Podcasts about demonstranterna

Demonstranterna som protesterat mot folkmordet i Gaza utanför Göteborgs universitet skickade nyligen ett mejl som universitetsledningen uppfattade som hotfullt. Nu utreder polisen händelsen som misstänkt olaga hot.Vad är det som har hänt egentligen? Vi har pratat med studenterna som hade Europas sista encampment för att pressa Göteborgs universitet att avsluta samarbeten med apartheidstaten israels universitet. Vi gör detta för att ni ska få en rättvis bild av vad som faktiskt har hänt!Detta är ett special-avsnitt som vi släpper för att vi tttycker det är viktigt! Dela ghärna och sprid ordet så att fler kan hitta till Gott snack - sveriges enda punkiga oberoende antikoloniala morgonradio! Stöttar du oss på patreon är vi extra tacksamma. Mycket nöje! Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demonstranterna och tälten är borta från Vasaplatsen och Kalle berättar mer om hur allt gick till när det hände, och om Liberalernas kansli som vandaliserades i efterspelet. Fanny berättar om den dödliga spriten i Laos som kostat flera personer livet i backpacker-byn Vang Vieng, där Kalle för övrigt varit en gång i tiden. Sen hettar det till i studion kring sossarnas förslag att förbjuda elsparkcyklar i Göteborg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Georgien har stora och stundtals våldsamma protester brutit ut i veckan, mot ett lagförslag som kritiker menar är kopierad från Ryssland. Demonstranterna vill ha mindre Ryssland och mer EU – och enligt AFP ska ett gäng rakt av ha försökt hissa EU-flaggan utanför parlamentet i huvudstaden Tbilisi.Sen pratar vi om slow-tv-succén Den stora älgvandringen. Tio dagar in i sändningen har de första älgarna synts simma över Ångermanälven, och nu ska forskare titta närmare på hur slow-tv-tittarna påverkas av den digitala naturupplevelsen.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Assia Dahir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det uppstod tumult på en eritreansk kulturfestival på Järvafältet i norra Stockholm igår, när demonstranter stormade festivalen. Demonstranterna anklagar festivalen för att stötta styret i Eritrea, men det menar festivalen inte stämmer.Sen snackar vi om det historiska hotet mot de brittiska pubarna A.K.A "britternas andras vardagsrum". Nu sluter befolkningen och regeringen upp för att lösa baksmällan.

Hundratals personer har stormat den svenska ambassaden i Bagdad och satt den i brand. Demonstranterna uppges ha bränt flaggor, viftat med koranen och klättrat upp på ambassadens balkonger. Orsaken bakom stormningen är att en allmän sammankomst fått tillstånd i Stockholm där arrangören har haft för avsikt att bränna koranen. Vad är de som har dragit igång dessa starka reaktioner? Vilka ligger bakom stormningen i Bagdad? Och hur kommer utvecklingen att bli med koranbränningarna i Sverige? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Babs Drougge, Matilda Rånge och Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad, Kodjo Akolor och David Druid. Iran lägger ner moralpolisen efter flera månader av protester, enligt landets riksåklagare. Men det stämmer inte enligt iransk tv, som menar att åklagarens ord har övertolkats. Demonstranterna är skeptiska och många är missnöjda oavsett om det stämmer eller inte.Israels tidigare premiärminister Benjamin Netanyahu ger sig in i Kanye-gate och vill att Trump fördömer antisemitism efter middagen med artisten och en förintelseförnekare. Samtidigt varnar USA:s utrikesminister Antony Blinken Netanyahu inför regeringsbildningen i ett redan spänt läge på Västbanken.

Louise undrar hur medlemsstaterna skulle reagera om ett återinträde skulle bli verklighet. Dessutom pratar vi om det annalkande valet i Danmark. Storbritannien och EUUnder helgen demonstrerade flera tusen personer i London för att Storbritannien ska gå med i EU igen. Demonstranterna hävdade att dagens problem i den brittiska ekonomin hänger ihop med att man lämnade unionen. I dagens program funderar vi över vad som skulle hända om demonstranterna skulle få sin vilja igenom, och om ett återinträde överhuvudtaget är en realistisk idé.Gäst: Olof Larsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Danska valetOm precis en vecka är det folketingsval i Danmark. Vad är det egentligen som står på spel här? Tillsammans med Sveriges radios danmarkskorrespondent, Samuel Larsson, försöker vi reda ut hur kommer det sig att Lars Løkke Rasmussen, som lämnade sitt gamla parti, Venstre, och startade ett nytt, plötsligt kan bli den som avgör allt.I dagens program undrar vi också om det kanske är dags för Augustpriset att införa lite fler tävlingsklasser?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Amanda Rydman

