Podcast appearances and mentions of sofia hedstr

Kate Fletcher är pionjär inom forskning om mode och hållbarhet. Hon har under flera decennier anlagt ett designperspektiv på frågan. Hon har skrivit flera böcker om att använda plagg på annat sätt, om att mode och naturen är sammankopplade och hur vi kan påminnas om det, om att designen måste inbegripa en annan syn på material och plagg. Hon har också myntat begreppet Slow fashion. Många av hennes idéer och arbeten har fått stort genomslag i modeindustrin. Vilka är då modeindustrins allra största hinder för att bli hållbar idag, enligt Kate Fletcher? Hur vore det att göra mer slitstarka plagg? Och spelar det någon roll? Hur är idéer kring vad som är hållbart kopplat till koloniala maktstrukturer? Hur kan hållbart mode frodas i det lokala? Kan Slow Fashion mobilisera folk i dagens modelandskap? I dagens avsnitt intervjuar vi Kate Fletcher, Professor i Sustainability, Design and Fashion Systems vid Manchester Metropolitan University och vid Oslo Metropolitan University. Vi tar oss sedan över till Manhattan där Sofia Hedström de Leo pratar med The Public Foundations vd Kerry Bannigan. Hon berättar om Fashion Impact Fund, en organisation som stöttar unga kvinnor i modeindustrin, framförallt med utbildning och stöd för bättre arbetsvillkor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, SEI — Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Arbetsuniformer kan bäras med stolthet, fungera som inspiration för modeskapare och med tiden komma att betraktas som omistliga modeklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?

Det råder inget tvivel om att modevärldens creative directors ofta är stöpta i en och samma form: vita män. Kanske blir det aldrig så uppenbart som i kristider som dessa. Ser man till de stora modehusen är bristen på mångfald bakom kulisserna – på huvudkontoren – ofta slående. Detta är förstås ett problem ur en mängd perspektiv: Vem får göra avtryck? Vem har karriärmöjligheter? Men också ur affärssynpunkt. Det rör sig trots allt om en industri som är oerhört global både i produktion och konsumtion. Ett av de främsta affärsskälen för att bedriva arbete kring mångfald och inkludering är att öka graden av kreativitet och innovation. Något som nog står högt upp på många modeföretags agendor just nu. Samtidigt är modevärlden en sluten värld. Det är svårt att röra sig från, säg, byggbranschen till modebranschen. Precis som på alla kulturproduktionsfält är det viktigt att kunna läsa fältet, förstå dess inneboende mekanismer i värdeskapandet. Men det finns initiativ som överbryggar dessa problem. I dagens avsnitt träffar vi Jamie Gill, tidigare vd på brittiska modehuset Roksanda, styrelsemedlem i British Fashion Council och också grundare och vd för The Outsiders Perspective, en organisation som syftar till att hjälpa lyx-, mode-, skönhets- och mediaindustrierna att förändras och bli mer innovativa med hjälp av ytterst skickliga yrkespersoner från andra industrier och som dessutom tillhör etniska minoriteter och just nu är underrepresenterade i modeindustrin. Vi gör också ett besök på Latin American Fashion Summit, som också är ett initiativ för att bredda modeindustrin och skapa nya kontaktytor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning mot kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna från Latin American Fashion Summit görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

I vår tid av överkonsumtion behöver vi hålla kvar blicken på mode som kultur. Hur talar vi om mode? Hur kan man anlägga ett kritiskt perspektiv på mode? Dagens avsnitt kretsar kring relationen mellan mode och konst. Hur förhåller sig mode till konst? Och vice versa, hur förhåller sig konsten till mode? Kan mode vara konst? Kan konstnärer göra mode? Vilka skillnader finns mellan mode och konst? Vilka samarbeten finns? Vem samarbetar? Är det institutioner, enskilda designers eller kommersiella aktörer?Då Dressed Not to Kill sänds från Center for Arts, Business and Culture vid Handelshögskolan i Stockholm vill vi inleda med ett nedslag i Handelshögskolans omfattande satsning på konst, som kallas för Art Initiative. Vi träffar Tinni Ernsjöö Rappe som är Executive Director för det och driver det, liksom tillhörande Literary Agenda, som är en lässatsning. Vi pratar också med Adam Ceczy, forskare och lärare vid University of Sydney, och konstnär, inriktad på just mode och konst. Sofia Hedström de Leo sitter dessutom ner och talar med Timur Tugberk från Art Hearts Fashion, en organisation som blandar konst och mode genom att ordna events under stora arrangemang som Art Basel i Miami eller modeveckan i New York.  Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.    Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Ett sätt att vända vår tids överkonsumtion ryggen och bana väg för en annan konsumtionskultur kring mode är att sakta ned, minnas plagg och deras betydelser. Att tänka igenom hur det har varit att erfara världen med plaggen eller hur plaggen gett oss en skjuts på vägen när vi tagit ett nytt steg i livet. Hur var det när vi skaffade oss plagget? Varför valde vi just det plagget? Vad betydde det för oss då? Hur känner vi inför plagget idag? Vi kan minnas mode på ett individuellt plan, men också på ett kollektivt plan, genom samlingar och arkiv. I det senare fallet tar någon på sig rollen som uttolkare. Och det gäller att kureringen då väcker genklang hos andra. I dagens avsnitt träffar vi Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Högskolan i Borås och författare till boken Modeminne (tillsammans med Hanna Wittrock). Vår utsända på andra sidan Atlanten, modejournalisten Sofia Hedström de Leo, möter Malin Landaeus, ägare till Malin Landaeus Select Vintage Collections, en vintagebutik och ett modearkiv i Brooklyn, som används av designers från hela världen, så som Chloé och Alaïa. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Malin Landaeus är gjort av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi befinner oss mitt i en digital transformation. I modeindustrin påverkar den allt ifrån shoppingbeteenden och trender till möjligheterna till transparens i leverantörskedjan och rapportering. I dagens avsnitt tittar vi närmare på digitalisering och design. Hur påverkar digitaliseringen designprocesser i modeindustrin? Hur kan vi prata om mode i olika former av 'extended reality'? Vad kan man egentligen säga om digitaliseringens inverkan på modeindustrins hållbarhet? Varför vill alla unga lära sig mer om hantverk just nu? Vi har träffat Jane Harris, professor i Digital Innovation och Design och chef för The Fashion, Textiles and Technology Institute vid University of the Arts, i London, och Manuela Alvarez, designer och grundare av märket MAZ, ett colombianskt lyxmodemärke som utmärks av tydliga hantverkselement med rötter i ursprungsbefolkningens praktiker. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på  kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Manuela Alvarez är gjort av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

