Podcasts about riksg

Lär känna finansvärldens sjukampare - Kerstin Hessius. Hon har hunnit med det mesta såsom att vara ekonomijournalist, analytiker, arbetat med trading och räntemarknaden, varit vice Riksbankschef, arbetat på statens husbank Riksgälden och hunnit med att vara Stockholmsbörsens vd under IT-kraschen. Dessutom arbetade hon som vd på statliga AP3 under 18 år där hon basade över ett förvaltat kapital på en bit över 500 miljarder kronor som mest. Hon berättar om svensk ekonomi och stockholmsbörsen på 80-talet och framåt, avregleringar och ett land som gick från eufori till ruinens brant. Dessutom berättar hon om den något knasiga kreditregleringen som gjorde att försäkringsbolag var tvingade att köpa räntepapper från Riksgälden med sämre villkor än vad som gick att köpa på marknaden. Dessutom får vi veta om man verkligen kan kategorisera in centralbanksmänniskor i hökar och duvor, hur man förvaltar >500 miljarder kronor, vad som hade hänt den där gången hon prydde förstasidan på DI och hennes barn frågade "mamma vad har du nu gjort...?" och hur resonemanget gick kring IT-euforin när man ville parallellnotera Microsoft i Stockholm och ha öppet börsen 24/7.Delikat lyssning på dig,Nicklas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Borde konsten ha en varningstext? Till utställningen Varning för konsten på Statens konstråd vallfärdar publiken för att se verk som har stört och berört och skickats tillbaka från olika myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år returneras cirka 2000 konstverk. Vad som kommer tillbaka till Statens Konstråd är en spegel av vår tid, säger Henrik Orrje, som är vikarierande direktör, just nu handlar det om nakna kroppar och sexualitet, politiska bilder och svunna livsstilar, som exempelvis rökning.Var konstverken placeras är helt avgörande och om det är verk som kan röra upp känslor kan det krävas både stödinsatser och seminarier ute på myndigheterna eller institutionerna.I reportaget hör vi bl.a berättelserna om mattan Rut av Mamma Anderson som kom åter från Attunda tingsrätt, om några fotografier från 90-talet i serien Private Business av Cecilia Parsberg som stod undanställda i en källare på Skövde högskola i flera år och om ett fotografiskt verk av Pär Broman som skickats tillbaka både från Riksgälden och Ekobrottsmyndigheten.Vi stiftar också bekantskap med en skulptur av Jonas Kjellgren som inte har hittat sin placering ännu.Utställningen Varning på konsten visas på Statens konstråd på Skeppsholmen i Stockholm.Ett reportage av Katarina Wikars.

Radarparet Magnus Billing och... Ingrid Anne-Sofie Åkesson Bonde, född Åkesson 27 december 1959 i Botkyrka församling, Stockholms län, är en svensk grevinna, företagsledare och före detta ämbetsman. Hon var styrelseordförande i Alecta mellan 2019 och 2023. Hon var mellan 2012 och 2016 finansdirektör och vice koncernchef CFO, på Vattenfall - vid NUON skandalen. Hon har tidigare varit VD på AMF pension. Biografi Bonde tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1982. Efter två år på First Chicago Bank i USA arbetade hon 1984-1987 på Riksgäldskontoret och sedan 1987-1996 på SAS, från 1991 som finanschef. 1996 kom hon åter till Riksgäldskontoret och blev 1998 dess överdirektör. År 2002 fick Bonde i uppdrag att utreda hur Finansinspektionens roll skulle stärkas. Strax därefter utsågs hon till generaldirektör för Finansinspektionen (FI), en post hon innehade 2003-2008. Den 29 maj 2008 meddelades att hon hade rekryterats som VD till AMF Pension. På grund av "karantänsregler" för FI som tillsynsmyndighet för finansmarknaden innebar detta att hon omedelbart var tvungen att lämna FI. Under en övergångsperiod till det nya VD-jobbet var hon därför anställd i Regeringskansliet, och Erik Saers blev tillförordnad generaldirektör för FI. Under Bondes tid på Finansinspektionen fick hon stor uppmärksamhet för myndighetens beslut kring den så kallade Carnegieaffären. I september 2007 ålades Carnegie att byta ut sin verkställande ledning och styrelse samt att betala 50 miljoner kronor i böter. Bonde invaldes 2009 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. År 2015 mottog hon H.M. Konungens medalj i guld, 12 storleken, i Serafimerordens band av kung Carl XVI Gustaf för framstående insatser inom svenskt näringsliv och förvaltning. Vilken Bondesläkt... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången möter vi Lotta Oscarsson, som är säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Sveriges Riksbank och dessutom styrelseledamot i Cybersäkerhetsrådet. Informationssäkerhet och teamarbete ligger henne varmt om hjärtat.   Lotta Oscarsson lever sin dröm – efter många år på bland annat Skatteverket, SAAB, Riksgälden och Pensionsmyndigheten – tyckte hon att jobbet som säkerhetschef på Sveriges Riksbank vore ett drömjobb. Och nu är hon där sedan några månader.    Hon är säkerhetschef och säkerhetsskyddschef och ansvarar för en enhet med 17 medarbetare tillika specialister. Ansvarsområdena är all säkerhet utom kris- och kontinuitetshantering.    En anledning till att hon fick arbetet är hennes bakgrund inom informationssäkerhet. Hon är IT-säkerhetsspecialist i botten och har en magisterexamen i data och systemvetenskap med inriktning mot säkerhetsinformatik. Hon är även ledamot i Cybersäkerhetsrådet sedan 12 år.    Lotta Oscarsson drivs av att arbeta mot ett högre syfte, att utveckla team och göra saker tillsammans. Som säkerhetschef tycker hon att man ska vara pragmatisk och förstå verksamheten men också att man är kommunikativ och diplomatisk. Hennes tips för ett framgångsrikt arbete är bland annat: Få med ledningen Använd rätt kanaler och kommunicera enkelt och pedagogiskt Försök vara en integrerad del av verksamheten Häng med och förstå utvecklingen runt omkring Bli ännu bättre på hotanalyser Podden Sveriges säkerhetschefer produceras i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