Berättelsen om den skandalomsusade kronprinsen som växte upp i skuggan av en älskad kung, och som blev historiskt impopulär när han själv tog över tronen av Thailand. Våren 2020 skakas Thailands huvudstad Bangkok av demonstrationer. Demonstranterna uttrycker sitt missnöje mot den sittande regeringen. Men de kraftiga protesterna innebär också ett nytt kapitel i Thailands historia. Trots att landets hårda majestätslagar innebär fängelse för den som uttalar sig negativt om kungafamiljen så riktas nu kritik och ilska öppet mot kungahuset. Anledningen stavas Maha Vajiralongkorn, eller Rama X, landets regent som tog över efter sin pappa, den omtyckte kung Bhumibol år 2016. Rama X är utbildad stridspilot och beryktad tjejtjusare. Han har anklagats för att hellre vistas på ett lyxhotell i södra Tyskland, omgiven av vackra kvinnor, än att synas och bry sig om folket i sitt hemland. Och på kort tid har han lyckats rasera sin pappa kung Bhumibols eftermäle. Det här är den, för många, okända berättelsen om ett land vars stormiga moderna historia går stick i stäv med bilden av ett sorglöst semesterparadis. I avsnittet medverkar:Karin Zackari, doktor i mänskliga rättigheter och expert på Thailands historia Andrew MacGregor Marshall, journalist och författare Avsnittet gjordes av Studio Olga sommaren 2022. Programledare: Vendela Lundberg Avsnittsmakare och reporter: Patrick Stanelius och Sally Henriksson Ljudmix: Fredrik Nilsson Klippen är hämtade från Sveriges Radio, France 24, The New York Times, Nine Network, Al Jazeera, Channel 4, CNA, Bloomberg, BBC, Thai PBS World, AP, VOA Böckerna "A kingdom in crisis" och "The king never smiles" har varit till extra stor hjälp under researcharbetet

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat. I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade orangea revolutionen ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten. Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain

Den 17 december 2010 tände den tunisiske gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot att myndigheter konfiskerade hans försäljningsvagn och varor. Detta blev startskottet för den arabiska våren. Protesterna spred sig snabbt i Tunisien och svepte som en storm över flera länder i Mellanöstern och Nordafrika under våren 2011. Demonstranterna krävde regeringsavgångar och demokratiska reformer – med varierande resultat. I Tunisien, Libyen och Egypten föll regimerna och demokratiska val genomfördes. Trots ländernas stora utmaningar så tändes mångas hopp om en ljusare framtid. Idag, tio år efter den arabiska våren, har vi sett en demokratisk utveckling i Tunisien. Utöver detta blev dock drömmen om ekonomisk utveckling, stabilitet och demokrati kortvarig. I Libyen och Syrien utbröt inbördeskrig med katastrofala följder och i Egypten ser vi idag ett mer repressivt politiskt styre än innan revolutionen. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden riktar vi blicken mot Mellanöstern- och Nordafrika, med ett särskilt fokus på utvecklingen i länderna Libyen och Egypten. Vad hände egentligen under den så kallade arabiska våren? Vilken utveckling har vi sett i de länder där regimerna avsattes eller störtades? Vilken roll har Sverige och andra EU-länder spelat, däribland i samband med NATOs internationella insats i Libyen, och vilka utsikter kan vi se för fred, säkerhet och demokrati i regionen i framtiden? I avsnittet medverkar Mellanösternanalytikerna och författarna Bitte Hammargren och Aron Lund. Bitte Hammargren är journalist och har i många år varit Mellanösternkorrespondent till Svenska Dagbladet, hon är författare till flera böcker, däribland boken ”Gulfen – en framtida krutdurk”, och är idag oberoende analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet, som senior associerad medarbetare. Aron Lund är fellow vid Century International och analytiker vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Aron Lund är också författare till två böcker om syrisk politik, Drömmen om Damaskus (2010) och Syrien brinner (2014). Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kreml svarade med demonstrativt våld vid helgens protester mot Putinregimens korruption och laglöshet. Demonstranterna kräver att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj släpps. Hur länge kan demonstrationerna fortsätta? Och börjar Kreml bli rädda? DN:s korrespondent Anna-Lena Laurén om de riksomfattande demonstrationerna och rättegången mot Navalnyj.

