Podcasts about hettan

Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara en vecka under sommaren 1995 dör över femhundra personer i Chicago. Bårhusen fylls upp. Det blir massbegravningar av människor som saknar anhöriga. Och det blir tydligt att de är de ensamma och äldre som drabbats värst i hettan. Med stigande temperaturer och klimatförändringar har värmeböljorna kommit oftare och blivit intensivare. Som i Frankrike 2003, Spanien 2022. Och även i Sverige behöver lärdomar dras från det som hände i Chicago för 30 år sen. Hur kan vi skydda de mest sårbara när nästa värmebölja kommer?I Klotet hörs: Sara Heyman, utrikesreporter för Ekot.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Nibes rapport förvirrar börsen och aktien har pendlat under fredagen. Hur mår bolaget och konsumenten? Och vad ska marknaden tro om Europas svacka? Lucas Mattsson på Inderes sätter tänderna i både värmepumpsbolaget och i rapporterande Björn Borg. Medverkar gör även Jon Arnell på Säkra, som diskuterar värderingar i USA och skillnader mellan kontinenterna.

Hettan sprider sig i världen, samtidigt slås värmerekord på värmerekord. Aldrig tidigare har en lika hög global medeltemperatur uppmätts på jorden under juni månad som den här sommaren. Medeltemperaturen har dessutom legat på rekordnivåer i 13 månader i sträck, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Men trots värmeböljor så väljer många ändå att åka till populära resmål runt Medelhavet. Hur påverkas vi av hettan? Hur oroväckande är värmerekorden? Och kan det här vara början på slutet för medelhavsresorna? Gäst: Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: CBS News, France24, Euronews. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Om Michael Manns "Heat" (1995) med De Niro och Pacino. Dessutom spoilerfritt om dokumentärerna "And the king said, what a fantastic machine!" och "Miraklet i Gullspång" (2023) Bli Patreon: patreon.com/Movieboxpod Vi som gör podden heter Karsten Karlsson och Henrik Harej. PROGRAMPUNKTER: 00:00:00 Intro 00:00:46 Om de två dokumentärerna 00:10:22 Heat Kontakta oss gärna på: movieboxpod@gmail.com

Vi bor i ett kallt land och hypotermi är något som kan leda till döden. Hur snabbt blir våra hus utkylda och vilka temperaturgränser finns det att ta hänsyn till innan vi blir tvingade att evakuera? Vilka åtgärder kan vi göra för att bromsa det förloppet i vår bostad. Men även om vi anses bo i ett kallt land blir sommaren även i Sverige varmare och varmare, i framtiden kanske inte kylan är det som bekymrar oss. Medverkande/material som hörs i podden: P3 Dokumentär, Tragedin i Anarisfällen - https://open.spotify.com/episode/54rjuUkPiePzfJkY0w4EyE?si=6fpVqRntTUejm28_sEEqfg Doktor Blund, Hypotermi med Otto Henriksson - https://open.spotify.com/episode/3zfeHR9N6BYyNxAxGbp3jD?si=kBzTBQkgS5CQ5sC7UZjY5Q P3 Dystopia, Den kommande Hettan - https://open.spotify.com/episode/5GSYqwQCtj6YS2bTNHff3B?si=td36xIcERRaKHWs9aWpKYw Du hittar eftersnack på detta avsnitt på www.patreon.com/hemberedskap Shownotes och länkar till medverkande ljudklipp på www.hemberedskap.se/avsnitt304