Nordnet Live sändes den 10/5. Gå med i Nordnet Female Network: https://www.nordnet.se/nordnet-female-network Boom eller doom? Nya tider ger nya möjligheter. Året är 2023 och vår omvärld färgas av inflation, stigande räntor, höga mat- och elpriser samt en alltjämt ihållande oro och osäkerhet. Samtidigt har börsåret inlett i dur och möjligheterna på världens marknader tycks trots allt stora. Hur påverkar omvärlden vårt sparande och börsen på kort och lång sikt? Vilka utmaningar står vi inför och hur ska vi parera dem? Var finns uppsidan och när är det dags att agera? Möt investerare, sparprofiler, företagsledare, omvärldsanalytiker och politiker i rafflande samtal och heta diskussioner. Programledare är Nordnets sparekonom Frida Bratt, investeringscoach Ara Mustafa och kommunikationschef Johan Tidestad. Tyckarsoffan bemannas av Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson och entreprenören Jan Emanuel. 05:55 Experterna tar tempen: Börshumör, inflationsstatus och konjunkturläge. Fredrik Warg | Chef rådgivande kapitalförvaltning SEB Oskar Ekman | Mäklarchef Erik Penser Alexandra Stråberg | Chefekonom Länsförsäkringar 23:26 I huvudet på Nasdaqs VD. Fredrik Ekström | VD Nasdaq 28:15 Riksgäldschefen om skulder, räntor och fastighetsoro. Karolina Ekholm | Chef Riksgälden 40:15 Fastigheter: Så hittar du rätt i utmanande tider. Ylva Sarby Westman | VD Neobo Fastigheter Johan Henriks | Förvaltare Länsförsäkringars fastighetsfond Arvid Lindqvist | Portföljförvaltare Catella 54:00 Tillväxtmarknader med AMF. Henrik Oh | Fondförvaltare AMF 57:48 Finansmarknadsministerns hetaste frågor just nu. Niklas Wykman | Finansmarknadsminister 1:14:25 Så rustar du portföljen med råvaror. Adam Lundin | Ordförande Lundin Mining Henrik Ager | VD Copperstone Mikael Staffas | VD Boliden Eric Strand | Grundare AuAg Fonder 1:29:40 Börshandlade produkter med Nordnet Markets Joachim Wegebrand | Nordnet Markets 1:33:58 Snacka cash-poddarna: Så snackar vi cash. Hanif Bali | Tidigare riksdagsledamot som driver podden Snacka cash Daniel Somos | Spelinvesterare som driver podden Snacka cash 1:50:22 Hantera politisk risk i dina investeringar. Ellen Gustafsson | Biträdande politisk redaktör Di Peter Elam Håkansson | Grundare och investeringsansvarig East Capital 2:02:24 Nordnet: Hetaste nyheterna för sparare just nu Martin Ringberg | Sverigechef Nordnet. 2:07:53 Investmentbolag: Så mår spararnas favoriter Georgi Ganev | VD Kinnevik Henrik Blomquist | VD Bure Hanna Wachtmeister | VD Flat Capital Erik Brändström | Förvaltare Spiltan Aktiefond Investmentbolag Disclaimer: Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar.

