks må utmärkt av att bo i. Småländska Eksjö är en av landets bäst bevarade trästäder, men liksom all gammal träbebyggelse hotas den av rivningar och bränder. Vetenskapsradion Historia besöker Eksjö för att diskutera hur staden nu arbetar för att skydda sig mot framtida hot, och hur det nystartade initiativet Den nordiska trästaden nu vill arbeta för att lyfta fram trästädernas kulturarv. Kanske har vi tagit det här kulturarvet för givet, menar Britt-Inger Andersson på Riksantikvarieämbetet. Och ny forskning visar också att vi människor tycks få positiva effekter på vår hälsa när vi bor i just trähus. Dessutom svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om vad vikingarna egentligen trodde på för gudar. Programledare är Tobias Svanelid.

Museisamlingar kan innehålla en mängd olika gifter som kan innebära arbetsmiljörisker. Därför har Riksantikvarieämbetet tagit fram en ny e-kurs om ohälsosamma ämnen. På Tekniska museet samtalade vi med några av experterna bakom utbildningen om allt ifrån arbetsgivaransvar till August Strindbergs ökända experimentkemikalier. Stämmorna vi hör i podden tillhör Maria Dalin, Arbetsmiljöverket, Thomas Gütebier, Medicinhistoriska museet i Göteborg […]

K-podd har blivit inkallade till rektorn! I avsnitt 31 befinner vi oss på Linnéuniversitetet i Växjö, hos rektorn och historieprofessorn Peter Aronsson. Tillsammans med Riksantikvarieämbetets Qaisar Mahmood, avdelningschef för kulturmiljö, vrider och vänder Peter på frågor om identitet, sammanhang, anspråk och nationell självbild. Kan vi till exempel prata om mitt och ditt kulturarv? Välkomna till […]

K-podd firar 30 avsnitt med att bjuda in Axel Pettersson från Wikimedia Sverige och koppla ihop honom med David Haskiya, nygammal på Riksantikvarieämbetet för att berätta mer om öppet kulturarv. Vi pratar helt enkelt öppna data, tillgängliga och otillgängliga data och hur Riksantikvarieämbetet och Wikimedia samarbetar. Som exempel nämns ett projekt där 10 000 bilder […]

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, och Therese Sonehag från Riksantikvarieämbetet i ett samtal om hur klimatförändringarna ökar påfrestningarna på det fysiska kulturarvet. Här pratas det Venedig, klimatångest och anpassning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ett och samma andetag. Bästa botemedlet mot klimatångest visar […]

Riksantikvarieämbetet och Sveriges Museer hade mycket att prata om i Visby i förra veckan. I centrum för samtalet stod såklart det nya uppdrag som museimyndighet som Riksantikvarieämbetet föreslås få inom kort.  Det blev ett bra och långt samtal om rollfördelning, samarbeten och den fortsatta dialogen. Ett längre referat av det mötet finns på raa.se/museidialogen. Men […]

Stora delar av kulturarvet från Syrien och Irak är på väg att förskingras då plundrare, via skuggiga stigar, skickar ut föremål på den internationella marknaden. I K-podd avsnitt 21 får du möta Eva Myrdal från Världskulturmuseerna och Magnus Olofsson från Riksantikvarieämbetet i ett samtal om illegal handel med kulturföremål. Frågan om har blivit aktuell i […]

Riksantikvarieämbetet får då och då frågan om att hjälpa museerna med att undersöka deras föremål med olika röntgentekniker. Vid kulturvårdslabbet i Visby finns en mobil styrka som står redo att rycka ut i kunskapens tjänst. Som regel med hjälp av gästkollegor som knyts till undersökningarna.   I K-podd-avsnitt nummer 20 får du återigen bekanta dig […]