Antike Statuen, die uns heute in schwarz, grau oder weiß entgegentreten, waren früher knallbunt bemalt. Moderne Untersuchungsverfahren und digitale Rekonstruktionen machen es heute möglich, dem Museumspublikum die ursprüngliche Farbigkeit der Objekte zu zeigen. Anhand der Statue eines falkenköpfigen Gottes, der zudem auch noch eine spannende Erwerbungsgeschichte hat, zeigen Roxane Bicker und Arnulf Schlüter: die Antike war bunt! Shownotes: Schlüter, Arnulf, Die „Hauptgrundlage, auf welcher die griechische Plastik ruht“. Die Ägyptischen Antiken des Wittelsbacher Ausgleichsfonds im Staatlichen Museum Ägyptischer Kunst, in: Müller, Marcus C. / Weiß, Dieter J. (Hg.), Der Wittelsbacher Ausgleichsfonds: 1923 bis 2023 – von der Gründung bis in die Gegenwart (Bayerische Geschichte), München 2023, 242–263 Grimm, Alfred, Münchens Barberinischer "Osiris". Metamorphosen einer Götterfigur, Recherchen zu Aegyptiaca in München. Studien zur Erwerbungsgeschichte der Sammlung (R.A.M.S.E.S.) 3, München 2001 Sourouzian, Hourig, Behold the falcon gods: new finds from Kom el-Hettan, in: Egyptian Archeology (EA) 57, 2020, 46–51. https://issuu.com/theees/docs/ea_57 Sourouzian, Hourig, Statue of a Falcon headed God discovered in the Temple of Millions of Years of Amenhotep III, in: Luxor Times 4, 2021, 36–63. Bryan, Betsy M., The statue program for the mortuary temple of Amenhotep III, in: Quirke, Stephen (Hg.), The temple in ancient Egypt: new discoveries and recent research, London 1997, 57–81. https://www.academia.edu/35014520/A_Statue_Program_for_the_Mortuary_Temple_of_Amenhotep_III Elkins, Carl, Forschung im SMÄK. Die Rekonstruktion der Stand-Schreit-Figur ÄS 7100. Studien zum Bildkonzept eines Altägyptischen Bildhauers, in: MAAT. Nachrichten aus dem Staatlichen Museum Ägyptischer Kunst München 28, 2023, 8–21. https://smaek.de/wp-content/uploads/2024/01/maat28_elkins.pdf Erkennbare Farbreste an Objekten des Museums: Familienstatue, Ramses II., Scheintür der Chnumit https://smaek.de/das-museum/hauptwerke-der-sammlung/ Statue von Rahotep und Nofret mit Bemalung: https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Rahotep_and_Nofret_statues_(Egyptian_Museum_in_Cairo)?uselang=de#/media/File:Rahotep_and_Nofret_Statue,_Egyptian_Museum,_al-Q%C4%81hirah,_CG,_EGY_(47856923342).jpg Förderprogramm "kultur.digital.strategie" https://www.stmwk.bayern.de/kunst-und-kultur/digitale-kulturvermittlung.html #frühgeschichte #antike #ägypten #afrika #nordafrika #museum #kunst #münchen #forschung #geschichte #objekte #digitalisierung #rekonstruktion

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Hettan i Sydeuropa. Dåligt semesterväder. Fyradagars arbetsvecka i Storbritannien. Fantombilder via DNA. Möte i utrikesutskottet angående koranbränningarna. Tystnad från politiker efter koranaktionerna. Vad kan göras för att lugna ner stämningen efter koranbränningarna? Kulflation. Svenska arbetsplatser testar fyradagarsvecka. Hettan i USA.

Åtta män döms för terrordåden i Bryssel 2016. Dansk äventyrare har besökt alla länder i nio år utan att flyga. Hettan i Sydeuropa. Tystnad från politiker efter koranaktionerna. Svenska arbetsplatser testar fyradagarsvecka.

Hettan sprider sig och många människor drabbas hårt. De varma temperaturerna påverkar nästan en tredjedel av USA:s befolkning. I Italien har myndigheterna utfärdat röda varningar för “extrem hälsorisk” och höjt beredskapen i 16 städer. Med en ny värmebölja kan Europa också få en ny rekordtemperatur som överstiger 48,8 grader. Hur påverkas vi människor av hettan? Vilka är i riskzonen? Och vad är det viktigt att tänka på när man reser till den extrema värmen? Gäst: Izabella Rosengren, vetenskapsjournalist. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

La Voce del Mito della Distruzione degli Uomini o Mito della Vacca Celeste, si è conservata sul naos di Tutankhamon e sulle pareti delle tombe dei faraoni Seti I e Ramesse III. Con i suoi molteplici significati, essa ci aiuta a comprendere la genesi della dea Sekhmet e a chiarire la duplice natura di  questa divinità molto venerata, ma anche tanto temuta nell'antichità. Rappresentata con il corpo di donna e la testa di leonessa, Sekhmet era una dea distruttiva e feroce, ma al tempo stesso anche dotata di poteri protettivi e di guarigione. Il suo culto, inoltre, fu protagonista di uno fra i gruppi statuari più imponenti mai realizzato, ossia quello che Amenhotep III volle per il suo Tempio di Milioni di Anni a Kom el-Hettan. Bibliografia: E. BRESCIANI, Letteratura e Poesia dell'Antico Egitto. Cultura e società attraverso i testi, 4 ed., Torino, Einaudi, 2007, 236-238; E. HORNUNG, Der äegyptische Mythos von der Himmelskuh, Freiburg, Vandenhoeck & Ruprecht, 1982; R. WILKINSON, The Complete Gods and Goddesses of Ancient Egypt, London, Thames & Hudson, 2003, 181-182. Musiche: I Walk With Ghosts by Scott Buckley | www.scottbuckley.com.auMusic promoted by https://www.chosic.com/free-music/all/Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0)https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Suoni: http://bigsoundbank.com by Joseph Sardin; http: //freesound.org CONTATTI: e-mail: info@kheru.it Facebook: https://www.facebook.com/profile.php?id=100086674804348 Instagram: https://www.instagram.com/kherupodcast/?igshid=MmIzYWVlNDQ5Yg%3D%3D

