Podcasts about i sommar

I Sommar i P1 2004 så frågade Ingmar Bergman lyssnarna varifrån musiken kommer. Läkaren och evolutionsbiologen Matz Larsson har söker efter svaret i hav och på land. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä börjar i livmodern. Hjärnan formas av tidiga sinnesintryck. Nyfödda minns till exempel doften av sitt fostervatten. Det mamman ätit påverkar spädbarnets smakpreferenser. Mammans röst avlyssnas och gör liknande avtryck. När Ingmar Bergman ställt sin fråga strömmade svaren från lyssnarna in. Några lästes också upp i radio. Barnläkaren Stellan Håkansson gav uttryck för det som många tror, att det är ljuden från urmoderns hjärtslag och andetag som är musikens ursprung. Moderns hjärtslag hörs ungefär 27 miljoner gånger under en graviditet, så det är en tilltalande hypotes, men den har brister. Vår närmaste släkting schimpansen är totalt omusikalisk trots ett hjärta som låter precis som vårt. Något som däremot skiljer oss från aporna är vår tvåbenta gångstil. Schimpansen kan gå på två ben men gör det väldigt sällan. De rör sig på andra vis. Deras knog-gång och trädklättring skapar svagare, ojämna rytmer. Hjärtljud stimulerar ett enda sinne hörseln. Men när mamman går stimuleras inte bara fostrets hörsel utan även balans, känsel och ledsinne det som läser av ledens läge. Böj och sträck, böj och sträck, gung, gung, allt synkroniserat med mammans steg! Med andra ord: När vi låg i magen fick vi alla en rejäl grundkurs i dans. Rytmen var kring 120 slag per minut, människans normala gångtakt. Samma takt är vanlig i pop, jazz, folkmusik, klassisk, ja all musik. Hjärtat slår cirka 70 gånger per minut långsammare än nästan all musik. Frågan om musikens uppkomst gäckade även Darwin, som hade svårt att se dess evolutionära nytta. Han syftade förstås bara på den allra, allra första musiken. Franz Liszt förförde kvinnor, Beethoven fick floriner, Stickan Andersson och ABBA blev ordentligt rika. Men hur uppstod musik, innan det fanns instrument, noter, konsertlokaler? Den allra första musiken. Visst, musik stimulerar dopaminutsöndring, gör oss nöjda, men ren och skär njutning skapar inte evolutionära fördelar. Vi behöver en hypotes för hur rytmkänsla tog plats och kunde bevaras i vårt DNA. Låt oss blicka ner i havet. (Det var där grunden till vår hjärna anlades.) Vi härstammar från fiskar och i fiskstim synkar individerna, deltar liksom i en ändlös dans. Simma fel och du blir uppäten. Lurar dansen rovfiskens öga? Förmodligen, men rovfisken har ett ännu viktigare sinnesorgan sidolinjen! En ensam mört skapar vattenrörelser, akustiska signaler när den simmar. Den hamnar som mitt i en darttavla - för gäddan. Gäddan känner mörtens rörelser med sin sidolinje hugger.  En klokare mört simmar in i ett stim synkade rörelser, många individers signaler överlappar. Komplicerat för gäddan. Mörten gömmer sig i kollektivet. Fiskar som synkade överlevde, de klumpiga blev hajmat. I vattnet lönade det sig att vara synkroniserad. Några ryggradsdjur, tog sig upp på land. Synk-förmåga fanns kvar i DNA men mattades av, eller försvann hos arter där synkroni inte gav ökad överlevnad. På samma vis som ögonfärg, kroppslängd lagras i DNA, kan ett beteende som rytmkänsla, förmågan att synka, lagras i generna. Vår grupp, primaterna etablerade sig i trädkronorna. Prasslande löv, knakande grenar gjorde det svårt och onödigt att synka med grannens rörelser. Rytmkänsla fyllde ingen större funktion, tynade bort, men kunde kanske väckas till liv? Genom evolutionen utvecklades olika primater. Vår närmaste släkting schimpansen gick på fyra ben, eller bland prasslande löv, oregelbundna grenar. Sånt skapar inga förutsägbara ljud. Men våra föregångare blev tvåbenta. Vår tvåbenta gång ger rytmiska förutsägbara rörelseljud. Forskning visar att på plan mark brukar människan gå i förutsägbar, jämn takt, nästan likt en metronom. Ett promenerande par av samma längd har en stor tendens att hamna i takt, att synka stegen. En gängse förklaring är att beteendet skapar samhörighetskänsla. Mindre omtalat är att synkade steg faktiskt ger akustiska fördelar. I farlig terräng kan det vara nog så viktigt. Människor samordnar sina steg omedvetet på något vis känns det bra. Dopaminutsöndring i hjärnans belöningssystem kan vara nyckeln. Men ren och skär njutning räcker inte. Ökad överlevnad måste till. Och synkroniserade steg skapar ju korta intervall av tystnad mellan stegen. Bara bråkdelar av en sekund men det kan räcka för att upptäcka en fiende eller en sabeltandad tiger. Dessutom, om fotstegen är likartade lyckas vår hjärna gruppera ihop dem, särskilja dem från andra ljud. Ett par som går i takt lyssnar bättre. Uthålligt lyssnande och rytmisk gång kunde öka chansen att överleva. Under årmiljoner kan evolutionen på detta sätt ha selekterat fram rytmiska individer - sådana egenskaper som synkroniserade rörelser, nyfikna öron och rytmkänsla har fått en allt starkare ställning i vårt DNA. Om synkade rörelseljud (fotsteg) kan skapa dopaminfrisättning blir en tänkbar effekt: synkade rörelseljud kan alstra välbehag även i säker omgivning.  I så fall var vår hjärna som klippt och skuren för musik när tidig sådan - så kallad protomusik första gången kittlade våra sinnen. Hur gick det till? Låt mig gissa! Jag anar en grupp runt en lägereld, hör fötter som stampar, händer som klappar, taktfasta tjut, någon dunkar på en trädstam. Det sker i takt och dopaminet flödar. Steget till dans och musik var kanske kort? Säger bara gånglåt, marsch, allegro, foxtrot och step. Musiken gav sammanhållning, lust och glädje, blev en omistlig del av vår kultur. End of story? Nej, en essä om fötter och musik kräver nog en fot-not eller två. Fotnot 1: Vem var den främsta musikern? Bach, Mozart, Beethoven? Listan kan diskuteras men inte blir det många nutida musiker. Varför? Förr fanns varken tåg, spårvagn, bil, buss eller cykel. Nästan alla, även gravida fick ta apostlahästarna. Johan Sebastian, Amadeus och Ludvig fick därmed en rejäl grundkurs. Fotnot 2: Rullar Bergman runt i sin grav på Fårö om han hör detta? Beethovens femma från fiskstim och fotsteg! Eller kan eko av förfäders fötter ge musiken nya dimensioner? Matz Larsson, läkare och evolutionsbiolog Referenser Populärvetenskapliga artiklar med anknytning till essän  https://www.thenakedscientists.com/articles/science-features/music-my-ears-how-language-evolved  https://www.thenakedscientists.com/articles/science-features/why-do-birds-flock-and-fish-shoal Vetenskapliga artiklar Larsson M, Richter J, Ravignani A. Bipedal Steps in the Development of Rhythmic Behavior in Humans. Music & Science. January 2019. doi:10.1177/2059204319892617 Larsson, M. (2014). Self-generated sounds of locomotion and ventilation and the evolution of human rhythmic abilities. Animal Cognition, 17, 114. doi:10.1007/s10071-013-0678-z Larsson, M. (2009). Possible functions of the octavolateralis system in fish schooling. Fish and Fisheries, 10, 344355. Larsson, M. (2012b). Why do fish school? Current Zoology, 58, 116128. Larsson, M. (2012a). Incidental sounds of locomotion in animal cognition. Animal Cognition, 15, 113. doi:10.1007/s10071- 011-0433-2 Larsson, M., & Abbott, B. W. (2018). Is the capacity for vocal learning in vertebrates rooted in fish schooling behavior? Evolutionary Biology, 45, 359373. doi:10.1007/s11692-018-9457-8 Larsson, M., Ekstrom, S. R., & Ranjbar, P. (2015). Effects of sounds of locomotion on speech perception. Noise Health, 17, 227232. doi:10.4103/1463-1741.160711 Meehan A., Abbot B, Larsson M, Movement is the Song of the Body: Reflections on the Evolution of Rhythm and Music and its Possible Significance for the Treatment of Parkinsons Disease, Evolutionary Studies in Imaginative Culture DOI: 10.26613/esic/1.2.49

