Podcasts about elitidrott

Ett specialavsnitt om att bli och vara proffs. Elitidrott är någonting som fascinerar. Någonting som skapar starka känslor och ett starkt engagemang. Elit skapar drömmar. Vad är det som finns där bakom? Vad är viktigt och avgörande för att kunna bli proffs på elitnivå? Vad är det som gör att vissa tar sig hela vägen till den yttersta världseliten? Några av DB Hockey Podcasts grymma gäster delar med sig av sina tankar i ämnet proffs och elit. Gäster:Rickard Nordstrand, Jesper Bratt, Johnny Oduya, Stefan Ladhe, Patrick Cehlin, Håkan Andersson, Richard Gynge och Roger Rönnberg.Enjoy Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Stockholm om bland annat idrottares villkor apropå en känslosam intervju under friidrotts-EM, DCA-avtalet med USA och plastkorkar. Programledare: Katherine Zimmerman, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur är det att gå ifrån en framgångsrik idrottskarriär till det “vanliga” arbetslivet? Detta och mycket mer pratar vi idag om med Markus Johannesson och Johan Fallby, två forna elitidrottsmän inom fotboll respektive bordtennis. Tillsammans har de skrivit boken ‘Jaget före laget' som lyfter hur man kan omsätta sina erfarenheter från idrotten i näringslivet. Hur ser vardagen som elitidrottare ut, vem bekostar allt resande över världen och varför hamnar många idrottare i en depression efter avslutad karriär? Vi diskuterar också vad näringslivet kan lära av idrotten, vikten av feedback och VAR:ens vara eller inte vara.

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Vickis Munck  YRKE: Klippare, Filmlance SÄSONG: 1  EPISOD: 6 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle Om episoden:  Vickis Munck (Filmlance) berättar om hur det är att jobba som klippare, om samarbeten med regissörer och om specifika projekt som bland annat Björnstad, Ronja Rövardotter, Svartsjön, Tillsammans 99 och Gösta. Vickis går in i detalj om hur hon jobbar, om utmaningar och vad hon älskar med yrket. SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Studievägledare, Windows Movie Maker, STDH, Kalix folkhögskola, Klippare, Filmlance, Film Pool Nord, Stockholm, Jag pratar inte med människor, Anna Knochenhauer, Peter Bengtsson, Praktik, Assistent, logga, synka, Sommarjobb, få sitt första jobb, Lämna skolan, imposter Syndrome, Lukas Moodysson, Linköping, Inspiration, Dramaturgi, Projektuppstart, Lars Jönsson, Tillsammans 99, läsa manus, semester, Ugly Betty, Oppenheimer, Klipphjärna, Ringade tagningar, Björnstad, Dino Jonsäter, Hockey, LHC, Metal, Peter Grönlund, Materialtorsk, Lars Gustafsson, Klippare kan ge input, Svenska filmbranschen, TV-serier går bra, Komedi, Drama, Krimm, Säkra kort är tråkigt, UFO Sweden, mer ungdomligt perspektiv på SFI,  Regissörerna, Molly Hartleb, Alexis Almström, Ahmed Abdullahi, Top Dog, Mattias Olsson, Silverfox, Snygg, Ella Lemhagen, Richard Jarnhed, Listor, Stenkoll, Svartsjön, Elitidrott, rädd för att bli bortglömd, Det är ett jobb, Stolpe in, Per Simonsson, Peter Grönlund, Björnstad, plocka fram det riktiga, ansvar för sin berättelse, Förhöjt, DNA, känslomänniska, Ångestmänniskor, Älskar Lukas, beskriver en jobbig dag, AVID, Timeline, nypa sig själv i armen, Tomas Lagerman, Ronja Rövardotter, Grovklippning, Finklippning, Notes från kanal, Feedback, Stå för saker, Assistenter, halvfärdigt, tittbart, musik, The Gazette, Röd tråd, klipper sitt eget liv, Krigshistoriepodden, Stormaktstiden, Uniformar, Återskapatgrupper, Slaget vid Lutzen, Postproduktionsproducent, Producenterna, Kompositören, Johan Söderqvist, Ljudlägga, Nepo-babies, Premiärer, Royalties, Tempmusik, Interstellar, Skissmusik, Hans Zimmer, Soundly, Ljudet är viktigt, Nätverk, HBO, Inget internet, avsnitt 1 säsong 1, Yellowjackets, Succession, Bin, träning, röra på sig, Sandhamn, Stockbilder, Grade, VFX, Vildvittror, Emil Stenberg, Colin Nutley, Lisa Siwe, Problem med ett avsnitt, Mitt i natten, envishet, drömmer om sina projekt, Modus, Make me look good, Dagstagningar, Frame io, Ögat ett projekt, Queen of montage, Sofia Lindgren, The Queen of editing, Bron, Hollywood      

Podden gästas av ännu en stjärna inom travsporten, möt Agnes Larsson. Hon blev nominerad till Årets komet 2022, siktar på att bli topp 3 inom monté i Sverige, och hon har redan kört in över 1,2 miljoner kronor i år. Hur gick hennes enda ponnylopp hon körde? In och lyssna! 