"Lyxmode är av naturen hållbart", påstod nyligen Antoine Arnault, ansvarig för hållbarhet och image på LVMH. Stämmer verkligen detta? Erbjuder lyxmodemärkena högre kvalitet idag? Vi har sett en svindlande prisökning på lyxmode bara sedan pandemiåren. Chanels flap bag i mediumstorlek har exempelvis ökat med 104 procent sedan 2019. Innebär det att kvaliteten och värdet också står sig över tid? Höga priser torde tillåta större ansvar i leverantörskedjorna. Eller? I vilken riktning rör sig lyxmodeindustrin just nu? Dagens avsnitt grottar alltså ned sig i lyxmode och hållbarhet. Vi pratar med Dana Thomas, författare till böckerna Deluxe: How Luxury Lost Its Luster, Fashionopolis: The price of fast fashion and the future of clothes och Gods and Kings: The Rise and Fall of Alexander McQueen and John Galliano, och skribent för New York Times och Brittiska Vogue. Sedan träffar Sofia Hedström di Leo Mary Kyle Holle, grundaren till butiken Miami Twice, som säljer begagnade märkesväskor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Mary Kyle Holle på Miami Twice är gjort av modejournalisten Sofia Hedström di Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Då AI och mode kretsar mycket kring bilder har vi gjort ett fördjupat samtal kring foto. I skärningspunkten mellan AI och foto ställs en rad intressanta frågor kring autenticitet och curering på sin spets. I förlängningen avgörande utmaningar kring social hållbarhet.Gäst är Fred Ritchin, professor och tidigare rektor för International Center of Photography ICP och tidigare bildredaktör på New York Times. Han kommer i höst ut med boken The Synthetic Eye, om AI och fotografi. Hans arbete handlar främst om dokumentärfotografi. I en polariserad värld med många konkurrerande sanningsanspråk har AI-bilder en mängd etiska implikationer. Trots att steget till modefotografi kan te sig långt finns det tydliga paralleller. Vi ger en kort exposé över modefotografins utveckling och resonerar lite kring dagens utmaningar. Vem är framtidens curatorer/smakskapare? Kommer det en motreaktion mot det 'omöjliga modefotografiet'? Varför vet vi så lite om bilder? Vad får det för konsekvenser? Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