10 år sedan arabiska våren: Människor och tro om den religiösa strömning som bar en vision om att den arabiska våren skulle leda till en ny demokratisk process där också islam skulle ingå. Den arabiska våren började som en folklig resning i Tunisien 2011 och spred sig vidare till Egypten, Syrien och flera andra länder i regionen. Demonstranterna kom från olika delar av samhället men enades kring gemensamma krav på rättvisa, värdighet och demokrati. På Tahrirtorget i Kairo samlades muslimer, sekulära, kristna, rika och fattiga, kvinnor och män  - då var alla eniga om att diktaturens tid var förbi. Men vad skulle komma istället? Hör Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, Dalia, egyptisk demokratiaktivist som flytt till Sverige och Anna Block Mazoyer, Sveriges ambassadör i Tunis om islams roll i den arabiska revolutionen 2011 Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio del la Cruz och Ülkü Holago Reportrar: Edgar Mannheimer och Lollo Collmar

30 november. Islamister som kräver inskränkt yttrandefrihet får inte göras till representanter för alla muslimer. Ivar Arpi diskuterar bönedemonstrationen utanför franska ambassaden med religionsvetaren Eli Göndör och Jamila Azizi, troende muslim och aktiv medlem i Moderata ungdomsförbundet.

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida. Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns. För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030. I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden. Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha. Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti. Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant. Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag. Så hur bra är biobränslen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Två veckor efter valet i Belarus fortsätter protesterna mot president Aleksandr Lukasjenko. Demonstranterna i Minsk tänker inte ge upp förrän han lämnar ifrån sig makten och rösterna i presidentvalet räknas om. Men Lukasjenko visar inga tecken på att vara redo på att möta några som helst krav från demonstranterna. Vad handlar konflikten om – och hur farligt är det för demonstranterna? DN:s utsände reporter Mattias Carlsson rapporterar från Minsk. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Oroligheterna i Hongkong fortsätter – år 2020 inleddes med att polisen attackerade demonstranterna med tårgas, eldinfernot fortsätter att sluka allt i sin väg i Australien och i dag drar JVM igång på riktigt. Först ut väntar en match mot Tjeckien väntar juniorkronorna. Det är några av morgonens nyheter.

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Julafton i Peking är inte en speciell dag. När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag. Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina. Det enkla svaret är: det gör man inte. Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja. Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade högtider från Väst har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats. I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton. Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor. Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma. Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen. Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. Allt färre kineser bryr sig om julen, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia. Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu. Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan. Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för värderingar från Väst. Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot. 2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade västliga värderingar. Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till tankefrihet ströks till förmån för en ny skrivelse om att följa kommunistpartiets ledarskap. Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser. Bland annat ska religioner bli mer kinesiska, och anpassas till den överordnade socialismen med kinesiska förtecken. Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes allt för västerländska pekades ut som problematiska. För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll. Och när så kallade västliga värderingar tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken. Däribland den kinesiska drömmen som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim. I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan. Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska träda in i tio tusen hem och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar. Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Björn Djurberg, Peking bjorn.djurberg@sverigesradio.se

Hongkongs ledares budskap till demonstranterna i natt: Ge upp om ni vill se ett fredligt slut. I dag presenterar överåklagaren nya uppgifter från utredningen av våldtäktsanklagade Wikileaksgrundaren. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I Irak fortsätter de omfattande demonstrationerna mot regeringen och Irans inflytande. Samtidigt fick demonstranterna på torsdagskvällen en rejäl portion ny energi när tiotusentals människor hade samlats på Tahrirtorget i Bagdad för att se en kvalmatch i fotboll mellan Irak och demonstranternas värsta antagonister Iran. Det var ett jubel med en magnitud som sällan hörts i Irak. Det var en match som var mer än fotboll, mer än sport. Vi måste vinna för folket, inte bara för spelet. Det är mer än en match, det är ett krig, sa unge Mohammed, draperad i Iraks flagga när han tillsammans med tiotusentals män, kvinnor, unga och gamla jublade över Iraks seger mot Iran. Genast hördes talkören Iran ut ur Irak. En seger som ger demonstranterna ny energi. Långt in på småtimmarna firades segern större än ett VM-guld. Många ser det som en revansch på Iran, för de över 300 demonstranter som dödats sedan början av oktober och mot en regering som vägrar avgå och som enligt många styr med korruption och styrs av Iran. Trots allt våld, skarp ammunition och tårgasbehållare skjutna mot demonstranters huvud, avtar inte demonstrationerna. Dagligen samlas här vid Tahrirtorget tiotusentals människor. Folk hjälps åt. Det delas ut vatten, bröd och te. Sjukvårdspersonal hjälper till och det doftar en blandning av grillat kött och sötaktig tårgas. 21-åriga Esraa al Saadi säger att demonstranterna är fredliga, men dödas ändå. Vi kan inte döda, vi är människor och styrs av medmänsklighet. Men vi dödas för att vi kräver våra rättigheter och en framtid. De som styr bryr sig inte, det enda som intresserar dem är pengar och olja, säger hon. Hon och alla andra jag pratar med säger att demonstranterna kommer att hålla ut tills de fått igenom sina krav. Det kommer att sluta när vi fått vad vi vill. Vi kommer inte att sluta innan, vi ger inte upp. De kräver bland annat att regeringen avgår, förändringar i statsskicket, att korruptionsmisstänkta ställs inför rätta och att separera religion och politik. Det är en fråga om liv och död. Vi kan inte svika de som dödats, deras blod är heligt, de ska inte ha dött i onödan, säger Esraa al Saadi Trots alla döda verkar ingen vara rädd, många säger att det gått för långt för rädsla nu. Det handlar om ett lands framtid med en uppslutning som inte tidigare skådats i Irak. Det är demonstranter som inte tänker gå hem. Johan-Mathias Sommarström, Bagdad johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se 