Idag ska vi prata om ett ämne som berör oss alla - sömn! Med oss har vi Sanjay Verma, sleep coach hos Sleepacy och som coachade flera av de svenska olympierna inför OS i Tokyo och Beijing. Senast i Beijing vann 14 av de svenska atleterna han coachade medaljer.   I det här avsnittet pratar vi bland annat om: - hur många timmar man behöver sova och hur kraven skiljer sig åt i åldrarna och mellan könen  - hur man som idrottare kan förenkla jetlag och tidsomställningar på bästa sätt  - vad man kan tänka på i valet av säng, kudde och täcke  - ifall det alltid är bättre att sova mer - powernaps  - sömncykler  - temperatur, ljud och ljus i sovrummet och hur det påverkar  - sovklockor   - att sova med en partner bredvid dig och hur påverkar det din sömn?  - hur noga elitidrottarna generellt är med att sköta sin sömn   www.sleepacy.se  www.kvix.se/program/263  Instagram: sanjay.verma.se  www.linuspabaslinjen.com www.houseofbontin.se

Isak Eliasson från Sveriges framsida pratar om psykisk hälsa och ohälsa, ångest, motivation vs disciplin, när han var på väg att sluta, hur han arbetar för att nå hållbar framgång och vad hans tips är till unga simmare för att lyckas. Dessutom får vi veta varför han gillar fotboll, vilka idrotter han hållit på med som ung/yngre, varför det blev Mölndal, hur man jobbar med simning i Australien och mycket mer. Lyssna vetja! #snabbanan

Lyssna på denna frågestund där vi tar upp frågor om hur man tar sig tillbaka till träningen efter både kortare och längre uppehåll. Vi pratar även om hur man ska andas i samband med styrketräning, hur man naturligt ökar sitt testosteron m.m.BONUS: Vi haffade Martina (Pavles tjej) ännu en gång bad henne ställa sina mest brinnande frågor live i studion.--Följ Smartare Fitness på Instagram, Facebook, Youtube, TikTok och Twitter.Skriv upp dig på vår VIP-lista för gratis mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Du kommer även få reda på när vi släpper nya produkter först av alla.För mer från oss & för att köpa våra kosttillskott, gå in på smartarefitness.se

Medverkande: Erik Granqvist, Håkan Södergren, Rickard Wallin, Peter Sibner och Niklas Jihde. 1min Fotbolls EM vs Stanley Cup.7min Södergren-Tycker; Sverige är ett försvarsland.11min Elitidrott handlar om att vinna – inte om att spela underhållande.22min Humlan Carey Price kan bränna även Vegas.24min Robin Lehners genidrag – retade upp sig själv via twitter!27min Domnarnivån är bedrövlig i Stanley Cup.32min Tampas kross av Islanders.34min Poinits poängsamlande – på väg mot målrekord.37min Peter Sibner om mytomspunna Nassau Coliseum.44min Wallins världsranking. Två svenskar på topp-5!49min Vi synar Sveriges nivå i NHL. Ojämn!54min Svensk superstar, finns det någon?57min Filip Forsberg borde söka sig vidare och få en fin center vid sin sida.1h00min ”Carl Söderberg är klar!”. Så viktig med hemvändare till SHL.1h08min VM i Stockholm, varför?1h10min Eriks Tre Heta. God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar ofta om barnets rätt till rekreation, idrott och att få va med i föreningar och idrottsliga sammanhang. Men i elitsatsningar då, finns barnkonventionen där och går det ens ihop? Vi resonerar om elitsatsningar och barn tillsammans med experter på området.

Stefan Börjesson och Elin Bergblom I säsongens 6e program möter vi fd. elitspelaren Elin Bergblom som tar oss med på en rundtur när det gäller idrottsutbildningar, idrottsgymnasium och hur det funkar med studier och elitidrottsträning?   Alla vet väl vad NIU och RIG är , vad det står för och vad som är skillnaden? Nä precis, alla säger ja självklart har vi koll på det. Inte har man väl det egentligen? Eller långt från alla. Här reder vi ut begreppen. Träning - kan man förbereda sig om man ska gå en idrottsutbildning? Vad ska man tänka på? Sen får vi en liten inblick i Elins karriär - självfallet foppatofflorna gör åter entré i frågeställningen. Missa inte detta ypperliga avsnitt. Håll till godo//  

Denna veckan gästas podden av proffsboxaren Anthony Yigit, som berättar om sin personliga ätstörningsproblematik och hur normaliserat det är med just sådant i sportens värld. Under avsnittets gång avverkas bland annat bulimi, hur den nämnda machosporten lider av det som vi i det övriga samhället också bråkar med samt vad som önskas göra för att folk skall förstå. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt #26, Del 2 fortsätter vi intervjun med Eddy Bengtsson, före detta elitidrottare i brottning i Grekisk-Romersk stil i den tyngsta viktklassen som representerade Sverige i hela två OS: Olympiska Spelen i Syndey 2000 och Olympiska Spelen i Aten 2004. Idag driver han gymet Trivsamt Hälsocenter med en holistisk inriktning i Göteborg och Coachar som PT där, samt heter El Gringo i rutan på Tv4:s Gladiatorerna. Vi pratar om vägen till brottningen, vad det inneburit för honom att hitta sitt livs kall och om livskrisen som ledde till den depression som höll på att knäcka honom. Ett mycket starkt avsnitt som rekommenderas varmt att lyssna in. OBS! Känner du dig deprimerad, tveka då inte att ta kontakt med psykologer i vården, här hittar du dessa digitalt: https://www.kry.se/ https://www.pratamera.nu/ https://medicheck.se/ Om du har tankar på självmord vänder du dig hit i första hand: https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/ För kontakt: Livsbalanspodden@gmail.com