AI sveper in över alla delar av samhället och modeindustrin är inget undantag. Snacket om AI är ofta samstämmigt: det är en teknologi som vi vare sig vi vill eller ej måste ta till oss, den ska fungera som ett komplement till oss människor, inte som en ersättare, den kan effektivisera processer, den representerar det nya. Men hur påverkar denna teknologi en så pass materiell kulturindustri som mode? AI kan användas för att optimera leverantörskedjor, till exempel minska lager, men också i kreativa delar av verksamheten: i designen av kollektioner och enskilda plagg, i varumärkets kommunikation. Samtidigt menar många att det redan går alldeles för snabbt i modeindustrin; det kommer ut nya kollektioner och stilar ideligen, utbudet är för stort och okoordinerat. Hur blir det då om modeföretag med ena handen granskar och förbättrar sina leverantörskedjor, inför cirkulära modeller och pratar ESG, och med andra handen accelererar det redan skyhöga tempot i modeindustrin och utvidgar sortimentet ytterligare med hjälp av AI? Dagens avsnitt rör sig från klädernas och modets sociala betydelse, över modefältets uppbyggnad och värdeskapande, till möjligheterna att använda AI i de kreativa processerna i modeindustrin. Intervjuade i avsnittet är Joanne Entwistle, Reader i Cultural and Creative Industries och en av världens främsta forskare inom modesociologi, verksam vid King's College i London, och Nima Abbasi, en av grundarna bakom den omtalade amerikanska AI-byrån Maison Meta, inriktad på mode, retail och lyx. Maison Meta har arbetat med märken som Revolve, Moncler, Tory Burch, Dolce & Gabbana, Zalando.  Vad är skillnaden mellan kläder och mode? Varför var kroppen länge så frånvarande i modeforskningen? Hur viktigt är kön i modesystemet? Hur reproduceras normer? Hur luckras de upp? Vilka agerar intermediärer idag? Hur använder modeföretag AI kreativt idag? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna? Vilka möjliga användningsområden ser man idag? Hur rimmar det med djupt rotade föreställningar om vad mode är? Om kreativt oberoende, om designers med idéer och visioner, om en tydlig mänsklig avsändare? Med hållbarhet? Välkommen till ett utforskande sommaravsnitt!Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute och modejournalisten Sofia Hedström de Leo.   Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Returer är ett växande problem för individer, modeföretag och miljön. Där vissa modekonsumenter upplever returer som krångliga och kostsamma ser andra möjligheter att använda hemmet som provrum och shoppar loss utan hämningar. För företagen är returerna en mycket kostsam historia. Många modeföretag får tillbaka ungefär hälften av köpen som returer. Denna shoppingkultur får förstås också konsekvenser för klimatet: plagg som returneras är inte alltid i ett sådant skick att de kan säljas i ordinarie återförsäljningskanaler. Samtidigt kan företags åtgärder för att minska returer leda till att felköp istället blir hängande hemma hos konsumenter. Hur stort är problemet med returer idag? Hur agerar modeföretag för att minska mängden returer? Hur har modekonsumenters beteende förändrats över tid? Hur kan modeföretag bäst hantera returer, om man utgår från forskningen? I dagens avsnitt träffar vi forskaren Christoph Baldauf från Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm och entreprenören Oscar Rundqvist, Handelsalumn och grundare av eComID, en startup som erbjuder modeföretag tjänster för att minska returer och därmed också få ner koldioxidavtrycket. Sedan tar vi fasta på att returer lätt hamnar på soptippen, tar oss över till Miami och pratar med Patricia Ermecheo, grundare till företaget Osomtex som gör textilier av gamla kläder och bland annat samarbetat med Nike. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjun med Patricia Ermecheo görs av Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det är ingen nyhet att den kreativa sidan av modefältet domineras av vita människor och att dess utveckling präglats av att främst vita människor haft tillträde till den.  Just nu pågår många initiativ för att öka mångfalden och inkluderingen i olika modeföretag och modeskolor.  Men man behöver också berätta andra historier om mode och vidga idén om vad mode är. I dagens avsnitt står social hållbarhet i fokus, där mångfald och inkludering är en självklar del. Vi tar avstamp i en utställning som gick på Somerset House i London under hösten och vintern, The Missing Thread: Untold Stories of Black British Fashion, som på ett fantastiskt sätt berättade historien om svart brittiskt mode genom fyra teman: home, tailoring, performance och nightlife. Varje tema inbegrep, i vid bemärkelse, rum där svart brittiskt mode och design dels hämtat inspiration, dels utvecklats och blomstrat på helt egna villkor. Historien, som återberättas i podden, är oerhört gripande men också djupt fascinerande och utställningen var i sig en hyllning och ett erkännande till en uppsjö svarta brittiska designers som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.  Vi talar om strategier man tar till när ens karriär inte tar fart på samma sätt som den vita normen, om hur rasism kom till uttryck på 80- och 90-talen, om Joe Casely-Hayford – den förbisedda designern som till slut fick ett postumt erkännande av British Fashion Council i höstas, vi pratar om intersektionalitet, om anpassning, om vad Morgan Stanley som var stolt huvudsponsor av utställningen kunde lära sig av den, om korsbefruktning mellan mode, konst, musik, nagelbarer, med mera, om kulturell appropriering och autenticitet.  Vi samtalar med utställningens curator, Andrew Ibi, forskare och lärare vid Liverpool John Moores University där han leder modeinstitutionen, men också själv designer, och DJ och entreprenör. Vi träffar också Patricia Saunders, professor i engelska vid University of Miami, specialiserad inom karibiska studier och författare till boken Buyers Beware och Donna Hope, professor i kultur, samhälle och genus vid University of West Indies i Jamaica, och också hon specialiserad inom karibiska studier. Donna Hope är författare till boken Dancehall Queen. Designers som omtalas i avsnittet är bland andra Joe Casely-Hayford, Ozwald Boateng, Bruce Oldfield, Chris Ofili, Eddie Chambers, Ninivah Khomo, Monisola Omotos, Maud Sulter, Faisal Abdu'Allah, Christine Checinska, Keith Piper, Nicholas Daley, Bianca Saunders och Saul Nash. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Intervjuerna med Patricia Saunders och Donna Hope görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Bakom podden står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Leverantörskedjorna har varit i fokus för företags arbete med socialt ansvar och hållbarhet i flera decennier. Hur ser företags möjligheter att påverka arbetsvillkoren hos leverantörer egentligen ut? Vad är hållhakarna? Vilken typ av åtgärder är mest effektiva? Har små modeföretag någon chans att påverka sina leverantörskedjor? Hur centralt är leverantörskedjor för modeföretags – och andra retailbolags – strategier? Hur bör man tänka kring integreringen av hållbarhet i strategin? Vilka perspektiv har fabriksägarna på socialt ansvar?Dagens avsnitt är en djupdykning i leverantörskedjornas komplexa värld. Vi träffar Niklas Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet som länge forskat om just leverantörskedjor och integrering av hållbarhet i företagsstrategi. Han sitter också i styrelsen för Nudie Jeans, flitigt uppmärksammade för sitt hållbarhetsarbete. Vi pratar också med Enrico Fontana, senior lektor i hållbara affärer vid Cranfield School of Managment i Storbritannien och dessutom affilierad forskare och disputerad från Handelshögskolan i Stockholm. I samtalet med honom tar vi oss an frågan om socialt ansvar i leverantörskedjor ur fabriksägarnas perspektiv. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom Dressed Not to Kill står också forskaren Tina Sendlhofer, Stockholm Environment Institute, och modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Biljetterna till utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto på Victoria & Albert Museum i London sålde slut på fyra dagar. Modeutställningar fungerar onekligen som kassakor för museer men ger också värdefull legimitet åt modehus.  Samtidigt erbjuder modeutställningar en möjlighet att tala om mode på ett mindre konsumistiskt sätt. Frågor om design och kvalitet får ta plats. Modets sociala, kulturella och historiska betydelse belyses. Vi ges tillfälle att reflektera över vad mode kan vara.  