När extremhettan drog in över brittiska öarna i juli 2022 drabbades inte bara befolkningen. Storbritaniens största sjukhus Guy's and St Thomas' NHS foundation trust havererade.  Sjukhusets två datacenter kollapsade i värmen och återställningen skulle komma att ta mycket lång tid. De ungefär 23.500 medarbetarna på sjukhuset fick klara sig utan journalsystem, digitala anteckningar, receptsystem och en hel del annat. Mattias Jadesköld och Erik Zalitis diskuterar händelsen som har två intressant delar som tol lite djupare analys. Dels hur klimatförändringarna påverkar drift av datacenters. Hur ska man agera i en allt varmare och fuktigare värld där det blir mer komplicerat och dyrare att driva datacenter? Den andra delen är komplexiteten kring system. Eftersom sjukthusets samtliga 371 system låg nere behöver även detta analyseras vidare. Hur återställer man komplexa system? Vad är skillnaden mellan komplicerat och komplext? Hur ska man agera i sådana miljöer. Rekommenderad läsning är sjukhusets egen incidentrapport: https://www.guysandstthomas.nhs.uk/media/13017/IT%2Bcritical%2Bincident%2Breview   

Matcherna haglar i Skövdeidrotten. Det har varit derbyn, toppmatcher och galna vändningar, men också en enorm värme i ett speakerbås i Borlänge.

Finsmakaren och mästerkock-domaren utmanar Hanna när Torbjörn styr fredagsquiz med moment som "Hettan tar över", "Vilket språk bryter de på?" och "Vad ber dansken om ursäkt för?". Välkommen in i helgen!

Varför valsedlar? Vad gör Thomas i Göteborg? Hur ska cyklande poliser stävja strul i Eslöv? Och hur får man kontroll över zucchini-skörden? Dessutom: Mer vita bönor. De långa köerna till vallokalerna i årets val har väckt en diskussion om det svenska valsedelssystemet. Det är helt enkelt tidskrävande och förvirrande när väljarna ska hitta rätt valsedel bakom avskärmningen för att sedan gå till ett annat bås och rösta. Skulle det fungera bättre med en så kallad enhetsvalsedel, där alla alternativ finns på samma valsedel, och där väljarna kryssar för det parti de vill stödja? Vår gäst Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, reder ut varför det svenska valsedelssystemet ser ut som det gör.Zucchinin är en lurig växt. Först står den där ganska harmlös med några orangegula blommor, men innan man vet ordet av är plantorna fulla av frukt. Den oförberedde zucchiniodlaren kan drunkna i sin egen enorma skörd av de plötsligt gigantiska gurkliknande grönsakerna. Hobbyodlaren Louise söker hjälp från proffsen. Är det möjligt att få zucchini att bli mindre explosiv i sin tillväxt? Och vad gör man med de lite förvuxna exemplaren? Elisabeth Öberg, hortonom och trädgårdsutvecklare på Länsstyrelsen i Norrbotten, ger sina bästa tips, och Lisa Lönner, kock med egen restaurang och odlingar, har receptförslag. Hettan och fettet är hemligheten.Vilka fördelar har cyklande polis jämfört med bilburen när det gäller att stävja buset? Vi pratar med Veronica Ek, lokalpolisområdeschef i Eslöv, där man beslutat att satsa på cyklande poliser under den nationella insats som inleds idag.Och vita bönor i tomatsås fortsätter att engagera lyssnarna. Bland annat har vi fått veta vad Beatles trummis Ringo Starr har för relation till konserven.Programledare: Louise Epstein Bisittare på distans: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert. Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val. Timme ett:Torkan hotar matproduktionen i ItalienVad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?Har Gud någon plats i skolan?Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.Timme två:Sommaren före valet 1940Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procentUtkant Sverige: Manlighet under pressatfotGothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ulrika FjällborgTekniker: Martin Seipel