I avsnitt #25, Del 1 möter vi Eddy Bengtsson, före detta elitidrottare i brottning i Grekisk-Romersk stil i den tyngsta viktklassen som representerade Sverige i hela två OS: Olympiska Spelen i Syndey 2000 och Olympiska Spelen i Aten 2004. Idag driver han gymet Trivsamt Hälsocenter med en holistisk inriktning i Göteborg och Coachar som PT där, samt heter El Gringo i rutan på Tv4:s Gladiatorerna. Vi pratar om vägen till brottningen, vad det inneburit för honom att hitta sitt livs kall och om livskrisen som ledde till den depression som höll på att knäcka honom. Ett mycket starkt avsnitt som rekommenderas varmt att lyssna in. OBS! Känner du dig deprimerad, tveka då inte att ta kontakt med psykologer i vården, här hittar du dessa digitalt: https://www.kry.se/ https://www.pratamera.nu/ https://medicheck.se/ Om du har tankar på självmord vänder du dig hit i första hand: https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/ För kontakt: Livsbalanspodden@gmail.com

Elitidrott och hälsocoach som själv aldrig fick en chans att fullfölja sin egen tenniskarriär pga av begränsade ekonomiska resurser i familjen. Idag har han coachat fram bla 35 SM guld. Han har en förmåga att se individen och potentialen och skapa möjligheterna som han själv aldrig fick. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elitidrott och fitness innebär ofta att man prioriterar prestation eller kortsiktiga mål före långsiktig hälsa. I veckans avsnitt av Tyngre Dietistpodden diskuteras skillnad i kosthållning för den som vill satsa på att prestera i sin idrott eller tävla i fitness jämfört med den som vill lägga främsta fokus på sin hälsa. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts (iTunes) – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I det hundrafyrtionde avsnittet av podden pratar vi om psykisk ohälsa och machoideal bland elitidrottare. Gäst är Albin Tingsvall, som skrivit boken ”Allt jag förlorade på att vinna” (Offside Press). Det här är den tredje och sista delen av intervjun och här talar vi bland annat om varför elitidrott nästan alltid är ett dåligt karriärval.Vi pratar även om vilka positiva sidor både breddidrott och elitidrott har, varför psykologer är så dåliga på att sälja sig själva och hur man är en bra idrottsförälder. Albin berättar också varför bilden av att alla kan lyckas så länge man bara kämpar tillräckligt hårt inte stämmer, varför idrottsklubbar borde uppmuntra studier vid sidan av idrottskarriären och vad han har för användning av sin bakgrund i sitt nya yrke som skolpsykolog.Berätta gärna vad ni tyckte om intervjun på Twitter där Christian heter c_dahlstrom. Albin använder inte sociala medier men hans föreläsningsföretag hittar du på www.claviskonsult.se.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratrettioåttonde avsnittet av podden pratar vi om psykisk ohälsa och machoideal bland elitidrottare. Gäst är Albin Tingsvall, den före detta landslagsspelaren i handboll som spelat i världens bästa handbollslag, och som numera arbetar som skolpsykolog. Albin är aktuell med boken ”Allt jag förlorade på att vinna” (Offside Press) som beskriver hur Albin gick från ungdomsidrottare till landslagsman och SM-guldvinnare med Hammarby, för att sedan tappa intresset för handboll helt.Det här är del 1 av 3 av intervjun och här berättar han om hur vinnarkulturen och machoidealen inom idrotten ganska tidigt i hans handbollskarriär fick honom att längta bort från barndomsdrömmen som handbollsproffs. Vi pratar även om den mentala påfrestning som elitidrott utgör och hur vanligt psykisk ohälsa är bland elitidrottare i olika sporter.Nästa del av intervjun finns redan ute, där pratar vi bland annat om den ojämna fördelningen av resurser mellan män och kvinnor i idrottsvärlden och hur tränarna Staffan Olssons och Ljubomir Vranjes ledarstilar skilde sig åt, samt hur elitidrottare numera har börjat öppna upp om psykisk ohälsa.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratrettionionde avsnittet av podden pratar vi om psykisk ohälsa och machoideal bland elitidrottare. Gäst är Albin Tingsvall, som skrivit boken ”Allt jag förlorade på att vinna” (Offside Press). Det här är del 2 av 3 av intervjun och här talar vi bland annat om den ojämna fördelningen av resurser mellan män och kvinnor i idrottsvärlden, och hur tränarna Staffan Olsson och Ljubomir Vranjes ledarstilar skilde sig åt.Vi pratar även om hur elitidrottare numera har börjat öppna upp mer och mer om sin psykiska ohälsa, även i konservativa miljöer som den engelska toppfotbollen. Dessutom berättar Albin varför han tror att elitklubbar skulle tjäna på att börja ta psykiska sjukdomar på samma allvar som fysiska, och varför näringslivet är så besatta av att låta före detta elitidrottare inspirationsföreläsa om ledarskap, trots att idrottsvärldens ledarskap ofta lämnar mycket i övrigt att önska.Den sista delen av intervjun finns redan ute. Där pratar vi bland annat om varför elitidrott nästan alltid är ett dåligt karriärval, vilka positiva sidor både breddidrott och elitidrott har, varför psykologer är så dåliga på att sälja sig själva och hur man är en bra idrottsförälder.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SÄSONGSAVSLUTNING! Vi har kommit till det 20:e och säsongens sista avsnitt av DiabetesPodden. Robin är på OS i Pyeongchang! Vad passar då bättre än en gäst som inte bara är en av Robins närmaste vänner, utan en kille som jobbar som prestationsanalytiker för Sveriges Olympiska kommitté? (och som dessutom kan låta lite likt en rätt känd fotbollsspelare... ) Vi hörs åter i slutet på mars!