Dagens avsnitt utgår från utställningen Gabrielle Chanel – A Fashion Manifesto, som gick på V&A under hösten 2023 och våren 2024. Vi träffar utställningens curator, Oriole Cullen, som berättar om bakgrunden till utställningen, idéerna kring dess utformning och, inte minst, varför Gabrielle Chanel är en av 1900-talets mest tongivande designers. Hon delar också med sig av allmänna tankar kring modeutställningars förändrade roll. Marie Riegels Melchior, docent i europeisk etnologi vid Köpenhamns Universitet, som forskat om mode på museer, berättar vidare om hur modeutställningar förändrats över tid och vad som är så speciellt med just mode på museum. I slutet av avsnittet tar vi avstamp i Chanels fascination för material. Vi möter Ishraq Zraikat, en amerikansk textildesigner som blivit en del av en ullrörelse genom att ta trenden med 'farm to fashion' till sitt hemland Jordanien. Vad kan man göra för att försäkra sig om att modeutställningar inte ska handla om shopping? Hur blir ett tema intressant ur ett museums perspektiv? Vad är det vi inte ser i en utställning? Hur ser kopplingarna mellan utställningar och detaljhandel ut? Hur omdefinierade Chanel vår syn på kläder och mode? Och hur kan man tänka nytt kring material i dag?Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Ishraq Zraikat är gjort av Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Under hösten och vintern visades utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion på Design Museum i London. Den var ett samarbete med British Fashion Council vars satsning NewGen firade trettio år. NewGen är – ett onekligen framgångsrikt – initiativ som stöder unga designtalanger och vars målsättning är att hjälpa dem bygga upp globala  premiummodemärken. Lee Alexander McQueen, Christopher Kane, Christopher Raeburn, Erdem, Peter Pilotto, Jonathan Saunders, Henry Holland, Kim Jones, J.W. Anderson, Mary Katrantzou, Molly Goddard, Roksanda, Simone Rocha, Priya Ahluwalia, Saul Nash, Grace Wales Bonner, Bianca Saunders är bara några designers som stöttats av NewGen genom åren. Hur kommer det sig att London varit så bra på att få fram unga nya designers? Och hur hänger kreativitet, mångfald och städer ihop?I dagens avsnitt vänder vi blicken mot kultursidan av mode. I en tid då så mycket kring mode bara handlar om shopping, hur kan mode bli intressant igen?  Vi träffar Sarah Mower, mångårig kritikchef på Vogue.com, Ambassador for Emerging Talent vid British Fashion Council och ordförande för NewGen. Hon var också curator för utställningen Rebel: 30 Years of London Fashion. Vi pratar också med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School och expert på städer, kreativitet och regional utveckling. Jordana Guimaraes, grundare till FashinNovation , berättar hur hennes företag arbetar aktivt mot olika städer och länder för att med kombinationen mode och tech få fart på hållbarhetsutvecklingen. Här utlovas samtal om designskolor, om en mångfald som berikar, om unga stjärnskott, om att vända det ohållbara ryggen, om vad staden och staten gör och inte gör för att stötta mode, om städers livskraft och om platsers önskan att profilera sig. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Inslaget med Jordana Guimares görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vad innebär hållbar finans egentligen? Varför är det viktigt? Vilka hållbarhetsaspekter intresserar sig finansmarknaderna för? Hur kan ägare driva hållbarhetsarbete?  I dagens avsnitt tar vi oss an finansvärldens syn på mode och hållbarhet. Vi träffar Emma Sjöström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på just hållbar finans. Hon förklarar innebörden av hållbar finans, dess begränsningar och möjligheter, och vi får också ta del av flera exempel från modeindustrin. Sedan följer ett samtal med Roberto Costa, Head of Global Luxury and Fashion Investment Banking på ett av världens största finansbolag, Citigroup. Han var bland annat med och rådgav LVMH inför köpet av Tiffany. Roberto Costa berättar hur man ser på lyxmodeföretag ur ett investerarperspektiv.  Utan tvekan har hållbarhet blivit en allt viktigare faktor för finansvärlden. I avsnittet får vi veta mer om vad ESG innebär – och varför det ibland kritiseras, om  begreppet materialitet, om vilket påverkansarbete som står till buds om man köpt in sig i ett bolag. Jenny berättar om sin forskning där finansanalytiker som bevakade modeindustrin förhöll sig till vad de kallade för "moderisk". En rörlighet i modet som de uppfattade som godtycklig och nyckfull. I kulturekonomiska teoretiska termer kallas modefältets inneboende föränderlighet modelogik. Roberto Costa bekräftar att moderisken lever vidare och beskriver hur modeföretag i hans ögon gör för att hantera denna. Det handlar en hel del om branding och globalisering. Vi pratar om hur det står till med lyxmodeföretagen idag. Varför går vissa märken dåligt? Och varför går det så bra för Prada Group? Vad är en 'aspirational consumer'? Varför är lyxföretagen så intresserade av nöjesindustrin? Vilka är lyxföretagens största hållbarhetsutmaningar? Och hur kan man förstå att en 70-årig läkare från södra Kina gjorde succé på catwalken på Miu Mius visning på Paris Fashion Week?Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Bakom podden står också Tina Sendlhofer, forskare vid Stockholm Environment Institute och Sofia Hedström de Leo, modejournalist. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi återvänder till temat detaljhandelns utveckling. Hyrmode har länge lyfts fram som en lösning på hållbarhetsproblemen i modeindustrin. För några år sedan såg vi också många nya företag med hyrerbjudanden: allt ifrån prenumerationer på vardagskläder till festkläder och vintersportmunderingar erbjöds. Många av dem gick senare i konkurs, men några finns kvar, inte minst i utlandet. Vi träffar Mikaela Larsell Ayesa, en av grundarna till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, som under en tid hade 45 anställda och tusentals kunder. Så här i retrospekt, vilka var utmaningarna och lärdomarna?När cirkularitet är på allas läppar träder allt fler företag in på den andrahandsmarknad som tidigare dominerats av idéburna organisationer som Emmaus, Stadsmissionen och Röda Korset. Vilka konsekvenser får företagens intresse för second hand för de idéburna organisationerna och för samhället i stort?  Hur ser framtiden för retail ut efter alla dessa år av e-handelsvurm och Direct-to-Consumer-hype? Hur når man som modeföretag ut i ett övermättat landskap där konsumenter shoppar via telefonen under dygnets alla timmar? Och hur kan varumärken skapa mer värde genom retail? Jo, med hjälp av Direct-to- Community, om man får tro Syama Bunten. Intervjuade i avsnittet är Mikaela Larsell Ayesa, medgrundare till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, Ola Persson, som skrivit en avhandling om hållbar konsumtion, och Syama Bunten, grundare och vd för Scaling Retail, ett San Francisco-baserat konsultföretag som hjälper modeföretag med retailfrågor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Syama Bunten görs av Sofia Hedström de Leo, modejournalist. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Få industrier är så globala som mode.  Bara i tillverkningsfasen kan beståndsdelarna till en skjorta färdas mellan ett tjugotal länder. Den internationella handeln har stärkt ekonomin för många länder och gjort tillvaron bättre för miljontals människor. Över tid har vi fått billigare och bättre varor. Samtidigt kritiseras modeindustrin ideligen för att den exploaterar arbetskraft och förstör miljön i samhällen där tillverkningen sker. Nu står vi inför den nya lagstiftningen, där företag i EU måste ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Många företag gör geopolitiska överväganden. Vissa flyttar produktionen närmare sig. Vi ser också handelskrigen gry och protektionismen blomstra. Hur hamnade vi här? Vad driver på globalisering? Vad hindrar den? Varför ogillar nationalekonomer tullar? Vilka lärdomar kan man dra från andra industrier? Och vilka förutsättningar finns för en global modeindustri i framtiden? Vilket förhållande har modeindustrin till de globala målen? Detta är ett samtal med hög relevans även långt bortom modevärlden. Intervjuade i avsnittet är Fredrik Sjöholm, professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning och Lucie Brigham, grundare av nätverket United Nations Conscious Fashion and Lifestyle Network, vid FN. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Lucie Brigham på FN-högkvarteret görs av Sofia Hedström de Leo.  Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

