Podcast appearances and mentions of johan sj

Vilka går vidare från försöken, vem vinner finalen och vad hände egentligen med den sista bollen vid lottningen? Johan Sjöstrand gästar oss för att snacka upp Italiens största sprinterlopp.

Äntligen Elitloppet är tillbaka med en ny säsong. Nu börjar nedräkningen på allvar och Travronden har planerat för ett fullmatat program. I årets första program diskuterar vi de redan inbjudna hästarna, vi fokuserar extra på exotiska inslag från förr och nu, vi siar om kommande inbjudningar, Johan Sjöstrand bjuder på de bästa oddsen och Niclas Andersson på sitt drömfinalfält. Varje torsdag fram till Elitloppet släpps ett nytt avsnitt av Äntligen Elitloppet. Dessutom sänder vi direkt efter lottningen söndagen den 18 maj.

Rickard Hansson, Johan Sjöstrand och Daniel Olenklint snackar upp Drömstallet och avslöjar vilka treåringar de har valt. I Drömstallet väljer du ut fyra ostartade treåringar och tävlar mot andras stall. Vinner gör den vars hästar tillsammans tjänar mest prispengar under 2025. Förstapriset är en resecheck från TR Travel värd 5.000 kronor. Övriga på topp tio får också priser. Regler: Välj ut fyra svenskfödda treåringar från fyra olika tränare i Sverige – två ston och två hingstar eller valacker. Kallblod är tillåtna. Utvalda hästar ska vara ostartade vid deadline för tävlingen. Kval- och premielopp är tillåtet. Skicka in ditt bidrag till tavling@travronden.se senast fredag 31 januari klockan 23.59. Tävlingen avslutas den 31 december. Vid lika resultat vinner den som skickade in sitt bidrag först.

S förslag på nytt partiprogram leder tillbaka till arbetarrörelsens rötter. Det är inte pridetågen som är problemet för samhällsgemenskapen, det är orättvisorna, menar Johan Sjölander, chef för tankesmedjan Tiden i en replik till Per Ewert. Inläsare: Staffan Dopping

Varför ska man bo i DalsLånged ? Två återvändare Johan Sjöström och Barbro Bratt. Två olika generationer, som kommer tillbaka till Dalsland. De valde att bosätta sig i Dalslånged en liten ort i DalsLånged. Barbro och Johan tycker att livet på landsbygden är ett enklare liv än i staden. Om det och mycket annat samtalar vi om i detta avsnitt.

* Men Magnus håller inte med* ... fast var finns studien runt Nurmos?* Nackskottet på Lennart* Först Readly Express ...* ... och sedan detta jävla spår nio!* Axl!* Given Hall of Fame-person i Najo Bar!* Rod eller Van the Man!? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Johan Sjöberg för att prata om stora säkerhetsutmaningar för svenska företag. Johan Sjöberg är säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare vid svenskt näringsliv samt ansvarig för Näringslivets säkerhetsdelegation (NSD). 

Högern säger sig vilja skydda privatlivet från politiken men deras försvarskrig hotar att åstadkomma motsatsen. Johan Sjölander, verksamhetschef för arbetarrörelsens tankesmedja Tiden, läser Thomas Manns reaktionära ungdomsbok En opolitisk mans betraktelser, och ser en ideologisk självmotsägelse som går igen – utfallen om feminisering och en hotad nationell kultur skulle kunna vara skrivna idag. Inläsare: Magnus Thorén

Johan Sjöstrand og Espen Edvardsen tar deg igjennom travuken som har vært og ukens gjest er Ole Johan Østre!

What exactly are Cider Hybrids Exploring Cider Hybrids and Co-ferments as recored at a panel discussion at CiderCon 2024. The terminology for this category is still developing, reflecting the innovative and experimental nature of these beverages. As producers continue to explore and create unique blends and co-ferments, the language will evolve to better capture the diversity and creativity inherent in these new cider expressions. In this episode of Cider Chat Delve into the innovative and creative world of cider hybrids and co-ferments with a panel of expert cider makers from around the globe to discuss the nuances, challenges, and joys of creating these unique beverages.  The discussion opens with a brief introduction to the panelists: Christine Hardy – Co-owner and cider maker at Riley's Cidery on Bowen Island, BC, and board member of the Cider Institute of North America. Tom Oliver – Cider and Perry maker at Oliver's Cider and Perry in Herefordshire, England. Ryan Burk – Owner and cider maker at Occam Cider. Johan Sjöstedt – Founder and cider maker at Pomologik in Sweden. Kathleen Cherry – Winemaker and co-owner of Calche Wine Cooperative in Vermont. Tariq – Cider maker at Revel Cider in Ontario, Canada. (ltor) Tariq Ahmed, Kathline Chery, Johan Sjöstedt, Ryan Burk, Tom Oliver Panelist Questions on the topic of Cider Hybrids Defining Cider Hybrids and Co-ferments: Challenges and Regulatory Issues in this category Innovative Ingredients and Techniques Marketing and Consumer Perception Advice for Aspiring Cider Makers Contact Information for Speakers: Christine Hardy – Riley's Cidery Tom Oliver – Oliver's Cider and Perry – Listen to Episode 366 with Tom Ryan Burk – Occam Cider Johan Sjöstedt – Pomologik – Listen to Episode 399 with Johan Kathline Chery – Kalche Wine Cooperative Tariq Ahmed – Revel Cider Listen to Episode 405 with Tariq Mentions in this Cider Chat PA Cider Fest – June 15, 2024 Locust Grove Brewing Company – Milton, New York Who's been cross promoting cider #xpromotecider French Cider Tour 2024 Who's cross promoting cider #xpromotecider @degerdenner @Berkshire_Cider @deansbeanscoffee Albemarle Cider Works @lapommelie

Kristofer "Fölet" Jakobsson, Sören Englund och Johan Sjöstrand snackar igenom tävlingsdagen den 6 april Följ våra andelar på atg.se/abytravet

Vem är smålänningen som köpte världens dyraste Ikeamöbel? I det här avsnittet möter Lotta entreprenören Johan Sjöberg, köparen bakom Cavellistolen som gick rekorddyrt på auktion 2021. Efter en framgångsrik affärskarriär har han blivit Sveriges sannolikt ledande samlare av designmöbler – och köper i snitt en pjäs om dagen. I podden berättar han om sin över tusen möbler starka samling, däribland snoppsängen av Erik Höglund! Du hör också om varför småländsk fejkbambu blivit värdefulla samlarobjekt och om hur det kom sig att 30-talets mammor fick amma i Bruno Mathsson-stolar på BB i Värnamo. Storyn betyder mycket för ett föremåls värde!Omnämnt i avsnittet:Fåtöljen Cavelli av Bengt Ruda (Ikea 1958)Fåtöljen Pernilla 69 av Bruno Mathsson (Dux 1969)Skåp ur Stockholmsserien av Karin Mobring och Tomas Jelinek (Ikea 1986)Tidskriftshyllan Zink av Jonas Bohlin (Källemo 1984)Pinnstolen Lilla Åland av Carl Malmsten (1940)Fåtöljen Lamino av Yngve Ekström (1945)Ovanlig spegel av Erik Höglund som endast ska finnas i elva exemplarErotisk bondsäng av Erik HöglundSpegel i fejkbambu (Bodafors stol- och möbelfabrik, 1890-tal)Strömsholmens caféstol av Carl Bergsten (Gemla 1906)Fåtöljen Gräshoppan av Bruno MathssonStolar av Bruno Mathsson designade för BB i VärnamoPinnstolen Trille av Yngve EkströmFåtöljen Arabesk av Folke JanssonModulsoffan Etcetera av Jan Ekselius (J.O. Carlssons Möbel AB, 1970-tal)Retrorundan görs av Lotta Reberg och Tredje Statsmakten Media.Följ oss på instagram.com/retrorundan, facebook där vi också heter Retrorundan eller maila retrorundan@tredjestatsmakten.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Low ABV Cider Revolution in Sweden In Strängnäs Sweden, circa 2017, Johan Sjöstedt, Oskar Palm, and Patrik Svensk began selling ciders commercially under their brand Pomologik. They didn't set out to make low alcohol cider nor even non alcoholic cider when they started, but a lot can change in a few short years. Johan In this Cider Chat John Sjöstedt's journery to cider How a US cider bar encouraged Swedish cider makers How a cider purist can shift perspective Low alcohol by volume (ABV) ciders and Non Alcohol Ciders in Sweden Cider techniques Cider Styles Cider Fests in Sweden – Nordic Craft Cider Festival Who are Sweden's cider fans Who can visit Pomologik…for now. Contact for Pomologik Website: https://www.pomologik.se/ Mentions in this Cider Chat New York International Cider Competition 2024 2024 French Cider Tour to Paris, Normandy and Brittany – Reservations are live now and there are only 4 spots left Amsterdam Cider Salon, Netherlands March 8, 2024 (7-10 pm) Non alcoholic cider in US – follow Jonathan Mark on instagram for more info