Under 2016 har Hewa Abdelzadeh varit trainee på Sveriges Radios utrikesredaktion. Han har rest i Asien, Mellanöstern och Afrika tillsammans med radions utrikeskorrespondenter. Nu kröner Hewa Abdelzadeh utbildningsåret med en egen talkshow där han ser tillbaka på sina resor och blickar framåt.Att vara resande reporter handlar ofta om att ta risker och anpassar sig till nya situationer. Med i programmet är Asienkorrespondenten Margita Boström som var med när Hewa oavsiktligt bröt mot lagen i Thailand.Richard Myrenberg är radions Afrikakorrespondent och när Hewa Abdelzadeh reste med honom lärde han sig att släppa sitt kontrollbehov.Den sista resan som trainee gick till Irak och den präglade Hewa mycket. Han har sina rötter i staden Erbil men han blev förvånad när han återvände dit och blev betraktad som en främlig där.Qaisar Mahmood är författare och chef för Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Han har själv skrivit om att utforska sin identitet utifrån att ha sina rötter i olika länder och i programmet resonerar han varför det har betydelse att reflektera över vem man är. Hewa vänder sig också till sin lillasyster Narin Abdelzadeh för råd.Lars Nyberg, professor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet förklarar också varför minnet inte fungerar som en kamera.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hewa Abdelzadeh Bisittare: Agneta Ramberg. Producent: Anders Backlund

På Plattformsdagarna i Malmö nu i veckan deltog Riksantikvarieämbetet i ett dialogmöte och inför den programpunkten bjöd vi in Kristin Lindgren och Lena Olsson, båda från kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet, för att berätta mer om hur Attefallshus och takkupor påverkar den byggda miljöns kulturvärden. De håller just nu på att undersöka hur det ökade bostadsbyggandet och de förändringar som […]

Sverige var bland de första i Europa med en fornminnesförordning. Den 28 november 1666 undertecknades Placat och Påbudh, Om Gamble Monumenter och Antiquiteter. Det var dåvarande riksantikvarien Johan Hadorph som drev fram innehållet i det åttasidiga lilla pappershäftet som det finns ett exemplar av i Riksantikvarieämbetets arkiv. Ola W Jensen och Leif Gren, medarbetare på Riksantikvarieämbetet, har full koll […]

Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. Så lyder den vision för kulturmiljöarbetet 2030 som Riksantikvarieämbetet har tagit fram på uppdrag av kulturdepartementet. Riksantikvarieämbetet har inte varit ensamma om att arbeta fram visionen, uppdraget genomfördes i nära samverkan med länsstyrelserna och i bred dialog med övriga berörda […]

Risker, det finns det många när man pratar om kulturmiljö, samlingar och kulturhistoriska byggnader. Vi samtalar med Erika Hedhammar och Lisa Nilsen som båda arbetar på kulturvårdsavdelningen på Riksantikvarieämbetet. Bränder, skadedjur, översvämningar är några av de risker vi tar upp och vi har även varit på brandstationen i Visby och intervjuat brandingenjör Kjell Lydänge. Räddningstjänsten i Visby […]

I avsnittet om hästen Andalus nämndes ett blykors från Nyköping som undersökts av Riksantikvarieämbetet. En lyssnare hörde av sig och ville höra mer om blykorset och det ville vi också. Så i sjunde avsnittet får vi kärt återbesök av Magnus Källström och Magnus Mårtensson, som berättar mer om korset, hur det gick till att röntga det […]

Riksintressen, vad är det? Varför finns riksintressen och vad innebär det på kort och lång sikt att ett område är utpekat som riksintresse? Lena Odeberg och Ulf Lindberg arbetar med riksintressen inom kulturmiljövården på Riksantikvarieämbetet och de svarar inte bara på dessa frågor utan de pratar även om hur de ser på riksintressen från ett […]

Åsa Larsson och Anders Strinnholm är två erfarna arkeologer som vi har haft turen att få anställa på Riksantikvarieämbetet. I det femte avsnittet av K-podd pratar vi arkeologi, arkeologi och arkeologi. Vi kommer även in på årets julkalender och vi inför ett nytt moment i K-podd, Historieältarna. Vilken del av historien har våra gästar fastnat lite […]

Äntligen är avsnitt fyra här. I det här avsnittet så får vi lära oss väldigt mycket om färg och sten och färg på sten av Helen Simonsson och Kathrin Hinrichs Degerblad som arbetar på kulturvårdsavdelningen på Riksantikvarieämbetet i Visby. Vi pratar om Game of Thrones och Jon Snows öde, om hur man vårdar till exempel […]

Vad döljer sig inuti Karl XIV Johans uppstoppade häst och hur gör man för att ta reda på det? Det vet Kaj Thuresson och Magnus Mårtensson som jobbar på Kulturvårdslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet. I det tredje avsnittet av K-podd berättar de hur det kom sig att de skulle undersöka hästen, hur de gjorde och framför allt vad […]

