Podcasts about juridiken

Statistik visar att många par väljer att ta beslut om skilsmässa efter stora helger eller efter semestern. I vissa länder kallar man januari för skilsmässomånaden.Juridiken i samband med separation eller skilsmässa skiljer sig väsentligt åt, beroende på om man är är sambor eller gifta. Hur ansöker man om skilsmässa? Hur går en bodelning till? Vad händer om jag dör? Varför ska man upprätta en framtidsfullmakt eller se över sitt testamente? Jurist Sara Gyllenhammar vägleder och ger viktiga råd om dessa frågor.Foto: Saerún NorénJurist Sara GyllenhammarAvsnittet är inspelat på distans.Redigering och klipp: Heli BrewitzMusik: Lic. NEO SoundsKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser sambandet ut mellan framgångsrik mäklare och juridik? Kan man bli en mer säljande mäklare genom att vara vass på lagtexter och paragrafer? Med oss idag har vi juristen Carolina Stegman som är expert på den juridik som vi mäklare stöter på hela dagen i vardagen. Så idag ska vi prata om typiska juridiska fällor du som mäklare kan hamna i – men kanske viktigast av allt: hur du kan förutse dem och därmed undvika hamna i de i förstaläget. Därtill tar vi ett stort grepp om penningtvätt!  Hemnet kommer med spaningar i vanlig ordning. Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

I det här avsnittet av GIF-podden gästas vi av Erol Ates. GIF Sundsvalls relativt nye tränare som växt upp i såväl Turkiet som i Finland. Vi går igenom hans livsresa som startade i den turkiska miljonstaden Konya och gick vidare till Finland, mycket på grund av studievilja hos en ambitiös tolvåring.

I detta avsnitt samtalar Kristoffer Helle med prästen och advokaten Andreas Karlgren om prästvigningslöften och juridiken. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

Mammainfluering har kommit att bli en av de mest inkomstbringande formerna av influerarskap. Men vad gäller rent juridiskt när det kommer till att använda barn i innehålls- och reklamsyfte? Hur påverkas barnen av att bli exponerade? Gäster är juristen Adina Schildt Gillion och psykologen Liv Svirsky.

Författaren Karin Henriksson och statsvetaren Claus Stolpe diskuterar nya mätningar efter Trump-domen. Har vinden vänt? Och hur mycket juridik behöver man kunna för att förstå amerikansk politik?

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda?  Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

Kan kungen få sitt körkort indraget om han kör för fort? Äger kungen Stockholms slott? Kan kungen blockera ett regeringsskifte? Får kungen konvertera och bli muslim? En panel med jurister från Lunds universitet svarar på frågor om kungen och juridiken. Medverkande: Christian Dahlman, Sverker Jönsson, Anna Nilsson, Martin Sunnqvist och Henrik Wenander ÖPPET FALL – en podcast om uppmärksammade rättsfall

De juridiska frågorna kring AI är många och inte helt enkla att hantera, men både som privatperson och företagare behöver man ha koll. I detta avsnitt träffar jag advokaterna Alexander Källström och Mikael Satama Granberg och reder ut detta. Vem tar ansvar om det blir fel i en AI-bot, och vilka konsekvenser får detta? Blir AI det nya GDPR? Slutligen ska vi även diskutera upphovsrätt - vem äger egentligen en AI-genererad dikt?

Boken heter (denna vecka en rapport) "Juridiken bakom sharenting - Barns rättigheter när vårdnadshavare publicerar bilder eller annan information om sitt barn på internet" och gäst är rapportens författare Adina Schildt Gillion. Föräldrar som delar bilder och inlägg med sina barn i sociala medier (sharenting) är ett fenomen som blivit allt vanligare. Det kan verka harmlöst, men kunskapen om, och respekten för, att barnet har egna rättigheter som ska iakttagas vid delning i sociala är inte lika vanligt. Därför har Institutet för Juridik och Internet (IJI) tillsammans med Statens medieråd tagit fram denna rapport, som informerar och instruerar vad juridiken säger om sharenting.I programmet pratar vi bl.a. om vad som är lagligt respektive olagligt när det kommer till att publicera innehåll med sina barn. Vi pratar om vilka domar som vunnit laga kraft när det kommer till innehåll på sociala medier. Och vi pratar om vad du bör tänka på som föräldrar för att inte riskera att trampa snett av misstag. Lyssna och få en kortversion av rapporten!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ny relation, ny ekonomi. Och så tar det slut och livet ska delas upp. Hur blir man ihop och hur separerar man på ett ekonomiskt rättvist sätt? Det vet juristen Sanaz Tarlani som driver sin egen juristfirma där hon bland annat hanterar familjerätt. För relationer innebär inte bara känslor utan även en hel del juridik, och den reder dagens Smarta cash ut tillsammans med Sanaz. Vilka misstag gör folk när de ska separera? – Det största är att man pratar förbi varandra och kontaktar jurist för sent. Många tror att de klarar det själva, men så inser man att man inte tycker lika. Det går några månader och det hela blir mer och mer infekterat. När man fortfarande är ganska överens, ta in en jurist då gemensamt som får agera medlare och återberätta vad lagen säger och ge förslag på hur ni kan göra. Genom att söka kontakten tillsammans får inte juristen vara jävig, alltså inte ta någons sida, säger Sanaz Tarlani. Hur förbereder man sig bra inför en splitt?– Man kan kolla på de ekonomiska förutsättningarna från dagen man ansöker om skilsmässa. De flesta som ska skilja sig har betänketid då de har barn. Många tror att det är det vi har när vi flyttar från varandra som ska delas upp. Men så är det inte. En del väljer att slösa under betänketiden och det kan skapa en icke jämställd situation. En del väljer att sälja av saker och det skapar problem för en rättvis bodelning.– Känslor påverkar. Att hata någon är att dricka gift själv och hoppas att den andra ska dö. Att stå kvar i hatet är ingen lyckad lösning. Juridiken finns här för att avsluta så jämställt som möjligt, så båda kan gå tillbaka till ett stabilt liv igen. Hur går en bodelning till?– Det är så magiskt att man kan upprätta en bodelning sinsemellan. Man tar allt man har, lägger det på en hög och delar det på mitten. Det är idealiskt. Man kan göra en förteckning, listor på allt man har hemma. Sen skriver man upp vad andrahandsvärdet är genom att till exempel titta på blocket eller tradera. Vad skulle detta vara värt om vi sålde det? Genom att få en prislapp kan vi också göra en balansräkning. Summan kan differera beroende på vem som ville ha mest saker av störst värde. Då kan man ersätta den som ville ha mindre. Vad ska man tänka på innan man flyttar ihop med någon?– Jag tycker att man ska lägga korten på borden. Vi måste ta bort det tabubelagda kring ekonomin i relationer. Många tror att det verkar som om de misstror den andra eller är jättegirig. Nej, så är det inte! Du tar ansvar för er relation. Det är vanligt och normalt. Och du gör det för att hålla ihop för alltid. Vad ska ingå i ett samboavtal?– Allt kan ingå i ett samboavtal. Saker du håller kärt och är viktigt: uppbyggt kapital som du har slitit för. Det kan ligga många timmars svett bakom det. Det kan vara både pengar och saker av affektionsvärde. Allt från frimärkssamling till fåtölj till pengar på kontot. Skriv en lista och gör den till enskild egendom, säger Sanaz Tarlani. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Boken heter "Barnen då? - En guide till vårdnadstvister för föräldrar" och gäst är författaren och juristen Pauline Olovsdotter.När föräldrar hamnar i vårdnadstvister om barnen är det vanligt att som förälder känna att den juridiska processen går ut på att "vinna" mot den andra föräldern. Men vårdnadstvister skiljer sig från andra juridiska processer på framförallt en viktig punkt. Domstolen utgår nämligen inte ifrån att en av föräldrarna ska "vinna" mot den andre, utan det som är mest avgörande är barnets bästa. Det här blir ett tredje perspektiv (utöver föräldrarnas) som i vissa fall t.o.m. kan innebära att domstolen gör bedömningar som går emot vad båda föräldrarna tycker. I programmet pratar vi bl.a. om hur vårdnadstvister skiljer sig från andra juridiska processer. Vi pratar om vad det innebär att domstolen utgår från barnets bästa. Och vi pratar om hur domstolen gör sin bedömning och vilka områden de berör när det handlar om vårdnadstvister. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Juridiken existerar på alla möjliga plan. Vanligast är kanske att vi talar om den som hanterar det som pågår i vår absoluta närhet, medan vi andra gånger breddar perspektivet och inkluderar staters mellanhavanden i internationellrättsliga sammanhang. Men vad händer om vi zoomar ut ännu mer än så? Vilka lagar gäller bortom vår planet? I detta avsnitt av JP Samtalar har vi bjudit in professor Katrin Nyman-Metcalf, som är verksam inom området rymdjuridik, för att diskutera vilka rättsliga problem som kan uppstå i den utomjordliga världen. Vi berör allt från multimiljardärers ökade intresse av rymden till staters möjligheter att äga och utforska den samt vad vi kan förvänta oss från rymdrätten i framtiden. Trevlig lyssning!