År 2023 fick anställda i kommuner och regioner bättre villkor för sin tjänstepension, bl.a. med högre insättningar och ökat intjänande till 69 år. Hur många orkar jobba så länge när jobben är både fysiskt och psykiskt påfrestande? Och hur många av de som kunde välja valde att stanna kvar i KAP-KL?

För att fira ännu en höjning av sparräntan på vårt sparkonto så gästas Felicia av Johan Sjöstrand, produktägare för Avanzas sparkonton, i ett fullmatat avsnitt om den bortglömda sparformen; sparkonto. Vad är egentligen en bra sparränta? Hur fungerar räntan? Vad är det många gör som är så irrationellt? Och så listar vi 5 anledningar till varför alla borde ha ett just ett sparkonto för att lyckas med sitt sparande. Lyssna gott, Avanza

Idag gästas Geopodden av Jonas Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare vid svenskt näringsliv.

Lee Buls första separatutställning i Norden har öppnat på Göteborgs konstmuseum med allt från hyvlad pärlemor, en svävande zeppelinare och en skulptur tillverkad av militärt metallskrot från gränsen mellan Nord- och Sydkorea. I helgen var det vernissage för Lee Buls utställning på Göteborgs konstmuseum. P1 Kulturs reporter Emma Engström stämde träff med intendenten Johan Sjöström, som kan Lee Bul väl, inne i utställningshallen - och rapporterar direkt därifrån.REPORTAGE: KARL DUNÉRS DÖDA RÖSTER FYLLER BENHUSETBenhuset vid Katarina Kyrka på Södermalm i Stockholm har transformerats från en plats för mänskliga kvarlevor - till en plats där döda författare, skådespelare och dockor får liv. Regissören Karl Dunér har gjort en utställning och föreställning där analog kultur möter avancerad digital teknologi. Skådespelarna Ingvar Kjellson och Sven Lindberg ger röst åt dockor och huvuden i en suggestiv blandning av gammalt och nytt, levande och livlöst.P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg besökte utställningslokalen Benhuset i Stockholm och talade med regissören och dockspelarenThomas Lundquist.FEMHUNDRA ÅR AV KULTUR I RIKETS TJÄNST: FRÅN VASA TILL BERNADOTTEDet är nu 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs, 1523. På Kungliga Slottet pågår en utställning där kulturhistoriskt centrala föremål från hela den här perioden visas sida vid sida med centrala inlån. P1 Kulturs Måns Hirschfeldt har varit på utställningen - och valt ut några objekt besökaren inte får missa.HYLLADE FILMEN "TÁR" - HUR VAR DET ATT DIRIGERAS AV SKÅDESPELAREN CATE BLANCHETT?En viktig roll i filmen "Tár", med bland annat flera Oscars-nomineringar, har cellisten Sophie Kauer - som även är aktuell med eget album. Vår reporter Björn Jansson har träffat henne och bland annat ställt frågan om hur det är att, som erkänd professionell musiker, på film dirigeras av skådespelaren Cate Blanchett. Hur realistisk var Blanchett som dirigent?OBS OM ÖVERSÄTTNING: LOCKELSEN I ATT LURAS AV FÖRFATTAREN THOMAS BERNHARDDet handlar om översättning i OBS, hela veckan, och nu går vi in på djupet i hur det är att översätta en specifik författare. Det är Jan Erik Bornlid som berättar om sitt arbete med Thomas Bernhard. Den österrikiske författaren, som skrev så intrikata musikaliska meningar att han ibland tappade bort sig själv. Hur får man det att sjunga på svenska?Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Kristofer "Fölet" Jakobsson, Sören Englund och Johan Sjöstrand går igenom tävlingarna till SM-tävlingarna med Olle Goops pokal den 8 oktober.

Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat. Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs. Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder. I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på. Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Dagens gäst Johan Sjögren har en gedigen erfarenhet både som spelare och ledare bakom sig. Som spelare vann han bland annat EM i singel för 14-åringar och Kalle Anka Cup ii Sverige två gånger. Han spelade collegetennis och blev All American för Southern Illinois University at Edwardsville 1983 och 1984 och var rankad 510 som bäst på ATP i singel. Som ledare har Johan Sjögren haft flera intressanta uppdrag, av vilka vi kommer in på flera av dem i samtalet: -  Som landslagschef för SvTF reste han med mängder av Sveriges bästa spelare genom tiderna – vad gjorde dem bra? -  Johan arbetade på IMG under några år – hur stort inflytande har agentbolagen över spelarnas beslut? -  Johans syn på tennisgymnasier både förr, nu och in i framtiden efter sin egen erfarenhet av att ha jobbat på Tretorn Tennis Academy, dvs Båstads Tennisgymnasium -  Under flera år jobbade Johan på danska tennisförbundet, bland annat som sportchef, och fick på nära håll se Caroline Wozniackis resa som så småningom ledde henne till att bli världsetta. Hur såg det upplägget ut? -  Johan var sportchef på SvTF 2009-20016 – hur ser han tillbaka på de här åren idag? Mot topp 100-dokumentet, kritiken, tron på nationellt center. Vad ångrar han och vad är han stolt över? -  De sista åren har han verkat på Tennis Syd för att därefter nu ha gjort ett kort inhopp hos Båstad TS för att i höst åter börja arbeta hos Tennis Syd. Vad hände egentligen som gjorde att han lämnar Båstad TS efter inte ens ett år? Plus mycket, mycket mer!

Det går att ta reda på mycket information om ett världskänt företag som Sjöbergs på nätet, i böcker eller dokumentärer, men inget kan jämföras med att kunna prata med en person som snart har jobbat inom produktionen de senaste 40 åren. Pierre känner till verkstaden som ingen annan och har sett både företaget och bänkarna utvecklas. 1922 bildades Sjöbergs och i år fyller dem 100 år och det finns mycket att fira, men allt har inte alltid varit så lätt. Som alla framgångsrika företag har även dem genomgått svåra perioder.  Den här podcasten tackar Sjöbergs för förtroendet för det här projektet som ger oss hantverkare en till plats att kunna berätta vår resa i egen person. Att kunna göra vår röst hörd, känna oss stolta och lyfta de frågor som vi oftast undviker. Sjöbergs har varit med från början och trott och stöttat det här projektet vilket jag är djupt tacksam för. Återigen, tack!  Sjöbergs Instagram @sjobergsworkbenches Youtube @sjobergsworkbenches Utställning av Johan Sjöberg http://www.husebybruk.se/event/johans-stolar/  Tyckte du om avsnittet? Dela gärna ✌

Installatörspoddens tolfte avsnitt handlar om invasionen av Ukraina, försenade eller uteblivna leveranser, höjda bränslepriser och materialpriser. Flera experter ger dig bakgrunden till varför det ser ut som det gör och tips på hur du kan hantera det. Förutom programledarna Heléne Stors från Installatörsföretagen och Leif Jitelius från produktionsbolaget Hajp medverkar följande gäster i detta avsnitt: Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk ansvarig på Svenskt Näringsliv. Ola Månsson, vd Installatörsföretagen Lovisa Elmgren, chef entreprenadjuridik Installatörsföretagen Johan Edward, entreprenadjurist Installatörsföretagen Ted Rustas, vd Mälarrör Viktor Sterner, entreprenadjurist Installatörsföretagen  Johnny Averstedt, Elektrobyrån i Åkersberga Daniel Ellström, Oppunda VVS i Katrineholm

Denne episoden har vi med YNTA favoritt Johan Sjøbakk Lund. Vi prater om overgangsvinduet som var, og hva vi trur skjer fremover de neste overgangsvinduene.

