Podcast appearances and mentions of jenny lantz

Kate Fletcher är pionjär inom forskning om mode och hållbarhet. Hon har under flera decennier anlagt ett designperspektiv på frågan. Hon har skrivit flera böcker om att använda plagg på annat sätt, om att mode och naturen är sammankopplade och hur vi kan påminnas om det, om att designen måste inbegripa en annan syn på material och plagg. Hon har också myntat begreppet Slow fashion. Många av hennes idéer och arbeten har fått stort genomslag i modeindustrin. Vilka är då modeindustrins allra största hinder för att bli hållbar idag, enligt Kate Fletcher? Hur vore det att göra mer slitstarka plagg? Och spelar det någon roll? Hur är idéer kring vad som är hållbart kopplat till koloniala maktstrukturer? Hur kan hållbart mode frodas i det lokala? Kan Slow Fashion mobilisera folk i dagens modelandskap? I dagens avsnitt intervjuar vi Kate Fletcher, Professor i Sustainability, Design and Fashion Systems vid Manchester Metropolitan University och vid Oslo Metropolitan University. Vi tar oss sedan över till Manhattan där Sofia Hedström de Leo pratar med The Public Foundations vd Kerry Bannigan. Hon berättar om Fashion Impact Fund, en organisation som stöttar unga kvinnor i modeindustrin, framförallt med utbildning och stöd för bättre arbetsvillkor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, SEI — Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det råder inget tvivel om att modevärldens creative directors ofta är stöpta i en och samma form: vita män. Kanske blir det aldrig så uppenbart som i kristider som dessa. Ser man till de stora modehusen är bristen på mångfald bakom kulisserna – på huvudkontoren – ofta slående. Detta är förstås ett problem ur en mängd perspektiv: Vem får göra avtryck? Vem har karriärmöjligheter? Men också ur affärssynpunkt. Det rör sig trots allt om en industri som är oerhört global både i produktion och konsumtion. Ett av de främsta affärsskälen för att bedriva arbete kring mångfald och inkludering är att öka graden av kreativitet och innovation. Något som nog står högt upp på många modeföretags agendor just nu. Samtidigt är modevärlden en sluten värld. Det är svårt att röra sig från, säg, byggbranschen till modebranschen. Precis som på alla kulturproduktionsfält är det viktigt att kunna läsa fältet, förstå dess inneboende mekanismer i värdeskapandet. Men det finns initiativ som överbryggar dessa problem. I dagens avsnitt träffar vi Jamie Gill, tidigare vd på brittiska modehuset Roksanda, styrelsemedlem i British Fashion Council och också grundare och vd för The Outsiders Perspective, en organisation som syftar till att hjälpa lyx-, mode-, skönhets- och mediaindustrierna att förändras och bli mer innovativa med hjälp av ytterst skickliga yrkespersoner från andra industrier och som dessutom tillhör etniska minoriteter och just nu är underrepresenterade i modeindustrin. Vi gör också ett besök på Latin American Fashion Summit, som också är ett initiativ för att bredda modeindustrin och skapa nya kontaktytor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning mot kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna från Latin American Fashion Summit görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

I vår tid av överkonsumtion behöver vi hålla kvar blicken på mode som kultur. Hur talar vi om mode? Hur kan man anlägga ett kritiskt perspektiv på mode? Dagens avsnitt kretsar kring relationen mellan mode och konst. Hur förhåller sig mode till konst? Och vice versa, hur förhåller sig konsten till mode? Kan mode vara konst? Kan konstnärer göra mode? Vilka skillnader finns mellan mode och konst? Vilka samarbeten finns? Vem samarbetar? Är det institutioner, enskilda designers eller kommersiella aktörer?Då Dressed Not to Kill sänds från Center for Arts, Business and Culture vid Handelshögskolan i Stockholm vill vi inleda med ett nedslag i Handelshögskolans omfattande satsning på konst, som kallas för Art Initiative. Vi träffar Tinni Ernsjöö Rappe som är Executive Director för det och driver det, liksom tillhörande Literary Agenda, som är en lässatsning. Vi pratar också med Adam Ceczy, forskare och lärare vid University of Sydney, och konstnär, inriktad på just mode och konst. Sofia Hedström de Leo sitter dessutom ner och talar med Timur Tugberk från Art Hearts Fashion, en organisation som blandar konst och mode genom att ordna events under stora arrangemang som Art Basel i Miami eller modeveckan i New York.  Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.    Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi befinner oss mitt i en digital transformation. I modeindustrin påverkar den allt ifrån shoppingbeteenden och trender till möjligheterna till transparens i leverantörskedjan och rapportering. I dagens avsnitt tittar vi närmare på digitalisering och design. Hur påverkar digitaliseringen designprocesser i modeindustrin? Hur kan vi prata om mode i olika former av 'extended reality'? Vad kan man egentligen säga om digitaliseringens inverkan på modeindustrins hållbarhet? Varför vill alla unga lära sig mer om hantverk just nu? Vi har träffat Jane Harris, professor i Digital Innovation och Design och chef för The Fashion, Textiles and Technology Institute vid University of the Arts, i London, och Manuela Alvarez, designer och grundare av märket MAZ, ett colombianskt lyxmodemärke som utmärks av tydliga hantverkselement med rötter i ursprungsbefolkningens praktiker. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på  kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Manuela Alvarez är gjort av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