Vi hör mycket om ”märket”, men desto mindre om vilken avkastning aktieägarna borde få på sitt kapital. Det tycker Thomas Franzén är fel, och konsekvensen blir en ökad kapitalandel och minskad löneandel – med ojämlikhet och inkomstklyftor som följd. Vi får också uteblivna investeringar och kortsiktigt ägande, i en tid när behovet av motsatsen är trängande. Som tidigare bland annat vice Riksbankschef, chef för Riksgälden och ordförande för Arbetsförmedlingen är veckans gäst rätt person att diskutera de stora frågorna i svensk ekonomi just nu. Programledare: Simon Vinge. Producent: Sanna Rundqvist. Mer om avsnittet hittar du på akademssr.se/post/vi-hoftade-till-med-tva-procent

Vilken typ av kris har vi sett de senaste veckorna när banker har fallit de senaste veckorna? Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm och Anders Kvist, senior rådgivare Finansinspektionen, gästar podden för att ge sin syn på amerikanska och schweiziska myndigheters krishantering de senaste veckorna. De båda beskriver också vilka trender och obalanser som orsakat bankoron och konstaterar […]

Det finns ett mail på bloggen från 2013.... "Hej Carl! Tack för ditt mejl. Ansvaret för att värna den finansiella stabiliteten delas av flera myndigheter. Förutom Riksbanken finns ett ansvar även hos till exempel Finansinspektionen och Riksgäldskontoret även om uppgifterna och verktygen skiljer sig åt. Riksbanken följer nära utvecklingen i hela det finansiell systemet och vi publicerar bland annat två rapporter varje år där vi ger vår syn på utvecklingen och de risker som vi ser. Om du vill fördjupa dig i våra analyser hittar du dom enklast på vår webbplats, www.riksbank.se. Jag vill passa på att säga att vi i våra analyser inte ser framför oss ett haveri av det valutafinansiella systemet, så som du skriver. Men inom Riksbankens ansvar för den finansiella stabiliteten ryms möjligheten att kunna ge likviditetsstöd till banker i svenska kronor och utländsk valuta om det skulle uppstå ett behov. Riksbanken har alltså god beredskap för att kunna agera om det uppstår störningar i det finansiella systemet, nationellt eller internationellt. Som ett led i denna beredskap har Riksbanken en valutareserv med tillgångar i utländsk valuta. Riksbanken kan alltså tillföra likviditet till marknaden såväl i svenska kronor som i utländsk valuta om det skulle uppstå ett sådant behov. Bästa hälsningar, Tomas Lundberg Presschef Sveriges riksbank" Det måste helt enkelt vara på det viset att det finns ett samband mellan att vara trögfattad - och högt utbildad ekonom. "Det svenska folket är dömt att upptäcka att deras välstånd har offrats på den falska solidaritetens altare." Systmet gör alltså allt färre allt rikare på allt fler människors bekostnad - med ALLT vad det för med sig i direkta och indirekta konsekvenser. "Vi visste inte" "Vi förstod inte" Det duger inte. Kom igen nu! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Svenska staten stäms av unga klimataktivister, Sveriges yngsta med ALS, elprotester i Sydafrika, Xi och Putin i möte, intervju med Riksgäldschefen, matkedjans prisstopp kan ha sänkt inflationen i Norge, debatt om juridiskt kön, Eldkvarns sista spelning, nej till modifierad majs i Mexiko och inför Trump-åtal

Priset på el i Europa har varierat och stigit kraftigt alltsedan Ryssland invaderade Ukraina. Krisen har kastat ljus över den europeiska energimarknadens svagheter. Välkommen till ett samtal där möjliga lösningar på problemen diskuteras. Medverkande Paulina Dejmek-Hack, direktör för allmänna frågor, Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Europeiska kommissionen (DG FISMA) (deltar via länk) Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör, Riksgälden (deltar på SNS) Vincent Maurin, lektor, Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm (deltar på SNS) Daniela Peterhoff, President Clearing and Head European Markets Strategy, Nasdaq (deltar på SNS) Mats Persson, VP, Trading and Asset Optimisation, Fortum (deltar på SNS) Samtalet hålls på engelska och leds av Pehr Wissén, Professor Emeritus of Practice, Swedish House of Finance.