Denne episoden har vi med YNTA favoritt Johan Sjøbakk Lund. Vi prater om overgangsvinduet som var, og hva vi trur skjer fremover de neste overgangsvinduene.

27 april. Andreas Ericson diskuterar med Johan Sjölander, tillträdande verksamhetschef på tankesmedjan Tiden, och Malin Malm, förbundsordförande S-studenter.

Vi måste prata om Björn Goop. Bortsett från segern i Prix d'Amerique har han inlett 2021 på ett ovanligt anonymt sätt och hans segerprocent är långt ifrån den vi varit vana vid. Vi funderar kring vad det kan bero på.En film med Elitloppet 1961 refererat från ett tak har gjort oss glada i veckan. Det får oss att fundera kring travets tv-historia.Som tredje minst spelad i loppet krossade hon storfavoriten i sin debut. Hur gick det till?En tioårig italiensk långbänk har till slut resulterat i ingenting. Vad händer nu med den travbana som först skulle försvinna och nu verkar kunna arrangera tävlingar igen?V75 avgörs på Lennarts hemmabana Axevalla och veckans V75-prat utvecklar sig till en duell mellan Magnus och Lennart. De är dock helt överens om vem som är veckans bästa spik.Avsnittsrubriker:* HUR – VAR – DET – MÖJLIGT!?* Lennart minns sin poff ...* ... men Johan Sjöstrand har förstört "sin” för länge sen * Männen på taket!* Ja, Kurre var då ingen ledsen Elitloppstvåa* Och så måste vi prata om Björn Goopwww.trottosport.nu See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

~ Till minne av Robert Andersson ~ Den här veckan blir det inget nyinspelat avsnitt, utan vi har putsat på ljudmaterialet från en av våra livestreamade provningar från i somras som aldrig blivit podd sedan dess – kolsyreprovningen, den där vi gästade av både Johan Sjöstedt och Joakim Ewenson! Den som spelades in efter att […]

I första avsnittet av Flygpodden får vi möjligheten att sitta ned med Johan Sjöstrand på SAAB som flyger MSBs nyligen upphandlade brandflygplan Air Tractor AT-802 Fire Boss. Ett mycket innehållsrikt avsnitt där Johan berättar om brandflyget och dess organisation, skogsbrandsbekämpning från luften, flygplanet i sig och det vardagliga arbetet.Johan har en gedigen bakgrund inom militärflyget med flygtimmar i allt från Gulfstream, Lerjet, B17 till Viggen och Gripen. Han arbetar numera som civil pilot på SAAB där han bland annat flyger och utvecklar Sveriges nya brandbekämpningsflygplan som MSB nyligen upphandlat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skønt det kun er femten år siden, at Bjerringbro-Silkeborg gjorde sit indtog i toppen af dansk håndbold, er BSH en klub, vi hvert år skal regne blandt favoritterne i den danske liga. Klubben går ind til den nye sæson med en række markante forstærkninger. Ikke mindst i det defensive. Cheftræner Peter Bredsdorff-Larsen fortæller her om de nye spillere, sit nye hold og indgangen til den nye sæson. Om det nye hold og en række af de nye profiler, vi kan glæde os til at se i den danske liga. Profiler som Johan Sjöstrand, William Bogojevic, Aksel Horgen. Men vi vender også, at BSH efterhånden har anlagt en decideret motorvej for danske landsstrege, der vender hjem fra udlandet. I år er Alexander Lynggaard og René Toft Hansen kommet tilbage. Og sammen med Jesper Nøddesbo ligner det en decideret skræmmende trio på stregen. Så Bredsdorff-Larsen er i gang med at få spillet en trup sammen, der tidligt skal kunne præstere. Men også en trup med et meget stort potentiale og en række unge spillere, der skal vokse i nye omgivelser. Det sker ud fra en klar struktur i både spil og hverdagen. Gæst: Peter Bredsdorff-Larsen Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland*

Fasit for episode 14. Temaet er Liverpool og gjest er Johan Sjøbakk Lund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I den fjortende episoden av Idrettslinja tar vi for oss Liverpool FC. Vi har med oss Johan Sjøbakk Lund som gjest, og fotballkjenneren leverer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

This week we finally got a full episode! Woohoo! Check out who we found! Calista Garcia Music - DC-based singer-songwriter, Calista Garcia brings mix of complexity and sophistication to her confessional folk/rock/blue musings. Her style brings a fresh modern spin on ’70s classic sounds such as Fleetwood Mac, the Eagles & Joni Mitchell. Dead Defined -Dead Defined is a solo project instrumentally written and sang by Craig Ewan. It is produced and engineered by Mike Dmitrovic of Voodoo Records Canada. Dead Defined is a melting pot of Craig's many musical influences. Rock, Pop and Industrial. Dizeaze -Punk rock /Hard Rock Fast and catchy music. Johan Sjöberg aka Stonesilk created a band project some years ago. Today Johan does everything himself. "This music is only possible with a very talented vocalist, who is passionate enough to write music, to sing and to lead. Sounds super.." AirCrashDetectives Four Piece band out of Raleigh NC. Eclectic mix of indie, country and the kitchen sink thrown together with a sense of gusto. Music for What You Got was written by Steve Nieve and finished by the band. It's moving! --- Support this podcast: https://anchor.fm/luciaandglynn/support

-The gift of acceptance -The boost of expanding what seems bad -A powerful tool to master the mind -How to draw the greatest insight from your darkest hours -The cost of surprising emotions - How to connect to grief Learn more and join Johans programs here: https://www.facebook.com/sjolundwellness/ https://sjolunds.nu/ Jopin The Dadpreneur Revolution https://www.facebook.com/groups/dadpreneurs/ Send in a voice message: https://anchor.fm/Dadpreneur/message

I Chefspodden berättar Lisa Schmidt, forskare och arbetsmiljöspecialist, om vad studien ”HR & SAM. Human Resource-funktionens betydelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting/regioner” fann för resultat. Det blir också ett mer allmänt samtal om arbetsmiljö, delegering, samverkansavtal och vikten av kunskap. Det finns en skillnad i hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bör bedrivas enligt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter och hur arbetsmiljöarbetet bedrivs i praktiken på våra företag och organisationer. I lagstiftningen är det chefer, skyddsombud och medarbetare som är aktörer medan HR-funktionen i en organisation lämnas utanför. I praktiken är dock HR-funktionen ofta en operativ i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vad det kan få för konsekvenser har Lisa Schmidt, forskare och arbetsmiljöspecialist, studerat tillsammans med sina kollegor Johan Sjöström och Helena Strehlenert. Välkommen att lyssna!

Tok en ønsket prat med Johan Sjøbakk Lund over telefonen. Vi prater gjennom troppen, og ser på hva og Liverpool bør forsterke med i løpet av overgangsmarkedet.

Tok en ønsket prat med Johan Sjøbakk Lund over telefonen. Vi prater gjennom troppen, og ser på hva og Liverpool bør forsterke med i løpet av overgangsmarkedet.

Nu har äntligen Carolina Rediviva börjat krypa ur sin 2-åriga kokong! Möt de väldigt nöjda Lars Burman, Åsa Henningsson och Johan Sjöberg, som kan berätta om denna förvandling från akademiskt palats till tvärvetenskaplig mötesplats. Förra årets 42 miljoner nedladdningar av digitala publiceringar, tillsammans med de fysiska samlingarna, visar tydligt att vår stolthet på toppen av Drottninggatan både är anrik och up to date.