«Hadde fattern levd ville han ikkje trudd det han høyrde. At eg prata så mykje om han.» I Sommar i P2 fortel Linda Eide om fattern, sommaren 1973 og ei reise til den franske rivieraen.

Världskänd DJ och en av Sveriges mest framgångsrika musikproducenter. Om kärlek till musiken, kraven på att lyckas och om att förlora en nära vän. Jag bara skriker: sluta, vad har ni gjort? - När vi sitter vi i bilen vänder sig pappa mot mig och säger: Alessandro, jag tror inte Riccardo kommer klara sig. För första gången i mitt liv säger jag: Nej, pappa du har fel. Men jag visste också att min pappa alltid har rätt. Alessandro Lindbland, mer känd som Alesso, är en av Sveriges mest framgångsrika DJ:s och musikproducenter. I Sommar berättar han om hur det gick till den där gången då han förlorade sin bästa vän. Men också hur det var just den händelsen som fick honom att satsa allt på musiken och vad som händer när drömmar blir verklighet. - Jag vill signa dig sa Sebbe i telefonen. Jag stod på gatan när han ringde och jag minns att jag sa att jag lovar att leverera. Klumpen i magen och ångesten för min framtid lättade för första gången på länge och jag tänkte att jag kanske ändå skulle få det liv jag drömt om. Om Alessandro "Alesso" Lindblad DJ, musikproducent, 29 år. Född och uppvuxen i Stockholm, bosatt i Stockholm och Los Angeles. Debuterar som Sommarvärd. Världskänd DJ och en av våra nutida mest framgångsrika musikproducenter i Sverige, ligger bakom några av våra största internationella musikframgångar de senaste åren. Har skrivit flera internationella hitlåtar som Let me go, Remedy och Heroes (We could be) och har över en miljard strömningar på Spotify. Är just nu aktuell med låten Midnight tillsammans med Liam Payne från One Direction. Blev 2014 nominerad till en amerikansk Grammy för sin remix på låten If I Lose Myself av OneRepublic. Uppträder på några av världens största festivaler som Coachella, Creamfields, Ultra och Tomorrowland. Är delägare i en restaurang i Stockholm som 2019 tilldelades priset Årets Fast Casual. Mitt Sommar kommer att handla om de uppoffringar jag har gjort för att ta mig dit jag är idag. Min kärlek till musiken, pressen och kraven på att lyckas och alltid vara aktuell. Det eviga turnerandet, ensamheten som följer och natten då jag förlorade min bäste vän. Producent: Fredrik Zander

