Podcasts about oroande

I veckans magasin pratar vi bland annat om: • Engblom tillbaka – berättar om skadan: "Benet domnade bort"• Finey – en två meters Taha Ali: "Han erbjuder något annat"• Så vill ST-sporten formera anfallstrion• Oroande offensiva siffrorna• Efter talangens provspel – är det rätt av stortalangerna att blicka bort?• Miguel Sandberg kan få revansch mot Västerås Välkommen med feedback, tankar och vad det än må vara till lukas.sahlin@st.nu

I den här videon tar vi upp fenomenet med den växande trenden där barn bär svansar till skolan och hävdar att de själsligt är djur, så kallade therians. Vad som först kan verka harmlöst avslöjar sig snabbt som ett allvarligt misslyckande från vuxenvärldens sida.Var går gränsen mellan lek och identitetskris? Varför uppmuntrar och normaliserar vuxenvärlden dessa identiteter, trots riskerna för barnens psykiska hälsa?Vi granskar hur media och aktivistiska grupper driver på den här utvecklingen och ställer de obekväma frågorna som gammelmedia undviker. Missa inte vår diskussion om varför detta fenomen inte bara är en udda trend utan en oroande indikator på ett samhälle i moralisk upplösning.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=2NpyrcsCZwM&ab_channel=DetfriaSverigeMer om Det fria Sverige: https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

I den här videon tar vi upp fenomenet med den växande trenden där barn bär svansar till skolan och hävdar att de själsligt är djur, så kallade therians. Vad som först kan verka harmlöst avslöjar sig snabbt som ett allvarligt misslyckande från vuxenvärldens sida. Inlägget Barn som ”identifierar sig som djur”: Oskyldig lek eller oroande trend? dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Inläst: Zelenskyj bjuds på billig riesling och när Ulf Kristersson fyllde 60 fick gästerna nöja sig med alkoholfri cider eller mineralvatten. Kan Sverigebilden svärtas ned av snålheten?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häcken har spelat match mot och vi bjöds på en total målkross. Utöver det är en supervärvning nära för Barcelona – och Morata och Rodri straffas efter scenerna i EM. Dessutom är en svensk spelare väldigt nära en flytt till Premier League. Med: Tova Strömberg

Häcken har spelat match mot och vi bjöds på en total målkross. Utöver det är en supervärvning nära för Barcelona – och Morata och Rodri straffas efter scenerna i EM. Dessutom är en svensk spelare väldigt nära en flytt till Premier League. Med: Tova Strömberg

Så var vi i hamn med den här säsongen. Vi pratar bland annat om Makalösa rookiesäsonger i form av:Gabriel Kohonen och Sakarias UlrikssonEllen Lundin och Dominika BuczekMen också: Emil Ruuds konstmålOroande siffrorna i SSLFalulegendarens avskedTempen på Västkustens innebandyscenTrevlig lyssning!Ps: Ni får gärna följa oss på sociala medier, för det senaste om podden:Facebook och Instagram hittar ni här. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oroande skador, hemliga lappar, briljanta klackar, drömmål, en partybuss och hur man dödar en match. Det är några av ämnena efter den andra omgången i damallsvenskan. Medverkande Saga Fredriksson och Anna Rydén

AIK vann säsongens första allsvenska tvillingderby med 2–0. Efter matchen kom mycket att handla om Djurgårdens oförmåga att vinna derbyn på Friends Arena. Och Noa beskriver dagens Djurgårdsinsats som "den mest oroande på flera år". Med: Noa Bachner och Anel Avdic

AIK vann säsongens första allsvenska tvillingderby med 2–0. Efter matchen kom mycket att handla om Djurgårdens oförmåga att vinna derbyn på Friends Arena. Och Noa beskriver dagens Djurgårdsinsats som "den mest oroande på flera år". Med: Noa Bachner och Anel Avdic