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

I det femte avsnittet av Människorättspodden spelar vi upp vittnesförhör från rättsprocessen i Jönköpings tingsrätt och intervjuar Reinhold Fahlbeck, professor emeritus i arbetsrätt, Lunds universitet, expert på Europakonventionen och Percy Bratt, en av Sveriges främsta människorättsadvokater samt advokat Jörgen Olson, med anledning av Europadomstolens beslut den 12 mars 2020 att inte ta upp barnmorskemålen om samvetsfrihet i vården till prövning.   I vittnesförhör i Jönköpings tingsrätt påstår Ellinor Grimmarks tidigare chefer vid Värnamo sjukhus att det ”inte är möjligt att ha en person verksam som offentligt står för de åsikter som det framgick att Ellinor Grimmark hade”, varpå hon förlorade en utlovad tjänst som barnmorska efter att hon medverkat i en intervju i Värnamo Nyheter. Hur överensstämmer detta med rätten till åsikts- och yttrandefrihet enligt grundlagen och Europakonventionen, enligt advokat Percy Bratt?   ”Politiken vann – juridiken förlorade”, anser professor Reinhold Fahlbeck. Vad menar han med det? Kritik har riktats mot att Europadomstolen fattat beslutet i en kommitté med endast tre domare, varav den svenska domaren, Erik Wennerström, så sent som 2018 var ledamot i Jämställdhetsmyndighetens insynsråd tillsammans med VD:n för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som var motpart i de inhemska rättsprocesserna i Sverige. Vad anser professor Fahlbeck och advokat Jörgen Olson om detta?

I detta avsnitt får du lyssna på den spännande berättelsen om hur Thabo och Salih lärde känna varandra. Hur inflytelserika personer sprider islamofobiska tankegods via böcker och författare.Läs Thabo Musos rapport här.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Vad finns det för rättsliga verktyg för att hindra en pandemi? Kan man bestämma ett en person inte får lämna sitt hem? Vem bestämmer det? Kan man i Sverige sätta en hel stad i karantän som i Kina? Om man har corona-symptom FÅR man ge sig ut på stan och hosta? Och var på den 10-gradiga Corona-orosskalan placerar sig Tove och Mårten? Dessutom: Mårten läser upp ett jättelångt urklipp ur Svensk Juristtidning från 1933. Detta vill ni inte missa. Tack AG Advokat, Cederquist, Delphi, Eversheds Sutherland, Familjens Jurist, Gernandt & Danielsson, Glimstedts och Vinge!

Vi får höra Christoffer Thorell, VD för Handelsjuristerna, berätta om det studentdrivna företaget på Göteborgs universitet som erbjuder juridisk rådgivning för vanligt folk.

Anna och Linnea berättar vad de lärt sig den senaste tiden. Varför kan aldrig jurister ge raka svar? Vad innebär flowlock? Och varför kan det vara viktigt att känna till reglerna kring GDPR när du vill spela in en föreläsning med publik? I avsnittet nämns LISAM, det är Linköping universitets LMS och baseras på Sharepoint. Webbsidan om Digitala examinationer finns här: https://insidan.liu.se/digital-examination?l=sv Mer information om våra Dataskyddsombud och GDPR hittar du här https://insidan.liu.se/dataskyddsforordningen/webbutbildning?l=sv Den bok Anna pratar om heter Juridiken kring E-lärande och är skriven av Cecilia Magnusson Sjöberg och Sanna Wolk, utgiven år 2012.