Eveline Jacobson är sjuksköterska inom intensivvården. I Sommar berättar hon hur det var att arbeta när coronapandemin bröt ut - och när vårdens inarbetade rutiner kastades omkull. Hon gör allt hon kan för patienterna Intensivvårdssjuksköterskan Eveline Jacobson tar oss med in på sin avdelning, så som den såg ut innan och under pandemin med Covid-19. Sjukhuset hade förberett med en ny avdelning inför att patienter med Covid-19 skulle komma dit. Det började med 1-2 patienter, sen gick det fort. Eveline beskriver: -Vi balanserade dessa sköra patienter, som ingen riktigt har facit på hur vi ska vårda, och vi hade kontroll. Men bara några dagar senare, såklart på en helg, så stormade det in en hel busslast patienter och det brakade loss. Fullständigt. Eveline beskriver hur personal som inte har jobbat med intensivvård tidigare blev nya kollegor, patienternas tillstånd, skyddsutrustningen, telefonsamtalen och känslan av att vara i krigstillstånd. Pandemin är inte över. Nya patienter kommer fortfarande in. Hon uppmanar alla att fortsätta följa rekommendationerna. -Genom att inte lyssna på rekommendationerna så gör ni att jag och mina kollegor i hela Sverige faktiskt jobbar röven av oss. Det är inte snällt. Vi måste hjälpas åt, avslutar Eveline Jacobson. Om Eveline Jacobson Specialistsjuksköterska, 37 år. Född och bosatt i Eskilstuna. Debuterar som Sommarvärd. Sjuksköterska som arbetat tolv år inom intensivvården och som hamnade mitt i stormen när coronapandemin drog in över Sörmland. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna byggdes nya avdelningar och det visade sig att vården av coronapatienter var något helt annat än hon varit med om tidigare. Menar att det inte är många som förstår vad intensivvård innebär. Är intresserad av det mesta i livet utom att laga mat och att byta sängkläder. I mitt Sommar vill jag ge en bild av hur stor ansträngning det var på intensiven. Hur mycket och på vilket sätt vårt arbete påverkades under de här värsta coronaveckorna i våras. Det är ingen klagosång utan en sann bild inifrån verkligheten. Producent: Malin Marcko

I den augneblinken ein unge kjem til verda, blir smertene skylt vekk. Marit Eikemo er forfattar, og har fødd den eine ungen etter den andre. Trass i all uroa rundt om i verda. Trur vi at vi blir sterkare med barnefødslar? At vi blir mindre sårbare? I Sommar i P2 fortel Eikemo om dei gongane ho har sett nytt liv til verda.

MENTAL TRÄNARE, FÖRFATTARE, FÖREDRAGSHÅLLARE, 42 år. Född i Sundsvall, uppväxt i Matfors, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Mentala tränaren Olof Röhlander tar avstamp i sin egen brist på talang när han i Sommar i P1 inspirerar och ger tips om hur vi ska tänka positivt. Det var som elitseriespelare i bordtennis Olof Röhlander först introducerades för mental träning. Framför allt genom tränaren Stellan Bengtssons ord om att våga satsa fullt ut, göra saker utan att kompromissa och att kämpa med det du har. I Sommar i P1 säger Olof Röhlander att det mest fascinerande med hans liv egentligen är bristen på talang. Att han aldrig haft bollkänslan, inte har naturliga anlag för att tala inför publik och saknar utstrålning och karisma som de som går genom rutan har. Ändå har han förverkligat sina drömmar om att bli en framgångsrik föreläsare och författare. Olof Röhlander talar i sitt Sommarprogram om begreppet njutarbete och ger sina tre främsta tips för en god mental hälsa. Framrutan ska vara större än backspegeln. Ska du älta, så älta bra saker. Lita inte på slumpen. En bra dag, ett fint resultat, en relation värd namnet, kommer sällan av sig självt. Gör upp en plan med ambitioner och riktlinjer.  Kosta på dig ett misstag då och då. Istället för att satsa på att vara bäst på allt, sänk ribban en aning och gå för good enough. Då lämnar du utrymme för acceptans och för misstag. Du behöver inte vara perfekt. Om Olof Röhlander Inspiratör aktuell med föreläsningen och boken OMSTART Konsten att bryta ihop och komma igen. Sex gånger utnämnd till Årets föreläsare/Årets talare. Huvudperson i SVT- dokumentären Talaren, om livet som handelsresande i drömmar. Föreläser om mental styrketräning, motivation, livs- och arbetsglädje. Förra boken hette Konsten att njuta av livet och ändå få saker gjorda. Utbildad till Licensierad Mental Tränare på Skandinaviska Ledarhögskolan i Örebro. Varit elitspelare i bordtennis, där året i Falkenberg med världsmästaren Stellan Bengtsson som tränare formade attityden till livet. Motto: Framrutan ska vara större än backspegeln. Producent: Karin af Klintberg

Noko av det viktigaste i verda for skribent og samfunnsdebattant Siri Heller er å ha kontakt med korleis maten ho et vert produsert. I Sommar i P2 fortel ho om korleis tida som budeie og erfaringa frå jordbruket førte til at ho slutta som vegetarianer. For alt det nysgjerrige og livlege livet på stølen ville ikkje eksistert utan kjøtetarar.