De senaste decennierna har influencers brett ut sig överallt. Det är lätt att betrakta dem som en grupp individer, men vid det här laget har det bildats en enorm industri runt dem med påverkan långt bortom varje enskild influencers följarskara. Vad är det egentligen för sorts industri? Hur kom den till? Vad är dess kärna? Vilken påverkan har den på samhället, på kulturindustrier och, inte minst, på modeindustrin? Vad har influencers med hållbarhet att göra? I dagens avsnitt tittar vi alltså närmare på influencerindustrin.  Det handlar om en mediaindustri i kris, om autenticitet, om varumärken, om effektivitet och sälj, om instagramvänliga platser. Om expertis som inte kommer till tals. Och mycket mer.  Intervjuade i programmet är Emily Hund, kommunikationsforskare och författare till den hyperaktuella boken The Influencer Industry: The Quest for Authenticity on Social Media, och Drina Eva, vintagesamlare  med stort inflytande på Puerto Rico. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Drina Eva görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Innovationer som ska göra modeindustrin mer hållbar får ofta mycket uppmärksamhet, vi hör om imponerande automatiska sorteringsanläggningar och nya smarta tekniker för återvinning. Men vad är egentligen innovationerna värda om  det fysiska flödet inte fungerar? I dagens avsnitt fördjupar vi oss i det brännande ämnet cirkulär logistik. Det handlar om transporter, lagring och andra närbesläktade aktiviteter, som plock och lastning, i cirkulära flöden. Ju större de cirkulära flödena blir desto viktigare är det att kunna hantera flödena kostnadseffektivt och hållbart. Annars riskerar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi att stanna upp. Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om paralleller till e-handelns barndom, om "first mile"-lösningar, om monomaterial, om hanteringen av unika varor, om skalbarhet, om att byta 'dead stock' med varandra i dagens modeindustri och om cirkulära metoder på Lower East Side för hundra år sedan. Intervjuade i programmet är Erik Sandberg, professor i logistik vid Linköpings Universitet och Stephanie Benedetto, en av grundarna till Queen of Raw, en amerikansk startup som matchar köpare och säljare så att överblivna tyglager kommer till användning. Queen of Raw stöds förresten av inkubatorn MIT Solve. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Stephanie Benedetto, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Att använda varje plagg fler gånger är en enkel väg mot ökad hållbarhet. Inom detaljhandeln pågår en omfattande omställning från en linjär syn på konsumtion till en cirkulär. Vilka är utmaningarna? Vilka företag ligger i framkant? Vilka knep finns för den som vill fynda på den nya cirkulära marknaden? Ett avsnitt där vi bland mycket annat pratar om att börja betrakta våra kläder som en bil, om att komma runt matchningsproblematiken i second hand, om att Valborgsmässoafton är en bra dag att shoppa på Tradera, om att Vestiaire Collective förbjudit trettio fast fashionmärken från sin sajt och om att vissa hyrmodeföretag riskerar att bli kemtvättsimperier. Intervjuade i programmet är Sara Rosengren, professor i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for Retailing vid samma lärosäte, Sofia Hagelin, chef för PR och kommunikation vid Tradera, och Carolyn Butler grundare och vd för Manymoons, en cirkulär barnklädesaffär i USA. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Carolyn Butler, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vilken roll har egentligen trender i dagens modeindustri? Är de roten till överproduktion och överkonsumtion? Ett avsnitt pepprat med snack om AI och digitalisering, om modets rörlighet, om shopping och telefonen. Jenny Lantz berättar om sin forskning kring trenders betydelse i den globala modeindustrin. Sedan träffar vi Francesca Muston, Vice President Fashion och specialist inom hållbarhet och data vid världens största trendbyrå WGSN, och Maya Singer, mångårig redaktör för amerikanska Vogue, och pratar vidare om trender och hållbarhet. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och inslaget med Maya Singer, från New York, görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Vi tar tempen på modeveckorna. Vilken betydelse har de i dag? Hur arbetar de för ökad hållbarhet? Bland de intervjuade återfinns Agnès Rocamora, professor vid London College of Fashion, Pascal Morand, professor i nationalekonomi och vd för Fédération de la Haute Couture et de la Mode som också arrangerar Paris modevecka, och Rachna Shah, delägare i PR-byrån KCD i New York.  Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget från New York görs av modejournalisten Sofia Hedström de Leo. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Om några veckor genomför Sofia sitt 15:e New York maraton. Ett av Sofias livsmål är att komma in NYC Marathons Legacy program. Klubben där de som sprungit NYC maraton 15 gånger ingår. Sofia brinner för hållbarhet inom mode och design. Nästa stora projekt är att lansera en podd som tar upp just detta. Sofia har även andra spännande målsättningar och i podden berättar hon vilka de är och hur hon tänker kring att nå dessa mål. Vi pratar även om livet i New York och varför Sofia och hennes man nu har bestämt sig för att flytta till Miami.   www.sofiaheadstrong.com Instagram @sofiaheadstrong   SWEA-poddens team i detta avsnitt:  Intervju: Marija Borenius (SWEA Global) och Anna Tvinnereim (SWEA Toronto) Redigering: Nina Brunk Hörnfeldt (SWEA Stockholm) Webbredaktör: Nina Brunk Hörnfeldt (SWEA Stockholm)  