Episode 4 er ute! I denne episoden tok Sandvik plass sammen med Sander Sandvik og Johan Sjøbakk Lund i en speakerbod på Moan rett før Levanger-Egersund. Blir det statue av Roy Bolme i Rindal? Hvor kommer "kokkelandslaget" fra? Ellers prater Ball I Hatt om en imponerende pizzaeskesamling, regelrett maltraktering av en håndballspiller fra Stjørdals-Blink og forsøker å svare på spørsmålet om det er krise i Innherredsfotballen. Er svaret Telemarksmodellen? Skal vi få Innherreds-Odd?

Att skapa bra kundupplevelser går så mycket längre än att bara göra det enkelt att köpa. I dagens avsnitt har jag med mig Johan Sjöström från digitalbyrån Esatto som är expert på Customer Experience och Customer Journey Mapping, som är ett verktyg för att skapa kundresekartor. Johan Sjöström har närmare 20 års erfarenhet av att bygga och designa digitala kundmöten. Han har bland annat arbetat och varit projektledare på några av Sveriges största webbplatser såsom ICA, Polisen och Riksdagen. Sen ett par år tillbaka arbetar han på digitalbyrån Esatto. Hans fokus ligger idag framförallt på Customer Experience och han håller även kurser på området. I det här avsnittet pratar får du en inblick i vad Customer Experience, Customer Journey Mapping är och hur man arbetar med det. Vi pratar även om hur kundresan skiljer sig från köpresan och vad det innebär för oss digitala marknadsförare. Du får bland annat höra: Vad som gör en kundupplevelse bra Hur man samlar in kvalitativa kundinsikter Hur man mappar ut kundresan och vilka verktyg han använder Varför det är så viktigt att arbeta tvärfunktionellt Och hur man mäter kundupplevelse Som vanligt hittar du här under en samling med länkar till sociala profiler, verktyg, böcker och andra resurser vi nämnde i avsnittet. För dig som vill läsa mer om vad arbetet med upplevelse kan innebära samt se innehållet i en verklig kundresekarta så ska du kolla in bonusresursen här nedan. Bonusresurs om CX och CJM I pdf:en kan du bland annat läsa mer om UC:s arbete med kundupplevelse och se en tydlig visualisering av kundresekartan. Länkar Johan på Linkedin Esatto Johans CX- och CJM-kurs på Resumé Akademi Billogram Asket UC Verktyget Custellence Kundupplevelse av Daniel Ewerman Outside in av Kerry Bodine och Harley Manning Kundresan av Margareta Boström och Stefan Friberg Tjänstedesignbloggen Kerry Bodines blogg Tack till Mikael Lindberg på New Breeze Music som klipper podden och står för musiken.

Den blide og kunnskapsrike trønderen er endelig tilbake, faktisk på dagen ett år etter forrige besøk! Han går igjennom troppen posisjon for posisjon og forteller hvor han mener det er rom for forbedringer. Vi snakker også om det sure uavgjortresultatet mot WBA, kampen mot Roma og om spennende spillere som forhåpentligvis er aktuelle for LFC til sommeren.

Den blide og kunnskapsrike trønderen er endelig tilbake, faktisk på dagen ett år etter forrige besøk! Han går igjennom troppen posisjon for posisjon og forteller hvor han mener det er rom for forbedringer. Vi snakker også om det sure uavgjortresultatet mot WBA, kampen mot Roma og om spennende spillere som forhåpentligvis er aktuelle for LFC til sommeren.

Hur mycket, eller hur litet pengar vi har, påverkar hur vi agerar som människor. Amelia Adamo berättar om sina relationer där hon oftast varit den som haft sämst ekonomi, men nu är det tvärtom. I reportaget berättar Johan Sjögren hur hans liv och relation påverkades av att han plötsligt vann flera miljoner på en trisslott.

Den kunnskapsrike trønderen, bedre kjent som @johanlund på Twitter er ukas gjest! Spillertroppen analyseres posisjon for posisjon og det konkluderes med hca og hvem som må hentes til sommeren. Johan mener Klopp aller helst vil spille 4-2-3-1, men at han ilke har gode nok spillere pdd. Han vil se Firmino i 10'er-rollen og muligens selge Emre Can. Vi snakker også om akademiet, klubbdrift og hva som rører seg i andre ligaer.

Den kunnskapsrike trønderen, bedre kjent som @johanlund på Twitter er ukas gjest! Spillertroppen analyseres posisjon for posisjon og det konkluderes med hca og hvem som må hentes til sommeren. Johan mener Klopp aller helst vil spille 4-2-3-1, men at han ilke har gode nok spillere pdd. Han vil se Firmino i 10'er-rollen og muligens selge Emre Can. Vi snakker også om akademiet, klubbdrift og hva som rører seg i andre ligaer.

Johan Sjölund från Färila driver Sjölund Wellness och är med i arbetet kring föreningen Valla Wellness. Hör Johan berätta om att starta företag och hur man kan vara besatt av en idé som man vill utveckla.

