Podcasts about volym

Lyssnarfrågorna i veckans avsnitt handlar bla om träningsoptimering för löpare, kolhydratintag inför träning, pulszoner vs kraftzoner och tillskott för 6-timmars lopp.    Tidsschema: 02:00 Löpare, hur ska jag öka chansen till PB? Volym eller intensitet?  12:20 Blir darrig, svag och matt när jag äter kolhydrater inför pass, varför? Och hur ska jag tänka?  22:40 Pulszoner stämmer ej med kraftzoner, varför?  30:05 Tillskott för ett 6-timmarslopp, hur ska man tänka?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Hur ska man egentligen tänka kring hur mycket man ska träna? Det är väldigt vanligt att man har en felaktig uppfattning om vad som krävs sett till volym och träning. Så hur mycket bör man träna? Detta går vi igenom idag! Kapitel (0:00)-Intro (1:50)-Volym inom styrketräning (3:20)-Vad menas med volym? (8:15)-Vad ska man sikta på? (10:25)-Viktigt med vila mellan seten (16:30)-Optimera dina set (19:30)-Nybörjare på gymmet - hur mycket volym? (23:54)-Hur ska man tänka kring volym och erfarenhet? (26:55)-Avslutning -- Köp våra produkter på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠certan.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Skriv upp dig på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠VIP-listan - Nyhetsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠ Läs även våra artiklar på ⁠Certan.se⁠! Läs ⁠Christians artiklar här⁠!

Varför har Vivi börjat lyssna på klassisk musik på jättehög volym? Varför har Carin börjat prenumerera på tidskriften "Illustrerad vetenskap"? Vad innebär begreppet att "passa av" och vad är det som gör att pungmösshanar blir så stressade så att de dör? Alla dessa frågor får du svar på i detta avsnitt.Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.seProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En vanlig vecka gjord, men tur har väl många att nästa bjuder på en kortvecka! I detta avsnitt pratar vi om gårdsförsäljning som tar stora steg framåt, grannländer som ökar sitt och länderna i Europa som dricker mest öl. Och mycket mer! Systembolaget har som ni säkert vet semester med sina planerade släpp. Så inget veckans släpp denna gång heller! Ha en underbar helg och lyssna gott! https://desnackaralkohol.com 

Detta är avsnitt 3 av Deffserien, miniserien där vi lär dig allt du behöver veta för att rigga upp den perfekta deffen. Detta avsnitt handlar specifikt om hur du ska träna under en deff. Vi pratar om både styrketräning och konditionsträning. Om du inte lyssnat på avsnitt 1 (deffens grunder) och avsnitt 2 (om hur du ska äta under en deff), så gör detta innan du hoppar in i detta tredje avsnitt. Kapitel (0:00)-Intro och recap av del 1 & 2 (3:29)-Generellt om träning för att tappa fett (9:04)-Hur hårt ska du träna? RPE/RIR (17:17)-Hur mycket ska du träna? (Volym) (25:02)-Gör progression (33:25)-Kör kardio (39:15)-Sammanfattning Nämnt i avsnittet Artikel - Våra bästa tips för att bygga muskler Köp våra produkter, läs artiklar och hitta fler avsnitt på ⁠➡️ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss även i andra kanaler! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.tiktok.com/@certan.se⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/certan.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://twitter.com/certan_se/