Göran är inte bara Tenor i toppklass, han driver även en Operalada i Vattnäs, Dalarna med sin fru Anna Larsson där de båda tar fram nyskrivna verk som spelas exklusivt för grannarna och världspressen. I Sommar spelar Eliasson rollen som Clark Olofsson i en uppsättning av Norrmalmstorgsdramat. Vi pratar musikaliska möten, konserter, Jussi, Toto, Dalhalla, att starta en egen agentur och mycket mer. Lyssna på Göran! /Martin Itunes: https://itunes.apple.com/us/podcast/jag-spelar-for-livet-musiker/id1164220985 Acast: www.acast.com/jagspelarforlivet Soundcloud: https://soundcloud.com/jagspelarforlivet/047-goran-eliasson-tenor Producent: Martin Frontman Andersson Signaturmelodi: The Ballroom Band - For the taste of her lips Övrig musik: Göran Eliasson - Caruso Göran Eliasson - Fix you Länk till musik & artister som nämns i programmet. Foto: Pressbild Tack till: Göran Eliasson, Martin Bianco, Hasse Lindén, Affe Tahmoury & Pelle Andersson. Följ oss: facebook.com/jagspelarforlivet Instagram.com/jagspelarforlivet @jagspelarforlivet www.acast.com/jagspelarforlivet #jagspelarforlivet #Podcast #vattnäs #göraneliasson #tenor #podcast

JOURNALIST, PROGRAMLEDARE, DEBATTÖR. Tufft, tydligt, trovärdigt det var ledorden för konsumentmagasinet Plus i SVT där Sverker Olofsson gjorde sig känd som energisk och drivande programledare under 23 år. I Sommar i P1 berättar han med karaktäristisk energi och fart om de saker som engagerar honom. Det lilla samhällets stora fördelar, varför han i tv aldrig sa ”välkommen, tack eller nåt annat sånt där tjafs”, om övriga Sveriges totala ointresse för stockholmarnas ”stora, dåligt fungerande rondell” (alltså Slussen) och om hur han började rida efter att ha passerat 50. Varför kallas statliga pengar i ett samhälle i Norrlands inland för bidrag medan samma pengar i huvudstaden kallas för utvecklingspengar?, undrar Sverker Olofsson i sitt Sommarprogram. Han uppmanar också lyssnaren att inte vara förändringsfientlig utan våga ta till sig av sådant som är nytt. "Säger du ja får du vara med", manar Sverker Olofsson och avslutar "att bli äldre är precis som att vara yngre. Vi vet bara lite mer". Om Sverker Olofsson Journalist, programledare, debattör, 68 år. Född och bosatt i Vännäsby utanför Umeå. Aktiv som klimatambassadör i Västerbotten för Länsstyrelsens arbete med kunskapsspridning för ett mer hållbart klimat. I 23 år slogs han för konsumenterna i tv-programmet Plus, med en soptunna som vapen. Lämnade serien 2010 för att göra Sverker rakt på, en serie intervjuer med makthavare. Promoverades 2005 till medicine hedersdoktor vid Umeå universitet. Har bland annat fått Lucas Bonniers Stora Journalistpris med motiveringen ”För att han aldrig ger sig”. Lärde sig att rida i 55-årsåldern och älskar att köra bil. Sverker Olofsson har varit Sommarvärd 1992. Producent: Peter Öberg

FOTBOLLSSPELARE. Helvetes jävla skit-VM! Så inleder Nilla Fischer sitt Sommarprogram. Fotbolls-VM i Kanada blev misslyckat för Sverige som inte vann en enda match. I Sommar i P1 berättar Nilla Fischer rakt, ärligt och osminkat om spelet bakom kulisserna. Det handlar om kramp, bristande ledarskap, migränanfall, tystnad och svinäcklig rödbetsjuice - som skulle öka syreupptagningsförmågan. Det handlar om uppväxten i Verum, hur hon spelade fotboll i pojklag tills hon var 12 år och om snedfördelade resurser. Inga ursäkter i världen kan motivera 425 gångers skillnad, säger Nilla Fischer i sitt Sommarprogram, om hur mycket mer pengar herrfotbollsklubbarna tjänar. Det handlar också om hat, rädslan för att bli gammal och om modet att öppet våga visa sin kärlek. Om Nilla Fischer Fotbollsspelare, 31 år. Född i Kristianstad, bosatt i Wolfsburg, Tyskland. Framgångsrik mittback i det svenska VM-laget i fotboll. Debuterade i landslaget som 16-åring. Omskolades från mittfältare till mittback när Pia Sundhage tog över som svensk förbundskapten. Vunnit SM-guld med Malmö och VM- och EM-brons med landslaget. Har gjort över 130 landskamper och 19 mål för Sverige. Vunnit Champions League, tyska cupen och blivit tysk ligamästare med Wolfsburg. Har också spelat i Kristianstad/Wä och Linköping. Årets back i Sverige 2013 och 2014. Utsedd till Årets Homo på QX-galan 2014. Producent: Karin Arbsjö

KOMIKER, PROGRAMLEDARE. Robin Paulsson debuterade som ståuppkomiker blott 17 år gammal. I Sommar i P1 får vi höra ljudupptagningen från det allra första framträdandet. Vi tas med in i ”Mellobubblan”, ringer Zlatan Ibrahimovi och får höra historien om när Robins pappa dömdes för bombhot mot engelska folket och drottningen. Som barn avskydde Robin Paulsson att prata inför folk. Han var livrädd för att de skulle skratta åt honom. Idag är det värsta tänkbara att de inte skrattar. Resan från ängsliga skolredovisningar i klassrummet i Åkarp till att vara programledare för Melodifestivalen inför miljonpublik, om hur det gick till när han som 21-åring fick en egen talkshow i SVT, om norska svärfar som alltid vill jämföra Zlatan och Petter Northug och om saker du inte bör säga när din fru föder barn. Om allt detta handlar Robin Paulssons Sommarprogram. Och om den inre rösten som hela tiden levererar komiska repliker – framför allt när det inte är läge att skämta. Om Robin Paulsson Komiker, programledare, 31 år. Uppväxt i Åkarp, bosatt i Malmö. Komiker som lovordades för sitt programledarskap för Melodifestivalen 2015 tillsammans med Sanna Nielsen. Egna talkshowen Robins har gått på SVT sedan 2006. Har varit programledare för Svenska Idrottsgalan två gånger och skrivit manus till tv-produktioner som Kvarteret Skatan. Debuterade som ståuppkomiker som 17-åring. Har kallats ”Sveriges svar på David Letterman” och blivit känd för sina imitationer av Zlatan Ibrahimovi. Har bara haft ett ”riktigt” jobb, men fick sparken efter sex av de åtta sommarjobbsveckorna på OnOff för att han var en så usel säljare. Producent: Anders Lenhoff