Filip Elg och Peter Wibrån gästas av Älmhults IF:s ordförande Adi Trokic som berättar om det ekonomiska läget, tränarbytena och framtidsutsikterna. Dessutom öppnar podden dörren till den oroande utvecklingen som skett i den lokala fotbollen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Katastrofen mot GAIS. Ångestmatchen mot ÖIS efter landslagsuppehållet. Twitchfrågor. Utrensning i sportslig ledning. Oroande rapporter om Pierre Larsen och förstås mycket, mycket mer!   Intro- & Outrolåt: Audioscribe - Shimmer Tillgänglig hos: NoCopyrightSounds NoCopyrightSounds finns på Youtube och Spotify

Gäst: Anes Asic, vice ordförande i Elevernas Riksförbund Tänk dig följande: Studenten är avklarad och för många 19-åringar börjar snart vuxenlivet på riktigt med jobb, utbildning och eget boende. Men flera av dem vet inte hur man betalar en faktura. Eller vad en försäkring är. Oroande? Ja. I det här avsnittet pratar vi med Anes Asic, vice ordförande i Elevernas Riksförbund, som har en unik insyn i hur väl rustade dagens gymnasieelever är för framtiden när de tar studenten. “När jag tog studenten i fjol så hade jag många klasskompisar som inte kunde betala en faktura. Jag har klasskompisar som inte vet hur man söker jobb, och det blir en problematisk situation för dem.” Så vad kan vi göra för att bättre rusta våra unga för framtiden? Åsikterna går isär, men för Anes är svaret självklart. I ett samhälle där pengar är ett abstrakt begrepp och konsumtionsbegäret är stort, måste både skola, myndigheter och föräldrar ta ett stort ansvar för att fler ungdomar ska kunna möta vuxenlivet med tillräckliga ekonomiska kunskaper. Tack för att du lyssnar! pengapeppen.se Pengapeppen på Youtube Pengapeppen på Instagram Pengapeppen på Facebook

Gäst i veckans podd är än en gång Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers och författare till boken Tänkande maskiner. Sedan senaste besöket i podden har utvecklingen av artificiell intelligens fullständigt exploderat , med bland annat OpenAI:s släpp av Chat GPT-4. Häggström är fortsatt oroad över riskerna med att fortsätta rusa i samma riktning. Trots AI:s fascinerande potential finns en konkret fara att den samtidigt blir bra på att manipulera människor. Vad är vi beredda att offra för utvecklingen? Och kan vi lita på AI-företagen under pågående kapplöpning för att dominera marknaden? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag diskuterar Stefan Wård och Alexander Vival anledningen till att börsen håller upp och några datapunkter för papper och massa industrin.   Disclaimer: ”Informationen i denna video ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.”   http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Serien är färdigspelad vilket innebär att det finns sport, sport, sport att avhandla. Magnus och Patrik tar hem sista omgången, slutspelsvalen och ett gör ett djupdyk i åttondelarna. Dessutom: – Vilka såg Vänersborg 11:a? – Bajens gemytliga bussresa – Villa är räddare för Broberg – Motalas fysmonster – Sirius sparkapital – 124 vs 122 – Oroande sista intrycket

Kristianstad-Tingsryd äntligen avslutad! Overkligt spetsiga Modo! Oroande skadan på Riley Woods! Djurgårdens avsaknad av spelidé! Vikten av att vinna! Quennvilles petning! Innalas insats! HV:s viktiga seger i bottenstriden? Och hur stort förtroende har bröderna Abbott?Följ oss på twitter för senaste uppdateringar: http://bit.ly/3Vy3UjQ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre saker som oroar oss! Haveriet kring knallskottet i Kristianstad! Göteborgs utdragning ur SHL! Den väldigt skiktade Hockeyallsvenskan! Överlägsna toppen! Givna botten! Och sedan de fyra lagen som krigar om två slutspelsplatser! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rille och Tommy analyserar veckans matcher

Dokumentärfilmaren och SKRIET-trummisen Jacob Frössén gillar slagverk med XL-sound. Han bangar inte för en smekande Julio Iglesias-sång i månskenet. Oroande många av hans loppisvinyler pekar mot graven. Välkomna till ett lite tyngre DJ 50 Spänn.