"Lyxmode är av naturen hållbart", påstod nyligen Antoine Arnault, ansvarig för hållbarhet och image på LVMH. Stämmer verkligen detta? Erbjuder lyxmodemärkena högre kvalitet idag? Vi har sett en svindlande prisökning på lyxmode bara sedan pandemiåren. Chanels flap bag i mediumstorlek har exempelvis ökat med 104 procent sedan 2019. Innebär det att kvaliteten och värdet också står sig över tid? Höga priser torde tillåta större ansvar i leverantörskedjorna. Eller? I vilken riktning rör sig lyxmodeindustrin just nu? Dagens avsnitt grottar alltså ned sig i lyxmode och hållbarhet. Vi pratar med Dana Thomas, författare till böckerna Deluxe: How Luxury Lost Its Luster, Fashionopolis: The price of fast fashion and the future of clothes och Gods and Kings: The Rise and Fall of Alexander McQueen and John Galliano, och skribent för New York Times och Brittiska Vogue. Sedan träffar Sofia Hedström di Leo Mary Kyle Holle, grundaren till butiken Miami Twice, som säljer begagnade märkesväskor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Mary Kyle Holle på Miami Twice är gjort av modejournalisten Sofia Hedström di Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Då AI och mode kretsar mycket kring bilder har vi gjort ett fördjupat samtal kring foto. I skärningspunkten mellan AI och foto ställs en rad intressanta frågor kring autenticitet och curering på sin spets. I förlängningen avgörande utmaningar kring social hållbarhet.Gäst är Fred Ritchin, professor och tidigare rektor för International Center of Photography ICP och tidigare bildredaktör på New York Times. Han kommer i höst ut med boken The Synthetic Eye, om AI och fotografi. Hans arbete handlar främst om dokumentärfotografi. I en polariserad värld med många konkurrerande sanningsanspråk har AI-bilder en mängd etiska implikationer. Trots att steget till modefotografi kan te sig långt finns det tydliga paralleller. Vi ger en kort exposé över modefotografins utveckling och resonerar lite kring dagens utmaningar. Vem är framtidens curatorer/smakskapare? Kommer det en motreaktion mot det 'omöjliga modefotografiet'? Varför vet vi så lite om bilder? Vad får det för konsekvenser? Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