KONSTNÄR, SERIETECKNARE. Om bottenlös ledsamhet, ett nagellack som heter Trophy Wife, tecknandet som en livsnödvändig ventil och döden som ett vitt trästaket. Serietecknaren Nina Hemmingsson målar i sitt Sommarprogram en skarp och bitvis svart bild av sin verklighet.  ”Tanken har så kort väg från hjärnan, genom armen ut på pappret och under den korta tiden hinner jag inte bli smart”, så beskriver Nina Hemmingsson sin skaparprocess. Extra viktigt är det att fortsätta processen om den känns pinsam för då är man något viktigt på spåren. Hon beskriver hur hon som barn skapade sin estetiska världsbild där föremål laddades med känslor. Väntan blev ett naket träd, eld blev glädje, mamma var lika med en grön Volvo 240 och döden blev ett vitt trästaket. I Sommar i P1 berättar Nina Hemmingsson att hennes hem är fullt av ”bisarrt många pennor”. En nödvändighet för att i alla lägen kunna få tag i en penna när kroppen stelnat av sorg och svärta och behöver förlösas genom tecknandet. Om Nina Hemmingsson Konstnär, serietecknare, 43 år. Född i Uppsala, bosatt i Stockholm. Hennes serier beskrivs ofta som svartsynta, träffsäkra, lätt absurda och med klarsynta, dräpande repliker. Skriver oftast så kallade enrutingar, då serien endast är en ruta lång. Utbildad på Konstakademien i Trondheim och Wiks folkhögskola. Debuterade 2004 med albumet Hjälp! skrivet tillsammans med Sara Olausson. Har också gett ut album som Snyggast på festen, Så jävla normal och poesiboken Det var jag som kom hem till dig. Hennes serier har synts i tidningar som Galago, Arbetaren och Aftonbladet. Säger sig inte inspireras särskilt mycket av annan konst utan mer av modiga förhållningssätt. Har tilldelats Karin Boyes litterära pris och Svenska Serieakademins pris Adamsonstatyetten. Promenerar minst fem kilometer varje dag. Producent: Jenny Teleman

FÖRFATTARE. Det var inte meningen att min bokserie skulle ta så här lång tid, men livet kom i vägen. Liza Marklund öppnar sitt Sommarprogram med att påminna lyssnarna om hur oerhört länge sen det var 1997: Sverige var en stormakt i tennis, världen oroade sig för millenniebuggen (dvs att alla datorer skulle krascha) och internet var modemuppringt. 1997 var också året då Liza Marklund sa upp sig från sitt tv-jobb för att börja skriva böcker. I Sommar i P1 berättar hon om allt som gjorde att bokprojektet drog ut på tiden: vännen Anna Lindh som mördades, allt pratande som framgångsrikt romanskapande kräver, engagemang för Unicef och hotade kvinnor. Och dotterns cancer. Vi får också veta att det inte finns kriminalromaner i diktaturer, hur det är att leva under hot från näthatare, samt att det är svårt för en feminist att sälja böcker i Dayton, Ohio. Musikaliskt innehåller Liza Marklunds mer udda inslag som Sovjets nationalsång och Ultima Thule. Om Liza Marklund Författare, 52 år. Född och uppvuxen i Pålmark, Piteå, bosatt i Marbella och Stockholm. Har sålt 15 miljoner böcker på drygt 30 språk. Författarskapet handlar mycket om mordgåtor, men också om utsatta, misshandlade kvinnor och om jämställdhet. I sommar kommer den allra sista boken om journalisten Annika Bengtzon, som inte bara var en av Sveriges första kvinnliga huvudkaraktärer i krimgenren utan också lärt läsarna mycket om livet på en tidningsredaktion. Parallellt med författarskapet har hon också gjort sig känd som kontroversiell debattör. Liza Marklund har varit Sommarvärd 1999. Producent: Henrik Johnsson

Musiker Från sin egen studio, inrymd i en lada i Borlänge, berättar Gustaf Norén och Björn Dixgård från bandet Mando Diao om deras skiva Infruset, där bandet skapat musik av Gustaf Frödings dikter. Skivan mottogs först med ointresse av skivbolaget men har blivit en försäljningssuccé. I Sommar i P1 berättar de att skivan tillkom under en period av sorg efter beskedet att musikerkollegan och vännen Kristian Gidlund (som sommarpratade 30 juni 2013) drabbats av cancer. - Infruset blev aldrig en vanlig skiva. Den blev ett terapisamtal, en hjälpande hand ut ur ett tillstånd som förlamade oss, säger de i programmet. - Musik är Gud. Det är ingenting du kan äga eller sälja. Bara en känsla i dig. Kristian är fortfarande sjuk. Han kommer aldrig bli frisk. Nu nalkas hösten. Då är det vi som kommer behöva tröst. Då tackar vi vår Gud för att de sjunger för oss. Om Björn Dixgård och Gustaf Norén Utgör kärnan i popbandet Mando Diao. Släppte skivan Infruset 2012 där de tolkar Gustaf Frödings verk. Plattan fick fem plus av Aftonbladet, blev en försäljningssuccé och resulterade i en Grammis i kategorin Årets Folkmusik/visa. Har haft stora framgångar internationellt, framförallt i Japan och Tyskland. Mando Diao bildades i Borlänge och bandet albumdebuterade 2002 med plattan Bring’em in. Några av bandets mest välspelade radiosinglar är Mr. Moon och Dance with somebody. Har uppträtt i Conan O’Briens talkshow. Producent: Henrik Johnsson