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekman ivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Under drygt tre månader stred grannar, släkt och tidigare vänner på olika sidor i det blodiga inbördeskriget. Först nu har tiden blivit mogen för att räkna dödsoffren. Sveriges gränser har inte alltid sett ut som de gör idag. På vår östra sida fanns från 1200-talet och fram till för dryga 200 år sedan den östra rikshalvan, det vill säga Finland.Vi har med andra ord en lång gemensam historia. Och i dagens program ska vi ta oss över till Finland för att höra berättelsen om en kvinna som bröt mot många av sin tids normer. Hon valde att som en av få kvinnor delta i det korta men oerhört blodiga och förödande finska inbördeskriget. Kriget började i januari och pågick mindre än fyra månader i början av 1918 och splittrade landet.På ena sidan stod de röda som fick ett visst stöd från Ryssland och på den andra sidan de vita som bland annat fick sitt stöd från Tyskland.  I maj samma år stod den vita sidan slutligen som segrare. Men med totalt cirka 37 000 dödade var det givetvis många oavsett färg som var förlorare - alla finländare berördes av kriget antingen direkt eller indirekt, genom dödade släktingar, vänner och familjemedlemmar.Byxgardisten Saimi Forss I sydvästra Finland ligger det före detta brukssamhället Billnäs. Vid tiden för förra sekelskiftet bodde där över 600 personer, varav Saimi Forss var en. Kring bruket hade det bildats ett eget litet samhälle där bruksarbetarfamiljerna levde och arbetade. I det samhället växte Saimi upp och upplevde som ung kvinna de turbulenta åren i Finland under 1900-talets början. Som arbetare sympatiserade hon med den röda sidan i inbördeskriget. Men olikt de flesta andra kvinnor på den tiden valde hon att aktivt ta ställning och anslöt till det röda gardet, den socialistiska röda kamporganisationen som stred mot de vita skyddskåristerna. Hennes uppgift där var att jobba som kokerska.Hon var en kvinna som var mycket stark och hade starka opinioner. Hon var jättesnäll och hon kände alla, alla kände henne. Och hon tog alltid hand om alla. Kirsi Lindroos, Saimis barnbarn. Kirsi Lindroos bor i Billnäs, samma plats som hennes farmor växte upp på. Hon var själv bara sju år när farmor Saimi dog, men har ändå klara minnen av kvinnan som under hela sitt liv bröt mot normer och gick emot det förväntade.På ett fotografi från våren 1918 poserar Saimi som rödgardist. Hon var 20 år gammal och hade blivit rödgardist, alltså anslutit till de rödas stridande styrkor.På bilden är Saimi klädd i lång kjol och kappa och på hennes arm syns den röda bindeln som tydligt signalerar att hon är rödgardist. - Hon var ju hemskt modig. Hon var ju bara 20 år när hon var med i röda gardet och där fanns inte många kvinnor, och hon var en av dem. Och jag måste säga att en tjugoårig kvinna på den tiden var ganska sällsynt att se i en sådan aktivitet. Hon ville påverka framtiden, hon vill kämpa för arbetarnas rättigheter och hon var mycket stark med sina principer, fortsätter Kirsi.År 1918 började med inbördeskriget som delade Finland i röda och vita. De flesta röda var arbetare och socialdemokrater, de flesta vita tillhörde överheten och städernas medelklass.Som arbetare var det nog alltså rätt självklart för Saimi, hennes familj och bekanta på bruket, att ställa sig på den röda sidan. Men att hon, som ung kvinna för snart hundra år sedan, skulle gå med i det röda gardet, som alltså var de röda beväpnade trupperna, var inte alls lika självklart.1918 fanns det i Billnäs över 200 rödgardister och verksamma i den lokala röda rörelsen. Av dem var bara fyra stycken kvinnor. Vad det var som fick just Saimi att ta steget och bryta mot det normala och vanliga mönstret är svårt att veta, men Kirsi minns en farmor som under hela livet gick emot det förväntade och ständigt bröt mot normer. Det var således hon som tog initiativ till skilsmässan från sin förste make, Ohlin, som hon fick sina tre barn med, av vilka Kirsis pappa var yngst.  - Det var också modigt gjort att hon ville ha skilsmässa från sin man som inte tog hand om sin familj. Och det var inte lätt på den tiden för en kvinna att göra en sådan sak med tre barn. Efter skilsmässan valde Saimi att byta bort ex-makens efternamn och tog i stället tillbaka sitt flicknamn. Även det en aktiv och stark handling som tyder på självständighet och mod, menar barnbarnet Kirsi Lindroos. - Det berättar också något om hennes egen vilja och att hon ville sköta sina egna saker.Ekonomin var knapp och för att klara sig sålde Saimi under någon tid alkohol i sin kaféverksamhet. Alkoholförsäljningen var inte tillåten och ledde faktiskt till att Saimi hamnade i fängelse för en tid. Under tiden togs hennes barn omhand, och den som ställde upp och skötte barnen under tiden var ex-makens syster.- Hon hade alltså så bra kontakt och vänskap med förra mannens syster, att denna kom och hjälpte henne, berättar Kirsi. Med hemma i köket hos Kirsi i Billnäs finns också Matias Kaihovirta. Han är Kirsi Lindroos svärson, men också historiker vid Åbo akademi och författare till en avhandling om folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs i början av förra seklet.Matias berättar att följderna för de kvinnor - precis som för männen - som varit aktiva som rödgardister kunde bli riktigt allvarliga både under och efter kriget.   Saimi var ju kokerska i röda gardet, vilket i sig var en ganska typiskt kvinnlig uppgift, att en kvinna blir kokerska eller sjuksköterska och har de här mer moderliga uppgifterna. Men det, att hon gick med i röda gardet blev åtminstone efter inbördeskriget en plump i protokollet, kan man säga. Det var också en sak som det inte pratades så mycket om därför att det var lite skamligt. Men Saimi fick ju inga konsekvenser jämför med vad kvinnor kanske kunde få vid den här tiden.Matias Kaihovirta.Han berättar om romanen Varghyndan från 2005, skriven av den finska författaren Leena Lander. Trots att boken är en roman ger den en bild av förhållandena under inbördeskriget och hur det kunde gå för kvinnor som stred i kriget. - De här kvinnorna som tog till vapen, det gick väldigt illa för dem och de blev bestraffade. Det ansågs som lite konstigt att de bröt mot den tidens könsnormer, att man tog till vapen som egentligen var något som bara männen skulle göra. Man kallade dem på vitt håll för byxgardister för att de hade byxor på sig. En kvinna skulle ju ha kjolar och klänningar på sig. I Matias avhandling finns en kopia av den svartvita bilden på Saimi Forss, den där hon tillsammans med en annan kvinna poserar med en röd bindel om armen för att visa att hon var rödgardist. Bilden är väldigt kontroversiell i hans ögon. - Att hon poserar med sitt röda band i en fotostudio och vill berätta att det här är något hon gör som kvinna, går med i röda gardet. Väl medveten om att det är lite provokativt att bryta mot tidens normer och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.- Och att hon står tillsammans med en annan kvinna, att det är två systrar kan man säga. De är ju förstås inte riktiga systrar, men ändå så här att vi två kvinnor står tillsammans här och nu, säger han. Krigsmånaderna och tiden efter inbördeskriget var svåra. Finlands folk delades i två grupper, de röda mot de vita, och båda sidor gjorde sig skyldiga till ohyggliga lidanden hos motståndarna. Saimis egen bror var en av alla tusentals röda som dog i de vitas fångläger. Men kriget övertygade också Saimi om möjligheterna att förändra strukturer. - Jag tror att hon fick en erfarenhet av att man kan påverka sin, och hela brukets och samhällets, framtid. Hon hade lärt sig ganska mycket om hårda tider och kunde vara lycklig när det kom bättre tider - men det hade varit mycket allvarliga och svåra tider, säger Saimis barnbarn Kirsi. Men trots de upplevda orättvisorna och de många döda var hemskheterna ändå inget som det pratades om särskilt vitt och brett. I stället blev inbördeskriget en känslig fråga, svår att prata om utan att uppröra och riva upp sår.Att hålla tyst blev ett typiskt beteende i den tidens Finland, där livet bara skulle gå vidare efter kriget.Kirsi Lindroos egen far berättade knappt något alls om kriget för sina barn, berättar hon. Det berodde förmodligen på att hans mamma, Saimi, själv inte delade sina krigserfarenheter med honom eller de andra barnen. - Efter inbördeskriget så talade man inte ur förlorarnas perspektiv om saken, och det enda sättet som man kunde hantera det på var att inte tala alls. Kanske i förtroget sällskap, med släktingar och vänner, kunde man minnas vad som hade hänt och det som man upplevde som orättvist, säger Matias Kaihovirta.Tiden mogen för att registrera de krigsdödaDet finska inbördeskriget satte djupa spår hos befolkningen och det är egentligen först nu, nästan hundra år efter kriget, som tiden blivit mogen att upprätta register över de som dog på de båda sidorna.Lars Westerlund är docent i rätts- och förvaltningshistoria och fick ett regeringsuppdrag som gick ut på att göra en databas över de som stupade.Släktband träffar Lars Westerlund på Riksarkivet i Helsingfors där han  visar databasen "Krigsdödade i Finland". Länk till databasen finns längst ned på denna sida.Kriget var förödande. Det dog 37 000 och 100 000 människor satt i fångläger under den där sommaren. Som sådan var det en hemsk händelse, en social katastrof, i Finlands nationella liv. Men det räcker inte med det, utan det hade också den effekten att det klöv det finländska civilsamhället. Lars Westerlund. De röda som hade någon delaktighet i kriget blev en pariaklass i Finland och klyvningen bestod ända fram till 1960-talet när man började göra upp med den här händelsen, berättar Lars Westerlund.Av de 37 000 stupade tillhörde närmare 30 000 den röda förlorande sidan. Men exakt hur många som stupade var och är fortfarande oklart. Det var först när databasen med krigsdödade stod klart som man närmade sig sanningen.- Man visste helt enkelt inte hur många personer som hade dött i det här kriget och under vilka  förhållanden. Det har tidigare gjorts flera ansatser att studera den här frågan men först under 1990-talet blev det möjligt att genomföra.Projektet organiserades som en statlig kommitté som verkade under fem och ett halvt år. Uppgifterna till databasen har hittats i över 70 olika källor, bland annat kyrkoherdarnas statistiska noteringar från de då 632 församlingarna. Men ändå saknas uppgifter om ett hundratal stupade, säger Lars Westerlund. Bland de stupade var tillhörde ungefär 30 000 den röda sidan och de efterlämnade mer än 20 000 änkor och många barn. Många av dem visste inte vad som hade hänt med sin man, far eller bror. Därför fyller databasen en viktig funktion säger Lars Westerlund. Databasen har blivit som ett minnesmärke för många eftersom de anhöriga inte ens haft någon grav att gå till. De allra flesta som dog var finskspråkiga, men en mindre sak är att ungefär 2 000 svenskspråkiga miste livet 1918 och av dom var 1 200 på den röda sidan och 700 på den vita. Den bild som förmedlats tidigare har varit att de svenskspråkiga i huvudsak tillhörde de vita, men så var det inte, berättar Lars Westerlund och tar fram ett exempel från databasen som handlar om svenskspråkiga Johan Sjöholm som dör 63 år gammal efter fångläger i Danzig.Lars Westerlund berättar att det här projektet fick stor uppmärksamhet utomlands vilket förvånade honom till en början. De uppskattade och imponerades över att finländarna "vikit ut sitt elände" och några verkade vara intresserade av att själva göra en liknande databas.På databasens första sida finns två bilder (se ovan i bildspelet) från atDfors. Databasen heter Krigsdödade i Finland och är gratis att använda.Och på deras första sida finns två bilder som visar en grupp människor som leds fram på en åker för att avrättas. Bilderna tillhör Työväen Arkisto (Arbetararkivet) Helsingfors. Lars Westerlund berättar i en separat ljudfil (nedan) om vad som händer. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Anna-Lotta Hirvonen Nyström Uppläsning Erpo Heinolainen  slaktband@sverigesradio.se  