AI sveper in över alla delar av samhället och modeindustrin är inget undantag. Snacket om AI är ofta samstämmigt: det är en teknologi som vi vare sig vi vill eller ej måste ta till oss, den ska fungera som ett komplement till oss människor, inte som en ersättare, den kan effektivisera processer, den representerar det nya. Men hur påverkar denna teknologi en så pass materiell kulturindustri som mode? AI kan användas för att optimera leverantörskedjor, till exempel minska lager, men också i kreativa delar av verksamheten: i designen av kollektioner och enskilda plagg, i varumärkets kommunikation. Samtidigt menar många att det redan går alldeles för snabbt i modeindustrin; det kommer ut nya kollektioner och stilar ideligen, utbudet är för stort och okoordinerat. Hur blir det då om modeföretag med ena handen granskar och förbättrar sina leverantörskedjor, inför cirkulära modeller och pratar ESG, och med andra handen accelererar det redan skyhöga tempot i modeindustrin och utvidgar sortimentet ytterligare med hjälp av AI? Dagens avsnitt rör sig från klädernas och modets sociala betydelse, över modefältets uppbyggnad och värdeskapande, till möjligheterna att använda AI i de kreativa processerna i modeindustrin. Intervjuade i avsnittet är Joanne Entwistle, Reader i Cultural and Creative Industries och en av världens främsta forskare inom modesociologi, verksam vid King's College i London, och Nima Abbasi, en av grundarna bakom den omtalade amerikanska AI-byrån Maison Meta, inriktad på mode, retail och lyx. Maison Meta har arbetat med märken som Revolve, Moncler, Tory Burch, Dolce & Gabbana, Zalando.  Vad är skillnaden mellan kläder och mode? Varför var kroppen länge så frånvarande i modeforskningen? Hur viktigt är kön i modesystemet? Hur reproduceras normer? Hur luckras de upp? Vilka agerar intermediärer idag? Hur använder modeföretag AI kreativt idag? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna? Vilka möjliga användningsområden ser man idag? Hur rimmar det med djupt rotade föreställningar om vad mode är? Om kreativt oberoende, om designers med idéer och visioner, om en tydlig mänsklig avsändare? Med hållbarhet? Välkommen till ett utforskande sommaravsnitt!Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.   Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Returer är ett växande problem för individer, modeföretag och miljön. Där vissa modekonsumenter upplever returer som krångliga och kostsamma ser andra möjligheter att använda hemmet som provrum och shoppar loss utan hämningar. För företagen är returerna en mycket kostsam historia. Många modeföretag får tillbaka ungefär hälften av köpen som returer. Denna shoppingkultur får förstås också konsekvenser för klimatet: plagg som returneras är inte alltid i ett sådant skick att de kan säljas i ordinarie återförsäljningskanaler. Samtidigt kan företags åtgärder för att minska returer leda till att felköp istället blir hängande hemma hos konsumenter. Hur stort är problemet med returer idag? Hur agerar modeföretag för att minska mängden returer? Hur har modekonsumenters beteende förändrats över tid? Hur kan modeföretag bäst hantera returer, om man utgår från forskningen? I dagens avsnitt träffar vi forskaren Christoph Baldauf från Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm och entreprenören Oscar Rundqvist, Handelsalumn och grundare av eComID, en startup som erbjuder modeföretag tjänster för att minska returer och därmed också få ner koldioxidavtrycket. Sedan tar vi fasta på att returer lätt hamnar på soptippen, tar oss över till Miami och pratar med Patricia Ermecheo, grundare till företaget Osomtex som gör textilier av gamla kläder och bland annat samarbetat med Nike. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjun med Patricia Ermecheo görs av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det är ingen nyhet att den kreativa sidan av modefältet domineras av vita människor och att dess utveckling präglats av att främst vita människor haft tillträde till den.  Just nu pågår många initiativ för att öka mångfalden och inkluderingen i olika modeföretag och modeskolor.  Men man behöver också berätta andra historier om mode och vidga idén om vad mode är. I dagens avsnitt står social hållbarhet i fokus, där mångfald och inkludering är en självklar del. Vi tar avstamp i en utställning som gick på Somerset House i London under hösten och vintern, The Missing Thread: Untold Stories of Black British Fashion, som på ett fantastiskt sätt berättade historien om svart brittiskt mode genom fyra teman: home, tailoring, performance och nightlife. Varje tema inbegrep, i vid bemärkelse, rum där svart brittiskt mode och design dels hämtat inspiration, dels utvecklats och blomstrat på helt egna villkor. Historien, som återberättas i podden, är oerhört gripande men också djupt fascinerande och utställningen var i sig en hyllning och ett erkännande till en uppsjö svarta brittiska designers som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.  Vi talar om strategier man tar till när ens karriär inte tar fart på samma sätt som den vita normen, om hur rasism kom till uttryck på 80- och 90-talen, om Joe Casely-Hayford – den förbisedda designern som till slut fick ett postumt erkännande av British Fashion Council i höstas, vi pratar om intersektionalitet, om anpassning, om vad Morgan Stanley som var stolt huvudsponsor av utställningen kunde lära sig av den, om korsbefruktning mellan mode, konst, musik, nagelbarer, med mera, om kulturell appropriering och autenticitet.  Vi samtalar med utställningens curator, Andrew Ibi, forskare och lärare vid Liverpool John Moores University där han leder modeinstitutionen, men också själv designer, och DJ och entreprenör. Vi träffar också Patricia Saunders, professor i engelska vid University of Miami, specialiserad inom karibiska studier och författare till boken Buyers Beware och Donna Hope, professor i kultur, samhälle och genus vid University of West Indies i Jamaica, och också hon specialiserad inom karibiska studier. Donna Hope är författare till boken Dancehall Queen. Designers som omtalas i avsnittet är bland andra Joe Casely-Hayford, Ozwald Boateng, Bruce Oldfield, Chris Ofili, Eddie Chambers, Ninivah Khomo, Monisola Omotos, Maud Sulter, Faisal Abdu'Allah, Christine Checinska, Keith Piper, Nicholas Daley, Bianca Saunders och Saul Nash. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna med Patricia Saunders och Donna Hope görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Leverantörskedjorna har varit i fokus för företags arbete med socialt ansvar och hållbarhet i flera decennier. Hur ser företags möjligheter att påverka arbetsvillkoren hos leverantörer egentligen ut? Vad är hållhakarna? Vilken typ av åtgärder är mest effektiva? Har små modeföretag någon chans att påverka sina leverantörskedjor? Hur centralt är leverantörskedjor för modeföretags – och andra retailbolags – strategier? Hur bör man tänka kring integreringen av hållbarhet i strategin? Vilka perspektiv har fabriksägarna på socialt ansvar?Dagens avsnitt är en djupdykning i leverantörskedjornas komplexa värld. Vi träffar Niklas Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet som länge forskat om just leverantörskedjor och integrering av hållbarhet i företagsstrategi. Han sitter också i styrelsen för Nudie Jeans, flitigt uppmärksammade för sitt hållbarhetsarbete. Vi pratar också med Enrico Fontana, senior lektor i hållbara affärer vid Cranfield School of Managment i Storbritannien och dessutom affilierad forskare och disputerad från Handelshögskolan i Stockholm. I samtalet med honom tar vi oss an frågan om socialt ansvar i leverantörskedjor ur fabriksägarnas perspektiv. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom Dressed Not to Kill står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Biljetterna till utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto på Victoria & Albert Museum i London sålde slut på fyra dagar. Modeutställningar fungerar onekligen som kassakor för museer men ger också värdefull legimitet åt modehus.  Samtidigt erbjuder modeutställningar en möjlighet att tala om mode på ett mindre konsumistiskt sätt. Frågor om design och kvalitet får ta plats. Modets sociala, kulturella och historiska betydelse belyses. Vi ges tillfälle att reflektera över vad mode kan vara.  Dagens avsnitt utgår från utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto, som gick på V&A under hösten 2023 och våren 2024. Vi träffar utställningens curator, Oriole Cullen, som berättar om bakgrunden till utställningen, idéerna kring dess utformning och, inte minst, varför Gabrielle Chanel är en av 1900-talets mest tongivande designers. Hon delar också med sig av allmänna tankar kring modeutställningars förändrade roll. Marie Riegels Melchior, docent i europeisk etnologi vid Köpenhamns Universitet, som forskat om mode på museer, berättar vidare om hur modeutställningar förändrats över tid och vad som är så speciellt med just mode på museum. I slutet av avsnittet tar vi avstamp i Chanels fascination för material. Vi möter Ishraq Zraikat, en amerikansk textildesigner som blivit en del av en ullrörelse genom att ta trenden med 'farm to fashion' till sitt hemland Jordanien. Vad kan man göra för att försäkra sig om att modeutställningar inte ska handla om shopping? Hur blir ett tema intressant ur ett museums perspektiv? Vad är det vi inte ser i en utställning? Hur ser kopplingarna mellan utställningar och detaljhandel ut? Hur omdefinierade Chanel vår syn på kläder och mode? Och hur kan man tänka nytt kring material i dag?Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Ishraq Zraikat är gjort av Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Under hösten och vintern visades utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion på Design Museum i London. Den var ett samarbete med British Fashion Council vars satsning NewGen firade trettio år. NewGen är – ett onekligen framgångsrikt – initiativ som stöder unga designtalanger och vars målsättning är att hjälpa dem bygga upp globala  premiummodemärken. Lee Alexander McQueen, Christopher Kane, Christopher Raeburn, Erdem, Peter Pilotto, Jonathan Saunders, Henry Holland, Kim Jones, J.W. Anderson, Mary Katrantzou, Molly Goddard, Roksanda, Simone Rocha, Priya Ahluwalia, Saul Nash, Grace Wales Bonner, Bianca Saunders är bara några designers som stöttats av NewGen genom åren. Hur kommer det sig att London varit så bra på att få fram unga nya designers? Och hur hänger kreativitet, mångfald och städer ihop?I dagens avsnitt vänder vi blicken mot kultursidan av mode. I en tid då så mycket kring mode bara handlar om shopping, hur kan mode bli intressant igen?  Vi träffar Sarah Mower, mångårig kritikchef på Vogue.com, Ambassador for Emerging Talent vid British Fashion Council och ordförande för NewGen. Hon var också curator för utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion. Vi pratar också med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och expert på städer, kreativitet och regional utveckling. Jordana Guimaraes, grundare till FashinNovation , berättar hur hennes företag arbetar aktivt mot olika städer och länder för att med kombinationen mode och tech få fart på hållbarhetsutvecklingen. Här utlovas samtal om designskolor, om en mångfald som berikar, om unga stjärnskott, om att vända det ohållbara ryggen, om vad staden och staten gör och inte gör för att stötta mode, om städers livskraft och om platsers önskan att profilera sig. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Jordana Guimares görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vad innebär hållbar finans egentligen? Varför är det viktigt? Vilka hållbarhetsaspekter intresserar sig finansmarknaderna för? Hur kan ägare driva hållbarhetsarbete?  I dagens avsnitt tar vi oss an finansvärldens syn på mode och hållbarhet. Vi träffar Emma Sjöström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på just hållbar finans. Hon förklarar innebörden av hållbar finans, dess begränsningar och möjligheter, och vi får också ta del av flera exempel från modeindustrin. Sedan följer ett samtal med Roberto Costa, Head of Global Luxury and Fashion Investment Banking på ett av världens största finansbolag, Citigroup. Han var bland annat med och rådgav LVMH inför köpet av Tiffany. Roberto Costa berättar hur man ser på lyxmodeföretag ur ett investerarperspektiv.  Utan tvekan har hållbarhet blivit en allt viktigare faktor för finansvärlden. I avsnittet får vi veta mer om vad ESG innebär – och varför det ibland kritiseras, om  begreppet materialitet, om vilket påverkansarbete som står till buds om man köpt in sig i ett bolag. Jenny berättar om sin forskning där finansanalytiker som bevakade modeindustrin förhöll sig till vad de kallade för "moderisk". En rörlighet i modet som de uppfattade som godtycklig och nyckfull. I kulturekonomiska teoretiska termer kallas modefältets inneboende föränderlighet modelogik. Roberto Costa bekräftar att moderisken lever vidare och beskriver hur modeföretag i hans ögon gör för att hantera denna. Det handlar en hel del om branding och globalisering. Vi pratar om hur det står till med lyxmodeföretagen idag. Varför går vissa märken dåligt? Och varför går det så bra för Prada Group? Vad är en 'aspirational consumer'? Varför är lyxföretagen så intresserade av nöjesindustrin? Vilka är lyxföretagens största hållbarhetsutmaningar? Och hur kan man förstå att en 70-årig läkare från södra Kina gjorde succé på catwalken på Miu Mius visning på Paris Fashion Week?Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, forskare vid Stockholm Environment Institute och Sofia Hedström de Leo, modejournalist. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Modellvärlden och VIP-fester står i fokus för detta avsnitt. Kanske inte klassiska hållbarhetsområden, men likväl arenor där kön, etnicitet och klass återskapas och där värdering av människor, skönhet, rikedom och coolhet, står i centrum. Med andra ord, här kastar vi ljus på social hållbarhet i två förgreningar av modeindustrin. Vi får en unik inblick i dessa världar genom Ashley Mears forskarögon. Hon hade själv arbetat som modell när hon påbörjade sin forskarutbildning. En dag blev hon på nytt 'upptäckt' av en modellagentur och kom så småningom att göra en etnografisk studie av modellvärlden med London och New York som nav. Ashley Mears är idag professor i kultursociologi och nya medier vid University of Amsterdam, hon var tidigare professor vid Boston University. Vi pratar om boken Pricing Beauty: The Making of a Fashion Model och boken Very Important People: Status and Beauty in the Global Party Circuit, vars beskrivningar och analyser på sätt och vis hänger samman. Ashley Mears kastar ljus på modellvärlden och den globala partykarusellen – och här snackar vi verkligen om en liten elit – som kulturproduktion och visar på hur de olika marknaderna fungerar. Hur kan konventioner få så stort utrymme i en modeindustri där alla ser sig som progressiva? Hur kan en heldags arbete för Vogue ge 150 dollar? Hur hänger mode- och modellvärlden ihop med finansbranschen? Hur värderas skönhet och av vem? Hur kan prekära arbetsförhållanden bestå? Hur återskapas idealen kring vithet och skönhet? Och var? Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, med inriktning på kulturekonomi. Intervjuad i avsnittet är Ashley Mears, Professor  i sociologi och Chair i kultursociologi och nya medier vid Faculty of Social and Behavioural Sciences of the University of Amsterdam. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi återvänder till temat detaljhandelns utveckling. Hyrmode har länge lyfts fram som en lösning på hållbarhetsproblemen i modeindustrin. För några år sedan såg vi också många nya företag med hyrerbjudanden: allt ifrån prenumerationer på vardagskläder till festkläder och vintersportmunderingar erbjöds. Många av dem gick senare i konkurs, men några finns kvar, inte minst i utlandet. Vi träffar Mikaela Larsell Ayesa, en av grundarna till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, som under en tid hade 45 anställda och tusentals kunder. Så här i retrospekt, vilka var utmaningarna och lärdomarna?När cirkularitet är på allas läppar träder allt fler företag in på den andrahandsmarknad som tidigare dominerats av idéburna organisationer som Emmaus, Stadsmissionen och Röda Korset. Vilka konsekvenser får företagens intresse för second hand för de idéburna organisationerna och för samhället i stort?  Hur ser framtiden för retail ut efter alla dessa år av e-handelsvurm och Direct-to-Consumer-hype? Hur når man som modeföretag ut i ett övermättat landskap där konsumenter shoppar via telefonen under dygnets alla timmar? Och hur kan varumärken skapa mer värde genom retail? Jo, med hjälp av Direct-to- Community, om man får tro Syama Bunten. Intervjuade i avsnittet är Mikaela Larsell Ayesa, medgrundare till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, Ola Persson, som skrivit en avhandling om hållbar konsumtion, och Syama Bunten, grundare och vd för Scaling Retail, ett San Francisco-baserat konsultföretag som hjälper modeföretag med retailfrågor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Syama Bunten görs av Sofia Hedström de Leo, modejournalist. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Få industrier är så globala som mode.  Bara i tillverkningsfasen kan beståndsdelarna till en skjorta färdas mellan ett tjugotal länder. Den internationella handeln har stärkt ekonomin för många länder och gjort tillvaron bättre för miljontals människor. Över tid har vi fått billigare och bättre varor. Samtidigt kritiseras modeindustrin ideligen för att den exploaterar arbetskraft och förstör miljön i samhällen där tillverkningen sker. Nu står vi inför den nya lagstiftningen, där företag i EU måste ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Många företag gör geopolitiska överväganden. Vissa flyttar produktionen närmare sig. Vi ser också handelskrigen gry och protektionismen blomstra. Hur hamnade vi här? Vad driver på globalisering? Vad hindrar den? Varför ogillar nationalekonomer tullar? Vilka lärdomar kan man dra från andra industrier? Och vilka förutsättningar finns för en global modeindustri i framtiden? Vilket förhållande har modeindustrin till de globala målen? Detta är ett samtal med hög relevans även långt bortom modevärlden. Intervjuade i avsnittet är Fredrik Sjöholm, professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning och Lucie Brigham, grundare av nätverket United Nations Conscious Fashion and Lifestyle Network, vid FN. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Lucie Brigham på FN-högkvarteret görs av Sofia Hedström de Leo.  Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Medielandskapet har genomgått omfattande förändringar på ett par decennier. De klassiska modetidskrifterna är mer än någonsin tidigare beroende av sina annonsörer. Utrymmet för modejournalistik har minskat drastiskt. Ofta har kritikerna ersatts av influencers. Modemärkena har själva blivit innehållsproducenter. Gränserna mellan det redaktionella och det kommersiella har luckrats upp. Men hoppet gror. En initierad, oberoende modejournalistik och -kritik är en förutsättning för ett vitalt modefält och för att frågor om kvalitet ska bli aktuella igen. Hur ser de nya formerna för modejournalistik och modekritik då ut? I årets första avsnitt tittar vi alltså närmare på modejournalistik och modekritik. Avsnittet är något av en pendang till influenceravsnittet. Mediaindustrins kris fungerar som fond även här. Det handlar om nyhetsbrevjournalistik (om Amy Odells utmärkta nyhetsbrev Back Row, inte minst), om plattformar, om datafiering, om att vara en 'outsider' i modevärlden, om att vara journalist och mediaentreprenör, om behovet av kritiska röster, om Youtube vs. TikTok och Instagram, om det skrivna ordet kontra  bilder. Intervjuade i programmet är Agnès Rocamora, professor i Social and Cultural Studies vid London College of Fashion, och Odunayo Oyo, aka Fashion Roadman, framgångsrik modejournalist med kritiskt anslag på Youtube. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