En stor del av vår planet är på väg att bli fysiskt obeboelig för den mänskliga arten. Att bo långt norrut kommer inte att skydda oss från hettan. Vad kan vi göra? Våra utsläpp har värmt jorden till 1,2 grader över normaltemperatur och vi är på stadig kurs mot två, tre och kanske fyra grader. Vad händer när termostaten skruvas upp? Hur mycket klarar människokroppen av? Varför kan luftkonditionering vara en dödsfälla? Och när börjar den mänskliga civilisationen att kollapsa? P3 Dystopia går till klimatkrisens kärna och tar reda på vad vi måste veta när världen värms upp. Vi upptäcker underskattade hot men ser också ljus i mörkret.

En stor del av vår planet är på väg att bli fysiskt obeboelig för den mänskliga arten. Att bo långt norrut kommer inte att skydda oss från hettan. Vad kan vi göra? Våra utsläpp har värmt jorden till 1,2 grader över normaltemperatur och vi är på stadig kurs mot två, tre och kanske fyra grader. Vad händer när termostaten skruvas upp? Hur mycket klarar människokroppen av? Varför kan luftkonditionering vara en dödsfälla? Och när börjar den mänskliga civilisationen att kollapsa? P3 Dystopia går till klimatkrisens kärna och tar reda på vad vi måste veta när världen värms upp. Vi upptäcker underskattade hot men ser också ljus i mörkret.

Tim och Charles analyserar i dagens avsnitt de två resterande slutspelsserierna LA Lakers - Denver Nuggets och Boston Celtics- Miami Heat. Ge oss gärna en rating och review där ni lyssnar på era poddar! Kontakt: email: oncourtpodden@gmail.com, insta/twitter @oncourtpodden