FÖRFATTARE. Mobboffer-Sami. Kamp-Sami. Flykting-Sami. Asberger-Sami. Panik-Sami. Sami Said läser i Sommar i P1 ur sin dagbok som speglar olika delar av honom själv. Han avslöjar också sina svårigheter med att knyta an till andra människor. Han har blivid hyllad för sin romandebut Väldigt sällan fin. I Sommar i P1 fortsätter han sitt karakteristiska sätt att uttrycka sig när han läser delar ur sin egen, kanske bitvis fiktiva, dagbok. En del handlar om rädslan att definieras av andra. - Jag kan se det tydligt, hur frågan om tillhörighet har inplanterats i mig, berättar Sami Said i sitt Sommarprogram. Av förväntningar. Frågor. Det är min största och ständiga oro att mitt jag skapas av faktorer utanför mig själv, att mitt jag är upp till er. I Sommar i P1 berättar Sami Said också att barndomshemmet alltid stod öppet för flyktingar och nödställda och att hans rum och säng ofta lånades ut till någon annan. Något som den unge Sami tog som något helt naturligt och utan att bli nyfiken. - Kanske var det ett rikt inre liv som gjorde mig ointresserad av världen. Jag var min egen underhållning, säger Sami Said i sitt Sommarprogram. Om Sami Said Romandebuterade år 2012 med Väldigt sällan fin för vilken han tilldelades Katapultpriset och nominerades till Borås Tidnings Debutantpris. Boken möttes av stående ovationer bland recensenterna, och Aftonbladets skribent skrev: ”Det är en av de bästa svenska debuterna jag läst”. Läser dock själv inga recensioner. Började sitt författarskap då en lärare på mellanstadiet bad eleverna att skriva en berättelse varje vecka. ”Jag slutade aldrig”. Släppte i våras sin andra bok, Monomani. Ses oftast på biblioteket och har plöjt 150 böcker om Papa Nya Guinea. Drömmer om att göra leranimerad film. Producent: Elin Claeson

Operasångerska Kerstin Meyers karriär har tagit henne över hela världen och alla stora operahus. I Sommar i P1 berättar hon om sin musikaliska uppväxt där duettspel på cittra var familjeunderhållningen på kvällstid. Så småningom kom hon in på Musikhögskolan och hennes karriär fick en rivstart. - Jag sjöng närhelst jag blev ombedd, fick göra småroller på Kungliga Teatern och det blev så ofta att jag började känna mej som barn i huset, berättar Kerstin Meyer i sitt Sommarprogram. Karriären fortsatte via Operahögskolan och ut i världen.  Men sångarkarriären har också kantats av privata sorger. Sommaren 1961 omkom båda hennes föräldrar i en bilolycka men Kerstin Meyer var upptagen med föreställningar och fick inte veta vad som hänt förrän efter fyra dagar. -  Man hade undanhållit mig allvaret.  Om Kerstin Meyer En av vår tids främsta operasångerskor som uppträtt på alla stora scener som La Scala, Covent Garden och Parisoperan. Har varit anställd på operahusen både i Stockholm, Berlin, Buenos Aires och New York. Gjorde under våren bejublad comeback på Malmö Opera i rollen som Madame Armfeldt i musikalen Sommarnattens leende. Avslutade annars sin sångarkarriär 1988 efter att ha drabbats av stämbandscancer. Fick sitt stora genombrott på operan 1954 i Carmen. Var rektor för Operahögskolan i Stockholm 1984-1994. Utnämnd till hovsångerska, har fått professors namn av regeringen och bland hennes många utmärkelser finns också Brittiska Imperieorden. Producent: Tom Sandberg

Journalist, fotograf som gett ut boken 438 dagar Det är en fin dag att dö på så inleds journalisten Martin Schibbyes och fotografen Johan Perssons Sommar i P1. De satt tillsammans 438 dagar i etiopiskt fängelse efter att ha beskyllts för terrorism. I sitt Sommarprogram berättar de om tiden i fängelset, om dagen då de utsattes för skenavrättning och hur man blir sig själv igen efter att ha blivit fysiskt fri. - Varje morgon går jag mentalt tillbaka in i fängelset igen. Att komma hem. Att bli den Martin som min fru Linnea gifte sig med Martin-Martin och inte bara journalist-Martin är svårt, berättar Martin Schibbye, som är den som pratar i programmet. Johan Persson väljer musiken. I Sommar i P1 beskriver de förhållandena i det etiopiska fängelset och om hur fångarna, där flera andra också visade sig vara journalister, började kommunicera med varandra via hemliga brev gömda i tändsticksaskar och schampoflaskor. Under de tre första veckorna hålls Persson och Schibbye åtskilda innan de får dela cell. - Vi konstaterar att hellre tre år tillsammans i cellen än tre veckor själv. Vi började göra det här sommarprogrammet i huvudet. Vi levde på hoppet om att en dag få berätta. Om Martin Schibbye och Johan Persson Journalisterna blev kända som Etiopiensvenskarna efter att under en reportageresa i Ogadenprovinsen skjutits och tillfångatagits av etiopisk militär 30 juni 2011. I december samma år dömdes de med fabricerade bevis till elva års fängelse och inledde därefter en benådningsprocess. Efter att ha avtjänat 14 månader i det beryktade Kalityfängelset blev de frisläppta och kunde återvända till Sverige. Producent: Lars Truedsson