De senaste decennierna har influencers brett ut sig överallt. Det är lätt att betrakta dem som en grupp individer, men vid det här laget har det bildats en enorm industri runt dem med påverkan långt bortom varje enskild influencers följarskara. Vad är det egentligen för sorts industri? Hur kom den till? Vad är dess kärna? Vilken påverkan har den på samhället, på kulturindustrier och, inte minst, på modeindustrin? Vad har influencers med hållbarhet att göra? I dagens avsnitt tittar vi alltså närmare på influencerindustrin.  Det handlar om en mediaindustri i kris, om autenticitet, om varumärken, om effektivitet och sälj, om instagramvänliga platser. Om expertis som inte kommer till tals. Och mycket mer.  Intervjuade i programmet är Emily Hund, kommunikationsforskare och författare till den hyperaktuella boken The Influencer Industry: The Quest for Authenticity on Social Media, och Drina Eva, vintagesamlare  med stort inflytande på Puerto Rico. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Drina Eva görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Innovationer som ska göra modeindustrin mer hållbar får ofta mycket uppmärksamhet, vi hör om imponerande automatiska sorteringsanläggningar och nya smarta tekniker för återvinning. Men vad är egentligen innovationerna värda om  det fysiska flödet inte fungerar? I dagens avsnitt fördjupar vi oss i det brännande ämnet cirkulär logistik. Det handlar om transporter, lagring och andra närbesläktade aktiviteter, som plock och lastning, i cirkulära flöden. Ju större de cirkulära flödena blir desto viktigare är det att kunna hantera flödena kostnadseffektivt och hållbart. Annars riskerar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi att stanna upp. Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om paralleller till e-handelns barndom, om "first mile"-lösningar, om monomaterial, om hanteringen av unika varor, om skalbarhet, om att byta 'dead stock' med varandra i dagens modeindustri och om cirkulära metoder på Lower East Side för hundra år sedan. Intervjuade i programmet är Erik Sandberg, professor i logistik vid Linköpings Universitet och Stephanie Benedetto, en av grundarna till Queen of Raw, en amerikansk startup som matchar köpare och säljare så att överblivna tyglager kommer till användning. Queen of Raw stöds förresten av inkubatorn MIT Solve. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Stephanie Benedetto, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Att använda varje plagg fler gånger är en enkel väg mot ökad hållbarhet. Inom detaljhandeln pågår en omfattande omställning från en linjär syn på konsumtion till en cirkulär. Vilka är utmaningarna? Vilka företag ligger i framkant? Vilka knep finns för den som vill fynda på den nya cirkulära marknaden? Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om att börja betrakta våra kläder som en bil, om att komma runt matchningsproblematiken i second hand, om att Valborgsmässoafton är en bra dag att shoppa på Tradera, om att Vestiaire Collective förbjudit trettio fast fashionmärken från sin sajt och om att vissa hyrmodeföretag riskerar att bli kemtvättsimperier. Intervjuade i programmet är Sara Rosengren, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for Retailing vid samma lärosäte, Sofia Hagelin, chef för PR och kommunikation vid Tradera, och Carolyn Butler grundare och vd för Manymoons, en cirkulär barnklädesaffär i USA. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Carolyn Butler, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vilken roll har egentligen trender i dagens modeindustri? Är de roten till överproduktion och överkonsumtion? Ett avsnitt pepprat med snack om AI och digitalisering, om modets rörlighet, om shopping och telefonen. Jenny Lantz berättar om sin forskning kring trenders betydelse i den globala modeindustrin. Sedan träffar vi Francesca Muston, Vice President Fashion och specialist inom hållbarhet och data vid världens största trendbyrå WGSN, och Maya Singer, mångårig redaktör för amerikanska Vogue, och pratar vidare om trender och hållbarhet. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och inslaget med Maya Singer, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi tar tempen på modeveckorna. Vilken betydelse har de i dag? Hur arbetar de för ökad hållbarhet? Bland de intervjuade återfinns Agnès Rocamora, professor vid London College of Fashion, Pascal Morand, professor i nationalekonomi och vd för Fédération de la Haute Couture et de la Mode som också arrangerar Paris modevecka, och Rachna Shah, delägare i PR-byrån KCD i New York.  Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget från New York görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Nu rekryterar ESA astronauter för första gången på elva år. Hur når man slututtagningarna? Parfymen Chanel no 5 fyller 100 år. Vad gör en parfym ikonisk? Och hur hjälper man fjärilarna i sin trädgård? Just nu rekryterar ESA , European Space Agency, nya astronauter. Det händer inte så ofta, det är över elva år sen senast. För 30 år sen var Peter Månsson nära - platsen gick då till Christer Fugelsang. Hur är det att nästan nå ända fram i uttagningen? Anna Hidalgo Larsson satsar på nästa tillfälle. Hur vill hon öka sina chanser? För hundra år sen lanserades parfymernas parfym, den ikoniska Chanel no 5. På vilket sätt var den doften nyskapande när den kom på 1920-talet? Hur håller den idag, när det finns så mycket mer att välja på? Jenny Lantz       som är parfymkännare och docent i kulturekonomi, vet mer. Dessutom om oro för utdöende dagfjärilar. Ola Jennersten, senior rådgivare Biologisk mångfald på Världsnaturfonden, berättade hur vi alla kan hjälpa fjärilarna: Programledare: Hélène Benno Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Parfymer omger oss i vår vardag och har varit en del av hur vi uttrycker oss sedan urminnes tider. Med hjälp av Jenny Lantz, som skrivit boken "Expedition parfym" gör vi vår egen resa i parfymernas historia. Vi får också höra en hel del om nischparfymer (parfymvärdens indie-märken) och hur man egentligen komponerar en parfym.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldenmarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podden #KreativaTankar av Tuana I dagens avsnitt pratar jag med min gamla klass kompis Jenny Lantz. Jag och Jenny gick i samma klass 7-9 an. Som jag minns henne var hon den tystlåten i klassen som inte sa så mycket. Men det hon målade och ritade var fantastiskt vackert! I avsnittet pratar vi om hennes resa till att våga satsa på det hon brinner för, Jenny har idag gett ut tre barn böcker och har mängd vackra illustrationer till försäljning. Avsnittet finns även att lyssna som podd. Sök på Kreativa Tankar där du hittar poddar. https://tuana.se/ @Tuana på sociala medier