Alice Petrén med gäster tar upp jakten på svenskheten och vad en fransmän måste veta för att inte göra bort sig i Sverige. Du hör fransyskan Charlotte Loyau-Kahn, utrikeshandelsrådgivare, och fransosen Frédéric Laziou utrikeshandelsrådgivare, samt fransk teknikfrämjare som jobbar mot Sverige. De utsätts för något av ett minitest i franskhet. Klarar de det? Vi undrar också vad som är svenskhet. Qaisar Mahmood, kulturarvschef på Riksantikvarieämbetet, är författare till boken "Jakten på svenskheten" och ger sin bild av saken. Frankrike har legat i framkant med teknik och innovationer som Minitel, TGV - snabbtåg och Concorde vilket passar bra eftersom vi fortsätter vår programpunkt - Dagens automat. I detta program hör du cyborgen Hanna Metsis, som opererat in chip i handen, och Karim Jebari, filosof och transhumanist, om etiska dilemman i de tekniska språng som görs nu. Dessutom avslutar vi denna miniserie med att tala med musikern Kjell Höglund. Han är skaparen till "Maskinerna är våra vänner" som vi sen också hör framföras av bandet Amandas Mekaniska som består av Lisa Gerholm, nyckelharpa, Jonatan Eklund, dobro, Amanda Fritzén på sång och klockspel. PROGRAMLEDARE: Alice Petrén PRODUCENT: Maja Åström TEKNIKER: Lisa Abrahamsson och Aurélie Ferriere Glöm inte att det är telefonväkteri på torsdag. Ställ dina frågor om Frankrike och Sydeuropa till Alice Petrén och bisittare Ylva Elvis Nilsson journalist som bevakat Europa för så väl Svenska Dagbladet som Dagens industri. Ring oss och lämna meddelande på telefonsvararen: 08 – 784 39 51 eller mejla oss på: korrespondenterna@sverigesradio.se

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella Parthenonsyndromet som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 15 januari 2015.

I premiäravsnittet av Riksantikvarieämbetets podcast, K-podd, grottar vi ner oss ordentligt i runologi tillsammans med en av våra runexperter, Magnus Källström. Bland annat får du höra Magnus berätta vad det står ristat på runbenet som nyligen hittades i Sigtuna.

Gertrude Bell (1868-1926) kan kanske bäst beskrivas som en blandning av Indiana Jones och Downton Abbey. En lika modig som modemedveten kvinna som på sitt CV skulle kunnat ha listat: upptäcktsresande, författare, arkeolog, fotograf, trädgårdsfantast, bergsklättrare, politisk rådgivare och grundare av staten Irak. Och dess Nationalmuseum i Bagdad. Flera böcker och biografier har skrivits om Gertrude Bell, men allt som oftast så har hon och hennes bedrifter liksom försvunnit ur historieböckerna. Men tiden har börjat komma ikapp henne. I veckans STIL berättar vi mer om denna driftiga kvinna som i över 600 dagar reste 2000 mil på hästar och kameler i otillgängliga områden och med en packning full av kameror, kläder och kristallglas att dricka ur. Gertrude Bell hade turen att födas i en förmögen och framsynt familj i Newcastle i Storbritannien, mitt i den blomstrande industrialismen, 1868. Hon tilläts studera på Oxford där hon briljerade hon gick ut med högsta betyg och hon kom att under resten av sitt liv att fortbilda sig i arkeologi, fotografi och språk. Hon talade bland annat persiska, turkiska och inte minst arabiska. Det gav henne enorma fördelar. Dessutom bar hon en hejare på att knyta kontakter och bli kompis med folk, överallt. I veckans program har vi talat med Newcastle University i England där Gertrude Bells samlade arkiv finns med tusentals fotografier och brev, alla hennes dagböcker och privata bibliotek. Hit kommer varje år människor som på olika sätt är intresserade av Gertrude Bell - forskare, militärer, politiker, journalister, författare och poeter. Och filmregissörer. På filmfestivalen i Berlin i februari visade den tyske regissören Werner Herzog upp filmen Queen of the Desert, där huvudrollerna innehas av Nicole Kidman och Damian Lewis, som vi sett som Nicholas Brody i tv-serien Homeland. Och i USA håller just nu dokumentären Letters from Baghdad om Gertrude Bells insatser i mellanösternpolitiken som skapade staten Irak, 1921, att färdigställas av Sabine Krayenbühl och Zeva Oelbaum. Dem har vi träffat i New York. Gertrude Bell var även en skicklig bergsklättrare och i veckans program har vi träffat Hanna Kajsa Färnström, en av Sveriges mest erfarna klättrare som bestigit berg i nästan 20 år. Veckans gäst är Qaisar Mahmood, avdelningschef på Riksantikvarieämbetet.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.