Mats Trane är en O.G. inom svensk skateboard som var med och skejtade vert på en tid då jag inte ens var född. När Mats vid 48 års ålder höll på att gå in i väggen blev han ombedd av sin husläkare att börja träna, eller iallafall ha en hobby att göra året om. Mats började då med hemträning med egen kroppsvikt och blev sedan inspirerad av sonens gymnastikträning, och började träna på egen hand. Idag är han 60 år och han tycker fortfarande om att åka skateboard, skidor och vattenskidor... och dessutom tar han med sig viljan att lära sig nya tricks in till gymmet där en hel värld av gymnastisk styrka & rörlighetsträning håller honom vältränad. Detta är utan tvekan ett av mina favoritsamtal hittills. Mats och jag snackar vår gemensamma brädsportsbakgrund och hur den är relevant även på gymmet. Lyssna in på avsnittet och bli inspirerad du också! Timeline för avsnittet: 00:00 Intro/försnack 04:30 Presentation av gästen och lite skateboard-snack 08:00 Mats origin story: hur Mats började att träna gymnastisk styrka & rörlighet 16:30 Vad kan skateboard och lekfull brädsport lära oss om träning och livet? Varför fastnade Mats för skateboard? 21:00 Att träna ovanliga idrotter och att träna ensam - vem gör det? Vem passar det? Vad betyder det att träna i grupp? 22:50 Likheter mellan skateboardåkning och gymnastik: hur lär man sig nya trick? Vad betyder progressioner för inlärning? 25:45 Att försöka definiera vad Mats gör: handstående, trixande, gymnastisk styrka & rörlighet 27:00 Grit & kreativitet: något man föds med eller något man kan utveckla? 29:55 Kan vanliga människor lära sig gymnastik själva? Behöver vi grit, kreativitet och kanske även coaching? 30:30 Vilka tjusningar har gymnastiken? Hur motiverar man sig att fortsätta nöta i en så tålamodskrävande praktik? 32:20 Vad betyder rörelsekvalité i kroppsviktsträning? Vad är nyttan med att träna rörlighet och rörelse? 35:00 Detaljer i gymnastik: sträckta armbågar, pointade tår, arch/hollow - är det viktigt? Är det svårt att göra ”rätt”? 39:50 Mats gymnastiska förmåga: vägen från 15 minuters hemträning till 2h+ långa pass på gymmet med renodlad kroppsviktsträning 44:40 Hur ser Mats träning ut idag? Volym, vilotid, deload-vecka och annat 50:30 Hur kan vanliga vuxna människor lära sig att bli mer gymnastiska? 52:50 Hur håller vi skador borta från den gymnastiska träningen? 55:50 Hur kan Henrik lära sig middle splits och press to handstands? 58:45 Hur rörlig och gymnastisk var Mats vid 45 års ålder när han ”började”? 1:01:30 Vilka tricks kämpar Mats mot nu? Vad finns kvar att uppnå? 1:04:20 Kom i kontakt med Mats + avslutande ord 1:08:03 Utro/eftersnack --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med Mats: ⁠@matstrane ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ WINTER IS COMING - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠läs här!⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Den Optimala E-boken om Sömn - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠läs här / ladda ner (79 kr)⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Operation Speedo Torpedo - Spring Bootcamp startar igång i februari månad - kom i din bästa badbyxeform inför sommaren! --------------------------------------------------------------------------- Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare: STOCKHOLM / CrossFit Nordic ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://crossfitnordic.se/om-oss/team/henrik-valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠  ⁠⁠⁠@crossfitnordic⁠⁠⁠ henrik@crossfitnordic.se ———————————————————————————— Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

För ganska länge sedan släpptes ett avsnitt om hårdrockens trumfkort ballader. Många som inte i övrigt gillar de hårda riffens konstnärer uppskattar ofta ändå de ballader som de mejslar fram. Även vi som älskar denna genre håller också förstås balladerna högt. De är grädden på moset, om man så vill. Vi följer upp tidigare avsnitt med ytterligare exempel på grymma låtar med mjukare riff. Som bekant är det närmast en outsinlig källa att ösa ur, men vi gör ett försök att dyka under ytan och gå på djupet. 

En samling av avsnitten från 3:e december och 4:e december 1988 på ett klassiskt kassettband. Följ med när Gestalt ger sig på att spela Ur Varselklotet från Fria Ligan utan musik från Spotify. Äventyret kommer att utspela sig under julen 1988 i Mälaröarna utanför Stockholm. Mysterierna och spelledarpersonerna i podden är hämtade från olika äventyr och äventyrsplatser som finns med i de fyra publikationerna "Ur Varselklotet", "Flodskörden", "Kronografens hemlighet" samt "Våra vänner maskinerna och andra äventyr". Vissa av mysterierna har anpassats till ett vintrigt Mälaröarna och vissa justeringar har gjorts för att passa in i varandra. Vi vill tillslut tacka Jack från rollspelspodden Röda Pesten för musiken till introt och outrot samt Dan och Daniel som är med i avsnitten. Image by fabrikasimf on Freepik.

En samling av vårt prologavsnitt samt 1:a december och 2:a december 1988 på ett klassiskt kassettband. Följ med när Gestalt ger sig på att spela Ur Varselklotet från Fria Ligan utan musik från Spotify. Äventyret kommer att utspela sig under julen 1988 i Mälaröarna utanför Stockholm. Mysterierna och spelledarpersonerna i podden är hämtade från olika äventyr och äventyrsplatser som finns med i de fyra publikationerna "Ur Varselklotet", "Flodskörden", "Kronografens hemlighet"  samt "Våra vänner maskinerna och andra äventyr". Vissa av mysterierna har anpassats till ett vintrigt Mälaröarna och vissa justeringar har gjorts för att passa in i varandra. Vi vill tillslut tacka  Jack från rollspelspodden Röda Pesten för musiken till introt och outrot sam Micke, Peter, Dan och Daniel som är med i avsnitten. Image by fabrikasimf on Freepik.

Vår mäktiga hjärna, som gav oss språket, elden och allsköns effektiva redskap, har gått back om man ser till volymen. Och krympandet började faktiskt relativt sent i vår utveckling, ungefär då den senaste istiden började gå mot sitt slut, för cirka trettio tusen år sedan. Vad ligger bakom det här? Och borde vi vara oroliga för kommande generationer? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Olle och Erik är äntligen tillbaka. Här avhandlas bland annat Eriks första tid som psykologstudent, Olles nyskrivna barnlåtar och Eriks vedervärdiga födelsedagsfest. Mycket nöje! Nya avsnitt varje torsdag hädanefter!