Konstnär Cecilia Edefalk är den nu levande, svenska, konstnär som säljer för högst summor. Redan vid sin första utställning 1988 såldes alla tavlorna innan utställningen öppnade. I Sommar i P1 berättar hon om hur uppmärksamheten och de höga priserna påverkat henne negativt. - Jag hade svårt att glädjas åt det, det blev ett krav istället. I programmet påpekar Edefalk också felaktigheter som står om henne i Nationalencyklopedin. Att hon utgår från sitt eget självporträtt, att hon jobbar med ”massmediernas och reklamens upprepningar” är helt felaktiga beskrivningar av hennes måleri menar hon. - Det förödande är att en felaktighet till sist blir en sanning om den upprepas tillräckligt många gånger, säger Edefalk i Sommar i P1. Jag kommer öppna en ny burk inom kort och då kommer det bli ett annat ljud i skällan. Dessutom avslöjar hon att hon för samtal med August Strindbergs ande.  - Han har haft åsikter om mitt måleri, mitt kärleksliv och min konst. Om Cecilia Edefalk En av Sveriges mest internationellt kända konstnärer. Beskrivs ofta som landets dyraste nu levande konstnär. Har skapat såväl tavlor som skulpturer, fotografi och videoverk – ofta med människor och natur som motiv. Började på Konstfack i Stockholm som 18-åring och hade sin första separatutställning i Malmö 1988. En av målningarna därifrån, Baby, såldes för 6,9 miljoner kronor 2010. Har ställt ut flera gånger USA, bland annat på prestigefyllda Gladstone Gallery i New York. Är väldigt svag för dans. Producent: Karsten Thurfjell

Dokumentärfilmare Det var första gången sedan 1951 som en svensk vann en Oscar i dokumentärfilmsklassen när Malik Bendjelloul och Searching for Sugar Man år 2013 tilldelades det finaste av filmpriser. I Sommar i P1 berättar Bendjelloul om den långa processen bakom filmen och hur nära det var att hela projektet lades ner. - När filmen var 90% klar, efter att jag suttit och klippt i tre år, sa plötsligt filmens huvudfinansiär att filmen var skit. Den "höll inte för de krav som ställs på filmer som ska upp på vita duken". Malik Bendjelloul berättar i programmet att han, i tron om att nya pengar var på ingång, hade använt alla sina sparpengar och dessutom börjat låna pengar av folk han kände för att finansiera filmen. Men när huvudfinansiären backade ur hamnade Bendjelloul i trubbel. - Jag satt på riktigt i skiten och insåg att det här var dödsstöten för projektet. Om Malik Bendjelloul Oscarsbelönad 2013 för sin dokumentärfilm Searching for Sugar Man, den första svenska dokumentärfilmen sedan 1951 som belönats med det finaste av priser. Filmen, som handlar om den amerikanske sångaren Sixto Rodriguez, har gjort succé världen över och sammanlagt vunnit ett 20-tal priser, däribland en Guldbagge. Bendjelloul har tidigare jobbat på Kobra på SVT. Har även varit barnskådespelare och gjorde rollen som Philip i filmen Ebba och Didrik 1990 som regisserades av hans morbror Peter Schildt. - Mitt sommarprogram handlar om sammanträffanden, simbassänger, smörpapper och om vad man ska göra för att inte behöva elda upp alla sina pengar. Malik Bendjelloul levde 1977-2014. Producent: Johar Bendjelloul

Före detta förbundskapten i fotboll Lars Lagerbäck tar i Sommar i P1 med lyssnaren bakom kulisserna. Oväntade gruppövningar, verbala avrättningar och så den gången då upprörda fans försökte välta hans bil. Som svensk förbundskapten var Lars Lagerbäck med och kvalificerade Sverige till fem raka slutspel. Han har sedan dess också varit förbundskapten i Nigeria och är det nu på Island.  I Sommar i P1 berättar han om kända och okända situationer sett inifrån landslagets perspektiv. Som till exempel den gången då tränarkollegan Tommy Söderberg engagerade en körledare som hemlig gäst under en landslagssamling. - Då trodde jag Tommy hade gått över gränsen och Pontus Kåmark sa efteråt att han var övertygad om att det var dolda kameran, berättar Lagerbäck i Sommar i P1. Under sin tid som förbundskapten i Nigeria ifrågasatte Lagerbäck det boende som var bokat för landslaget under VM i Sydafrika. Men förbundet stod på sig. Det var först när en engelsk tabloid gjorde ett stort uppslag där Englands träningsanläggning betygsattes som VMs bästa och Nigerias som den sämsta som förbundet reagerade. - Sportministerns påföljande verbala avrättning av presidenten är den tuffaste jag upplevt. Tack vare deras känslighet för att förlora ansiktet fick vi en ny och mycket bra camp utanför Durban. Om Lars Lagerbäck Sveriges genom tiderna mest framgångsrika förbundskapten i fotboll som år 2000 - 2009 var med och kvalificerade det svenska landslaget till fem raka slutspel. Har därefter varit förbundskapten i Nigeria under en intensiv och stormig period och är det nu på Island. Under tiden som svensk förbundskapten ansågs han ibland vara tillknäppt och butter och utsågs av några journalister till ”Sveriges tråkigaste person”. Numera tillhör han själv journalistkåren i sin roll som uppskattad och frispråkig expertkommentator på tv. Röjer gärna skog på föräldragården i Medelpad. Producent: Martin Marhlo