Precis som allt annat har juridiken blivit allt mer digitaliserad och med möjligheten att bland annat skriva avtal online har den blivit mer lättillgänglig än någonsin. Men vad innebär digitaliseringen för den som använder tjänsterna och vad kräver det av juristerna och av juridiken? När är det lämpligt eller olämpligt att skriva juridiska avtal online? Hur kan framtidens digitala juridik se ut? Tillsammans med Carl Georgson, tidigare VD Familjens Jurist och Magnus Stein, VD Avtal 24, tar vi ett djupdyk in i den digitaliserade juridikens dåtid, nutid och framtid.

I poddavsnitt #9 dyker Universitetsbibliotekets podd Bakom Bokhyllan ned i ett omfattande ämne som rör oss dagligen: Rättsinformatik - juridiken i det digitala samhället. Vi möter univ.adj. Christine Storr som forskar och undervisar i det tvärvetenskapliga ämnet rättsinformatik vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. I den här första delen av två benar vi bland annat ut begreppet rättsinformatik och hör också vilken betydelse Universitetsbibliotekets databaser har för studierna inom rättsinformatik. Christine berättar också om hur kan tekniken hjälpa juridiken och hur kan jurister använda tekniken för att bli mer effektiva. Frågorna inom området är inte bara tekniska och juridiska utan även filosofiska och etiska. Har rättsinformatiken någon betydelse för alla integritetsaspekter som finns inom t.ex. sociala medier? Kan och/eller ska vi reglera AI-tekniken?

Varmt välkomna till andra avsnittet av Delphipodden. I detta avsnitt behandlar vi frågan om den tekniska utecklingen och juridiken kring AI. Vi går igenom vilka lagkrav som finns, de utmaningar vi står inför och om vi i framtiden kommer att ha robotfängelser.

I över 25 år har Tendens skildrat livet i Sverige. Nu har vi låtit våra reportrar välja dokumentärer de vill att ni ska får höra igen. Sukran Kavak berättar idag om sin fascination inför juridiken. I reporterns val får ni denna gång höra delar av "Juridiken och moralen" och "Att slåss mot staten Sverige", två kortdokumentärer som sändes första gången 2010. De är valda och presenteras av reportern själv, Sukran Kavak, som har ett brinnande intresse för juridiken och själv har en bakgrund som jurist. Du kan höra alla Tendens kortdokumentärerna i sin helhet via Sveriges Radio Play. Programledare är Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Om Sverige hamnar i krig eller krigsfara sätts stora delar av den vanliga juridiken ur spel. Straffen för brott höjs, grundlagsfästa rättigheter försvinner och staten kan lägga beslag på privat egendom för försvaret. Hur god är egentligen Sveriges beredskap – rent juridiskt?   Gäster i det första säsongsavsnittet av Veckans Juridik är: Marika Ericson - jurist och forskare, Försvarshögskolan Jenny Deschamps-Berger - statsvetare och enhetschef, Försvarshögskolan Erik Wennerström - jur. dr. expert på konstitutionell nödrätt och generaldirektör för Brå  Programledare är Dagens Juridiks chefredaktör Stefan Wahlberg.

Om upphovsrätt and all that jazz --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Fortsättning följer i vår nya podcast Stacken - citynetwork.se/stackenTillsammans med vår gäst, Axel Tandberg, Senior Advisor på LegalWorks, diskuterar vi vad rollen som dataskyddsombud innebär och under vilka former företag behöver ha ett dataskyddsombud. Vi tar även upp frågor som rör utbildning och får tips på hur man enklast kommer igång.  Om GDPR poddenGDPR podden är ett forum där vi lär oss mer om och diskuterar den nya dataskyddsförordningen som ersätter den Svenska personuppgiftslagen. Tillsammans med våra gäster lär vi oss mer om lagens konsekvenser och får handfasta tips och idéer på hur vi ska förbereda oss.Följ med oss på en spännande resa och lyssna på intressanta diskussioner i vår jakt på mer information om lagen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.  Dagens gäst – Axel Tandberg / LegalWorksAxel Tandberg, Senior Advisor på LegalWorks är specialiserad inom marknadsföringsrätt. Han har jobbat med direktmarknadsföring och juridik sedan 2000, de första fem åren som ansvarig för lobbying och juridik för FEDMA, den paneuropeiska branschorganisationen för direktmarknadsföring. Före sin anställning hos FEDMA arbetade Axel som konsult för en lobbyfirma i Bryssel i två år där han jobbade främst med IT-relaterade frågor. Axel Tandberg är sedan 2005 aktiv i två olika etiska nämnder: Reklamombudsmannen och DM-nämnden. Han är också förbundsjurist för SWEDMA, bransch- och intresseorganisationen för direktmarknadsföring samt etiska rådet för marknadsundersökningar – ERM.Linkedin | Twitter Om DP Academy – Dataskyddsombudet i praktikenEn gedigen utbildning för dig som idag arbetar som personuppgiftsombud eller kommer att arbeta som dataskyddsombud enligt den nya dataskyddsförordningen (DSF) som ersätter personuppgiftslagen i maj 2018.Utbildningen fokuserar på dataskyddsombudets roll enligt den nya lagstiftningen och dess verksamhet i praktiken. Juridiken är givetvis en viktig komponent, men vi kommer ägna stor del av tiden åt praktiska aspekter kring arbetssätt, organisation och informationssäkerhet.Utbildningen drivs som ett samarbete mellan Forum för Dataskydd och LegalWorks.Läs mer om utbildningenLäs mer om Forum för Dataskydd Om Legal WorksWe are one of the leading alternative suppliers of legal services on a mission to modernize how legal support is delivered to clients in the Nordics. With a team of prominent lawyers, most of them with experience from the inside of a company, we are supporting our clients in long-term relationships with the pragmatic and efficient approach of an in-house counsel. We offer in-depth expertise in a number of areas, including data privacy, public procurement and compliance matters. We help legal teams with development projects and to fill any organisational gaps, whether it is an interim position, out-sourced service or a recruitment. http://legalworks.se Prenumerera See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fortsättning följer i vår nya podcast Stacken - citynetwork.se/stacken Tillsammans med vår gäst, Axel Tandberg, Senior Advisor på LegalWorks, diskuterar vi vad rollen som dataskyddsombud innebär och under vilka former företag behöver ha ett dataskyddsombud. Vi tar även upp frågor som rör utbildning och får tips på hur man enklast kommer igång.     Om GDPR podden GDPR podden är ett forum där vi lär oss mer om och diskuterar den nya dataskyddsförordningen som ersätter den Svenska personuppgiftslagen. Tillsammans med våra gäster lär vi oss mer om lagens konsekvenser och får handfasta tips och idéer på hur vi ska förbereda oss. Följ med oss på en spännande resa och lyssna på intressanta diskussioner i vår jakt på mer information om lagen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.     Dagens gäst – Axel Tandberg / LegalWorks Axel Tandberg, Senior Advisor på LegalWorks är specialiserad inom marknadsföringsrätt. Han har jobbat med direktmarknadsföring och juridik sedan 2000, de första fem åren som ansvarig för lobbying och juridik för FEDMA, den paneuropeiska branschorganisationen för direktmarknadsföring. Före sin anställning hos FEDMA arbetade Axel som konsult för en lobbyfirma i Bryssel i två år där han jobbade främst med IT-relaterade frågor. Axel Tandberg är sedan 2005 aktiv i två olika etiska nämnder: Reklamombudsmannen och DM-nämnden. Han är också förbundsjurist för SWEDMA, bransch- och intresseorganisationen för direktmarknadsföring samt etiska rådet för marknadsundersökningar – ERM. Linkedin | Twitter   Om DP Academy – Dataskyddsombudet i praktiken En gedigen utbildning för dig som idag arbetar som personuppgiftsombud eller kommer att arbeta som dataskyddsombud enligt den nya dataskyddsförordningen (DSF) som ersätter personuppgiftslagen i maj 2018. Utbildningen fokuserar på dataskyddsombudets roll enligt den nya lagstiftningen och dess verksamhet i praktiken. Juridiken är givetvis en viktig komponent, men vi kommer ägna stor del av tiden åt praktiska aspekter kring arbetssätt, organisation och informationssäkerhet. Utbildningen drivs som ett samarbete mellan Forum för Dataskydd och LegalWorks. Läs mer om utbildningen Läs mer om Forum för Dataskydd   Om Legal Works We are one of the leading alternative suppliers of legal services on a mission to modernize how legal support is delivered to clients in the Nordics. With a team of prominent lawyers, most of them with experience from the inside of a company, we are supporting our clients in long-term relationships with the pragmatic and efficient approach of an in-house counsel. We offer in-depth expertise in a number of areas, including data privacy, public procurement and compliance matters. We help legal teams with development projects and to fill any organisational gaps, whether it is an interim position, out-sourced service or a recruitment. http://legalworks.se   Prenumerera