Dagens program: Richard Myrenberg talar med Qaisar Mahmood, författare och chef över Riksantikvarieämbetet, om att färdas på motorcykel. Vi hör också Jenny Sanner Roosqvist prata med författaren och journalisten Åsne Seierstad om tankar och funderingar under och efter rättegången mot Anders Behring Breivik i Norge. Lotten Collin fördjupar sig i könsroller och sex i musik och dans med Ernesto Garzon och Valeska Cordova alias Lady V. Vi hör också delar ur Richard Myrenbergs telefonväkteri om Afrika, med Maria Sjöqvist, Sveriges Radio, och Bengt Nilsson som är journalist och författare.

I veckans omgång av nyhetsfrågesporten Lantzkampen tävlar journalisterna Alexandra Pascalidou och Anneli Carnelid mot två personer som också har pennan som vapen, Qaisar Mahmood, författare och enhetschef på Riksantikvarieämbetet och frilansskribenten Ivar Arpi. Hur bra har de följt med i veckans händelser? Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam

Veckans Vetenskapsradion Forum ägnas åt mobilappar, de små datorprogrammen i våra smartphones som exempelvis låter oss hålla kontakt och dela med oss av våra mobilbilder via sociala medier. Malin Avenius träffar forskarna Beata Jungselius, Thomas Hillman och Alexandra Weilenmann som berättar om hur de sociala medierna har fått oss att ändra beteende när vi till exempel går på museer. Via tjänster som Instagram, Twitter och Facebook publicerar många museibesökare bilder och korta texter under tiden som de vandrar runt i utställningarna så att vänner och bekanta kan ta del av upplevelsen, och på så vis skapar många sin egen version av utställningen. Dessutom recenserar Tobias Svanelid och Urban Björstadius apparna Årets dagar från Nordiska museet, Kringla från Riksantikvarieämbetet, Sthlm bilder från Stockholmskällan och Stockholms stad och Tatuera dig från Sjöhistoriska Programledare är Urban Björstadius.

Hur ser långsiktigheten ut för ett storstilat konstmuseum ute på landet? Myndigheter ser fördelar med Wikipedia och ger sig själva in i uppdateringen. 13 år gamla Erik Blom går i årskurs 6 och vann i Högsta Domstolen. Vad är det som får en väldigt rik människa att bygga ett enormt konstmuseum ute i skogen, 2 mil utanför Stockholm? Hör Björn Jakobson, skaparen av Baby-Björn, berätta om varför han satsat miljoner på att bygga Artipelag på Hålludden på Värmdö. Är han en mecenat eller vill han baraskapa ett monument över sig själv? Hör även konstkritikern Ingela Lind om hur det brukar gå med storstilade projket på lång sikt. Nu ska myndigheterna börja rätta artiklarna om sig själva på Wikipedia. Hör om Riksantikvarieämbetet som anställt två så kallade "hus-wikipedianer". Men hur rimmar det med Wikipedias ambition att artiklarna ska skrivas av opartiska utomstående? Vad är det som får en ung man att överklaga ett beslut till Högsta Domstolen? Hör 13 år gamla Erik Blom som vann ett mål i HD, något som nu leder till att man kan få ut namnet på en misstänkt person redan före det att åtal väcks. Han uppdaterar "rättsbloggen", kallar sig själv för rättsreporter, föreläsare och kommunikationskonsult. Även Sven-Erik Alhem, rättslig kommentator, f d överåklagare medverkar. bisittare: Louise Epstein producent: Anders Diamant    anders.diamant@sverigesradio.se