I detta avsnitt möter vi journalisten, författaren och marathonlöparen Sofia Hedström de Leo. Sofia är modejournalisten som slutade handla kläder och skrev en bok om det, reportern som intervjuat en naken Henrik Lundqvist och "tjejen med kjol" i marathonlopp världen över. Efter tre försök att flytta tillbaka har hon äntligen hittat hem i New York. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt möter vi journalisten, författaren och marathonlöparen Sofia Hedström de Leo. Sofia är modejournalisten som slutade handla kläder och skrev en bok om det, reportern som intervjuat en naken Henrik Lundqvist och "tjejen med kjol" i marathonlopp världen över. Efter tre försök att flytta tillbaka har hon äntligen hittat hem i New York.

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Nu är det dags för sökarna som letar efter verklig förändring. Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här andra programmet träffar vi människor som på fullt allvar söker efter meningen med livet. De som inte bara pratar om att de vill bort från skärmtillvaron, pressande chefer och en inrutad vardag med tacofredag framför TV:n, utan de som faktiskt vågar testa något helt annat. Idag lockar både den helande naturen och etablerade religioner, men även en förlossning kan ses som en möjlighet att väckas till liv andligt om man bara vågar vara hundraprocent närvarande. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Och vi ska börja med det fåfänga sökandet. Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här första programmet tar vi upp det fåfänga sökandet  det som idag letat sig in mainstreamkulturen. Hotellchefer som välkomnar sina gäster med ritualer som att bränna bärnsten, modehus som samarbetar med kända astrologer och skönhetsprodukter inspirerade av olika kristaller. Idag när det är status att flumma loss lite sådär lagom har sökandet blivit en kommersiell bransch med astrologi-appar som omsätter stora pengar och alternativa festivaler för framgångsrika entreprenörer som varvar andningsklasser med investeringstips. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.

“Så där vill jag se ut när jag springer!” Vilken cool retrostil är det som får modechefen Daniel Lindström att längta till butiken? Finns det kläder som ger dig en bättre miltid? Och varför i hela världen springer man maraton i kjol? I denna snabbuppladdning inför ditt Stockholm Marathon hör du modeexperterna och löparna Daniel Lindström och Sofia Hedström De Leo. Vill du veta mer om ASICS Stockholm Marathon, läs mer på www.stockholmmarathon.se.

I veckans Stil tittar vi närmare på singelpolitik, singeldiskriminering och hur samhället ibland gör det svårt för människor att leva ensamma. Historiskt sett har singlar ansetts farliga, sjuka och neurotiska. Även om just de här singelstereotyperna har försvunnit idag har de ersatts av nya för singelskapet fortsätter att vara laddat. Det händer att singlar idag blir exkluderade från middagar, har svårt att hitta en bostad och förväntas jobba över. Men beteenden som tidigare var dolt har nu börjat uppmärksammas och i USA har termen "singeldiskriminering" börjat användas. 1986 publicerade det amerikanska magasinet Newsweek en artikel som satte skräck i USA:s alla singelkvinnor. Omslaget pryddes av ett gigantiskt diagram och texten singelkvinnor så här stor chans har du att bli gift. Enligt artikeln var sannolikheten större att dö i en terroristattack än att bli gift efter 40. Att det var män från Harvard och Yale som gjort studien och att den aldrig stämde fick inte lika mycket uppmärksamhet. Förra året fick artikeln dock ett svar. Det var New York Magazine som skapat ett omslag som pryddes av en gigantisk kvinnohand med röda naglar som pekade finger och i tidningen fanns det en lång artikel om den nya singelepoken.  I veckans program åker vi till Santa Barbara i Kalifornien och träffar Bella DePaulo som är USA:s mest kända singelaktivist. Hon har myntat begreppet "singelism", som kan jämföras med sexism och rasism. Vi besöker även New Yorks första microlägenhter, små supermoderna bostäder framtagna för singlar. Och så träffar vi två andra singelaktivister  Johan Wahlbäck som står bakom företaget Singelringen och Kim Calvert som driver ett magasin för singlar i Los Angeles. Veckans gäst är forskaren Glenn Sandström, som precis satt igång med en singelstudie om skillnader i välfärd och hälsa. Programmet är gjort av Sofia Hedström.

I veckans Stil tar vi en titt på singeln i populärkulturen från det första ensamboendet på TV, till en samtid där Hollywood skyr klassiska romantiska komedier där paret får varandra på slutet. Singelpeppen i USA startade inte med den populära TV-serien Sex and the City 1998. Redan på 1930-talet kom det ut en banbrytande bok om hur man lever lyckligt ensam. I "Live Alone and Like it" fick man bland annat lära sig allt ifrån hur man blandar drinkar till hur man får älskare att gå hem. I USA idag är det för första gången fler kvinnor som är ogifta än gifta, i Japan har staten myntat begreppet "celibatsyndrom", eftersom människor under fyrtio varken är intresserade av dejting eller sex och i Sverige består 40 procent av alla hushåll av en ensam vuxen. Det är dags att slå hål på myterna om den sorgsna singeln som befinner sig i en sorts väntrum och istället se på singeln med nya ögon. Kan det kanske till och med vara så att det är singeln som är den lyckade medborgaren som har allt? I veckans program åker vi hem till stilikonen Linda Rodin på Manhattan. Denna 70-åriga kvinna känns igen från reklamkampanjer för märken som The Row, J Crew och Coach. Kvinnor världen över suktar dock inte bara efter Linda Rodins skönhetstips, för många är hon också en efterlängtad förebild för hur man kan leva lyckligt på egen hand. Vi besöker också New Yorks största morgontidning  New York Times. Daniel Jones är redaktör för "Modern Love," en sida i tidningen som publiceras varje söndag och där en person får berätta en högst personlig berättelse om kärlek. Varje år kommer det in tusentals berättelser och Daniel säger att det idag finns ett sug efter realism. Ingen vill längre läsa förskönande historier om relationer. Istället vill man läsa om människor som kämpar i det nya kärlekslandskapet. Veckans gäst är Maria Sveland, aktuell med med boken "Bitterfittan 2". Programmet är gjort av Sofia Hedström.