Pernilla vill inte missa sitt öde? Eller var det möte? Musik är lyssna på en gång i månaden = Mens Musik. Konsten att få barnen att INTE följa med ”fula gubbar”. Regnet sparade Sofia 20.000 kronor och Brittan berättar sin historia på SITT sätt. Vad hände med Kristallen som Benjamin vann? Vi säger fortsätt dansa till Sanna Marin och konstaterar att vi själva har blivit tanter som vill sänka volymen. Och så lite gulliga slynor och känsliga kräftor. Och tävlingen du INTE vill missa om du gillar vår podd! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Vi startar en ny trend här i podden. Med hyfsat jämna mellanrum kommer det ett litet nyhetsflöde med aktuella händelser inom vårt favoritområde. Det händer mycket inom den hårda rockens sfär. Inte minst nu när vi efter två år av uppskjutna evenemang och skivsläpp förhoppningsvis kan börja återgå till något som liknar ett normalläge. Vi tar avstamp i den gångna senhösten och fram till nu, våren 2022. Välkomna till det första avsnittet i denna serie.

I veckans avsnitt intervjuar vi Sveriges bäst kortdistanstriathlet Gabriel Sandör. Vi pratar träningsfilosofi, volym, personbästan och OS-drömmar. Detta är ett avsnitt du verkligen inte vill missa! Tidsschema: 02:00 Välkommen Gabriel! 05:48 Fysiska värden och personbästan 12:30 Vad vill du bli bättre på för att fortsätta nå toppen?  15:30 Skador genom åren? 19:45 Volym i träningen 22:00 En typisk träningsvecka 33:10 Kcalbehov och näringsbehov 33:50 Hur mycket tid spenderas på läger?  34:50 Skilland mellan Norsk och Svensk träningsfilosofi inom triathlon 38:20 Motivation och målsättningar framöver 42:50 Materialsnack  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Hon försökte genom litteraturen att frigöra sig från sitt köns medfödda bojor. I sitt författarskap målade hon med skarpa drag upp kvinnans underkastelse inom äktenskapet, och drömde om en frihet i gemenskap. Men självförakt, ensamhet, brustna illusioner och en stormande kärleksaffär kom att dra ned henne i ett svart djup av olycka. Litteraturväven berättar historien om Victoria Benedictsson: Som att rista med en nålsudd i sitt eget hjärta. Litteraturväven är ett program av och med Jonas Stål, med inläsningar av Dick Lundberg, Hanna Stål Wintzell och Beatrice Berg. Fjodor Dostojevskijs porträtt är tecknat av Irem Babovic. Poddavsnittet finns att läsa som textfil på Oxelösunds biblioteks webbplats: KÄLLOR: [Litteratur] Benedictsson, Victoria – Dagböcker 1876-1888, GML förlag (2014) Benedictsson, Victoria – Den bergtagna och andra berättelser, Hammarström & Åberg (1982) Benedictsson, Victoria – Fru Marianne, Lind & co (2000) Benedictsson, Victoria – Från Skåne/Pengar, Albert Bonniers förlag (1950) Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok I, Atlantis (2008) Benedictsson, Victoria – Ord på liv och död: Kortprosa, drama, dagbok II, Atlantis (2008) Benedictsson, Victoria – Sirenen, GML förlag (2015) Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 1: Dagbok 1882-1884, Cavefors (1978) Benedictsson, Victoria – Stora boken: Volym 2: Dagbok 1884-1886, LiberFörlag (1982) Björk, Nina – Fria själar: Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson, Wahlström & Widstrand (2008) Forssberger, Annalisa – Ekon och speglingar: Studier kring Victoria Benedictsson, Johanne Luise Heiberg och Herman Bang, Rabén & Sjögren (1961) Holm, Birgitta – Victoria Benedictsson, Natur & Kultur (2007) Larsson, Lisbeth – Hennes döda kropp: Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Weyler (2008) Sjögren, Margareta – Rep utan knutar: Victoria Benedictsson: En levnadsteckning , Bonniers (1979) [Nätet] http://victoriabenedictsson.se/ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5ttiotalet

Vi pratar om gitarristers något problematiska förhållande till volym och hur den påverkar oss. Fölster pratar denna vecka om Wha-Wha pedalens placering i signalkedjan. Hör mer om en otroligt smart och användbar pedal från Kroatien i veckans pryl. I detta avsnitt: Marshall, EV, Insulander, Chase Bliss, Dawner Prince, Drybell, Vox, Dumble, RMC, Vertex, Budda, BBE, 

Var den avhoppade KGB-översten Oleg Gordievskij - som anses vara den som 1983 räddade världen från ett kärnvapenkrig - verkligen trovärdig och hade han rätt då han pekade ut Pierre Schori var en av de KGB.s främsta svenska tillgångar? Och vad dolde sig bakom de av "misstag" läckta inspelningar till den franska underrättelsetjänsten från ubåtsjakten i Hårsfjärden; vilka och vad var det egentligen? Gäst: F d Ambassadören och UD:s Folkrättssakkunnige, professorn (emeritus) i folkrätt Bo Theutenberg. En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Redaktör: Lærke Rasmussen Omslagsfotot: Ur 'Dagbok från UD' Volym 3: Sid 85. "Den 22 maj 1963 Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Redaktör: Lærke Rasmussen Omslagsfotot: Ur 'Dagbok från UD' Volym 3: Sid 85. "Den 22 maj 1963: ...Kodnamnet Solstickan står för ingen mindre än Sveriges sändebud..." Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