Kaliber fortsätter idag granskningen av läkarnas kompetens och fokuserar på det som många läkare själva beskriver som en tickande bomb - bristen på fortbildning. Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Patienter skadas allvarligt och några har till och med omkommit efter att dom träffat läkare som saknar rätt kunskaper. Det berättade vi i Kaliber för några veckor när vi bland annat tog upp fallet med Ulla Pettersson i Åmål som förlorade sin bror Kjell-Erik efter att en läkare missbedömt hans hjärtinfarkt som panikångest. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att, tyvärr, det går inte att få något svar ifrån din bror. Så då var det ju bara att konstatera att, han var död, berättade Ulla Pettersson. Vi berättade också att Sverige saknar system som kontinuerligt kontrollerar läkarkompetens. Efter programmet har vi fått in många reaktioner. En del som hört av sig är patienter, men de allra flesta är läkare. Läkare som Mats Nilsson i Östersund. - Ja, reaktionen var att det är en långbänksdiskussion som har hållit på definitivt sen 70-talet och egentligen har det inte hänt någonting, säger Mats Nilsson. Vad menar du då? - Det saknas tid och resurser för att kontinuerligt följa upp utvecklingen via olika vetenskapliga artiklar och prövningar så att alla doktorer får del av detta och på ett gott sätt kan ta hand om patienterna. Så om jag förstår dig rätt här nu. Menar du att det är fortbildningen som är det stora problemet? – Ja. Man kan säga att en konferens idag kostar någonting mellan 2000-3000 upp till 5000-6000 kronor för två dagars konferens. Och det gjorde dom inte för 20 år sen. Sen tillkommer då resa och boende. Och det är liksom ingen som tagit tag i att anslå de pengarna, säger Mats Nilsson. Han är långt ifrån ensam om att peka ut brist på fortbildning som en tickande bomb inom den svenska vården. I februari gick sex av landets största fackrörelser för vårdpersonal ut i ett gemensamt upprop. Man varnar för att fortbildningsnivån bland vårdpersonal är på väg åt fel håll. Och att läget är så pass allvarligt, att vården snart inte kan garantera att patienterna får träffa personal som är uppdaterade med de senaste behandlingsmetoderna. Kaliber idag ska handla om läkarnas fortbildning. Vi ska börja på Sahlgrenska sjukhuset och ortopedmottagningen i Mölndal. Överläkaren Mikael Sundfeldt är mitt uppe i en operation av ett brutet ben. Med hjälp av en borr gör han hål i ett ben för att sedan kunna fästa en metallplatta på det brutna benet. Mikael Sundfeldt är specialist inom ortopedi och framförallt expert på skelettskador som skett via olyckor. Det är ett kunskapsintensivt yrke, där behandlingsmetoder snabbt blir gamla. Något som gör det extra viktigt att ständigt fortbilda sig. - Vidareutbildning är oerhört viktig för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det här är ju ett livslångt lärande, och du måste hela tiden vara påläst. Du måste veta det senaste, det går inte att komma i bakvattnet utan du måste hela tiden vara kunnig och patienterna kräver att du ska vara påläst på det absolut senaste, säger Mikael Sundfeldt. Enligt Mikael Sundfeldt måste man dels uppdatera sig med nya forskningsrön och ibland åka iväg på konferenser där dom senaste behandlingsmetoderna presenteras. I en ortopeds fall kan det handla om hur man bäst opererar en höft eller om att få information om dom senaste knäproteserna. Det är vad som krävs för att hänga med i utvecklingen. Men enligt Mikael Sundfeldt, är ofta verkligheten en helt annan. - Det finns säkert jättemånga som får alldeles för lite utbildning. Det svåra är att få in det i arbetstiden. För ofta när man börjar så rullar arbetstiden på, man ska springa och göra massa olika saker. Mottagning, möten och allting. Ska man åka på en kurs så tar det kanske tre, fyra dagar. Då är du borta från familjen tre, fyra dagar. Du är borta från kliniken tre, fyra dagar. När du kommer tillbaka är det kanske en patient som har ringt dig, som inte fått tag på dig. Och sen har du kanske kollegor som får ställa upp och ta din arbetsbörda under tiden du är borta. Så tid är ett problem. Ekonomi är ett problem. Det är dyrt att åka på kurser, säger Mikael Sundfeldt samtidigt som hans mobil börjar ringa. Det är en patient han glömt ta emot. Han försvinner snabbt iväg. Längre ner i korridoren sitter Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Det är han som löser scheman och som har hand om den budget som kliniken har att röra sig med. - Alltså, traditionellt så är det ju extremt viktigt med fortbildning av läkare för att dels hålla aktuellt kunskapsläge, men också att ifrågasätta det man gör hela tiden och inte halka efter. Kunskapen inom sjukvården, oavsett om det är ortopedi, den ändras hela tiden. Det är inte samma som det var för tio år sen eller femton år sen. Vissa saker kan ändras på bara några få år. Vi har ju dels en budget för fortbildning, och det kan man väl säga att den budgeten har inte gått ihop sig någon gång, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Varför är det så? - Nja, vi har traditionellt varit dåliga att ta höjd för det… Vi ska backa bandet lite. Året är 2004 och läkarkårens täta band med läkemedelsindustrin har ifrågasatts en längre tid. Medier rapporterar om läkare som åker iväg på dyra utbildningar, sponsrade av läkemedelsbolagen. Det är många gånger påkostat, där läkemedelsbolagen inte sällan bjuder på både flyg, hotell och dyra middagar på platser som Sydafrika och Västindien. Flera läkare blir påkomna och misstänka för mutbrott. Men 2005 blir det delvis stopp för lyxresorna. I en överenskommelse mellan landstingen och läkemedelsindustrin, kommer man överens om att industrin bara får betala för en del av läkarnas utbildningskostnader. Resten av kostnaden lovar landstingen att stå för. Dom flesta verkar överens om att beslutet är rätt. Men hur blev det egentligen med själva fortbildningen? På Östermalm i Stockholm har Läkarförbundet sitt huvudkontor. Här jobbar Turid Stenhaugen som utredare med särskild fokus på just fortbildningsfrågor. Sedan 2004 är hon ansvarig för en enkät som regelbundet mäter hur mycket fortbildning svenska läkare får. Och det var just överenskommelsen mellan landstingen och industrin, som fick förbundet att reagera. - Ja, det var helt enkelt så att läkemedelsindustrin bidrog med ganska mycket finansiella resurser. Det fanns ganska stora farhågor då inom professionen då om att det skulle bli mindre fortbildning, att det skulle bli sämre möjligheter generellt för läkarna att få kompetensutveckling, säger Turid Stenhaugen Till en början såg det positivt ut. I Läkarförbundets fortbildningsenkät såg man faktiskt att fortbildningen ökade dom första åren. Men trenden skulle visa sig vara kortvarig. - Från 2007, ungefär då så var resultaten som bäst. Och då deltog läkarna i såna här med planerade utbildningsaktiviteter,  externa fortbildningar, ungefär 9,1 dagar i genomsnitt på ett år. Och sedan nu, vid det senaste tillfället när vi genomförde undersökningen år 2012, då var det nere i 7,1 dagar. Och om man tittar på hur mycket man deltar i internutbildning, så var det ungefär 1,5 timme per vecka tidigare. Och där är man nu nere i under en timme per vecka, säger Turid Stenhaugen. Enligt Turid är siffrorna allvarliga. Inte bara för att dom stadigt minskar, utan även för att dom ligger under förbundets lägsta rekommendation. Och hon tror att det kan ha blivit värre sen 2012. Sen årsskiftet 2015, får inte längre industrin sponsra läkares utbildning alls. Numera ska allt betalas av arbetsgivarna. - Vi har följt den här utvecklingen och varit väldigt oroade. Vi har skrivit om det i olika artiklar, men egentligen så har vi märkt, att trots att vi har varnat med varningsklockor så har ingenting hänt. Vi har framförallt fört fram det här till arbetsgivaren men inget har hänt, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet. Så hur ser egentligen situationen ut idag? Det ville vi ta reda på. Kaliber skickade därför ut frågor till landets 29 universitets- och länssjukhus. Vi frågade verksamhetschefer inom kirurgi, ortopedi och cancervård om specialistläkarna på deras avdelningar får tillräckligt med fortbildning. 