En man är allvarligt skadad efter en knivskärning i centrala Stockholm sent igår, efter gårdagens inställda flygtrafik vädjar Hongkongs ledare till demonstranterna och idag begravs 16-åriga Peter Plax som misstänks ha mördats av en jämnårig kamrat. Det är några av morgonens nyheter. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I helgen förekom nya stora demonstrationer i Hongkong och polisen använde tårgas för att skingra folkmassorna. Demonstranterna är rädda att deras fri- och rättigheter ska inskränkas men vad är det egentligen som har hänt? GP:s Tobias Andersson Åkerblom har följt utvecklingen.   Dessutom: Nytt offer för knivvåld i Göteborg, Boko Haram bakom ny attack i Nigeria och idag infaller overshoot day.   Programledare: Maria Hansson Botin

”JUDEHORA! JUDEHORA!” Skriken och vrålen steg mot den mörka natthimlen. De var ett hundratal män, kanske upp mot tvåhundra, som samlats i centrala Stockholm. Demonstranterna gick i oordnade led över Skeppsbron. Hundratals facklor lyste upp Stockholmsnatten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maria Persson Löfgren, Sveriges radios utrikeskorre i Moskva berättar om hur det var att befinna sig på Majdan-torget i Kiev när pricksskyttar började skjuta ner demonstranterna omkring henne. Moderator: Robin Olin, P4 Världen Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015.

Det finns bara en stubbe kvar.... eller? Den riksbekanta eken vid TV och Radiohuset i Stockholm fälldes under stort rabalder hösten 2011. Nu drygt ett år senare spirar en liten stickling intill den gamla ekstubben. Men hur kunde debatten om fällningen av ett enda träd bli så infekterad? Fjorton månader senare har någon planterat en ny ek alldeles intill. En liten pinne som sticker upp i snömodden. Hur stor kan den hinna bli månne? I maj förra året beslutades att en spårvagnslinje ska dras längs gatan. I och med att eken nu är borta planeras sträckningen löpa mitt i gatan där trädet en gång stått. Demonstranterna 2011 ifrågasatte hur sjuk eken egentligen var och två gånger fick den planerade fällningen ställas in. Efterhand hårdnade samtalsklimatet mellan trädvänner och beslutsfattare. För att få ytterligare en bedömning av ekens hälsotillstånd anlitade trädvännerna också egna trädexperter. Enligt deras bedömning var eken långt ifrån fallfärdig. Uppståndelsen runt trädet väckte också löje och irritation hos många. Finns det verkligen inte viktigare saker att engagera sig i än en eländig gammal ek? frågade sig en del. Sjuk eller inte, vem bryr sig? Fäll skiten, sa andra. Att det fanns många äldre bland Ekenvännerna gjorde inte saken bättre. Inte heller att de kom från det rika Östermalm. Men många var djupt engagerade och försökte skydda trädet in i det sista. Hur kunde frågan om fällningen av ett enda träd – om än ett gammalt och mycket älskat träd – hur kunde den bli så infekterad? Repris från 2012. Vad tycker du? Varför engagera sig i ett enda träd när det finns så mycket större orättvisor i världen?