Emanuel befinner sig vid ukrainska gränsen och beskriver den mediala situationen på plats. Vi tittar även på hur intresset för kriget i Ukraina engagerat i sociala medier och ser hur intresset tycks börja svalna - men det är stora skillnader mellan Facebook och Instagram. Dessutom har Sverige fått en ny etta på poddtoppen: Aftonbladet Daily har på kort tid blivit Sveriges största podd, större än både Alex & Sigge och Ursäkta. Och vi går igenom färsk statistik från SCB som visar att antalet journalister i Sverige fortsätter minska och nu har Sverige färre än 10 000 journalister. Samtidigt ökar antalet kommunikatörer och informatörer. Hur ska man se på samspelet? Oroande tycker Olle, bara bra tycker Emanuel. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på Patreon.com/mediepodden och ge oss gärna ett (högt) betyg i appen där du lyssnar på Mediepodden! 

I veckans Brief:  * Rapport från arbetsstämman * Hur vinner vi Socialdemokratiska väljare * Österåker sänker skatten igen! * Oroande statistik från skolverket

I veckans avsnitt av HIF-podden pratar vi om ett lag som fortsätter att blanda och ge. Den allsvenska drömmen lever dock. Så varför hittar inte publiken tillbaka till Olympia? Chans att närma sig Sundsvall och den allsvenska direktplatsen. Då kollapsade HIF hemma mot bottenstridande Gais. Gästerna var påkopplade, det var inte hemmalaget. Varför det blev så är något som avhandlas i HIF-podden. Här några andra punkter: * Kravbilden på de bärande spelarna i ett lag. Tar HIF:s ansvar? * Finns det någon joker som kan kliva fram i säsongens elfte timme? * Vi tittar på formtabellen inför den avgörande slutspurten med start hemma mot ytterliggare ett bottenlag, Brage. * Intresset är fortsatt stort för HIF, vilket bland annat märks hos HD-sporten. Men live verkar publikens beteendemönster ha förändrats. Vad betyder det? Och hur ska klubben bli en angelägenhet bland gemene man igen? Välkomna att lyssna.