52 av 81 kliniker svarade. Och det är en allvarlig bild som målas upp. Nedan följer några av svaren från undersökningen: ”Även om jag som chef är för utbildning, så är jag restriktiv. Centralt anser man att utbildning är ett område det ska sparas pengar på.” ”Nej, läkarna skulle behöva mer. Det är inte katastrof-läge, men det är inte långt ifrån.” ”Ja, vi försöker ju vara liberala, men kompetensutvecklingen hos vissa är verkligen  inte tillräcklig. Och pengar gör ju att man tvingas prioritera.” ”Det här är ett jätteproblem på kirurgen, och politiker och arbetsgivare tar det inte på allvar. Fortsätter det så här kan vi inte längre lova rätt behandling till våra patienter.” Nästan hälften svarar att specialistläkarna på deras avdelningar inte får tillräckligt med fortbildning. Som patient på ett operationsbord riskerar alltså du att träffa en läkare som inte är uppdaterad med dom senaste behandlingsmetoderna.  Och trots att landstingen ska se till att läkarna får tillräckligt med fortbildning, svarar 26 chefer på Sveriges ledande sjukhus att det saknas pengar för att kunna ge läkarna detta. - Ja, det är under all kritik, säger Heidi Stensmyren. Hon är ordförande på Läkarförbundet. - Vi ser mycket allvarligt på det här. Risken är att kvaliteten i vården blir sämre. Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få. Sen ett par år tillbaka är frågan om läkarnas fortbildning en av förbundets viktigaste frågor. Men att få landstingen och arbetsgivarna att lyssna, är inte helt lätt enligt Heidi Stensmyren. - Ja, det stora problemet är att i verksamheterna, ute på golvet, så är det fortbildningen som skärs ned först när man ska spara. Och hälso- och sjukvården har ju haft effektiviserings- och besparingskrav nu i många, många år. Och där är fortbildningen typexempel på något som försvinner snabbt och lätt. Och det är den stora utmaningen. Nu, från den första januari, så är det så att huvudmannen ska finansiera all fortbildningsaktivitet för läkare. Problemet är att dom inte lagt tillräckligt med utrymme i sina budgetar, att dom inte avsatt tillräckligt med pengar för det, säger Heidi Stensmyren. Vi ska återvända till ortopedmottagningen på Sahlgrenska och verksamhetschefen Magnus Karlsson. Han är en av dom som svarat på undersökningen. - Problemet är finansieringen, där de här företagen tidigare har tagit den finansieringen. Landstingen, regionerna, SKL har kanske inte heller tagit höjd och har ju inte heller vetat vad den kostnaden är. Och den kommer ju bli rejäl nu då. Och där kan jag väl känna en viss oro, att det kan bli ganska avsevärt mycket dyrare att använda sig av den typen av utbildningar som haft traditionellt hittills i alla fall, säger Magnus Karlsson. Men enligt Magnus Karlsson finns det ett till problem, som till stor del hänger ihop med ekonomin. Och det är tidsbrist. Att anlita vikarier för att läkare ska åka iväg på konferenser är både dyrt och ibland omöjligt att få ihop med schemat. Och att i en sådan situation få tid över till att fortbilda sig är inte helt enkelt. Speciellt på en klinik som den Magnus Karlsson chefar över, där inte fortbildning finns tydligt inlagt i schemat för specialistläkarna. - Nej, vi har inte avsatt tydligt utbildning i schemat. Däremot ska det finnas administration, och då ska det finnas möjlighet att fördjupa sig där. Nu kan man ärligt säga att många läkare är ganska hårt schemalagda, och de har en ganska begränsad administrativ tid. Vilket gör att dom inte alltid hinner fördjupa sig och föröka sina kunskaper teoretiskt, så är det. Läkare är ganska behövda och vi schemalägger dom rätt hårt där de ska vara. Du måste ju också producera vård. Det är ju liksom en avvägning av hur mycket tid och resurser du har för att utbilda och se till att du har tillräckligt kvalitet på de läkarna du har, och hur mycket vård du ska producera, om man nu kan uttrycka det så krasst. Den avvägningen är jättesvår att göra, säger Magnus Karlsson. En annan som svarat på Kalibers undersökning, är Karl-Åke Jansson på ortopedkliniken på Karolinska norr om Stockholm. Karolinska är ett sjukhus som länge dragits med stora nedskärningar, och enligt Karl-Åke Jansson spelar ekonomin in ganska mycket. Men det främsta problemet som han ser det, är att sjukvården ofta inte gör någon större utvärdering av den fortbildning läkarna behöver. - Alla jobbar nog och har en viss struktur. Men hur den ser ut över tid, den är inte riktigt.. jag har i alla fall inte sett någon sådan. Och det tror jag behövs, säger Karl-Åke Jansson. Det finns olika förslag om hur man ska utvärdera läkares fortbildning inom de olika specialistföreningarna. Svensk ortopedisk förening i Karl-Åke Janssons fall. Och enligt honom hade det inte behövt vara särskilt svårt. - För varje individ så måste man kanske upprätta då hur det ska se ut de närmsta åren. Vad är det den individen behöver? Och vad behöver man som ortoped på en viss tidsperiod? Och så lägger man in det i en individuell handlingsplan för ett år, följer upp den på ett strukturerat sätt, i ett medarbetarsamtal, säger han. I ett tidigare program, berättade Kaliber att Sverige saknar system som återkommande kontrollerar läkarkårens kompetens. Då pratade vi bland annat med Olle Larkö som är dekanus på Sahlgrenska Akademin. Då lyfte han fram vikten av fortbildning.  Jag åkte tillbaka till Olle Larkö igen. För när det gäller just fortbildningen, är Sverige ganska unika. Tillsammans med Malta och Portugal, är Sverige det enda landet i Europa, som inte har någon nationell reglering av läkares fortbildning. Och det här är ett stort problem enligt Olle Larkö. - Jag tycker det är ganska slappt, vi har inga krav på vidareutbildning när man är aktiv läkare under sin specialistperiod på kanske 30, 35 år. Det är ju risk för sämre doktorer då, krångligare än så är det ju inte. Det enda vi tycker är att vi kanske ska göra som man gör kanske i Tyskland eller England. I USA är man långt före, dom kräver att man ska ha specialistexamen, det har vi inte i Sverige. Utan det är i princip tiden man jobbar som är det viktiga. Dom kräver att man ska tenta om igen vart tionde år. Vi har ingenting som är i närheten av dom. Många länder, tex Tyskland, kräver att man ska bevista kongresser som är godkända, vi har inget sånt i Sverige heller. Sverige är helt enastående i detta. Det är ett uttryck tycker jag för ”slapp-Sverige”, säger Olle Larkö. Olle Larkö tycker dels att Sverige måste börja ställa krav på att läkare ska fortbilda sig, men också att det behövs ett system som på riktigt mäter mängden fortbildning. Som exempel nämner han CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland. - Continuing Medical Education står det för. Man får en poäng per timme man sitter på en godkänd kongress. Dom klockar dig när du går in, dom klockar dig när du går ut. Och så ska man ha 50 timmar per år. Gör man inte det under ett antal år, så blir man av med sitt specialistbevis. Det är ju en väldigt ambitiöst, och det tar ett tag innan vi når dit. Men om man började med att man faktiskt måste bevista vetenskapliga konferenser som alla andra européer gör, det tycker jag är ett första steg. Sen är inte det perfekt, det kan kompletteras med annat och sånt.. I Kalibers undersökning med läns- och universitetssjukhusen, efterlyser nästan alla hårdare krav på fortbildning. En del vill ha tydligare riktlinjer, medan andra vill se CME-poäng. Och en av dom är just Karl-Åke Jansson på Karolinska. - Vi är inte där ännu, men det är möjligt att man är på väg dit. Och det är på så sätt man skulle kunna värdera om den individuella specialisten har den kompetens som krävs och upprätthålla en kontinuerlig fortbildning. Samtidigt så är Sverige inte speciellt känt för att skapa sådana system, säger han. Nej, enligt dom flesta jag talat med, verkar CME-poäng vara långt bort. Men faktum är att det finns ett förslag. I en statlig utredning som presenterades förra våren, fanns förslag om att läkarkåren, tillsammans med en rad andra yrken, skulle få särskilda föreskrifter som direkt uppmanar till fortbildning. Och förslaget togs väl emot av bland annat Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet, som i åratal kämpat för tydligare regler. - Vi önskar mycket bättre strukturer för kompetenssäkring. Det ska inte vara upp till patienterna att ta reda på om läkaren har fått fortbildning utan det här ska vara ett kontinuerligt system och det ska vara ett krav på verksamheten att se till att sköta kompetensutvecklingen, säger Heidi Stensmyren. Men förslaget har än så länge bara varit ute på remiss. Och en av dom som svarat är Socialstyrelsen. Men