I denna podd snackar vi med löptränaren Christian Mundt. Vi försöker ta reda på hur man blir en snabb långdistanslöpare. Vi pratar volym, fart, trösklar, skadebekymmer och skor samt mycket mer. Detta vill du inte missa.   Följ Coach Mundt på instagram.   Tidsschema: 02:31 Välkommen Christian! Hur ser din idrottsbakgrund ut och hur väcktes intresset att träna? 07:11 Hur ser det ut idag, hur jobbar du nu? 15:50 Hur blir man en snabb långdistanslöpare? (Volym, fart, intervaller) 27:10 Hur jobbar du med individualisering?  32:00 Skadebekymmer hur jobbar du med det? 35:40 Exempel på en träningsvecka 48:30 Hur har din utveckling som tränare sett ut?  54:40 Har du något favoritpass för maratonträning? 69:30 Hur har skoutvecklingen påverkat träning, fartpass och volym? Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Inom idrottsnutrition är det idag ganska klart vad som fungerar och vilka tillskott man bör jobba med om målet är optimal prestation. Vad vi som idrottare och människor gör i verkliga livet är dock en helt annan sak. Detta kollar vi närmare på i veckans avsnitt.  Just detta har forskarna i denna studie försökt ta reda på. Studien heter Pre-Exercise Nutrition Habits and Beliefs of Endurance Athletes Vary by Sex, Competitive Level, and Diet och är en enkätstudie på konditionsidrottare från 57 olika länder. Det var totalt 1950 deltagare och ca 50/50 mellan män och kvinnor. Det var allt från professionella elitidrottare till vanliga amatörer. Syftet med studien var att ta reda på deltagarnas tankar och handlingar kring tillskott och nutritionsintag inför träning. Samt att undersöka eventuella skillnader mellan könen och prestationsnivå.   Tidsschema: 02:40 Enkätstudie på idrottares kostvanor innan träning 06:15 Människor följer inte alltid forskningen ;)  10:15 Frukost innan träning 16:30 Tillskott innan träning 22:01 Diskussion    Lyssnarfrågor 41:45 Hur kan man som löpare vet om man ska fokusera på VO2max eller tröskelträning för bäst resultat? 47:30 Volym vs intensitet för småbarnsförälder?      Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Coronaviruset, byggmarginalerna och det ambitiösa klimatmålet. Det är några av ämnena som avhandlas när Skanskas vd Anders Danielsson gästar EFN Marknad.

John levererar pass på löpande band och Manne är med på cykeln i reflexväst. Reflexvästens storhet diskuteras. Killarna pratar dessutom om att springa på diverse röklukter. I kölvattnet av Mannes mastodontvecka så talas det mängdträning. Aeroba hus, Lydiard, Canova - nörderiet når inga gränser. Gäster är den legendariska mustachklädda ultralöparen Rune Larsson samt den mängdgalna löparen från Maratonlabbet Erik Olofsson. 

Denna veckan är Linus upptagen med att ta allting han äger och flytta det till ett nytt hus i en annan stad! Därför får ni nöjet att spendera en halvtimma med att skratta åt saker ni redan har skrattat åt en gång tidigare. Tack för att ni lyssnar, och tack för att ni finns! Musik: "Wagon Wheel", Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 creativecommons.org/licenses/by/3.0/

I dagens avsnitt snackar vi om Treo, roadtrips, vårt nya program och vår nya prenumerationstjänst som kommer snart. Men framför allt avhandlar vi det här med set, reps, volym och tonnage igen. Det är inte bara den totala vikten du lyfter som räknas. Vilka är för- eller nackdelarna med att högrepsa basövningarna sett till styrkeökning, återhämtning och teknik? Hålltider: 0.00 Treo, roadtrips, vårt nya program och vår nya prenumerationstjänst som kommer snart. 36:10 Det är inte bara tonnaget som räknas. Vad blir skillnaden i att göra till exempel 20:or mot 8:or om den totala volymen blir densamma när du räknar ihop dina lyfta kilon? Vi snackar styrkeökning, återhämtning och teknik. Idag är sista dagen med vår rabatt hos TheNapLab - med koden STYRKEBYRÅN15 får du 15 procents rabatt på existerande pris i deras shop. Check it out!

*VOLYMEN ÄR NU FIXAD SRY*Shoo!I avsnitt 1 (ett) av VBDFR pratade vi säkert en timme om A$AP Rocky. Det var nog ett drygt decennium sen dess och vi har antagligen inte prata om honom sen dess. Men nu göra han comeback som ämne i podden!Gäst: DN Kulturs A$AP Rocky-korrespondent Mohamed Yussuf samt med via telefon: Kristian Icho från Dopest.se.Ha det ok.Whatever?! xoxoLänk: A$AP Rocky-taggen på DN.Länk: Dopest.se - A$AP Rocky rättegången.Sånger från avsnittet:A$AP Rocky - PesoA$AP Rocky - GoldieSponsra oss på Patreon om ni vill. Ni betalar 1$ eller mer när vi släpper ett avsnitt. Patreon.com/vbdfrHär är alla sånger från alla avsnitt på samma Spotify-spellista.