Karolina Ekholm är sedan februari chef för Riksgälden. I Makrorådet special berättar hon varför ekonomin kommer att studsa tillbaka 2024, var gränsen går för hur mycket statspapper Riksbanken kan sitta på och hur stora riskerna är på fastighetsmarknaden. Hon avslöjar också att det var regeringen som forcerade fram beslutet att avskaffa valutaexponeringen i statsskulden och ger sin syn på Riksbankens agerande under pandemin.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar.

Ska Sveriges klimat- och miljömål uppnås kan både privata och offentliga investeringar bli avgörande. Vilka investeringar behövs? Hur ska hinder i form av exempelvis riskfyllda investeringar inom oprövad teknologi överbyggas? Vilken roll bör staten ta i förhållande till det privata näringslivet? Medverkande Hans Lindblad, bokstavsutredare, fil. dr och f.d. Riksgäldsdirektör Hans Forssman, Senior Investment Manager Infrastructure på Skandia Mutual Life Insurance Co Lina Håkansdotter, ansvarig för samhällskontakter på H2 Green Steel Martin Janhäll, bokstavsutredare Kersti Karltorp, bokstavsutredare, forskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet Fredrik Nilzén, hållbarhetchef på Swedbank Moderator är Charlotte Paulie, forskningsledare, SNS.

Snart fattar riksdagen beslut om pensionerna och Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr är starkt kritisk till förslaget från regeringen. Pensionerna väntas bli en stor fråga i höstens val. Samtidigt riktar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr stark kritik mot regeringens förslag om garantitillägg till de pensionärer som har lägst inkomst. Förslaget, som läggs fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är enligt Daniel Barr för krångligt och riskerar att bryta mot principen i pensionssystemet att arbete ska ge mer pension. I vårt remissvar har vi ett exempel där man i stället höjer garantipensionen, man kan i princip åstadkomma samma sak mycket billigare och enklare.Att pensionerna nu diskuteras öppet och inte längre inom den så kallade pensionsgruppen kan enligt Daniel Barr bli ett problem eftersom gruppens arbete syftat till att lyckas få till breda majoriteter i frågor rörande pensionerna. Daniel Barr anar nu ett skifte i hur det politiska arbetet med pensionerna kommer bedrivas framåt. För att använda en sliten klyscha som används mycket de sista veckorna, så har nog pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen tjänat Sverige väl. Nu ser det ju ut som att den 30-årgia borgfreden som varit på pensionsområdet är slut och att man blåser till politisk strid kring de här frågorna.Den pågående politiska pensionsstriden har lett till en splittring inom Pensionsmyndighetens styrelse där generaldirektör Daniel Barr tillsammans med två ledamöter protesterat mot den egna styrelsen gällande regeringens förslag om garantipensioner. Det här lägger en våt filt över relationerna som måste jobbas med.Om Daniel Barr:Namn: Daniel Barr Ålder: 60 år Bakgrund: Utbildning inom finansiell ekonomi från handelshögskolan i Stockholm. Daniel Barr har sedan dess arbetat på Riksbanken, Sjunde AP-fonden och Riksgälden. Han har också varit politiskt sakkunnig i riksdagen och särskild utredare för insättningsgarantiutredningen under regeringen Persson.Gäst: Daniel Barr, generaldirektör Pensionsmyndigheten Kommentar: Birgitta Johansson, politikreporter Ekot Programledare: Mikael Sjödell Producent: Parisa Höglund Tekniker: Elvira Björnfot