dom tycker inte det behövs några nya regler. Pernilla Ek är chef på Socialstyrelsens behörighetsenhet. - Vi är ju i grunden positiva till att man uppmärksammar personalens kompetens som den viktiga spelaren i att bedriva patientsäker vård. Men vi anser ju att de här bestämmelserna redan finns på plats, säger Pernilla Ek. I Hälso- och sjukvårdslagen så står att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.” Och i patientsäkerhetslagen står det att ”hälso- och sjukvårdspersonalen ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Juridiken är ett kapitel i sig. Men kontentan av det Pernilla Ek säger, är att det redan står i lagen att läkare ska arbeta på ett korrekt sätt, och att arbetsgivaren har ett ansvar för läkarnas kompetens. Det är med andra ord underförstått att fortbildningen ingår i detta. Och det här är något som väcker viss frustration hos Läkarförbundet. - Man har vant sig vid, eller är väl van vid att det här sköter sig lite av sig självt, men det gör det inte, det vet vi. Man måste inse att fortbildning och kompetensutveckling är ett arbete som inte kan skötas med vänsterhanden. Det krävs planer för det. Vi planerar ju in miljö, sortering av avfall, vi har ju en rad områden som systematiskt planeras inne i verksamheterna. Och att inte fortbildning skulle planeras systematiskt inom en verksamhet, det håller inte måttet, säger Heidi Stensmyren. I Kaliber idag har vi berättat om bristen på fortbildning. Läkarfacket larmar för att nivån stadigt sjunker. Och i Kalibers undersökning uppger närmare hälften av kirurg, ortoped och cancer-avdelningarna att deras specialistläkare inte får tillräckligt med fortbildning. Så vad tänker egentligen arbetsgivarna om det här? Jag åkte till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På deras vård- och omsorgsavdelning heter chefen Hans Karlsson. Och jag frågade honom hur han ser på att så många upplever att fortbildningen inte är tillräcklig. - Det är svårt att uttala sig om mängd i form av timmar och tid. Men jag tror att det man kan ta reda på, det är ju att titta på kvaliteten. Hur är kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Och då kan vi konstatera att när det gäller medicinska utfall och vad patienterna tycker om svensk sjukvård, så har vi en oerhört hög kvalitet. Jag tror att man ska modernisera begreppet kompetensutveckling och titta på att det innehåller fler delar än det som traditionellt förknippas med det. Och det traditionella är ofta kurs och konferens. Jag tänker att kompetensutveckling är mycket mer än det och kanske också ska tydliggöras i ett sådant här arbete, säger Hans Karlsson. Hur tänker landstingen rent ekonomiskt i den här frågan? - Ja, landstingens syn på det här handlar nog inte så mycket om pengar. Utan det handlar mer om att hitta rätta formerna för läkare att kunna fortbildas. Jag tror att det är något man får följa över tid och jag är ganska övertygad om att en del av den fortbildning som har varit i form av kurs och konferens kan ersättas med andra former. Webbutbildning, utbildningar där man tillsammans med kollegor på den egna arbetsplatsen tar del av senaste rönen, att man tar del av de senaste kunskapsunderlagen som nu blir allt mer tillgängliga i verksamheten, säger Hans Karlsson. Det finns ju ett förslag om att ställa formella krav på fortbildning. Det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Vad tänker SKL om det? - Ja, nu är ju direktivet fortfarande under diskussion och här kommer vi att lämna in ett formellt svar. Jag vill inte föregripa det idag, men jag kan väl säga att den här typen av bindande, normerande föreskrifter är generellt något som vi inte tycker bidrar till kvaliteten i någon större omfattning. Men enligt flera experter som jag har varit i kontakt med så är Sverige ganska unika om att inte ha formella krav på fortbildning. Bara Malta, Portugal och Sverige saknar det här. Hur ser du på det? - Det är ganska svårt att jämföra olika länder, ,men kan vi konstatera att i många länder så är läkare ofta egna yrkesutövare och har en egen verksamhet. De allra flesta svenska läkare jobbar idag som anställda. Några i vårdföretag och de allra flesta i Sveriges olika landsting. Och då finns ju en möjlighet för en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, att se till att kompetensen finns. Där är verksamhetschefsansvaret väldigt tydligt, säger Hans Karlsson. Nej, bindande regler är inget som SKL menar kommer höja kvaliteten. Trots att så många verksamhetschefer  säger att det är just tydligare regler som behövs. Och att det inte skulle handla om pengar, det håller inte Heidi Stensmyren på Läkarförbundet med om. - Landsting och politiker är mycket väl medvetna, är min uppfattning, om behoven av fortbildning. Men det är när man börjar prata pengar, kostnader och konkret som det stoppar upp. Och det räcker ju inte att vi lite snällt från sidan säger att ”men det här håller inte måttet”. Utan det är dags att myndigheter och gärna också departement sätter ner foten. Och säger att vi måste ha krav på fortbildning. Det måste finnas strukturer för uppföljning. Det här kan inte skötas lite vid sidan om, säger Heidi Stensmyren. Sveriges nye folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister är socialdemokraten Gabriel Wikström. Jag undrar hur han ser på att så många läkare larmar om att fortbildningen inte är tillräcklig. - Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att fortbildning i nästan alla yrkesgrupper är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten men också för att yrket ska upplevas som både utmanande och inspirerande. Och särskilt viktigt skulle jag tro att det är för en yrkesgrupp som läkarna. Och det här är ju någonting som är oacceptabelt. Det måste ju bara fungera och i första hand så är det ju faktiskt landstingens och regionens ansvar att  se till att läkarna får den fortbildning som man både har rätt till och behöver för att utföra sitt jobb, säger Gabriel Wikström (S) Mycket riktigt så ligger ansvaret för sjukvården främst hos landstingen. Men just förslaget om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, ligger hos regeringen. Så vad tycker då sjukvårdsminister Gabriel Wikström? - Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu. Det är ett intressant förslag men man måste naturligtvis alltid analysera helheten innan man kan ta ställning. Vi är ju en relativt ny regering så vi har en del frågor att ta tag i. Det här är ju naturligtvis ett viktigt område och jag ber om att få återkomma både om tidsplan och regeringens ställningstagande, säger Gabriel Wikström (S). När jag frågar Wikström hur han ser på att så många läkare upplever pengar och tid som ett problem för fortbildningen, vill han inte kommentera vad landstingen gör åt problemet. Men han säger ändå att det är något han känner väl igen. - Det är en bild som stämmer väl överens med min egen också. Och som sagt, här har vi ju stora strukturella utmaningar inom den svenska sjukvården. Det handlar ju både om organisation och ledarskap, men det handlar också om att se över, vad ägnar egentligen sjukvårdspersonalen sin tid åt? Och då vet vi att väldigt många upplever att man får ägna sin tid åt administration. Och här har ju regeringen varit proaktiv och i höstas lade vi ett förslag om en så kallad professionsmiljard som just skulle handla om att man avlastar vårdens yrkesgrupper administrativt så att man ägna mer tid åt såväl patientkontakt men också till exempel fortbildning. Nu var det tyvärr ett förslag som föll i och med budgeten men det är ju förslag som vi räknar med att återkomma med under åren, för det här är ju faktiskt en av vårdens stora utmaningar, säger han. På Sahlgrenska jobbar ortopeden Mikael Sundfeldt vidare. Och han tror att om inte frågan blir löst snart så väntar allvarliga konsekvenser. - På sikt så tror jag att det är katastrof. På kort sikt så kanske man inte ser så stora problem, men om man ser det på en fem, sex års horisont så blir det katastrof. I slutändan handlar ju detta om att våra patienter måste få optimal vård. Det är det som det handlar om. De ska få det senaste och det bästa och det mest prisvärda. Och ända sättet att veta det, det är att hela tiden hålla sig ”up to date”. Medicinsk kunskap är färskvara. Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg  Andreas Lindahl  Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