Åt vilket håll är demokraterna på väg? Hur har Sverigebilden av USA förändrats under åren? Och så tar vi reda på hur mode och maratonlöpning går ihop! Det har blivit dags för veckans tredje talkshow med Agneta Furvik. Liksom föregående dagar ska vi titta närmare på USA bortom - och bredvid - turerna och turbulensen kring Donald Trump. Agneta som slutade som USA-korrespondent i januari i år vill ta oss tillbaka till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. Agneta upplever att USA och amerikansk kultur är något som Sverige och svenskarna suger åt sig som svampar; att vi älskar att både älska och hata USA. Därför ska vi i dagens Radiokorrespondenterna prata mer om varför det är så. Om USA-bilden i Sverige - men också om Sverigebilden i USA - båda har ju skiftat genom åren. Till vår hjälp har vi Dag Blanck, professor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet. Dessutom tar vi ett rejält grepp om den amerikanska politiken inte om Donald Trump i dag heller, varken senior eller junior. Dagens stora snack kommer istället att handla om Demokraterna i USA vilken väg ska det ta? Var står partiet i dag? Och vilka kommer efter Sanders och Clinton? Är det kris i partiet på riktigt eller inte? Frågor, frågor, frågor... För att reda ut det här har Agneta bjudit in flera gäster som ska vända och vrida och förhoppningsvis bringa klarhet i Demokraternas läge. Alex Lange, ordförande i Democrats Abroad Sweden, Katherine Angelo Hanly, amerikansk statsvetare och lobbyist och Kathryn Leroux, politiskt engagerad skådespelare och komiker, kommer till studion. Med oss från New York har vi också Anna Throne-Holst, ordförande i Svenska Handelskammaren i New York och tidigare Demokratisk politiker. Sist, men inte minst blir det maraton-snack med modejournalisten och löparen Sofia Hedström direkt från New york. Och dagens musikaliska New York-hyllning står Simon & Garfunkel för! Det övergripande temat för Agnetas program är USA bortom Trump. Vi ska alltså fokusera på fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden Sverige inkluderat. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Singelliv - ett ensamt liv i väntan på en partner? Knappast. Ny forskning visar att singlar är gladare, har fler vänner och roligare på jobbet. Är det dags att uppvärdera singellivet? De frivilliga singlarna är en grupp som växer sig allt starkare, som blivit mer synliga och vågar ta plats. De har aktivt valt att leva som singel och söker inte efter en partner eller väntar på att den rätte ska dyka upp. De satsar på sina intressen, sina vänner och sitt jobb. Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill det. Jag har min frihet på alla sätt, ett rikt vänskapsliv och kvällarna fulla av aktiviteter, det berättar Pia Hedman. Hon har varit singel de senaste åtta åren och har startat en grupp för singlar i Sundbyberg. De träffas och äter middag eller går på after work, men hon är noga med att poängtera att det inte handlar om dejting. Socialpsykologen Bella De Paulo vid university of California kallar den här typen av singlar single at heart. De tycker att singellivet är meningsfullt och tillfredställande och till skillnad från de som sörjer och blir ledsna när en relation går i kras känner den här gruppen snarare en lättnad över att vara fri. Medverkar i programmet gör Andreas Henriksson lektor i sociologi vid Karlstad universitet, Kicki Biärsjö, författare, Lars Evertsson, docent i sociologi vid Umeå Universitet, Sofia Hedström, journalist samt Linus Jonkman, författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hon hade inte motionerat alls på tio år när hon fann löpningen i samband med ett uppbrott. Nu har hon löptränat på fartyg på väg till Svalbard och Antarktis, haft ”livvakt” under Reggae Marathon på Jamaica och har aldrig varit så lycklig som när hon sprang sitt första New York Marathon. Sofia Hedström, redaktör på Runner's World, tittar in i kristallkulan och förutspår kommande års löparmodetrender, vi pratar om problemen med icke-jämställd friskvård i jämställdhetens Sverige och så får du veta hur du undviker att bli ”gårdagens löpare". Och mycket, mycket mer! I en intervju med triathleten Eva Nyström får du dessutom veta allt om hur du kommer igång med löpning med löparvagn – och hur du får kidsen att trivas i vagnen. Avsnittet presenteras i samarbete med Thule.