Då är vi igång är tillbaka! Anis och Berra kommer fortsätta skratta sig in i sofforna under 10 härliga veckor! I samarbete med Coca-Cola Sverige Reklam för Anyfin Det är aldrig för sent (eller för tidigt) att börja spara! Hos Anyfin är det enkelt att spara och dina pengar växer redan från start med 0,8% i ränta. Du kan självklart sätta in eller ta ut pengar hur du vill. Helt utan avgifter. Med kampanjkoden DÅÄRVIIGÅNG100 får du 100 kr som ny användare då du sätter upp ditt sparkonto. Koden gäller i 1 vecka. Ladda ner appen bums och börja spara: https://anyfin.info/spara-app eller läs mer om sparande: https://anyfin.info/spara-daarviigang. Anyfin tillhandahåller sparkonto via vår partnerbank som är ett svenskt kreditinstitut. Anyfin erbjuder för närvarande 0,80% i ränta, räntan bestäms av vår partnerbank och kan ändras över tid. Dina pengar på sparkontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden (upp till 1 050 000 kr per kund och institut). Vid partnerbankens eventuella konkurs kommer dina insättningar att återbetalas av Riksgälden inom 7 dagar. FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM: https://instagram.com/anisdondemina https://instagram.com/behrouzbadreh https://www.instagram.com/emil_bohman https://www.instagram.com/pancproductions

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

När Riksgälden förra veckan skickade ut ett pressmeddelande var det många som fick torka glasögonen och titta en gång till. För trots pandemi med rapporter om kris i vården och en blödande kultursektor så satt det 78 miljarder kvar på statens konto. Eller, om man ska va lite mer noggrann, budgeten för 2021 lämnade ett överskott som låg långt över prognosen. Dessutom går Sverige mot sin lägsta statsskuld på många decennier, trots nollränta. Så varför är ladorna överfulla trots att det verkar finnas behov att fylla och varför är internationella bedömare så förbryllade över den rekordlåga svenska statsskulden? Om det pratar vi med Andreas Cervenka, kolumnist och ekonomijournalist på Aftonbladet. Producent och reporter är Patrik Syk.

I dagens avsnitt intervjuar vi David Vestin som är forskare och senior rådgivare på Riksbanken. Det blir ett längre och förhoppningsvis allmänbildande avsnitt som berör allt från; "hur skapas pengar?" till betalsystemet RIX, e-kronor, skillnaden på centralbankspengar och affärsbankspengar, Sveriges guld- och valutareserv, inflation och mycket annat kul. Jag ska vara helt ärligt att dagens avsnitt på många sätt kastade ljus på saker som jag inte hade en aning om. I vissa fall är det till och med så att livet kändes lite enklare innan jag t.ex. visste att det var skillnad på affärsbanks- och centralbankskronor. Även om David är väldigt pedagogisk så fick jag gå tillbaka och lyssna både en och två gånger innan jag hängde med på allt. Så om du också är förvirrad (på en ny nivå) så är du inte ensam.

I Feminvestpodden denna vecka kommer du att få lyssna in på Michaela Berglund som bjudit in Anna Sjulander från Riksgälden till ett samtal med ett rykande hett ämne! - Statsskulden Riksgälden är som du kanske vet en myndighet som ligger under finansdepartementet som består av fyra stora uppdragsavdelningar. Där Anna leder ev av dem: Upplåningen & Förvaltningen av den svenska statsskulden. Vi pratar om hur det eventuellt kan se framåt, hur förutsättningarna har förändrats, och varför man bestämmer sig att ta sig an arbetet med den svenska statsskulden mitt under en brinnande pandemi - man kan tänka sig att det ligger ett par utmaningar i arbetet...

Idag kom uppgifter om att staten gör sig redo att gå in som ägare i krisande företag. Magdalena Andersson har tidigare hänvisat till den s.k bankakuten och menat att ett ökat statligt inflytande över näringslivet är det svenska sättet att rigga krispaket. Men Bo Lundgren, som var arkitekt till bankakuten, menar att kriserna inte går att jämföra.  I dagens Smedjanpodd intervjuar Karin den tidigare Moderatledaren Bo Lundgren, kanske den svensk som har mest operativ erfarenhet av att hantera svåra ekonomiska kriser. Först som moderat statsråd under 90-talskrisen, sedan som generaldirektör på Riksgälden under finanskrisen 2008. Hans erfarenheter tog honom till den amerikanska kongressen som expertvittne. Nu ger han sin bild av den pågående Coronakrisen.

För tio år sedan pumpade Europas centralbanker och regeringar in tusentals miljarder i det ekonomiska systemet för att rädda bankerna. Så ska det inte gå till nästa gång krisen slår till. Det är i alla fall tanken med det nya ramverket som infördes i EU för tre år sedan. Men hur kommer ramverket att fungera i praktiken? Det diskuterar Bo Becker från Handelshögskolan, Hans Lindblad från Riksgälden och Louise Lundberg från kreditvärderingsinstitutet Moody’s.