Den svenska kocken i mupparna må ha varit den mest kända svenska kocken på sin tid, men idag vinner svenska kockar prestigefyllda internationella matlagningstävlingar. På TV sänds mängder med matlagningsprogram, på butikshyllorna säljs balsamvinäger och flingsalt, och det ges ut minst en kokbok om dagen - Sverige har genomgått en gastronomisk revolution. Håkan Jönsson är docent i etnologi vid Lunds universitet och före detta kock. I den nya boken Den gastronomiska revolutionen beskriver han den utveckling som det svenska köket har genomgått under de senaste åren, och i dagens program samtalar han med krögaren och matprofilen Carl Jan Granqvist. Qaisar Mahmood är född i Pakistan men uppväxt i Sverige, en erfarenhet som gjort honom frustrerad. Trots att han ser sig som svensk och trots sitt typiskt svenska jobb som byråkrat på Riksantikvarieämbetet så blir han ofta sedd som något annat på grund av sitt svarta hår och mörkare hy. Som en modern Nils Holgersson gav han sig därför ut på en 900 mil lång motorcykelresa genom Sverige för att ta reda på vad som krävs för att räknas in i den svenska gemenskapen. Resultatet publiceras i dagarna i boken Jakten på svenskheten. Programledare är Urban Björstadius.

Runt 90% av allt arkeologiskt grävande i Sverige görs i samband med stora vägbyggen eller husbyggen. Det kallas för uppdragsarkeologi. Idag är det länsstyrelsen som bestämmer vilka arkeologiföretag som får uppdragen, men ett nytt regeringensförslag syftar till att det istället ska var markexploatörerna (de som bygger vägarna) som ska upphandla det arkeologiska arbetet. Orsaken är att regeringen vill öka konkurensen mellan arkeologiföretagen och att nya och även små företag ska kunna komma in på marknaden. - Det här förslaget vill skapa bättre förutsättningar för konkurrens men det oroar mig att den vetenskapliga kvalitén blir lidande, säger Agneta Åkerlund som jobbar som länsantikvarie i Uppsala. Arkeologen Agneta Lagerlöf på Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning har studerat hur det här systemet fungerar i andra länder, bland annat Holland, England och Irland där det här systemet har funnits i 20 år – När företag handlar upp vill de att det ska gå snabbt. De vill ha det till lägsta pris. Särskilt om marknaden är liten blir det prispress. Då blir det låg lönsamhet för arkeologerna. Det innebär i sin tur att de inte kan investera i kompetens, forskning och metodutvecklimg. Kvalitén sjunker gärna på de arkeologiska företagen i och med att de inte kan investera i forskning och metodutveckling. Det blir ett större glapp mellan uppdragsarkeologin och forskningen, den vetenskapliga processen. Anläggningsföretagen är intresserade av att få bort fornlämningen och få marken fri så fort som möjligt och är inte så intresserade av det forstatta arbetet med bearbetning analys och rapporter. Reslutat från undersökningar har inte kommit som de ska, de har inte blivit spridda till allmänheten. Kunskapsuppbyggnaden har blivit lidande. kunskapsuppbygganden har blivit lidande och man har fått enorma rapportskulder i England, Holland och Irland. Några av de bästa kommer från Tröndelag. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kth har skrivit en bok om skidåkning. Två av bokens huvudpersoner är Marit Björgen och Petter Northug. Det är två av världens bästa skidåkare som båda två kommer från Norska Tröndelag. Det är ett län, ett så kallat fylke, i höjd med Jämtland och Härjedalen. Att de bästa kommer just från Tröndelag, det är ingen slump menar Sverker Sörlin. Strålningen från mobiltelefonen, är den farlig eller är den inte farlig? I veckan publicerades en studie i den välrenomerade medicintidskriften Jama, där forskare har konstaterat att det verkligen syns effekter av mobilstrålning i hjärnan. Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapradion, har under flera år följt det här forksningsområdet. Hon konstaterar att studien är behäftad med stora brister. Folk luktar värre än getter Känslig information om framtida nobelpristagare har stulits. Det handlar om fem inbundna gröna böcker med detaljerad information över möjliga pristagare i fysiologi eller medicin som stals ur en parkerad bil förra året. Det rapporterade tidskriften Dagens Medicin i veckan. Men vad innebär det att de här böckerna stulits från Nobelkommittén? Kan vi även i år få reda på vem som kommer får medcinpriset i förväg? Redaktör Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se