2015-10-12  Karlstadpedagoger för Utveckling och Lärande = KUL. Prova gärna att betona för på olika sätt och se vilka olika betydelser det kan innebära. Kul, den 28 oktober, är i vilket fall en dag då alla lärare och rektorer i Karlstads grundskolor samlas för att lyssna till pedagoger ur den egna verksamheten. I detta avsnitt medverkar Maria Holm och Ola Henningsson från utvecklingsstöd, Tobias Berger, Pedagog Värmland samt Johan Sjövall, Skolområdechef Öst. Kompetensutveckling består av olika delar. Det kan beskrivas i tre delar där den första handlar om att definiera var vi/jag befinner oss/mig. Vad kan vi och hur tar vi vara på det? […]

Grädd-mustasch eller gräddskägg? Det är bitvis höstruskigt nu och då bör man kunna göra en riktigt bra Irish Coffee, Jonatan träffar Johan Sjödin på Restaurant Carousel i Stockholm där vi bjuds på en fin historielektion kring Irish Coffee och även härliga stickspår om Indiana Jones, lite golfsving och fascinationen kring pontonflygplan. Stort tack för att ni lyssnar.

Bokslukarsällskapet pratar om, recenserar och beskyddar boken "Demondeckarna  – Skuggor över Svavelköping” av Johan Sjöberg och Johan Egerkrans.

Denna vecka får podden besök av Markus Wulcan från aftonbladet. Vi pratar journalistik, blåvitt, Elfsborg, Gais och ÖIS. Ett helt vanligt men jävligt bra avsnitt helt enkelt.

Terapisnack efter Fulham, intervju med Tottenham Hotspur Supporters Swedens ordförande Johan Sjöström och vem är Tottenhams snällaste genom tiderna?

Terapisnack efter Fulham, intervju med Tottenham Hotspur Supporters Swedens ordförande Johan Sjöström och vem är Tottenhams snällaste genom tiderna?

Terapisnack efter Fulham, intervju med Tottenham Hotspur Supporters Swedens ordförande Johan Sjöström och vem är Tottenhams snällaste genom tiderna?