I dagens podd snackar vi vad det krävs för att nå toppen inom cykling. Trainingpeaks har publicerat en artikel från Will Barta och hans Coach Nate Wilson där man får följa deras arbete från junioråldern genom U23 åren fram till att Will fick ett World Tour kontrakt för Team CCC inför 2019. Och genom att Will tränat med effekt i stort sett sen junioråldern finns mycket intressant data. De berättar tillsammans en väldigt beskrivande historia av hans utvecklingskurva som går uppåt men långt ifrån spikrakt. Förmågan att förändra träning för att fortsätta utvecklas och tackla motgångar. Jag rekommenderar er verkligen att läsa denna artikel i sin helhet. Men nedan så kommer jag ta upp några specifika parametrar av Wills träning och hur de jobbade för att han skulle kunna ta steget upp till World Tour.   Vi hinner också med ett gäng lyssnarfrågor.   Tidsschema: 00:56 Vad ska vi prata om? 03:40 Kravprofil för U23 cyklister som vill nå världseliten 07:30 “Tired 20” 10:15 4h på 4W/kg utan pulsdrift 12:52 Volym på träningen under vintern 13:40 Peak power sent in loppet 15:08 Will Bartas träningsplanering, 3 årsperiod 22:17 Wills “Tired 20” 26:00 Hur träningen påverkas av ens sports kravprofil 27:45 Tired 20 x 3 31:20 Summering   Lyssnarfrågor: 37:02 Extrema resultat för 37 åringsstudien avsnitt 180, Vo2max vs tröskelresultat?   39:50 Hjälper ett högt proteinintag att påskynda uppbyggnad av senor och ligament? Kan det vara skadeförebyggande? 42:15 Extrema resultat för 37 åringsstudien avsnitt 180, mycket högintensivt under viloveckor? 45:55 Dagens totala proteinintag är viktigaste va? Eller spelar det någon roll när under dagen jag får i mig proteinet? 49:54 Viktnedgång ej ju ej linjär. Tex. väger mer efter helgen då jag tränat mycket, varför blir det såhär?        Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Denna veckan kommer det av lite olika skäl inte ut ett färskt avsnitt av podden - i stället presenterar vi volym 2 av Arkivrundan! Det här avsnittet är fullspäckat med vad jag vill påstå är klassiska ERH-bitar, allt från Tacoeffekten, till när Jesus kastar sten och får Johan att storkna av skratt! Håll till godo, så är vi tillbaka med nya historier snart! Puss och kram! Musik: "Wagon Wheel", Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 creativecommons.org/licenses/by/3.0/

I det fyrtiosjätte avsnittet av podcasten ”Maratonlabbet” pratar vi om löpvolym. Vilken roll spelar antalet löpta mil i veckan? Hur ökar man sin volym på ett skonsamt sätt och hur mycket bättre kan man bli bara genom att springa till och från jobbet några gånger i veckan? Det är några av frågorna vi försöker besvara i detta avsnitt. Till vår hjälp har vi Marcus ”Maramackan” Nilsson, författare och löpcoach.

Så vet du att du har progression i din träning - volym Har du koll på hur du tränar och hur mkt du lyfter? Här kommer några tips för att du ska lära dig mer om hur ett träningsprogram funkar, det vill säga hur du vet att du ökar: Det kommer inte gå framåt med vikterna, alltid. Alla har olika kroppar och behöver olika volym för resultat. Vissa tränar för lite, vissa för mycket. Ett sätt att ta reda på det är att skriva ner antal kg du lyfter. Det kallas ofta för din totala volym - ta antal set gånger antal reps gånger antal kg. Räkna och se vecka för vecka. Olika typer av progression: Linjär där belastning ökar- du ökar antal kg varje vecka Linjär där set ökar Linjär där reps ökar Veckovis undulerande med ökning av både reps och belastning. Exempel från Bli en beefcake 3-split: Vecka 1 böj 5x5 på 60 kg = 1500 kg. Vecka 2 6x4 på 65kg = 1560 kg Vecka 3 7x4 på 65 = 1820kg Vecka 4 9x3 på 70 = 1890kg Du tränar både på att bli BÄTTRE på dina lyft och du adderar volym vecka för vecka. Nästa gång du kommer till 5x5 gör du kanske dem på 62.5 kg eller 65 kg. Se också över din vardag och vad du kan påverka i den för bättre resultat. Kost. Äter du tillräckligt med energi, protein, för att få resultat. Sover du bra? Stress? Har du kvalitet i dina pass?  Spana in vår bok Rumpboken - få en stark och stabil röv som drar tunga mark och pallar livet! Poddradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg. Missa inte Styrkebyråns nyhetsbrev innan de kommer, anmäl dig här.