Hej.   Nytt avsnitt med Sofia Hedström. Som ni hittar Här: http://www.runnersworld.se/blogs/sofiahedstrom/index.htm Eller här: http://www.womenshealth.se/blogs/sofia/index.htm Men framför allt HÄR: http://sofiaheadstrong.com/ Och på Instagram är det @sofiaheadstrong   Vi pratar om att vara sig själv, hitta sin stil och om jämställdheten. Ni får också tips på en bra runda i New York och vi pratar Maraton, Maraton och Maraton.   Trevlig Lyssning   Glöm inte https://www.patreon.com/user?u=2326488&u=2326488&ty=h eller 0704105575 för... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi vill att den som är sig själv ska vinna. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas med pokaler. Pokal i P1 undersöker den här veckan originalitet bland sporter och atleter. I vissa fall är det en stor fördel att vara originell - i andra fall kan det vara en nackdel. Frågan är vad det är som avgör när det lönar sig att vara original och inte och vad är egentligen sann originalitet? Hon sprang i dräkter som bara hade ett ben täckt. Hon sprang i dräkter med åtsittande huvor. Hon sprang med knallröda läppar och flera centimeters långa naglar. Alltid målade som små konstverk. För 16 år sen dog den amerikanska löperskan Florence Griffith-Joyner, världens snabbaste kvinna, bara 38 år gammal. Hennes karriär var kantad av dopingrykten och hennes tidiga död i en hjärtattack spädde bara på spekulationerna. Men det som står sig är hennes världsrekord från 1988 på 100 och 200 meter. Något annat som står sig är hennes originalitet. Ingen har förr eller senare gjort samma avtryck på löparbanan som Florence Griffith-Joyner. Vi vill se att den som bryter mot det traditionella belönas. Men vad är då sann originalitet och lönar det sig att vara originell inom sport? Vilken typ av idrottsperson hejas på av publiken, media och sponsorer? Är det de originella eller de traditionella atleterna som presterar bäst? Att vara originell inom sport handlar inte bara om att vara en person med vissa egenskaper. Det finns också sporter som i sig kan uppfattas som originella. Pokal undersöker sportgrenarna eldboll, boxnings-schack eller undervattens golf. Pokal träffar även hästhopperskan Malin Baryard som berättar om att originalitet kan vara en framgångsstrategi både för ryttare och för häst.  I Pokalstudion finns: Eva Erman, politisk filosof vid Uppsala universitet, Sofia Hedström, modechef Womens Health och sportjournalisten Emma Lukins från TT.  Programledare: Moa Svan. I redaktionen: Erik Sjölin, Jonna Burén och producent Anna Åkerlund.

Kvalitet inom modet, finns det? Denna vecka vrider och vänder STIL på begreppet för att se vad människor i modebranschen laddar ordet kvalitet med. Vi har bland annat besökt Stockholms modevecka, eller Mercedez Benz Fashion Week som den korrekta benämningen är, och talat med modeskapare och besökare om de vet vad de egentligen har på sig - bomull, elastan, polyester, lycra? Under de internationella modeveckorna som snart drar igång (de börjar i New York den 3 september för att valsa vidare genom London och Milano för att sluta i Paris den 3 oktober) överöses vi med information om stilar, snitt och färger – och vilka som satt i publiken, minglade på efterfester och vad de hade på sig. Men vilka material är kläderna egentligen tillverkade av? Och spelar det egentligen någon roll? Ja, det anser allt fler. Vi har bland annat ringt upp den amerikanska journalisten Elizabeth Cline som nyligen publicerat boken Overdressed – the shockingly high cost of cheap fashion. Boken handlar om hur det ”demokratiska modet”, med billiga plagg från stora kedjor – det mode som ofta kallas för ”fast fashion” – har påverkat vårt sätt att både konsumera och kassera kläder. I boken kartlägger hon de billiga klädernas historia, och berättar hur de har påverkat vår syn på kvalitet, och kläder i stort. För många innebär kläder idag något man shoppar ofta, snabbt och mycket. Vi köper faktiskt fyra gånger mer kläder än vad vi gjorde för trettio år sedan, vilket innebär att vi släpar hem ungefär 30 kilo kläder om året. Vi har även träffat en klädintresserad dam på 82 år, Eva Almqvist, som berättar om vad hon anser att kvalitetskläder är. I programmet ger vi dessutom en snabbguide till hur vår syn på kläder förändrats genom åren. Och så har vi som sagt pratat med en mängd modeskapare, journalister och besökare under modeveckan i Stockholm för att höra vad de har att säga om ämnet kvalitet, idag. Veckans gäst är Sofia Hedström, modejournalist och författare till boken Modemanifestet, de stilsmartas handbok.

Carmen Miranda (1909-1955) gav världen en helt ny syn på fruktkorgen som modeaccessoar. I Hollywoodmusikaler från 1940-talet kan man se denna brasilianska sångerska och skådespelerska dansa och sjunga i lika färgstarka som fantasifulla kreationer, inte minst turbaner. Ingenting var henne främmande att bära på huvudet. Blommor, rosetter, små paraplyer, lysande elektriska plastbananer, julpynt, fjädrar - och korgar med exotiska frukter. Men hon var långt mer än en kitschig kvinna. I veckans program berättar vi mer om Brasiliens första och största superstjärna. Carmen Miranda var fräck och förförisk med en oskuldsfull fräschör och charm som golvade både män och kvinnor. Hon hade glimten i ögat. Blixtrande leende med rödmålad mun och flirtiga ögon som skiftade i gult och grönt – likt Brasiliens flagga – inledde hon i början av 30-talet en karriär som tog henne från Rio de Janeiro till New York och Hollywood. I USA fick hon snabbt fick smeknamnet ”The Brazilian Bombshell”, det brasilianska bombnedslaget”. Hennes livsbejakande sätt och exotiska stil blev snart förknippad med en härligt exotiskt ”latin style” i USA. Mindre känt är att Carmen Miranda hade en enormt framgångsrik karriär som sångerska i Brasilien, hon var landets bäst betalda. Och var en av pionjärerna när det gällde att popularisera samba.  I programmet berättar vi mer om hennes sång- och skådespelarkarriär, och anledningen till varför hon såg ut som hon gjorde. Vi har även pratat med modejournalisten Sofia Hedström, som flera gånger besökt Brasilien och bevakat modeveckan i Sao Paulo. Dessutom har vi tagit en titt på så kallade ”telenovelas”, tv-såpor. De visas över hela Brasilien, sex dagar i veckan på bästa sändningstid och når en publik på över 40 miljoner tittare. Hur påverkar de modebilden? Den svenska smyckesdesignern Hanna af Ekström är uppvuxen på en liten ö i Göteborgs norra skärgård. Är det därför som hennes design präglas av hav och räkor? Det får vi också veta. Och så har vi träffat stylisten Naomi Itkes, som även moderedaktör på tidningen Bon och arbetar hon med artister som Robyn. Veckans gäst är Stefan Wermelin, musiknestor på Sveriges Radio