Idrott och politik gästas av forskaren Jens Alm för att diskutera kommunal anläggningspolitik, elitidrottens arenakrav och utvecklingen de senaste åren.

Elitidrott och studier är en viktig möjlighet som finns både på gymnasienivå och universitets- och högskolenivå. Idrott och politik diskuterar utmaningarna i det idrottgymnasiesystemet som har funnits länge och behoven av ytterligare stöd i den relativt nya satsningen med Riksidrottsuniversitet och så kallade elitidrottsvänlig lärosäten med RF:s idrottschef Peter Mattsson.

Vem är det som får Pam att bli helt starstrucked? Madeleine Vall Beijner såklart! Hon skulle faktiskt kunna vara världens coolaste tjej. Här pratar vi bland annat om att förälska sig en idrott, sorgen över att inte kunna fortsätta med den och räddningen ur deppen – ett mail från Hollywood! När hon inte spelar in storfilmer som Wonder Woman eller betar av något av dagens många träningspass så springer hon gärna och gör en tatuering. Men det finns en typ av smärta som biter på den här superkvinnan… Skynda lyssna!

I detta avsnittet har Green & Kallin bjudit in en vän Marie Höljner (tidigare proffscyklist) och de pratar om elitidrott, skillnaden mellan olika idrotter, då och nu och framförallt fixeringen vid kroppen. Kan den vara bra eller är det bara ohälsosamt?   Producent: @Solkulle

I detta avsnitt gästar den tidigare höjdhopparen Emma Green Konditionspodden. Emma berättar om uppoffringarna för att nå eliten, vi får reda på om elitidrott är hälsosamt och vad hon nu gör efter karriären.

I detta avsnitt gästar den tidigare höjdhopparen Emma Green Konditionspodden. Emma berättar om uppoffringarna för att nå eliten, vi får reda på om elitidrott är hälsosamt och vad hon nu gör efter karriären. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Hon har simmat i sex OS och tagit knappt 80 mästerskapsmedaljer. Therese Alshammar har vunnit flest medaljer av alla simmare i hela Europa. Lägg därtill Jerringpris och Bragdguld. Men nu har hon simmat sitt sista lopp. Och står inför ett nytt kapitel i livet.När vi möts talar vi om superkollen på kroppen. Hur hon kan alla kroppens signaler. Och hur kroppen har pressats till gränsen i så många år. Elitidrott. Vi talar mycket om mat som är ett stort intresse. Vi talar om Tessans första möte med cancer, bästa vännen Linda som fick leukemi i ung ålder. Vi talar också om vår gemensamma vän Tomas. Min före detta klassföreståndare. Och Thereses mest betydelsefulla tränare under karriären. F.d förbundskapten i simning. Tomas Löfgren. Han som bara skulle läggas in för att få cellgifter. Men somnade in. Vi talar mycket om den mentala påverkan och inställningen. Tankens kraft. Vi talar också om Australien där en vän till Therese har en egen bröstcancerklinik. Och hävdar att mammografi bör undvikas. Vi talar om hans... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elitidrott är för många helt skilt ifrån ”vanliga” livet och arbetslivet. I denna podcast pratar vi igenom vad vi alla faktiskt kan lära oss av idrottsklubbar som befinner sig på elitnivå, vad dessa klubbar gör, som många företag inte gör men borde göra och hur bygger man egentligen ett lag i en prestations och- konkurrensutsatt verksamhet? Vi tror även att om du inte gillar idrott finns det mycket att lära av kompetensen inom elitklubbar. Till sist vill vi påminna om att du alltid kan kommentera inlägget på vår facebooksida, Alphov & Lopez. Trevligt lyssnande!