Kontakt: ivajuntan@gmail.com    -Musik: Blind Love Dub by Jeris (c) copyright 2017 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/VJ_Memes/55416 Ft: Kara Square (mindmapthat)     - Dagens huvudartikel: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29789983    - Och den där andra bra reviewen: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30540968    - Och så den om fluid creep: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5924672/#!po=66.9231

Snart kör vi igång, ladda kaffekokaren! 20 november har vi premiär Malin Helenius & Karin Lundström

Det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk, säger vissa forskare. Elin Grelsson Almestad funderar på hur nationalspråksideologin fungerar i ett modernt land. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Så löd rubriken till de förslag som Socialdemokraterna la fram i april 2018. Samtliga förslag som rörde behovet av att stärka svenskkunskaper, och avkräva dem, hos nyanlända till Sverige. Under sommaren 2018 la Moderaterna liknande förslag om språkkrav och Socialdemokraterna tillsatte en i raden av alla utredningar kring SFI-utbildningen som gjorts de senaste decennierna. Decennier då språkkunskaper och medborgarskap diskuterats flitigt. Kunskaper i svenska är centralt för deltagandet i det svenska samhället och för att komma ut i arbetslivet. Det är samtliga inblandade i diskussionen ense om. Men är det verkligen självklart att alla i ett land måste kunna majoritetsspråket? Stämmer det med dagens verklighet? Vad spelar egentligen, det tidigare så kallade, nationalspråket för roll idag? I sin bok "Språkpolitik" från 2018 berättar Olle Josephson om hur idén om ett nationalspråk växte fram. Tanken på ett gemensamt språk för alla medborgare inom en stat, den så kallade nationalspråksideologin, genomsyrar Europas historia sedan renässansen, som innebar ett genombrott för folkspråken då de protestantiska reformatorerna översatte Bibeln till folkspråk och Dante lyfte fram italienskan framför latinet. Men det var genom Franska revolutionen och upplysningen som den demokratiska tanken om ett gemensamt medborgarspråk verkligen fick genomslag. Upplysningsfilosoferna argumenterade för det rationella i ett gemensamt och precist språk att använda för att styra staten. Nationalspråksideologin har sedan dess framhållits av såväl John Stuart Mill som Marx och Engels och i grunden finns en demokratisk idé; landet ska styras av folket och för att genomföra den uppgiften behöver folket ett gemensamt språk. I praktiken har nationalspråksideologin varit betydligt svårare att genomföra. Det vi kallar svenska eller för den delen italienska, tjeckiska eller nygrekiska är ju i själva verket resultatet av århundraden av standardiseringsarbete, korrekthetsdebatt, dialektstrider och språkvårdande institutioner där folkspråk, talspråk, dialekter och språkliga varieteter kompromissats, blandats eller strukit på foten för att skapa ett standardiserat skriftspråk. om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Nationalspråket har med andra ord alltid haft en dubbel natur; å ena sidan ett demokratiskt medborgarspråk för att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och göra sin röst hörd, å andra sidan ett disciplineringsinstrument gentemot dialekt- och minoritetsspråkstalare. Arbetet med att skapa nationalspråk har inneburit att språkliga och kulturella minoriteter osynliggjorts och förtryckts, både i Sverige och andra delar av Europa. Under 1900-talet växte därför kampen för språkliga rättigheter och idén om rätten till sitt modersmål och minoritetsspråk fick fäste i språkpolitiken. Inte minst i Sverige, som bland annat tidigt var ute med modersmålsundervisning, med en forskningsunderstödd övertygelse om att flerspråkighet är bra för den kognitiva utvecklingen och underlättar inlärningen även i andra ämnen. Såväl forskare som politiker är alltså ense om att flerspråkighet är positivt, inte bara i Sverige utan numera på många håll i världen. Men själva tanken om ett gemensamt nationalspråk utmanas ändå sällan, trots att världen förändrats och våra möjligheter med omvärlden ser helt annorlunda ut idag än när idén om och behovet av nationalspråk uppkom. Så kallad diglossi är vanligt, det vill säga där olika former av ett språk eller olika språk används i skilda situationer. Exempelvis är engelskan idag det dominerande språket inom viss forskning och vissa yrkesgrupper. Likaså är parallellspråklighet, att flera språk kan användas inom samma domän, vanligt förekommande på till exempel arbetsplatser där både svenska, engelska och kanske även fler språk såsom tyska används. En enkät från 2010 med närmare 100 svenska ingenjörer vid nio stora företag rapporterade att 75 procent uppgav sig skriva på engelska ett par gånger i veckan eller mer. Vi lever idag, ofrånkomligen, i ett mångspråkigt samhälle. Lägg därtill de modersmål och språk som talas i Sverige genom migration och myllan av språk växer rejält. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer Den danske språkforskaren Jens Normann Jørgensen studerade under tjugo års tid danskar med turkiskfödda föräldrar. När projektet inleddes refererade de inblandade forskarna till olika språk i sina analyser, men fann det föga fruktbart tillslut. Det var helt enkelt omöjligt att säga om informanterna skrev och talade med varandra på danska, turkiska eller engelska. Huvudsaken var att de gjorde sig förstådda. Utifrån detta drog Normann Jørgensen slutsatsen att vi i stället för att tala om olika språk borde tala om språkliga element; element som får sin betydelse beroende på vilka värden, platser och talare som de associeras med. Han menade att begrepp som danska och svenska är en abstraktion, det går inte att dra en exakt gräns för var språket börjar och slutar. Även den belgiska språksociologen Jan Blommaert argumenterar för att det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk. Genom globalisering och inte minst nya medier och kommunikationsvägar har den språkliga förändringen accelererat och språken börjat influera varandra i en takt som gör att vi måste börja se på språk på ett annat sätt. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer. Hur vi ser på dessa resurser skiljer sig åt i tid och rum. Användningen av arabiska signalerade på 1950-talet lärdom, medan det idag snarare signalerar eller indexerar, som är det begrepp som Blommaert använder flykting. Användningen av engelska indexerar olika saker beroende på om det exempelvis används av en forskare som håller en föreläsning eller en charterresenär som beställer drinkar. Men om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Christopher Stroud, professor i transnationell flerspråkighet vid Stockholms universitet, har lanserat begreppet språkligt medborgarskap. Byggt på erfarenheter från Sydafrika och Moçambique, föreslår han att de som bor i ett land ska ges tillgång till sådana språkliga resurser att de kan hävda sig som medborgare och inte marginaliseras av språkliga skäl. Det kan betyda både nationalspråk, modersmål och/eller engelska. Poängen är att enskilda individer inte längre ska förknippas med ett särskilt språk utan ges tillgång till de språkliga resurser som krävs för dem. Strouds begrepp ligger långt ifrån den realpolitiska retoriken, men desto mindre långt ifrån verkligheten där språkgemenskaper uppstår på andra språk än nationalspråk, samhällsinformation finns tillgänglig på flera språk och tolkar används inom de områden där det behövs. Frågan inför den framtida språkpolitiken rör därför kanske snarare hur vi ska hitta ett sätt att organisera utbildningsväsende, stat och myndigheter utan ett självklart nationalspråk, än hur vi ska få alla att tala det. Elin Grelsson Almestad, författare   Litteratur Jan Blommaert: The Sociolinguistics of Globalization. Cambridge University Press, 2010. Fatima Grönblad: Gott och blandat. Språktidningen, augusti 2012. Olle Josephson: Språkpolitik. Morfem, 2018. Jens Normann Jørgensen : Polylingual Languaging Around and Among Children and Adolescents i International Journal of Multilingualism. Volym 5, 2008. Christopher Stroud: Linguistic Messianism: Multilingualism in Mozambique i Sociolinguistics in African Context: Perspectives and Challenges (red.AugustinEmmanuel Ebongue,Ellen Hurst,Springer). Springer, 2017.