Vardagens eufori och erotikens syntax. Kristofer Folkhammar visar några vägar in i österrikiska Friederike Mayröckers inflytelserika poesi. Man måste hänge sig och segla med, konstaterar han. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En av mina kökslådor är sprängfylld av små lappar. Varje vardagsmorgon drar jag av ett tunt blad från den pastellfärgade kloss som är mitt kom-ihåg-lappar-block, och skriver. Veckodag och dagens datum högst upp. Och sedan några år tillbaka, efter att jag läste en roman av Elisabeth Hjorth, brukar jag även skriva dit orden "Dagens möda".    Sedan följer en glest eller tätt skriven lista av vad jag hoppas hinna med under dagen. Arbete. Saker som jag ska handla. Vänner och kollegor som jag ska maila och ringa. Böcker som jag ska beställa från biblioteket. Städning. Någon gång en fras att använda i en dikt eller essä.    Jag tittar sällan på de där lapparna efter att jag skrivit dem. Ändå tar de emot att slänga. Jag sparar dem i lådan tills köksknivarna blir svåra att hitta och jag får skyffla ner dem i soporna och påbörja ett nytt block, en ny kloss av dagar.    Kanske tar det emot att slänga dem, helt enkelt för att jag är rädd att ha glömt något. Och att jag en riktigt vacker dag ska ha tillfälle att omsorgsfullt gå igenom ansamlingen av anteckningar, och kompensera för alla bortglömda sysslor och löften, och ta vara på alla briljanta formuleringar.    Eller handlar det kanske om att de där lapparna rymmer något helt särskilt om mig och mitt liv, något sant. De klottriga orden mot de ljusa färgtonerna. Brokiga små följeslagare genom det ständiga tröskandet. I harvandet. Ogarderat och precist finns ju min tillvaro dokumenterad i dem. Mindre förskönat än i något jag skriver för att visa för någon annan. Mindre gnälligt än i min dagbok. Bitterljuva påminnelser om vardagens ändlösa utsträckning. Med poeten Friederike Mayröckers ord: "Och dagarna gick utan att livets grundläggande frågor blev lösta." Det klara, enkla citatet dyker upp en kort bit in i det flödande prosadunder som utgör boken Och jag ruskade en älskling. Friederike Mayröcker har ofta porträtterats tillsammans med sina lappar. I sitt hem i Wien, i sitt "skrivhål", som hon kallat det. Med allsköns litterärt bråte, böcker och anteckningar omkring sig. Det är spåren från ett långt, skrivande liv som breder ut sig runt författaren. På vissa bilder tycks hennes kropp, hela hennes väsen, vara en integrerad del av den där bråten. Schamanlikt och svartklädd hukar hon i röran.    Det kan ligga nära till hands att koppla Mayröckers snåriga flödesdiktning till automatisk skrift, surrealism eller modernistisk medvetandeström. Men på något sätt är hon både ytligare och innerligare än så. Hennes sätt att låta språket vindla har något egendomligt vaket över sig.    Ett erfarande och aktivt skrivande "jag" står fram tydligt, och siktar det häftiga flödet. Ett smått profetiskt jag. Någon som tar sats för att med stor intensitet få ha med språket och andra människor, att göra.    De många datum-angivelserna i texterna förankrar det visionära "jaget" i en sorts euforisk vardaglighet, där språket gnistrar och gnisslar. Jag tänker på hur flera kritiker använt metaforen "elektriskt" för att beskriva Mayröckers stil. I sådana fall bör detta "jag" i texterna, ses som en sorts diktens ledare. En gåtfullt skimrande, snirklande koppartråd, men praktisk och isolerande. Datumen skulle med samma bild kunna tänkas utgöra dikternas relä. Mayröcker föddes i Wien 1924, och denna grafomana författare har ett svåröverskådligt stort antal titlar bakom sig. Poesi och experimentella prosaböcker. Men också hörspel och barnböcker. Hon fick sitt genombrott för en tyskspråkig publik under 1980-talet. Och hon levde tillsammans med poetkollegan Ernst Jandl, fram till dennes död år 2000. Han lever vidare i hennes böcker, som en återkommande litterär samtalspartner. Och det är framförallt dessa böcker, skrivna på tjugohundratalet, som nått svenska läsare.    Perspektivet där är den åldrade poetens. Ett perspektiv präglat av en uppspelt, förälskad blick. Här finns krämpor och sorg. Minnen och förlust. Men den rastlösa formen erbjuder ingen vila, låter inte läsaren dröja i någon enkel sentimentalitet. Tiden swishar förbi. Dåtiden, nuet.    Och om gestaltningen av åldrandet tillhör de mer uppseendeväckande dragen i Mayröckers poesi, tillhör bilden av erotisk energi de mer kongeniala. Hettan i den snubblande, klumpiga och samtidigt förföriskt musikaliska meningsbyggnaden utgör en sorts förälskelsens sanna syntax. Som ville språket bara få hänga ihop med mer och mer, ha mer, sluka allt.    I den krispiga samlingen Om omfamningar läser jag i dikten "Om att kyssa" följande rader: klykan = tvättklämman de 1:a 3 bokstäverna i hans namn ("bri.") i sidfacket på axelremsväskan i mina båda lungor och jag flyger prasslande med mina pappersvingar susande berusad av morgonens blekhet, men störtar för varje steg ned i tankeexistensens avgrund / hängdrivor medan en (fantastisk) persons ofärd, tvekönade ljus, som förbluffa Översättaren Ulla Ekblad-Forsgrens gärning kan inte kallas för något annat än underbar. Hon låter Mayröckers tyska vandra in i svenskan, och svänga till den. Inte bara överfört genom den täta, jazziga meningsbyggnaden, utan också i hur enskilda ord böjs till för att behålla sin Mayröckerska färg. I Och jag ruskade en älskling står det till exempel: "De små anteckningslapparna schvittrade i mitt knä". I en rak översättning hade tyskans "zwitscherten" bara blivit "kvittrade".    Jag tror att den strida ström av Mayröcker-översättningar som utkommit hos förlaget ellerströms har varit oumbärliga för den svenskspråkiga poesin. Vissa unkna ordval och delar av den grandiosa poet-positionen skulle nog en relativt enad trupp av samtidspoeter avsäga sig. Men hennes rytmrubbade långdyk genom ett litteraturens vardagsliv, präglat av samtal med författarvänner och andra texter har helt uppenbart vitaliserat samtida svenskspråkig litteratur. Visat vad språklig uppfinningsrikedom vill säga, och vad ett lyriskt självförtroende kan göra. En dikt som älskar språket medan den bryter sönder det, och gör det oförutsägbart, utan att rädas det vackra och romantiska. Tydligast kan denna influens skönjas i Hanna Hallgrens diktböcker. Men den syns också hos Erik Lindman Mata och Gabriel Itkez-Sznap. En mer pastoralt sinnad släkting finns hos Eva-Stina Byggmästar. Man måste hänge sig när man läser Mayröcker. Att försöka avkoda varje enskild rad, och få fram en klar betydelse eller mening är bara frustrerande. Det gäller att följa med på färden, låta sig intas av ett tricksande, hypersensuellt språkligt universum.    Samtidigt gäller det att inte läsa för fort. Det är lätt hänt att bara störta genom texterna och missa allt som händer i dem. Alla detaljer. Allt poetiskt guld. Alla konstiga små lekar med vardagsspråket.    Det gäller att liksom segla när man läser. I slutet av 2019 utgavs på svenska prosaboken Patos och svala. Skriven i skuggan av en sjukhusvistelse, då Mayröcker tvingades bort från sitt hem, och från alla sina anteckningslappar.    Det är verkligen en välfunnen titel för en Mayröckerbok, Patos och svala. Den nålar fast hennes omisskännliga sammanföring av pompös högstämdhet och luftigt svepande sätt att komponera texter.    De rastlösa vingarna högt upp i skyn. Visst låter de som scvhvittrande papperslappar? Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker Mayröcker på svenska Patos och svala, 2019. Vill ej mer gå i vall: Rekviem för Ernst Jandl och andra hörspel, 2017. Om omfamningar, 2013. Jag är på anstalt: fotnoter till ett ickeskrivet verk, 2012. Scardanelli, 2011. Och jag ruskade en älskling, 2010. Indianhår, 2005. Alla i översättning av Ulla Ekblad-Forsgren och utgivna på ellerströms förlag. Ekblad-Forsgren tilldelades Svenska Akademiens översättarpris för år 2020.