Få saker engagerar så mycket som biljuridik. Därför:  Mårten går igenom nytt avgörande från HD som besvarar frågan hur man uppfyller kravet på att p-skivan ska vara placerad ”framtill” i bilen. I Kewl i Juridiken diskuterar Tove den märkliga företeelsen ”danstillstånd”. Dessutom: Sjukhusfilmningsfallet där dödskamp blev dokusåpa, Allbrightrapporten om jämställdhet i juristvärlden och så det senaste om röran som aldrig tar slut: Assange! Tack G&D, Familjens Jurist och Lindahl! Göttig juridik i 49 minuter. Hej!

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren.  I avsnitt 1 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet reder vi ut begreppen. Vad är egentligen näthat?

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 2 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet berättar dom om vilken hjälp du kan få om du har blivit utsatt för näthat.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 3 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom skillnaden mellan att skriva en taskig kommentar och att begå brottet förtal.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 4 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom vad som är olaga hot och vad du ska göra om du har blivit utsatt för det.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 5 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom det lite svårdefinierade begreppet: ofredande.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 6 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet pratar dom om olaga förföljelse, det vill säga om du har blivit utsatt för många fall av ofredande.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 7 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom vad som kan klassas som ett barnpornografibrott.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 8 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom vad hets mot folkgrupp är och hur du kan känna igen det på internet.