Dags igen! Volym 34 bjuder på skitsnack om Justin TImberlake, obegripliga comebacks på Berghain, svensk hiphop, år 2017-topplistor, festivalsommaren 2018 och mycket mer! Mycket nöje, nu kör vi 2018. mvh Grabbofonen

Spanskalektioner, träningsschema, motivation, löpstegssnack och mycket mer. I veckans avsnitt blir det spretigt värre när vi får höra om spanska bilolyckor, ofrivilliga tävlingar, hur man sätter ett bra träningsmål och varför vår omslagsbild är ett berg med kaviar på sig. Mycket nöje! #flerhinderåtfolket

I dagens avsnitt dyker vi ner i hur du bibehåller formen även när motivationen tryter. Ibland är det inte alltid så kul att hålla igång all målinriktad träning. Kanske är ditt mål för säsongen avklarat eller är du kanske rent av en solskensidrottare? Huvudområden - The Basics, vad ger träningseffekt? - Volym, frekvens och intensitet - Vad du inte ska göra! - Deload efter säsongen  - Summering   Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

Martin vill byta till större lägenhet men kommer han att få det? Det har nämligen kommit klagomål.

I det svåra femtionde avsnittet tar vi upp om man kan bli stor och stark med lätta vikter, om vegetarianism är kopplat till depression och om vi borde leva som på stenåldern. Medverkar i panelen gör som vanligt Jenny Ågren, Caroline Mellberg, Wille Valkeaoja & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:19 briljant introduktion 01:40 lätta vs tunga vikter för styrka och muskelbygge 19:00 vegetariansk/vegansk kost och koppling till depression 34:08 kirurg rekommenderar stenålderskost 44:15 avslut och skamlös reklam för t-shirt Följ gärna Tyngre Rubriker på instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

I veckans avsnitt ger vi er tre träningspass för att bygga volym på baksidan av kroppen. Kanske vill du fokusera lite extra på baksidan ett tag, eller bara addera lite inspiration till din övriga träning. Träningspassen finns i sin helhet i vårt nyhetsbrev. Missa inte Styrkebyråns nyhetsbrev innan de kommer, anmäl dig här. Podradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg, personliga tränare och kommunikatörer.