Vi pratar om elitidrottens krav, förutsättningar, berättigande, fördelar och flippsidor. För individen och för samhället. Elitidrottens vara eller icke-vara, helt enkelt! Dessutom sågar vi apoteket (igen!), pratar om gluten och Jonas funderar över livet, simning och varför han kom sent till inspelningen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Triathleten Lisa Nordén berättar om den långa och krokiga vägen fram till OS-silvret som förändrade hennes liv. Om hur hon slutade vara en högpresterande duktig flicka och blev idrottsstjärna istället. Hon gav upp ridsporten, blev triathlet och levde kappsäcksliv över hela världen i jakten på träningstimmar och en perfekt idrottskropp. Ett liv där fettmätning och 100% självdisciplin är ett krav. ”Elitidrott har ingenting med välmående att göra” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I jakten på medaljer använder idrottsföreningar varje år miljontals skattekronor till elitsatsningar på barn och ungdomar. Elitsatsningar som enligt forskare står i strid med Barnkonventionen - och som dessutom inte leder till fler medaljer. Det här är den tredje och sista delen i Kalibers granskning av barnidrott. Hej, vad heter du? – Kiara. Och hur gammal är du? – Sju Hur ofta tränar du här? – Fyra dagar i veckan. Två timmar typ. Hur kommer det sig att du tränar så mycket? – Jag tycker det är jätteroligt. Kiara Roberts har blivit utvald till den förberedande elitsatsningsgruppen i Eskilstunas gymnastikförening. – Hopp, det är mitt favvoredskap. Man springer och sen får man sätta händerna på en sån och sen kommer man med benen över hästen. Den svenska idrottsrörelsen finanisieras till största del av skattemedel. Varje år ger stat och kommuner flera miljarder till idrotten. En del av pengarna går till elitsatsningar för barn.  Tidigare i Kalibers serie har elittränande barn och ungdomar berättat om problem både med skador och psykisk press. – Det fortsätter att göra jätteont, så då börjar jag gråta. – Så ont i ryggen har jag inte haft i ryggen som jag hade då. – Och då är det svårt när man är 12, 13, 14 år att säga nej. Idag berättar vi historien om hur Sverige gick från att vara ett land där det var fult att satsa på elit, till ett där elitsatsningar på barn och ungdomar är en del av vardagen. – När det gäller organiserad föreningsidrott så var det länge något som bara de unga männen höll på med. Karin Redelius på Gymnastik- och idrottshögskolan. Hon berättar att på 60- och 70-talen, när fler unga började idrotta i föreningar startade Riksidrottsförbundet en ungdomskommitté som förde diskussioner om när man skulle börja tävla. – Och då kom man på att 14 var en bra ålder. Och innan dess var det ganska otänkbart, att som vi håller på med, börja tävla när man är i 6-7-årsåldern. I takt med att föreningsidrotten utvecklades, växte också elitidrotten. I Sverige startade de första Riksidrottsgymnasierna för de mest talangfulla. Samtidigt ökade den internationella konkurrensen, mästerskapen blev fler och de olympiska spelen större. I London-OS 1948 deltog 59 länder, i Peking 2008 var 204 länder med. Idrottsforskare talar om en kapprustningsspiral, där nationer investerar mer och mer pengar för att ta fler medaljer i internationella tävlingar. Det var efter det svenska OS-misslyckandet i Nagano 1998 som staten gick in och började stödja svensk elitidrottsverksamhet. – Och då, till slut så var det den dåvarande idrottsministern Leif Blomman Blomberg som krasst konstaterade att nu måste vi göra någonting. Idrottsforskaren Johan R Norberg berättar. – Och genomdrev att Sveriges olympiska kommitté skulle få ett stöd. Men det är ganska typiskt den svenska modellen att det inte var jättestora pengar. Jag tror att det var tio miljoner om året under förutsättning att näringslivet kom med lika mycket. Sverige hade fått sin första statliga elitsatsning. Nästa steg togs 2006 då man tillsatte en statlig idrottsstödsutredning. I den föreslogs ett nytt politiskt mål för idrotten. Förutom de gamla målen om att främja folkhälsa, demokrati och jämställdhet skulle stödet nu också, ”stärka svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft” - med andra ord, man skulle satsa på eliten. Elitmålet var tänkt att gälla vuxna idrottare, men idrottsforskaren Tomas Peterson, som formulerade målet, menar att det även påverkat barnidrotten. – Det var som att jag öppnade en dörr - svusch - som alla bara stod och väntade på, det är sånt jag tänker på när jag ligger sömnlös om nätterna. Samtidigt som regeringen införde ett elitidrottsmål öronmärkte man också 212 miljoner kronor till elitidrott under en treårsperiod. Det att man gjorde den här elitsatsningen och att man satte in det här elitmålet i förordningen, betyder det att staten har som mål att svenska idrottare ska ta så många medaljer som möjligt i OS? – Det är inte något mål. Det är ett mål som idrottsrörelsen kan ha. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. – För man ser ju att därigenom kan man förmå fler att börja idrotta. Och sen är det naturligtvis en stark önskan hos svenska folket att det ska gå bra för våra lag eller våra enskilda idrottare. Men går man tillbaka 40, 50 år och ser det idrottshistoriskt, så var det här lite tabubelagt, att man fick inte vara bättre, ingen skulle utmärka sig ingen fick bli stjärna. Det har vi ju lämnat. Regeringens 212 elitmiljoner har gått till specialidrottsförbundens landslagsverksamhet och till enskilda idrottstalanger i ett så kallat topp- och talangprogram. Många av de idrottarna är under 18 år. Förutom elitmiljonerna ger staten årligen 1,7 miljarder till idrotten, och landets kommuner bidrar med en miljard kronor i direkt stöd till de 20 000 idrottsföreningarna. Kommunerna lägger dessutom 3-4 miljarder kronor på anläggningar och arenor varje år. Totalt blir det alltså över fem miljarder skattekronor per år. Förutom att lägga ett elitidrottsmål till statens idrottspolitik, föreslog också utredaren Tomas Peterson att barn- och ungdomsidrotten skulle följa FN:s barnkonvention, dvs att den ska ske på barnens villkor. Idag är han inte helt nöjd med resultatet. – Min kritik av vad som har hänt sen dess, det är att det har talats väldigt mycket om elitidrott och väldigt lite om ett barnrättsperspektiv, Det gör mig oerhört besviken, desto mer som jag är personligen ansvarig. Det var ju min förhoppning att det skulle balanseras. Kaliber har frågat 300 av Sveriges största idrottsföreningar om de har elitträning för barn och ungdomar. Av de 161 som svarat uppger var fjärde förening att de har elitträning för barn under 13 år. Och sju av tio föreningar har elitverksamhet för barn mellan 13 och 18. Fotbollsföreningen Vasalunds IF berättar om en tydligare inriktning i åldrarna 10-12 år. Segelkubben SS Vikingarna har dubblat sin elitsatsning på barn under 13 år. Malmö Bellevue Tennisklubb har ökat sin satsning för barn under 13 långt över 100 procent de senaste fem till tio åren. Riksidrottsförbundet har antagit policyn Idrotten vill där det tydlig beskrivs hur barnidrott ska utövas. Där står bland annat att ”Idrott för barn ska bygga på barnens egna behov och förutsättningar”. Det står också att den ska följa barnkonventionen. – Idrotten vill är inte förenlig med elitsatsningar bland barn. Docent Karin Redelius på Gymnastik- och idrottshögskolan menar att elitsatsningar på barn bara kan vara förenligt med Barnkonventionen om det sker på barnens villkor. – Där har en enig idrottsrörelse kommit fram till att barnidrott ska framförallt bedrivas under lekfulla former. Den ska utformas så att man har möjlighet att lära sig en idrott men att man också ska kunna prova olika idrotter. Resultaten ska tonas ner och tävlingar ska framförallt ske i närområdet. Och på vilket sätt strider det mot elitsatsningar? – Elitsatsningar generellt sett innebär ju att man tränar en idrott väldigt intensivt. Karin Redelius understryker dock att intensiv träning i sig inte behöver strida mot Riksidrottsförbundets policy. Det är hur den intensiva träningen sker som avgör om det strider mot riktlinjerna eller ej. Vi fråga idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth hur hon ser på att man använder skattemedel för att elitträna barn. – Jag företräder svenska folket och jag tror att svenska folket tycker det är bra att vi sätter av pengar också till en elitsatsning. Om de här pengarna används också för att hårdträna barn, det är någonting vi får ta ställning till. Och vad menar man med barn? Enligt barnkonventionen är man barn upp till 18 års ålder. Och vad är då elitträning? Inte ens Riksidrottsförbundet har en definition. Vi har valt att definiera det som målinriktad träning för att nå nationell eller internationell elitnivå. Som den hockeyträning 12-årige Philip Holmqvist ägnar sig åt. – Minst sex gånger i veckan, så det är ganska mycket. Åttaårige tennisspelaren Rasmus Boding tränar: – Fyra och så har jag fys en gång i veckan. Och Kiara Roberts, 7 år, som går den förberedande elitsatsningen i artistisk gymnastik i Eskilstuna: - Fyra dagar i veckan 2 timmar typ. Flera specialidrottsförbund har en så kallad utvecklingstrappa för att optimera träningen för blivande elitidrottare. Svenska Tennisförbundet, till exempel, rekommenderar träning från 6-årsåldern. Vid 15 år behöver man träna 20-24 tim i veckan. Johan Sjögren är sportchef på Tennisföbundet. – Ska vi vara med att slåss internationellt så är det helt enkelt den mängden - men med kvalitet - som är ett minimumkrav. Det visar all internationell statistik att vi når inte dit. 20 timmar, det är ett halvtidsjobb tänker jag. – Men det är ju så, det är det vi slåss mot. Vad tror du att ryssarna gör, serberna gör? Det är ju den verkligheten vi lever i. Det gäller inte bara svensk tennis, utan det tror jag gäller generellt i svensk idrott. Vi måste skapa ramar för våra ungdomar så att vi kan slåss internationellt. Så länge vi har ambitionen att ta medaljer vid OS. Det är ungefär här som elitidrottsmålet i statens idrottspolitik måste balanseras mot målet om att idrotten ska följa FN:s barnkonvention som säger att barnets ska komma första rummet. – Jag har inget emot elitidrott för vuxna, det har jag inte. Elitidrott för barn kan bara bli fel. Professorn i idrottsvetenskap Tomas Peterson var den som skrev in elitidrottsmålet i idrottsstödsförordningen. Han säger att målet var tänkt för vuxna, att tidiga elitsatsningar för barn strider mot Barnkonventionen. – Varje barn ska ha rätt att idrotta om det vill det. Varje barn ska ha rätt att utvecklas enligt sina personliga förutsättningar och inte behöva