En trädens Rembrandt har den kallats. Den var vacker, den var gammal men nu var den sjuk och därför måste den bort. I höstas fick den numera riksbekanta TV-eken sin dödsdom av Trafikkontoret. Beskedet upprörde många och spontana protester ledde till att trädet bevakades dygnet runt. Hur kunde frågan om fällningen av ett enda träd bli så infekterad?   Demonstranterna ifrågasatte hur sjuk eken egentligenigen var och två gånger fick den planerade fällningen ställas in. Efterhand hårdnade samtalsklimatet mellan trädvänner och beslutsfattare. För att få ytterligare en bedömning av ekens hälsotillstånd anlitade trädvännerna också egna trädexperter. Enligt deras bedömning var eken långt ifrån fallfärdig. Uppståndelsen runt trädet väckte också löje och irritation hos många. Finns det verkligen inte viktigare saker att engagera sig i än en eländig gammal ek? frågade sig en del. Sjuk eller inte, vem bryr sig? Fäll skiten, sa andra. Att det fanns många äldre bland Ekenvännerna gjorde inte saken bättre. Inte heller att de kom från det rika Östermalm. Men många var djupt engagerade och försökte skydda trädet in i det sista. Hur kunde frågan om fällningen av ett enda träd – om än ett gammalt och mycket älskat träd – hur kunde den bli så infekterad? Vad tycker du? Varför engagera sig i ett enda träd när det finns så mycket större orättvisor i världen? EFTER FÄLLNINGEN… Diskussionen om eken slutade inte i samband med fällningen. Fortfarande råder delade meningar om hur sjukt trädet egentligen var. Länken från de fristående arboristerna kommer att läggas ut på måndag. Mer om Trafikkontorets och de fristående arboristerna ståndpunkter finns att läsa i följande länkar:

Varför har Nordafrika och Mellanöstern sett ut som det har gjort? Samtliga länder är unga nationer med ett kolonialt förflutet. I de flesta fall blev de självständiga under den senare delen av 1900-talet. Varför utvecklades de till autokratier med kungar eller presidenter som diktatorer? Egyptens president Gamal Abdel Nasser ville samla regionen genom arabnationalism, vilket tilltalade bland andra Muammar Khadaffi. Andra tilltalades av panislamism, där religionen ansågs vara det sammanbindande kittet. Men dessa strömningar fick ingen allmän uppslutning och är idag historia. Varifrån hämtar arabländerna nu inspiration för nationsbyggandet? Från de forna kolonialmakterna? Från USA? Eller från islam? Kan al-Qaida överleva revolterna i Mellanöstern? Utvecklingen har tagit terrornätverket med överraskning. Deras ideologi har varit att störta regimerna, inte minst den egyptiska, genom våldsamt jihad, inte genom en bred folklig resning som använder Facebook och Twitter. Demonstranterna har inte ropat på en islamistisk stat utan på reformer, demokrati och slut på korruption. Vi intervjuar terrorexperten professor Daniel L Byman vid Brookings i Washington om hur framtiden ser ut för al-Qaida. På Armémuseum i Stockholm öppnar i helgen fotoutställningen Breaking the Silence som består av 100 fotografier från de israeliska soldaternas vardag på det ockuperade Västbanken. Vi träffar Dotan Greenvald en före detta israelisk infanterisoldat som bland annat tjänstgjort i Hebron och som 2004 grundade organisationen Breaking the Silence vars mål är att skildra de dilemman israeliska soldater ställs inför i den pågående konflikten. "- Jag uppfostrade mig själv, blev min egen familj" Ubah Musse kom som ensamt flyktingbarn när hon var åtta år från inbördeskrigets Somalia till Sverige. Nu är hon på Riksteaterturné med monologen "Vem sover i natt?". Föreställningen bygger på hennes egen livsberättelse om att vara utsatt. Hör henne i kvartsamtalet om hur hennes texter blev en pjäs, vilka hon vill nå med sin berättelse och vad som händer i henne när hon ser bilderna på barn på flykt från Libyen eller när hon tänker på dagens ensamkommande flyktingbarn. Den åttonde februari, på internationella kvinnodagen, delar Aftonbladet ut sitt pris "Årets Wendela". Priset går till någon som gör skillnad i samhället och som arbetar med frågor som rör jämställdhet och kvinnors situation. En av årets nominerade är Elise Lindqvist som om nätterna utgör en trygg punkt för de kvinnor som säljer sin kropp på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Utrikeskrönikan kommer från Chile och är signerad Lars Palmgren. Pakistans minoritetsminister Shahbaz Bhatti blev i onsdags skjuten till döds på grund av sin kritik mot landets kontroversiella blasfemilagar. Han var den ende kristne ministern i Pakistans regering. Talibaner säger sig ligga bakom mordet och säkerhetspådraget var stort vid begravningsceremonin som hölls idag. Hör Människor och tros tidigare rapportering om kritiken mot Pakistans blasfemilagstiftning. Programledare: Tithi Hahn Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se