Erik Ullenhag hoppar av. Hettan i Europa. Syrisk familj återförenade efter fem år. 10 år sedan Michael Jackson dog. Margot Wallström om Iran och USA. Fällande dom för Stå upp för Sverige. Möt Mette Frederiksen. På sommaren finns större risk att bli lämnad ensam. Björn Liljeqvist är ny ordförande för Mensa.

Sommarens värmebölja har slagit flera rekord och fått Sveriges högsta berg att smälta ihop. Forskningen som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med klimatförändringen har utvecklats snabbt. En allt varmare nordpol leder till en försvagning av den så kallade jetvinden. Jetvindarna påverkar hur hög- och lågtryck rör sig och när de blir svagare ökar sannolikheten för att vädret parkerar över ett visst område. De senaste åren har forskningsområdet Extreme Event Attribution utvecklats snabbt. Forskarna utvecklar allt vassare metoder för att kunna svara på frågan om ett visst väderfenomen orsakats av klimatförändringen. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Maj månad har varit den hetaste på mycket länge. Vad beror det på och hur ska allmänhet och idrottare hantera hettan? Forskare i Australien borde veta. Maraton i svensk rekordvärme och cricket i över femtio grader – värmen ställer särskilda krav på idrottare och en del av tipsen kan vi alla ta till oss. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det sjätte sinnet som hjälper hajar att jaga och rockor att kommunicera och om orsakerna till det som kallas den nya italienska utvandringsvågen.

Vi fuldansar in våren med detta det 87:e gosiga avsnittet. Maj är här! Visste du förresten att Charlotte Kalla är född just 1987? Bara en sån sak. Hettan flyttar in på våra listor när vi kikar på vilka filmer det finns att bränna sig på. Fler än man tror! Vi sticker också till Dublin och kollar in livet som tonåring i mitten på 80-talet, en träff som minst sagt berör! Berör världsrymden lika mycket när det är dags att hälsa på gamängerna som vaktar galaxen? Volym 2 är ju här och vi är där. Alla kanske är där? Men varför är Kurt Russell där??   Boxhandskar på igen när gamla godingen Braveheart hamnar skottlinjen. En av oss spottar och fräser och gnäller och den andre njuter av Melans hockeyfrilla. Och svärd. Och vrål. Och fingerfärg i nyllet. Vilken holmgång! Bring it on! Lägg till detta ännu en filmroulette, en provocerande (?) spaning...och lite sedvanligt allmänt svammel...tja då är ju nästan allt som vanligt. Förutom att det är Maj då. Skriv till oss! Vi svarar dygnet runt (vi lovar) på film@sofpodden.se Freeedom!!!   p.s. Köp en mugg! Du räddar världen. Vi lovar det också.