Vad är en parfym värd? Frågan är enkel, men svaret är dränkt i kaskelotinälvor. Sen det här avsnittet gick för första gången så har Jenny Lantz skrivit en bok. Den finns här: https://bit.ly/3dXbf68 http://kapitalet.se/support om man vill vara med i styrelsen.

Hanna är kvar i Karlstad och vädrar känslan av att det är okej att hata på Stockholmare nu och erkänner en fadäs med avloppet som resulterade i så kallad skitfontän. Dessutom får hon och Jörgen besök av Jenny Lantz som skrivit en bok om parfym och djukdyker i allt som har med lukt, doft och odör att göra.

Det här är en presentation av en ny bok från Norstedts Förlag. I alla tider har människan lockats av väldoft, men genom åren har metoderna för att lukta gott (och dämpa stank) sett väldigt olika ut. Från bränd harts i det antika Egypten till svavel och essentiella oljor i det medeltida Europa. På 1900-talet exploderade parfymindustrin, och den kom alltmer att handla om marknadsföring och paketering, kändisar och modehus. I Expedition Parfymförsöker Jenny Lantz hitta dofternas essens och parfymhusens sanningar. Hon har träffat otaliga nyckelpersoner runt om i världen som ger avslöjande inblickar i en tidigare hemlig värld. Vi får också lära oss det mesta om noternas egenskaper, doftfamiljernas karaktär och om banbrytande näsor och parfymer.

Nanna, Maria och Ahmed diskuterar hur mycket castings kan suga. Ahmed vill ta tillbaka termosen från de kriminella. Dessutom är Jenny Lantz, docent i modevetenskap och företagsekonomi, gäst och berättar varför trenden är död.

Vem bestämmer vad en trend är? Och går det att vara unik i en värld där alla köper likadana kläder? Nanna, Maria och Ahmed pratar med Jenny Lantz, docent i företagsekonomi och modevetenskap, om det omöjliga med mode i informationssamhället.

Både den svenska och den globala ekonomin bromsar in. Och modeindustrin, som ofta sätter trenden, genomgår ett stålbad där vissa slås ut och andra växer sig starkare. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Jenny Lantz, docent i företagsekonomi och i modevetenskap Peter Malmqvist, chefsanalytiker Aktiespararna Karl-Johan Persson, vd H&M Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna Do Won Chang, grundare Forever 21 Jonas Larsson, lektor Högskolan i Borås Producent: Mark Malmström Tekniker: Susanna Martinsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vad är en parfym värd? Frågan är enkel, men när vi den här veckan dyker ner fylld av autenticitetstörstande fransmän, kaskelotinälvor och helt unika ryssar inser vi att svaret är lite mer komplicerat än vad vi hade trott.   Vill ni läsa mer om dagens ämne, eller bara hur kultur och kapital hänger ihop i allmänhet, kan vi rekommendera Jenny Lantz blogg, som bland annat handlar om just dessa saker: https://jennylantz.wordpress.com

Rosa är en färg som legat och spirat för att blomma på nytt, inom både mode och politik. Det är ingen tillfällighet att vi har kunnat se rosa mössor med kattöron, så kallade pussyhats på flera tusen demonstranter i USA under de senaste veckorna. Inte heller är det en slump att färgen rosa just nu dyker upp hos kända modehus som en trendfärg för både kvinnor och män. Det är just den här våren, 2017, som flera stora, och inflytelserika, modemärken lyfter fram just rosa som en prominent färg i kollektionerna. Det gjorde både Balenciaga och Céline, och Gucci hade till och med en rosafärgad catwalk. Till en början betraktades rosa som en symbol för manlighet och styrka då färgen ansågs vara ljusröd, som krigarguden Mars. Det är först under 1900-talet som rosa började representera kvinnlighet, varmed den hamnade på ett sluttande plan mot tjejighet, barnslighet och andra egenskaper utan större status i samhället och plötsligt blev rosa en mycket komplicerad färg att förhålla sig till. Men under 1990-talet började den rosa färgen ryta till igen. Den började återerövras, så till vida att den kom att associeras med kvinnlig handlingskraft. 1992 blev till exempel rosa den färg som fick symbolisera kampen mot bröstcancer. Artister i den amerikanska Riot grrrl-rörelsen klädde sig i rosa när de rockade loss. Och det politiska partiet Feministiskt Initiativ valde rosa som sin färg. Men även inom vissa delar av modet, som inte stod på några uppenbara barrikader, började rosa göra sig bemärkt vid samma tid och inte bara inom dammodet. År 2000 var det år då designern Johan Lindeberg idag en uttalad kämpe för att kvinnor ska ta över världen klädde den då framgångsrike golfaren Jesper Parnevik i ett par knallrosa byxor på greenen, vilket väckte stor uppmärksamhet och lade grunden till hans modemärke. Rosa har med andra ord än slunkit än hit, och än dit ifråga om könstillhörighet, betydelse, och inte minst status. Men det finns en hel del som jobbar för att visa att rosa är minsann ingen mesig färg, utan en modig. Många menar att rosa nu har blivit symbol på kvinnor på väg upp ekonomiskt, kulturellt och politiskt. I veckans program pratar vi med Jayna Zweiman, en av initiativtagarna till Pussyhat Project, som ligger bakom de många rosa kattmössor som vi har kunnat se på amerikanska demonstranter den senaste tiden. Vi pratar också med Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, om hur trender egentligen sprids. Och så tar vi reda på varför män som klär sig i rosa säga bli mer framgångsrika. Veckans gäst är Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusforskare vid Stockholms Universitet.