Universitetslärare i vetenskapshistoria och barnbarn till Tetra Paks grundare Ruben Rausing Behandlingshem och överdoser. Daglig ångest och nattliga samtal. I Sommar i P1 berättar Lisbet Rausing för första gången om familjens stora sorg, missbruksproblemen som ledde till svägerskans död och som blev en världsnyhet. - Medan vi tröstade familjen, stod kvällstidningarna på pass utanför sommarstugan. Medan vi förberedde begravningen, klistrade de upp oss på löpsedlarna. Och medan vi sökte frid, körde journalisterna efter oss. Sorgen är svårare att hantera, om den av kvällspressen görs till ett folknöje, berättar hon i Sommar i P1. Om Lisbet Rausing Tillhör Tetra Pak-familjen som sedan 70 år är en av de mest inflytelserika inom Sveriges näringsliv. Har en aktiv del i förvaltandet av sin del av släktens förmögenhet och har startat Ingleby, ett globalt jordbruks- och skogsbruksföretag. Tillsammans med sin man Peter Baldwin har hon donerat cirka två och en halv miljard kronor till välgörenhet, primärt för att skydda fragila naturmiljöer och försvinnande kulturarv. Har doktorerat vid Harvard i ämnet Carl von Linnés tankevärld. På samma universitet undervisade hon i åtta år som docent och lektor i vetenskapshistoria. Producent: Kersti Adams-Ray

Sångerska Mordhot, cirkusdrömmar och märklig medicinering är ingredienser i Ann-Louise Hansons Sommar i P1. Men framförallt handlar det om hennes musikaliska resa från 12-årig talangjaktsvinnare till de stora scenerna och hur det kom sig att hennes barn tillrättavisade ABBA. I Sommar i P1 berättar Ann-Louise Hanson också om då familjen blev mordhotad och under flera månader tvingades leva under polisskydd. Orsaken var att hon och maken engagerats av Socialdemokraterna för att underhålla i samband med partiets valturné. - Eftersom vi jobbade för socialdemokraterna, så stämplades vi av en vettvilling som sossar - något han hatade. Han hotade ta livet av våra tvillingar och i samma andetag hotade han också Gunnar Wiklund, Lennart Hyland och Aftonbladets chefredaktör. Alla skulle dö, berättar Ann-Louise Hanson i sitt Sommar. Om Ann-Louise Hanson Med 50 låtar på Svensktoppen är hon den kvinnliga artist som haft med överlägset flest låtar i listans historia. Fick skivkontrakt som 14-åring och det stora genombrottet kom tre år senare med hennes svenska version av Elvis Presleys Are you lonesome tonight? Har sammanlagt spelat in över 600 låtar och medverkat i Melodifestivalen 13 gånger, vilket är svenskt rekord. Har turnerat med artister som Fred Åkerström, Cornelis Vreeswijk, Siw Malmkvist och Lill-Babs och haft en roll i musikalen Cats. Bodde på franska rivieran under 19 år men flyttade tillbaka till Sverige 2009. Målar tavlor och är en skicklig imitatör. Producent: John Swartling

Tv-kock. En smäll och sedan var livet förändrat. För alltid. I Sommar i P1 berättar Tareq Taylor om bilolyckan som vände upp och ner på hela tillvaron.- Till vardags kunde ingen se att hon var skadad. Hon kämpade, log och höll humöret uppe. Var social, glad, vacker och hade inga bandage. Men när dörren stängdes bakom henne rasade hon samman, säger Tareq Taylor i Sommar i P1. Han syftar på sin fru, Stina, som skadades svårt då de blev påkörda i sin bil 1996. Stinas smärtor blev kroniska och plötsligt blev vanliga vardagsysslorna svåra att genomföra. Den då nygifta Tareq Taylor reagerade genom att fly. In i sig själv. In i jobbet. Vissa månader snittade han på 400 arbetstimmar, vilket han ångrar djupt idag: - Jag önskar att jag kunde berätta om hur fantastisk jag var på att hantera situationen. Hur jag förvandlades till en stark och modig riddare som kom instormandes på sin vita springare för att rädda sin prinsessa från drakar och demoner. Om Tareq Taylor Tv-kocken som blivit ett känt ansikte genom SVT-program som Trädgårdsfredag och Sommarlov. Vurmar för ekologisk och närproducerad mat och har inget emot att tillaga lunch av ogräs. Har de senaste åren gett ut kokböckerna Om mat och kärlek och Klassiker. Ägde tidigare fine dining-restaurangen Trappaner i Malmö, men hittas numera i köket på sitt ekologiska fik Slottsträdgårdens café i samma stad. Har bott i Australien och jobbat som matros på en båt i Seychellerna. Är en hejare på att surfa. Producent: Julia Blomberg

Konstnär, tv-profil och författare I sitt Sommarprogram vill Carolina Gynning visa en annan sida av sig själv. Hon sprutade in livsfarligt gift i läpparna och blekte sitt hår så många gånger att det föll av. I Sommar i P1 blickar Carolina Gynning, 34, tillbaka på sin tid som scandal beauty.- Brösten var som ett vapen som jag kunde gömma mig bakom, säger hon. Om Carolina Gynning Programledare, fotomodell och konstnär som gjorde biofilmsdebut förra året då hon spelade en av huvudrollerna i Jesper Ganslandts drama Blondie. Det som började med en skandalomsusad vinst i Big Brother 2004, ledde till en tv-karriär med programledaruppdrag för Stjärnor på is och Förkväll på TV4. Skördar idag framgångar med sin konst, driver en populär blogg, har lanserat parfymer och skrivit två romaner. Gillar att busringa. Producent: Estrid Bengtsdotter