jämföras med nån annan än sig själv. I Eskilstuna gymnastikförening hoppar Ester Alhällen på trampetten. Hur gammal är du? – 9 år, jag har tränat med elit i fyra år Hur gammal var du när du började här? – Tre som jag började med gympa. Hur ofta tränar du? – Fem gånger i veckan 2,5 timme Vad är det roligaste med gymnastiken? – Man får träna hårt. Man blir duktig. Vad är ditt mål med träningen? – Att komma med i OS 2020. Vad ska du göra då på OS 2020? – Vinna. Esters tränare heter Sofia Winqvist. Hur gör ni för att anpassa den här träningen till Barnkonventionen? – Framförallt så är träningen alltid på barnens villkor. Att det ska vara roligt för barnen. Vi har alltid en tät dialog med föräldrarna om hur de tycker att det är. Om någon tycker det är jobbigt med gympa letar vi reda på orsakerna och hittar en bättre lösning för barnet. Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden har riktlinjer om barnidrotten men det är i landets 20 000 idrottsföreningar som ska se till att de följs. De flesta ledarna i idrottsrörelsen arbetar ideellt. En studie av idrottsforskaren Karin Redelius visade att majoriteten av de tillfrågade idrottsledarna inte kände till att föreningsidrott som får skattestöd ska utgå från Barnkonventionen. – De här ledarna visar ett stort engagemang och flera av dem har ganska lång erfarenhet. Men när man frågar om barns rättigheter så är de ganska ovana att prata om det. Hårdare och mer målinriktad träning av barn kräver mer kunskap hos idrottsledarna. Det är de flesta i idrottsrörelsen överens om. Men det är svårt att kräva utbildning i både idrottsmedicin och barnpsykologi hos idrottsledare som i de flesta fall arbetar gratis. Lyhördhet och långsiktighet står dessutom i motsats till en annan logik säger idrottsprofessorn Tomas Peterson. – Det är tävlandet som är idrottens logik. Och den logiken är otroligt stark. Den påverkar hela verksamheten. Håller du inte emot ständigt och dagligen så sätter den sig i förarsätet genast. Omfattande forskning visar att tidig gallring gör att man missar talanger som skulle blommat ut senare. Tidiga elitsatsningar strider alltså både mot statens elitmål och barnrättsmål. Och före detta OS-läkaren Klas Östberg tycker att tidiga elitsatsningar även strider mot statens folkhälsomål. – Det är verkligen skrämmande att man utsätter barnen för den här, jag skulle nästan kalla det för misshandeln. Eftersom det är så många som skadas och tröttnar på idrott. Jag är inte emot att barn tränar, tvärtom. Det är bra om man med träning menar allsidig träning, att de spontanidrottar. Men det farliga blir när det är en vuxen som står och driver på och försöker få barn att träna som vuxna tränar. Färsk forskning om landslagsgymnastiken visade på en oetisk ledarkultur, problem med ätstörning och träning trots skador och sjukdom. Efter att rapporten offentliggjordes beslutade Riksidrottsförbundet att dra in elitstödet till gymnastiken. I Eskilstuna, där Kiara och Ester tränar, har kommunen nyligen inlett en granskning av Eskilstuna gymnastikförening för att säkerställa att föreningen lever upp till FN:s barnkonvention. Peter Mattsson som är elitidrottschef på Riksidrottsförbundet säger att man på central nivå informerar och utbildar ledare inom idrottsrörelsen, men att man inte kan hindra föreningar från att elitträna barn. – Det finns ju inget förbud mot att barn ska träna, ja nu pratar vi om barn igen, alltså unga människor ska träna 12 till 20 timmar i veckan. Vi frågar hur idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill går ihop med elitsatsningar på barn. – Det beror på vad du menar med elitsatsningar på barn. I Idrotten vill handlar det ju om barn upp till 12 och där ska man inte ägna sig åt elitsatsningar. Men det finns ju sådana? – Ja då får man nog definiera elitsatsningar, det är nåt man ofta uttrycker men jag är inte alltid säker på att vi vet vad det betyder. Men hur ska man då kunna ställa krav om man inte ens vet vad elitidrott betyder? – Vad som är elitsatsning och vad som är god barnidrott behöver inte skilja sig så mycket. Jag tror att de som blir duktiga elitidrottare har idrottat utifrån sina egna villkor och sina egna val och det är något som idrotten behöver stå för. – Sen är det ju så att idrottsrörelsen är fri och självständig, föreningar är fria och självständiga, specialidrottsförbund är fria och självständiga. Där tror jag att det är viktigt att man som förälder är så noggrann som möjligt i valet av verksamhet för sina barn. De flesta idrottsföreningar har idé-dokument om vad det är man vill stå för. Då har man som förälder möjlighet att titta in i det och se hur väl det uppfylls. Exakt hur våra drygt fem miljarder skattekronor används i idrottsrörelsen är svårt att veta. Riksidrottsförbundet har kritiserats för att inte ha redovisat hur mycket av statens totala stöd som gått till elit- respektive breddidrott. Och mindre än var femte kommun har en policy för de verksamheter de finansierar, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Conny Fogelström, socialdemokrat i opposition i Täby skulle vilja ändra på det. – Jag ser alltför ofta att det är ett passivt bidrag. Jag tycker mer att man ska hitta en form överenskommelse, vad vill kommunen att föreningslivet ska bidra med i välfärdsverksamheter