Zlatan, Beyoncé, Kanye West, Victoria Beckham, Rihanna, Hanna och Amanda, Mary-Kate och Ashley Olsen, Drake, Jessica Simpson. Alla dessa personer har en sak gemensamt de har alla egna modemärken. En växande genre inom modebranschen är nämligen de så kallade kändismodemärkena. Det vill säga klädmärken som artister och sportstjärnor lanserar under eget namn och marknadsför genom att, mer eller mindre engagerat, hävda att de alltid älskat mode, eller är passionerat intresserade av kläder. Och nu tack vare ett alldeles eget märke får de utlopp för denna klädglädje, som ibland kan vara svår för konsumenten att upptäcka. Många plagg i den här genren är påfallande lika de som redan finns på marknaden. Originalitet är sällan ett utmärkande drag. Inte heller kvalitet. Många av märkena ligger i låg- och mellanprisklassen. Men det finns något som många av dessa kändismärken har som andra modemärken saknar och det är köpare. I USA har till exempel artisten och dokusåpastjärnan Jessica Simpson de senaste tio åren byggt upp ett modeimperium som årligen säljer kläder och skor för mer än en miljard dollar, det vill säga drygt åtta miljarder kronor. Det är på samma nivå som etablerade och respekterade modemärken, som Marc Jacobs och Michael Kors. Men trots både försäljning och finansiella muskler, som kan få vilket modemärke som helst att kippa efter andan av avundsjuka, så betraktas Jessica Simpson inte som ett riktigt modemärke av de redaktörer, stylister och journalister som formar vår syn på vad mode är. Lyckats med att skaffa sig prestige bland modets översta skikt, det har däremot de skådespelande systrarna Olsen gjort. De korta, blonda och storögda tvillingsystrarna Mary-Kate och Ashley Olsen slog igenom som barn i den populära tv-serien Huset Fullt i slutet av 80-talet i USA och har sedan dess byggt upp medieimperiet Dualstar Entertainment Group. När de lanserade sitt klädmärke The Row 2006, bara 20 år gamla, blev det därför nästan en sorts chockeffekt. Plaggen visade sig vara överraskande vuxna, stilrena, och av toppkvalitet. 2012 kammade systrarna Olsen hem pris som Årets modeskapare för kvinnor av det amerikanska modebranschrådet. Det betraktas idag som ett av de mest exklusiva modemärkena i USA och ligger i prisklassen skyhög. En gemensam nämnare för kändisar som startat klädmärken, oavsett prisnivå, är att de själva har stålar intäkter som man gjort på annat håll. I veckans program träffar vi mediesystrarna Amanda Schulman och Hannah Widell, som tillsammans driver produktionsbolaget Perfect Day Media. Nyligen lanserade de sin första klädkollektion. Vi träffar också designern Siah Javaheri, som snart avslutar sin utbildning på Beckmans designhögskola. Hon börjar i andra änden, utan ett känt namn, men är fast besluten att göra karriär i modebranschen. Och så besöker vi en butik som inte bryr sig ett dugg om vem som ligger bakom ett märke eller de senaste trenderna från de stora modehusen runt om i världen bara kläderna känns rätt, på sitt sätt. Veckans gäst är Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan, samt lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

I det första Bergström i P1 undrar kulturkorrepsondet Lisa Bergström om vi och världen vi lever i inte håller på att bli för likriktad? Som korrespondent i kultur med jordklotet som arbetsplats har hon rest en hel del de senaste månaderna och det är likheten som slagit henne - det är samma utställningar, samma kläder, samma sätt att inreda på ja, det är till och med samma kaffe oavsett land. Hur blev vi så här lika? Eller är det bara vissa av oss som är lika, och vad är det i så fall ett tecken på? Gästar gör Martin Adolfsson, fotografen som fotograferat medelklassen på husvisningar i förorter i fem världsdelar. Vad såg han? Vi pratar med Jenny Lantz, forskare på handelshögskolan, som intresserat sig för hur kultur och ekonomi hänger ihop och hur det påverkar utbudet. Dessutom funderar vi kring varför konstnären Frida Kahlo gått från att vara en udda fågel till att bli älskad av alla, varför nu? Det förklarar Eva Zetterman, docent i konst bildvetenskap vid Göteborgs universitet för oss. Vi ringer dessutom till brittiska galleriägaren Michael Hoppen som berättar om den nu avslutade, men oerhört populära utställningen av Hasselbladsbelönade Ishiuchis Miyako fotografier av konstnären Frida Kahlos pryttlar och pinaler som korsetter, solglasögon och skor. Hur kommer det sig att besökarna kunde stanna i timmar vid ett fotografi av konstnärens gamla nagellack? PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström PRODUCENT: Kicki Möller BISITTARE: Ragnar Dahlberg korrespondenterna@sverigesradio.se

Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, programledare för MBA Executive Format, talar om sin senaste bok "Trendmakarna - Bakom kulisserna på den globala modeindustrin". Jenny undersöker betydelsen av trender i den globala modeindustrin och har träffat trendanalytiker, designer, journalister, stylister och inköpare, besökt London, New York, Hongkong och BRIC-länderna. Trendmakarna visar hur mode och kapitalism, kultur och ekonomi, samverkar. Läs mer om Jenny, boken och bloggen: www.hhs.se/se/Search/Person/Pa…n.aspx?PersonID=561 Se även: http://www.ifl.se/jenny-lantz-om-det-globala-trendmaskineriet-och-hur-kultur-och-ekonomi-samverkar/