Det här är No hate-poddens serie om vad som är okej och inte på internet enligt lagen. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren. I avsnitt 9 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet förklarar dom vad som räknas som kränkande fotografering, det vill säga var någonstans det är olagligt att fotografera andra.

Debatt om yttrandefrihet och integritetTidigare har vi berättat om hur det brittiska kungahuset skulle kunna använda Se och Hörs publicering av nakenbilder på hertiginnan Kates för att tvinga fram svensk lagstiftning. Den frågan accelererade redan nu i veckan då det svenska kungahusets advokat - hovauditören Axel Calissendorf - med hela den opinionsmässiga tyngd som den kungliga anknytningen ger - gav sig in i debatten. Det är en strid mellan Publicistiken och Juridiken. Och den här striden har allt som oftast stått mellan två personer, mellan publicisten Thomas Mattson chefredaktör på Expressen och juristen Mårten Schultz, professor i civilrätt. Vi sammanförde dem - på Thomas Mattssons kontor i Expressenhuset i Stockholm.Reporter Martin Wicklin. Det som inte finns kan inte plockas bortUnder kulturdebatten om Tintin på biblioteket TioTretton på Kulturhuset i Stockholm var det genomgående ETT album som mer än något annat fick illustrera - Tintin i Kongo. Albumet vars omslag pryds av Tintin, Milou och pojken Koko - ritad som rasistisk kliché. Men den boken fanns aldrig på TioTretton ens innan det uppmärksammade nedplockandet. Reporter Katarina Andersson. Måste staten rädda fria pressen?Ödesfrågan om hur mediebranschen ska hitta pengar för att avlöna de journalister som gör allt det där fina man talar om i högtidstalen och på prisutdelningar har varit aktuell i veckan igen. Det tydligaste exemplet på det här är Svenska dagbladet där sparpaketen duggat tätt i många år. Ledningen fick kritik från snart sagt alla håll när det stod klart att 60 personer skulle sluta, bland annat hela sportredaktionen. Mediernas Lars Truedson ställde sig frågan om SvD bli det första stora svenska offret för övergången från papper till nät? Och vilket ansvar har politiken för att stödja journalistiken när pengarna inte hänger med från papper till webb? En äcklig skitsakVi diskuterar var gränsen går för hur äckliga detaljer man kan nämna i ett program som sänds antingen till frukost eller lunch. Allt på grund av ett inslag om en låt oss kalla det fekalietransplantation i Vetenskapsradion.