Vi rör oss mot en tid där dystopin inte längre är en varning utan en framtid utan framtid. Idéhistorikern Julia Nordblad reflekterar över klimathotet och vår relation till de som ännu inte fötts. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den här essän sändes första gången i november 2018. Omslaget till den norska författaren Maja Lundes roman Blå visar en människa som sjunker i ett havsblått djup. Uppe vid vattenytan glittrar solljuset, men läsaren är redan under ytan, omsluten av vatten. Munnen känns som sandpapper bara jag ser det där omslaget. För Lunde har låtit mig uppleva hur törst smakar, hur hetta kan pressa mot skallbenet, hur det känns när det var flera år sen det regnade sist. I flera dagar efter att jag läst ut boken spänns kroppen varje gång jag vrider på kranen, och när vattnet, alldeles klart, rinner ur den kommer en påtaglig lättnad. En dag är den demokratiskt styrda rättsstaten slutgiltigt borta; inget meddelande gick ut till allmänheten först. Dessa rent fysiska reaktioner framkallas av Lundes skildring av ett klimatförändrat Sydeuropa på 2040-talet. Tillsammans med sin lilla dotter Lou irrar huvudpersonen David genom ett förvridet sydfranskt landskap, sökande efter någonstans att sova där det finns vatten att dricka  och efter resten av sin familj, som försvann i den senaste branden. Lundes framtidsskildring vilar på insikten om att också teknologiska och vetenskapliga framsteg villkoras av att regnen faller, att insekterna pollinerar, att inte staten vittrar sönder under trycket från alltför många samtidiga kriser. En dag har det gått fem år sedan det regnade sist, en dag är det tomt på butikens hyllor, brandbilarna kommer inte längre och internetuppkopplingen blir alltmer sporadisk. Livet präglas av ovisshet och väntan. Oroande tecken hopas, beskeden är få. En dag är den demokratiskt styrda rättsstaten slutgiltigt borta; inget meddelande gick ut till allmänheten först. När samhällskontraktet är brutet blir tidshorisonten andlöst kort. Idag är den dag som ska överlevas. Lundes roman ställer oss inför en av denna nya vardags akuta moraliska frågor. Hur är man egentligen en anständig förälder när omgivningen alltmer börjar likna Thomas Hobbes lakoniska beskrivning av livet utan stat: ensamt, fattigt, smutsigt, djuriskt och kort. Romanen innehåller en parallell historia som utspelar sig tjugofyra år tidigare, år 2017. Här är det norska Signe som fortfarande mot slutet av sitt liv slits itu mellan insikten om att allt är på väg åt fel håll och kärleken till en man som inte delar den insikten. Han som, efter att ha skakat av sig ungdomens radikalism, blir kommunalråd i det lilla samhället på fjällsidan, och är den som mot slutet av 2010-talet ger klartecken för utvinning och export av den krympande glaciären. Med små, mycket rena motorsågar bryts den kvarvarande isen, isoleras och fraktas till kunder i oljestaterna. Blir en kub exklusivt vitt guld i drinken. I sitt livs konflikt valde Signe glaciären, havet, lojaliteten mot framtiden. Och det valet har skoningslöst mätt ut avståndet till andra, gjort henne ohjälpligt ensam. Som en törstig har hon gått genom livet. Det vi är skyldiga framtida generationer är helt enkelt en öppen framtid. Klimatförändringen river i det vi bryr oss allra mest om. Vildsint sliter den i banden mellan älskande, och i banden mellan generationer. Den allra mest brännande relationen i Lundes roman är den som uppstår mellan de två tidsplanen. Mellan generationer som är främlingar för varandra, men som delar på samma vatten. Lunde frammanar en av klimatkrisens verkligt stora frågor: vilken är egentligen vår relation till framtida generationer? Framtida människor är okända för oss, men åberopas tillräckligt ofta i politiken för att vi ska misstänka att vi på något sätt tillhör samma politiska gemenskap. Men vad innebär detta för oss i politisk, eller rentav demokratisk, mening? Den spanske filosofen Daniel Innerarity skriver i sin bok Framtiden och dess fiender: Till det politiska hoppets försvar att eftersom de framtida generationerna inte är här ännu så kan inte samhällskontraktet mellan oss och dem vara ömsesidigt. Det måste istället utgå från överlämnandets logik. Frågan är vad det är som ska överlämnas. I klimatförändringens tid är de nu levandes påverkan på framtida generationers liv enormt, ja, avgörande. Genom klimatet styr vår tids människor de kommandes tillvaro, själva har de inget att säga till om i fråga om de mest grundläggande förutsättningarna för sina liv. Om vi på allvar tog hänsyn till framtida generationers intressen i den politiska processen så skulle det antagligen förbättra deras situation. Det vore med största säkerhet ett bättre sätt att styra över dem men likafullt ett styrande över dem utan deras godkännande. Knappast en demokratisk relation med andra ord. Att varje generation måste få styra sig själv, vara suverän, det visste redan Thomas Jefferson. Hur ska det gå ihop? Inneraritys svar är att det vi är skyldiga att lämna över till framtida människor är själva möjligheten för dem att styra sig själva. Och för att kunna göra det behöver de alternativ att välja mellan. Det vi är skyldiga framtida generationer är helt enkelt en öppen framtid. Men det är precis denna öppenhet som den globala uppvärmningen hotar. Förändringarna i klimatsystemet kan nå trösklar och loopar, de kan fördröjas för att sedan komma abrupt. Vid en viss punkt börjar klimatsystemet självt förstärka den redan påbörjade uppvärmningsprocessen. Då hjälper inga utsläppsminskningar i världen längre, Grönlandsisen smälter ändå. Politikers, folkrörelsers och internationella överenskommelsers handlingar blir utan effekt. Demokratins öppna framtid övergår i tragedins tidsstruktur. Avgörandet har då redan skett, det som återstår är ett obönhörligt utrullande av dess konsekvenser. Så är det i Maja Lundes 2040-tal. Där har regnen redan slutat komma, bränderna blivit alldeles för många, samhällskontraktet vittrat bort. Klimatförändringen rullar vidare. Där finns inte längre någon öppen framtid i politisk mening. För varje ton koldioxid vi släpper ut närmar vi oss den där tröskeln då förändringarna inte längre går att stoppa, då den öppna framtiden tar slut. Kärnan i vår politiska relation till framtida generationer är att deras öppna framtid ligger i vår generations händer. Den öppna framtiden är på så vis en ändlig resurs. Du skruvar kanske på dig nu? Denna pinsamma överspändhet i klimatfrågan. Har inte människor i alla tider tyckt sig leva i de yttersta tiderna? Trott att just deras historiska ögonblick varit avgörande? Säkert, men också de yttersta tiderna måste till syvende och sist vara en empirisk fråga. Och på sätt och vis är det den empiriska frågan klimatvetenskapen försöker ge svar på. Hur mycket koldioxid till tål den öppna framtiden? Dystopier har alltid kunnat läsas som en framtid som går att undvika, en varning. Mellan mig, läsaren, och Maja Lundes framtid utan framtid öppnar sig möjligheten att styra undan. Det svindlande med att läsa romanen Blå i vår tid är att det är själva denna möjlighet att styra undan som är hotad. Den dystopiska litteraturens resonanslåda slås sönder. Snart kan det vara för sent för varningar, snart kan alternativens tid vara förbi. Det är vår generation som äger en tidsbegränsad möjlighet att begränsa klimatförändringen. Det är vi som lever i den vibrerande tid grekerna kallade kairos, den tid då handling är möjlig, då tillfället finns att gripa. När koldioxiden i atmosfären nått en viss koncentration har den tiden runnit ut. Den öppna framtiden är på så vis en ändlig resurs. Liksom vattnet, delar vi den med alla kommande generationer. Julia Nordblad, idéhistoriker