och mer eller mindre beställa av föreningarna att det här vill vi att ni ansvarar för, och gör ni det så får ni såhär mycket pengar för det, och i den överenskommelsen kan man skriva in krav som kommunerna har, det kan vara allt ifrån att inte ägna sig åt toppning och elitinriktat i för låga åldrar. Hur skulle man kontrollera att de följer villkoren? – Det kräver förstås en större administration. Mats Hasselgren som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Täby berättar att kommunen i år ska införa en policy för idrottsstödet där det ska framgå vilka krav kommunen ställer. Men han tror inte att det går att kontrollera verksamheten i klubbarna. – Det är frivillig ideell verksamhet, oftast ungdomar, föräldrar, halvprofessionella människor som på fritiden ägnar sig år det här, nej jag känner mig inte tilltalad av att bygga upp en inspektionsbyrå som inom annan kommunal verksamhet där folk får lön, det känns inte bra med den typen av inspektion och kontroll. Nej, kommunerna kontrollerar inte kvalitén i den barnidrott de finansierar, det finns inte heller någon statlig tillsynsmyndighet som inspekterar verksamheten. Till skillnad från de flesta andra skattefinansierade verksamheterna får idrotten i hög grad sköta sig själv. – Den svenska folkrörelsetanken är ju att människor ska organisera sig av fri vilja, för att man har ett intresse och en passion för något. Idrottsforskaren Karin Redelius igen. – Och då måste man också få bestämma en del själv över den verksamhet som man går in i. Och det är klart att de här elitsatsningarna som sker, de ledare och tränare som jobbar med det, tycker kanske att det här är det bästa sättet att utveckla barn och bedriva idrott för barn. Det finns ett underförstått kontrakt mellan idrottsrörelse och stat. Så länge idrottsrörelsen lever upp till de mål som staten satt upp så får de sina pengar och stor frihet, men om idrotten skulle frångå statens mål alltför mycket kan staten dra in sitt stöd. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. – Om man läser regleringsbrev, propositionen på idrottspolitiken så står det väldigt tydligt vad som gäller barns rätt, att man ska ta hänsyn till barnens vilja, att det handlar om lek framförallt upp till 12-13 års ålder. Det får aldrig förknippas med hot eller utgallring som också är ett bekymmer. Politiken är väldigt tydlig, men att det kan hända att föreningar inte följer reglerna förvånar mig inte, det finns 20 000 idrottsföreningar i Sverige och det finns säkert problem i en del av dem. Men det är omöjligt att ha koll på? – Omöjligt vet jag inte men vår signal från regeringens sida, riksdagens och idrottsrörelsens sida är väldigt tydliga. Det står ju också att de föreningarna som inte beaktar barnperspektivet ska heller inte få del av de statliga medlen. Om man finner den sortens missförhållanden ska pengarna dras in. Men jag tror att de allra flesta som är aktiva i idrottsrörelsen är väl medvetna om Riksidrottsförbundets policy i Idrotten vill, att man känner till att barnperspektivet är styrande och att idrottande, framförallt när det gäller små barn, ska ske på deras villkor. Ungefär 50 procent av tränarna enligt en undersökning av forskaren Karin Redelius kände inte till barnperspektivet. Vad tänker du om det? – Ja jag var med på det seminariet när hon redovisade de här siffrorna och det var också Riksidrottsförbundet. Så det är väl att konstatera att man kan aldrig informera tillräckligt nog. Och det är väl inte bara information att läsa sig till utan det ska upp till diskussion. I dagens Kaliber berättar vi hur idrotts-Sverige gick från en syn på elit som något fult till en där elitsatsningar är vardag, satsningar som i många fall börjar före 13 års ålder. Under de senaste åren har statens stöd till idrotten ökat kraftigt och 2009 satsade regeringen dessutom 212 miljoner direkt till eliten. Det är för tidigt att se om de pengarna kommer att ge fler medaljer, och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth när heller inga stora förhoppningar om att Sverige ska kunna utmärka sig internationellt. – Vi kommer aldrig klara oss i den konkurrensen. Det är ju länder som satsar enorma summor, och då talar vi om stora länder som Kina eller Korea och andra stater. Den kapprustningen kommer vi aldrig kunna vara med i och heller aldrig vinna. Ett av Lena Adelsohn Liljeroths främsta argument för att satsa på eliten är att svenska idrottsstjärnor ska locka fler barn att börja idrotta. – Ett gott skäl, det kan finnas flera. – Och skulle du gå ut och fråga svenska folket om det är rätt att vi ger pengar till idrottsrörelsen så att vi kan få fram fler Ingemar Stenmark eller Pernilla Wiberg eller Anja Persson så skulle jag nästan lova att majoriteten av svenska folket skulle säga ja! De 212 miljonerna som regeringen öronmärkte till elitidrott under tre år är slut nu, men Riksidrottsförbundet, som får alla sina pengar från staten, har redan plockat 91 miljoner från andra kassor till en fortsatt elitsatsning 2013. Vi slutar där vi började, i Eskilstuna där Kiara, Ester och de andra flickorna tränar gymnastik. Kiara kommer springandes. Hon har just gått 10 meter på händer. Blir man stark av att träna gymnastik? – Ja Hur märker du det? – Om man får träningsvärk, då blir man rätt så stark.