I jakten på medaljer använder idrottsföreningar varje år miljontals skattekronor till elitsatsningar på barn och ungdomar. Elitsatsningar som enligt forskare står i strid med Barnkonventionen - och som dessutom inte leder till fler medaljer. Det här är den tredje och sista delen i Kalibers granskning av barnidrott. Hej, vad heter du? – Kiara. Och hur gammal är du? – Sju Hur ofta tränar du här? – Fyra dagar i veckan. Två timmar typ. Hur kommer det sig att du tränar så mycket? – Jag tycker det är jätteroligt. Kiara Roberts har blivit utvald till den förberedande elitsatsningsgruppen i Eskilstunas gymnastikförening. – Hopp, det är mitt favvoredskap. Man springer och sen får man sätta händerna på en sån och sen kommer man med benen över hästen. Den svenska idrottsrörelsen finanisieras till största del av skattemedel. Varje år ger stat och kommuner flera miljarder till idrotten. En del av pengarna går till elitsatsningar för barn.  Tidigare i Kalibers serie har elittränande barn och ungdomar berättat om problem både med skador och psykisk press. – Det fortsätter att göra jätteont, så då börjar jag gråta. – Så ont i ryggen har jag inte haft i ryggen som jag hade då. – Och då är det svårt när man är 12, 13, 14 år att säga nej. Idag berättar vi historien om hur Sverige gick från att vara ett land där det var fult att satsa på elit, till ett där elitsatsningar på barn och ungdomar är en del av vardagen. – När det gäller organiserad föreningsidrott så var det länge något som bara de unga männen höll på med. Karin Redelius på Gymnastik- och idrottshögskolan. Hon berättar att på 60- och 70-talen, när fler unga började idrotta i föreningar startade Riksidrottsförbundet en ungdomskommitté som förde diskussioner om när man skulle börja tävla. – Och då kom man på att 14 var en bra ålder. Och innan dess var det ganska otänkbart, att som vi håller på med, börja tävla när man är i 6-7-årsåldern. I takt med att föreningsidrotten utvecklades, växte också elitidrotten. I Sverige startade de första Riksidrottsgymnasierna för de mest talangfulla. Samtidigt ökade den internationella konkurrensen, mästerskapen blev fler och de olympiska spelen större. I London-OS 1948 deltog 59 länder, i Peking 2008 var 204 länder med. Idrottsforskare talar om en kapprustningsspiral, där nationer investerar mer och mer pengar för att ta fler medaljer i internationella tävlingar. Det var efter det svenska OS-misslyckandet i Nagano 1998 som staten gick in och började stödja svensk elitidrottsverksamhet. – Och då, till slut så var det den dåvarande idrottsministern Leif Blomman Blomberg som krasst konstaterade att nu måste vi göra någonting. Idrottsforskaren Johan R Norberg berättar. – Och genomdrev att Sveriges olympiska kommitté skulle få ett stöd. Men det är ganska typiskt den svenska modellen att det inte var jättestora pengar. Jag tror att det var tio miljoner om året under förutsättning att näringslivet kom med lika mycket. Sverige hade fått sin första statliga elitsatsning. Nästa steg togs 2006 då man tillsatte en statlig idrottsstödsutredning. I den föreslogs ett nytt politiskt mål för idrotten. Förutom de gamla målen om att främja folkhälsa, demokrati och jämställdhet skulle stödet nu också, ”stärka svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft” - med andra ord, man skulle satsa på eliten. Elitmålet var tänkt att gälla vuxna idrottare, men idrottsforskaren Tomas Peterson, som formulerade målet, menar att det även påverkat barnidrotten. – Det var som att jag öppnade en dörr - svusch - som alla bara stod och väntade på, det är sånt jag tänker på när jag ligger sömnlös om nätterna. Samtidigt som regeringen införde ett elitidrottsmål öronmärkte man också 212 miljoner kronor till elitidrott under en treårsperiod. Det att man gjorde den här elitsatsningen och att man satte in det här elitmålet i förordningen, betyder det att staten har som mål att svenska idrottare ska ta så många medaljer som möjligt i OS? – Det är inte något mål. Det är ett mål som idrottsrörelsen kan ha. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. – För man ser ju att därigenom kan man förmå fler att börja idrotta. Och sen är det naturligtvis en stark önskan hos svenska folket att det ska gå bra för våra lag eller våra enskilda idrottare. Men går man tillbaka 40, 50 år och ser det idrottshistoriskt, så var det här lite tabubelagt, att man fick inte vara bättre, ingen skulle utmärka sig ingen fick bli stjärna. Det har vi ju lämnat. Regeringens 212 elitmiljoner har gått till specialidrottsförbundens landslagsverksamhet och till enskilda idrottstalanger i ett så kallat topp- och talangprogram. Många av de idrottarna är under 18 år. Förutom elitmiljonerna ger staten årligen 1,7 miljarder till idrotten, och landets kommuner bidrar med en miljard kronor i direkt stöd till de 20 000 idrottsföreningarna. Kommunerna lägger dessutom 3-4 miljarder kronor på anläggningar och arenor varje år. Totalt blir det alltså över fem miljarder skattekronor per år. Förutom att lägga ett elitidrottsmål till statens idrottspolitik, föreslog också utredaren Tomas Peterson att barn- och ungdomsidrotten skulle följa FN:s barnkonvention, dvs att den ska ske på barnens villkor. Idag är han inte helt nöjd med resultatet. – Min kritik av vad som har hänt sen dess, det är att det har talats väldigt mycket om elitidrott och väldigt lite om ett barnrättsperspektiv, Det gör mig oerhört besviken, desto mer som jag är personligen ansvarig. Det var ju min förhoppning att det skulle balanseras. Kaliber har frågat 300 av Sveriges största idrottsföreningar om de har elitträning för barn och ungdomar. Av de 161 som svarat uppger var fjärde förening att de har elitträning för barn under 13 år. Och sju av tio föreningar har elitverksamhet för barn mellan 13 och 18. Fotbollsföreningen Vasalunds IF berättar om en tydligare inriktning i åldrarna 10-12 år. Segelkubben SS Vikingarna har dubblat sin elitsatsning på barn under 13 år. Malmö Bellevue Tennisklubb har ökat sin satsning för barn under 13 långt över 100 procent de senaste fem till tio åren. Riksidrottsförbundet har antagit policyn Idrotten vill där det tydlig beskrivs hur barnidrott ska utövas. Där står bland annat att ”Idrott för barn ska bygga på barnens egna behov och förutsättningar”. Det står också att den ska följa barnkonventionen. – Idrotten vill är inte förenlig med elitsatsningar bland barn. Docent Karin Redelius på Gymnastik- och idrottshögskolan menar att elitsatsningar på barn bara kan vara förenligt med Barnkonventionen om det sker på barnens villkor. – Där har en enig idrottsrörelse kommit fram till att barnidrott ska framförallt bedrivas under lekfulla former. Den ska utformas så att man har möjlighet att lära sig en idrott men att man också ska kunna prova olika idrotter. Resultaten ska tonas ner och tävlingar ska framförallt ske i närområdet. Och på vilket sätt strider det mot elitsatsningar? – Elitsatsningar generellt sett innebär ju att man tränar en idrott väldigt intensivt. Karin Redelius understryker dock att intensiv träning i sig inte behöver strida mot Riksidrottsförbundets policy. Det är hur den intensiva träningen sker som avgör om det strider mot riktlinjerna eller ej. Vi fråga idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth hur hon ser på att man använder skattemedel för att elitträna barn. – Jag företräder svenska folket och jag tror att svenska folket tycker det är bra att vi sätter av pengar också till en elitsatsning. Om de här pengarna används också för att hårdträna barn, det är någonting vi får ta ställning till. Och vad menar man med barn? Enligt barnkonventionen är man barn upp till 18 års ålder. Och vad är då elitträning? Inte ens Riksidrottsförbundet har en definition. Vi har valt att definiera det som målinriktad träning för att nå nationell eller internationell elitnivå. Som den hockeyträning 12-årige Philip Holmqvist ägnar sig åt. – Minst sex gånger i veckan, så det är ganska mycket. Åttaårige tennisspelaren Rasmus Boding tränar: – Fyra och så har jag fys en gång i veckan. Och Kiara Roberts, 7 år, som går den förberedande elitsatsningen i artistisk gymnastik i Eskilstuna: - Fyra dagar i veckan 2 timmar typ. Flera specialidrottsförbund har en så kallad utvecklingstrappa för att optimera träningen för blivande elitidrottare. Svenska Tennisförbundet, till exempel, rekommenderar träning från 6-årsåldern. Vid 15 år behöver man träna 20-24 tim i veckan. Johan Sjögren är sportchef på Tennisföbundet. – Ska vi vara med att slåss internationellt så är det helt enkelt den mängden - men med kvalitet - som är ett minimumkrav. Det visar all internationell statistik att vi når inte dit. 20 timmar, det är ett halvtidsjobb tänker jag. – Men det är ju så, det är det vi slåss mot. Vad tror du att ryssarna gör, serberna gör? Det är ju den verkligheten vi lever i. Det gäller inte bara svensk tennis, utan det tror jag gäller generellt i svensk idrott. Vi måste skapa ramar för våra ungdomar så att vi kan slåss internationellt. Så länge vi har ambitionen att ta medaljer vid OS. Det är ungefär här som elitidrottsmålet i statens idrottspolitik måste balanseras mot målet om att idrotten ska följa FN:s barnkonvention som säger att barnets ska komma första rummet. – Jag har inget emot elitidrott för vuxna, det har jag inte. Elitidrott för barn kan bara bli fel. Professorn i idrottsvetenskap Tomas Peterson var den som skrev in elitidrottsmålet i idrottsstödsförordningen. Han säger att målet var tänkt för vuxna, att tidiga elitsatsningar för barn strider mot Barnkonventionen. – Varje barn ska ha rätt att idrotta om det vill det. Varje barn ska ha rätt att utvecklas enligt sina personliga förutsättningar och inte behöva jämföras med nån annan än sig själv. I Eskilstuna gymnastikförening hoppar Ester Alhällen på trampetten. Hur gammal är du? – 9 år, jag har tränat med elit i fyra år Hur gammal var du när du började här? – Tre som jag började med gympa. Hur ofta tränar du? – Fem gånger i veckan 2,5 timme Vad är det roligaste med gymnastiken? – Man får träna hårt. Man blir duktig. Vad är ditt mål med träningen? – Att komma med i OS 2020. Vad ska du göra då på OS 2020? – Vinna. Esters tränare heter Sofia Winqvist. Hur gör ni för att anpassa den här träningen till Barnkonventionen? – Framförallt så är träningen alltid på barnens villkor. Att det ska vara roligt för barnen. Vi har alltid en tät dialog med föräldrarna om hur de tycker att det är. Om någon tycker det är jobbigt med gympa letar vi reda på orsakerna och hittar en bättre lösning för barnet. Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden har riktlinjer om barnidrotten men det är i landets 20 000 idrottsföreningar som ska se till att de följs. De flesta ledarna i idrottsrörelsen arbetar ideellt. En studie av idrottsforskaren Karin Redelius visade att majoriteten av de tillfrågade idrottsledarna inte kände till att föreningsidrott som får skattestöd ska utgå från Barnkonventionen. – De här ledarna visar ett stort engagemang och flera av dem har ganska lång erfarenhet. Men när man frågar om barns rättigheter så är de ganska ovana att prata om det. Hårdare och mer målinriktad träning av barn kräver mer kunskap hos idrottsledarna. Det är de flesta i idrottsrörelsen överens om. Men det är svårt att kräva utbildning i både idrottsmedicin och barnpsykologi hos idrottsledare som i de flesta fall arbetar gratis. Lyhördhet och långsiktighet står dessutom i motsats till en annan logik säger idrottsprofessorn Tomas Peterson. – Det är tävlandet som är idrottens logik. Och den logiken är otroligt stark. Den påverkar hela verksamheten. Håller du inte emot ständigt och dagligen så sätter den sig i förarsätet genast. Omfattande forskning visar att tidig gallring gör att man missar talanger som skulle blommat ut senare. Tidiga elitsatsningar strider alltså både mot statens elitmål och barnrättsmål. Och före detta OS-läkaren Klas Östberg tycker att tidiga elitsatsningar även strider mot statens folkhälsomål. – Det är verkligen skrämmande att man utsätter barnen för den här, jag skulle nästan kalla det för misshandeln. Eftersom det är så många som skadas och tröttnar på idrott. Jag är inte emot att barn tränar, tvärtom. Det är bra om man med träning menar allsidig träning, att de spontanidrottar. Men det farliga blir när det är en vuxen som står och driver på och försöker få barn att träna som vuxna tränar. Färsk forskning om landslagsgymnastiken visade på en oetisk ledarkultur, problem med ätstörning och träning trots skador och sjukdom. Efter att rapporten offentliggjordes beslutade Riksidrottsförbundet att dra in elitstödet till gymnastiken. I Eskilstuna, där Kiara och Ester tränar, har kommunen nyligen inlett en granskning av Eskilstuna gymnastikförening för att säkerställa att föreningen lever upp till FN:s barnkonvention. Peter Mattsson som är elitidrottschef på Riksidrottsförbundet säger att man på central nivå informerar och utbildar ledare inom idrottsrörelsen, men att man inte kan hindra föreningar från att elitträna barn. – Det finns ju inget förbud mot att barn ska träna, ja nu pratar vi om barn igen, alltså unga människor ska träna 12 till 20 timmar i veckan. Vi frågar hur idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill går ihop med elitsatsningar på barn. – Det beror på vad du menar med elitsatsningar på barn. I Idrotten vill handlar det ju om barn upp till 12 och där ska man inte ägna sig åt elitsatsningar. Men det finns ju sådana? – Ja då får man nog definiera elitsatsningar, det är nåt man ofta uttrycker men jag är inte alltid säker på att vi vet vad det betyder. Men hur ska man då kunna ställa krav om man inte ens vet vad elitidrott betyder? – Vad som är elitsatsning och vad som är god barnidrott behöver inte skilja sig så mycket. Jag tror att de som blir duktiga elitidrottare har idrottat utifrån sina egna villkor och sina egna val och det är något som idrotten behöver stå för. – Sen är det ju så att idrottsrörelsen är fri och självständig, föreningar är fria och självständiga, specialidrottsförbund är fria och självständiga. Där tror jag att det är viktigt att man som förälder är så noggrann som möjligt i valet av verksamhet för sina barn. De flesta idrottsföreningar har idé-dokument om vad det är man vill stå för. Då har man som förälder möjlighet att titta in i det och se hur väl det uppfylls. Exakt hur våra drygt fem miljarder skattekronor används i idrottsrörelsen är svårt att veta. Riksidrottsförbundet har kritiserats för att inte ha redovisat hur mycket av statens totala stöd som gått till elit- respektive breddidrott. Och mindre än var femte kommun har en policy för de verksamheter de finansierar, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Conny Fogelström, socialdemokrat i opposition i Täby skulle vilja ändra på det. – Jag ser alltför ofta att det är ett passivt bidrag. Jag tycker mer att man ska hitta en form överenskommelse, vad vill kommunen att föreningslivet ska bidra med i välfärdsverksamheter och mer eller mindre beställa av föreningarna att det här vill vi att ni ansvarar för, och gör ni det så får ni såhär mycket pengar för det, och i den överenskommelsen kan man skriva in krav som kommunerna har, det kan vara allt ifrån att inte ägna sig åt toppning och elitinriktat i för låga åldrar. Hur skulle man kontrollera att de följer villkoren? – Det kräver förstås en större administration. Mats Hasselgren som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Täby berättar att kommunen i år ska införa en policy för idrottsstödet där det ska framgå vilka krav kommunen ställer. Men han tror inte att det går att kontrollera verksamheten i klubbarna. – Det är frivillig ideell verksamhet, oftast ungdomar, föräldrar, halvprofessionella människor som på fritiden ägnar sig år det här, nej jag känner mig inte tilltalad av att bygga upp en inspektionsbyrå som inom annan kommunal verksamhet där folk får lön, det känns inte bra med den typen av inspektion och kontroll. Nej, kommunerna kontrollerar inte kvalitén i den barnidrott de finansierar, det finns inte heller någon statlig tillsynsmyndighet som inspekterar verksamheten. Till skillnad från de flesta andra skattefinansierade verksamheterna får idrotten i hög grad sköta sig själv. – Den svenska folkrörelsetanken är ju att människor ska organisera sig av fri vilja, för att man har ett intresse och en passion för något. Idrottsforskaren Karin Redelius igen. – Och då måste man också få bestämma en del själv över den verksamhet som man går in i. Och det är klart att de här elitsatsningarna som sker, de ledare och tränare som jobbar med det, tycker kanske att det här är det bästa sättet att utveckla barn och bedriva idrott för barn. Det finns ett underförstått kontrakt mellan idrottsrörelse och stat. Så länge idrottsrörelsen lever upp till de mål som staten satt upp så får de sina pengar och stor frihet, men om idrotten skulle frångå statens mål alltför mycket kan staten dra in sitt stöd. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. – Om man läser regleringsbrev, propositionen på idrottspolitiken så står det väldigt tydligt vad som gäller barns rätt, att man ska ta hänsyn till barnens vilja, att det handlar om lek framförallt upp till 12-13 års ålder. Det får aldrig förknippas med hot eller utgallring som också är ett bekymmer. Politiken är väldigt tydlig, men att det kan hända att föreningar inte följer reglerna förvånar mig inte, det finns 20 000 idrottsföreningar i Sverige och det finns säkert problem i en del av dem. Men det är omöjligt att ha koll på? – Omöjligt vet jag inte men vår signal från regeringens sida, riksdagens och idrottsrörelsens sida är väldigt tydliga. Det står ju också att de föreningarna som inte beaktar barnperspektivet ska heller inte få del av de statliga medlen. Om man finner den sortens missförhållanden ska pengarna dras in. Men jag tror att de allra flesta som är aktiva i idrottsrörelsen är väl medvetna om Riksidrottsförbundets policy i Idrotten vill, att man känner till att barnperspektivet är styrande och att idrottande, framförallt när det gäller små barn, ska ske på deras villkor. Ungefär 50 procent av tränarna enligt en undersökning av forskaren Karin Redelius kände inte till barnperspektivet. Vad tänker du om det? – Ja jag var med på det seminariet när hon redovisade de här siffrorna och det var också Riksidrottsförbundet. Så det är väl att konstatera att man kan aldrig informera tillräckligt nog. Och det är väl inte bara information att läsa sig till utan det ska upp till diskussion. I dagens Kaliber berättar vi hur idrotts-Sverige gick från en syn på elit som något fult till en där elitsatsningar är vardag, satsningar som i många fall börjar före 13 års ålder. Under de senaste åren har statens stöd till idrotten ökat kraftigt och 2009 satsade regeringen dessutom 212 miljoner direkt till eliten. Det är för tidigt att se om de pengarna kommer att ge fler medaljer, och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth när heller inga stora förhoppningar om att Sverige ska kunna utmärka sig internationellt. – Vi kommer aldrig klara oss i den konkurrensen. Det är ju länder som satsar enorma summor, och då talar vi om stora länder som Kina eller Korea och andra stater. Den kapprustningen kommer vi aldrig kunna vara med i och heller aldrig vinna. Ett av Lena Adelsohn Liljeroths främsta argument för att satsa på eliten är att svenska idrottsstjärnor ska locka fler barn att börja idrotta. – Ett gott skäl, det kan finnas flera. – Och skulle du gå ut och fråga svenska folket om det är rätt att vi ger pengar till idrottsrörelsen så att vi kan få fram fler Ingemar Stenmark eller Pernilla Wiberg eller Anja Persson så skulle jag nästan lova att majoriteten av svenska folket skulle säga ja! De 212 miljonerna som regeringen öronmärkte till elitidrott under tre år är slut nu, men Riksidrottsförbundet, som får alla sina pengar från staten, har redan plockat 91 miljoner från andra kassor till en fortsatt elitsatsning 2013. Vi slutar där vi började, i Eskilstuna där Kiara, Ester och de andra flickorna tränar gymnastik. Kiara kommer springandes. Hon har just gått 10 meter på händer. Blir man stark av att träna gymnastik? – Ja Hur märker du det? – Om man får träningsvärk, då blir man rätt så stark.