(Det kom till vår kännedom att avsnittet först laddades upp med något för låg volym, därför drog vi upp den lite – hör gärna av er med respons). Efter haveriet av avsnitt 25, där inspelningen försvann någonstans i en bil mellan Sundsvall och Gävle, tog GIF-podden nya tag och bjöd in en spelare som kanske … Fortsätt läsa Avsnitt 25 – gästavsnitt: Eric Larsson (med lite högre volym) Inlägget Avsnitt 25 – gästavsnitt: Eric Larsson (med lite högre volym) dök först upp på GIF-podden.

Vi fuldansar in våren med detta det 87:e gosiga avsnittet. Maj är här! Visste du förresten att Charlotte Kalla är född just 1987? Bara en sån sak. Hettan flyttar in på våra listor när vi kikar på vilka filmer det finns att bränna sig på. Fler än man tror! Vi sticker också till Dublin och kollar in livet som tonåring i mitten på 80-talet, en träff som minst sagt berör! Berör världsrymden lika mycket när det är dags att hälsa på gamängerna som vaktar galaxen? Volym 2 är ju här och vi är där. Alla kanske är där? Men varför är Kurt Russell där??   Boxhandskar på igen när gamla godingen Braveheart hamnar skottlinjen. En av oss spottar och fräser och gnäller och den andre njuter av Melans hockeyfrilla. Och svärd. Och vrål. Och fingerfärg i nyllet. Vilken holmgång! Bring it on! Lägg till detta ännu en filmroulette, en provocerande (?) spaning...och lite sedvanligt allmänt svammel...tja då är ju nästan allt som vanligt. Förutom att det är Maj då. Skriv till oss! Vi svarar dygnet runt (vi lovar) på film@sofpodden.se Freeedom!!!   p.s. Köp en mugg! Du räddar världen. Vi lovar det också.

Äntligen är vi tillbaka i etern igen och det känns underbart! Vi "resumérar" hösten och berättar om både toppar och dalar. I vanlig ordning är det en härlig blandning av djup och yta - både mer och mindre intimt. Så varmt välkommen in i 2017 års första avsnitt i en salig ämnesmix av kroppsbehåring, äkta makar, pinsamma sanningar och för små raffset. Nu kör vi! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martin Sköld ger sina tips kring hur du gör din organisation mer lönsam genom att tänka både volym och variation i erbjudandet. Han liknar det vid att bygga med lego – vilka är era viktigaste "legobitar”? Denna podcast är en del av SSE Executive Educations satsning "Vinterpratare 2016”, där erkända forskare och inspiratörer delar med sig av handfasta tips, råd och slutsatser för viktiga ledarskapsutmaningar 2017.

Vi stiftar bekantskap med Lisa Carver, Tommie löser den politiska krisen, Maja blir starstruck, Johannes berättar om gruppsexorgier på bokmässan. Vi möter Bruce Springsteen och Jon Spencer. Jan Gradvall håller ett försvarstal för covers.

Vad fan är det som händer nu?

Bunkern sammanträder någonstans i det svenska mellanrummet. Några gulnade nummer av den utdöda musiktidningen ska diskuteras. Men det pratas hellre om ponchon (ett ”varför-inte-plagg”), amerikansk oförmåga till avslappnad nakenhet, stormöten som leder till redaktionella Radiohead-policies, waterboardningen av Mos Def och viktiga band som man MÅSTE förstå.

Bunkergänget är inlåsta i Majas sommarstuga. Vi snackar John Holm, rädslan att bli gammal och vrede. Maja upptäcker digital hardcore, Tommie dissar Morrissey, Johannes snackar skit om DN Kultur.

Vi ger oss ut på en resa, i fysisk bemärkelse. Nu pruttar vi fram genom Sverige i Majas naturgasbil. Vi pratar rock, Maja minns ett slagsmål, Johannes har förvandlats till Ulf och Tommie förlikas med Gradvall. Pop har gått vidare, men vad har bunkergänget pysslat med?

I det här avsnittet av Träningspodden berättar Lovisa om sin nya höstpakt och hur hon nu tänker börja fördela och spendera sin lediga tid under vardagarna. Jessica berättar också om sina vardags-prioriteringar, vad är det egentligen för sysselsättning hon aldrig tänker prioritera bort? Dessutom: Varför känner sig Lovisa som en maskin, stämmer det att man kan bli tjockare av att träna för mycket när man blir äldre, hur viktigt är det att räkna kalorier och vad menar Lovisa när hon säger att hon motiveras av volym? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Poddens avsnitt nr. 137 (!). Efter att ha kört över de regerande mästarna på Anfield, besökte Liverpool Chelsea på Stamford Bridge. Panelen diskuterar varför allt stämde överens så bra, Hendersons superstrut och det stabila försvaret. Dessutom snackas det upp inför matcher mot Derby och Hull.

Här kan du lyssna på hela söndagens Dilemma i efterhand.