Det är tio år sedan Lehman Brothers gick i konkurs. Hur nära var det att det skulle gå riktigt illa även här och hur nära är vi en ny krasch? Dessutom bok och filmtips! Vilka är de bästa om finanskrisen? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och medverkande: Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör Jens B Nordström, ekonomireporter och kommentator TV4 Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Handelshoten haglar och här hemma växer nervositeten. Vad avgör utvecklingen framåt, hur stor påverkan får bopriserna? Vid halvårsskiftet stuvas börsens viktigaste index om och Fingerprint åker ut. Vad betyder det för fondspararna? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande: Anders Billing, producent och chef Ekonomiekot Maria Landeborn, seniorstrateg Danske Bank Staffan Sonning, ekonomiekorrespondent Sveriges Radio Röster i programmet: Magdalena Andersson (S), finansminister Ann Linde (S), EU- och handelsminister Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef Konjunkturinstitutet Mattias Persson, chefekonom Riksgälden John Sudworth, korrespondent BBC Sanna Ohde, aktieägare Tekniker:  Jenny Forsberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Carl Hammer jobbar som chefsstrateg på SEB sedan 2010 med ansvar för bevakning av global makro, centralbanker och valutor. Han kom till SEB 2006 från en tjänst som portföljförvaltare på Riksgälden med ansvar för hanteringen av Sveriges utlandsskuld.

I detta avsnitt av Högskoleprovguidens Ordresa kopplar vi samman orden kredit, krita, kredd, kredibilitet, kreditor, credo, borgenär, fordringsägare, gäldenär, Riksgälden samt ackreditera.

Det nya gemensamma regelverket i EU för att rädda banker i kris diskuteras i Ekonomiekot Lördag. Och vad kan det exempelvis betyda för konkurrensen på den finansiella marknaden? Gäster är Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör och Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm

60 000 sparare måste nu välja att flytta sina pengar då Riksgälden nu börjar att avveckla sin bankverksamhet. Vad ska man nu välja och hur vet man att pengarna som sätts in behåller sitt värde? Fredrik Nordqvist från Konsumenternas Bank- och finansbyrå gästar studion. Vi är vana med att grönskas- och fruktdisken i matbutiken ska bestå av godsaker med perfekt form, färg och storlek, men våra höga krav gör att mängder av frukt och grönt slängs redan innan de når oss konsumenter. Hur mycket slängs, varför och vad kan vi konsumenter göra för att få till en förändring? Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm gästar. I Plånbokens andra del i sommarserien som tar upp vår semesters historia går vi från industrialiseringens 50-tal då allt fler lägger allt mer pengar på den lediga tiden och semestern, detta som ledde till 60-talets charterresande och dess framgångssaga. Från Mallorca till allt fler destinationer där man festade, åt och drack glatt och hur var det med det svenska kaff

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.

Vart är vi på väg ? Finns svaret på slutdestinationen i alla de ekonomiska rapporter och prognoser som har presenterats den senaste veckan ? IMF tror att tillväxten avtar, riksbanken oroas av svenskarnas skulder, Anders Borg varnar för tuffa tider. Medverkande Bo Lundgren, tidigare generaldirektör för Riksgälden och Åsa-Pia Järliden-Bergström, LO-ekonom.

Det sätts betyg som aldrig förr på länder, banker och företag. Tre amerikanska jättar mäter, värderar och graderar hur säkert eller osäkert det kan vara att investera sina pengar i allt från grekiska statspapper till svenska Riksgäldens obligationer. Kreditvärderingsinstitutens roll ser ut att växa i takt med att politikerna vill reglera mer av finansmarknaden. Medverkade gjorde Bo Becker, forskare vid Harvard Business School och Thomas Olofsson, chef för skuldförvaltningen på Riksgälden.

Bo Lundgren, riksgäldens chef i Hallå Skåne. Programledare: Malin Nilsson och Linda Evereus.

Efterverkningarna från den höga belåningen, som ledde till finanskrisen kommer krypande i takt med att stater och företag ska förnya sina lån. Det kan bli rena kriget om pengarna för det är enorma miljardbelopp som ska omsättas de närmaste åren. Krisåtgärderna har kostat och skuldberget växer. Allt ska finanseras och förnyas, och det ungefär samtidigt. Det riskerar m a o att höja priset på pengarna. Räntan kommer att gå upp. Medverkande var Thomas Olofsson, chef för skuldförvaltningen på Riksgälden och Tobias Thunander, chef för skuldrådgivningen på konsultbolaget KPMG.