Uppföljning Veckans utbildningsinsats: hur man lär sig Pages Christian spinner loss, alla vill vända sina pilar Podcast Chapters har till slut sålt några exemplar igen Fredrik har slutat dricka kaffe? Oroande rapporter från internetväven. Jocke kan inte hitta sin Amiga 500. Ämnen Apple anställer … och sparkar. Omgående Apple släpper hifimusik - om man kan lyssna på den Serverkrasch när fas 4 inleds i covid-vaccinering Apple släpper fler snygga prideband - passformsbryderier utbryter iMac-embargot har släppt. iJustine packar upp alla färger Skvaller om kommande M-Mac:ar Varför M1-Macar känns så responsiva Cloudflare kör Doom i … utkanten av molnet Google I/O inleds. Har något kul rapporterats? Android 12 ser lite fint ut Film och TV Calls på Apple TV+ - med vissa spoilers för avsnitt ett och två Eftersnack Hur man ställer in måttenheter för sin träningsapp Länkar Pistorm Apple anställer och sparkar Apple lossless och spatial audio Varför Airpods Max inte stödjer Apple Music Lossless Gräv bort Skåne Serverkraschar i Skåne Anslut en DAC till din iPhone Kryptovalutor och sudoku De nya pride-armbanden iJustine packar upp alla iMac-färger Skvaller om kommande M-Macar Varför M1:or känns så responsiva hela tiden Doom via Cloudflare Android 12 Verges sammanfattning av nyheterna i IO-keynoten Tizen Calls Calls-trailern Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-259-padelcoin.html.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Våldsutvecklingen eskalerar i Israel och Gaza efter att Hamas avfyrat raketer mot Jerusalem och israelisk militär svarat med bombningar mot palestinska mål. Världsdelarna manar återigen till lugn i den allt mer upptrappade konflikten. Detta först alltså, innan vi går vidare till Sverige och en ny forskningsrapport som utvärderat om det var bra eller dåligt att stänga en skola i ett utsatt område i Örebro för att minska segregationen där. En het potatis i skoldebatten som delar politiken.

Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, Panelen och satir med Public Service. Timme 1: Så skiljer sig regionernas vaccintaktik. Samtal med region Stockholms vaccinsamordnare Magnus Thyberg och region Sörmlands dito Magnus Johansson. Staten och covidkapitalet. Reportage av Nina Benner. Hur ska fler kvinnor våga anmäla sexualbrott nu? Reportage av Katarina von Arndt. Oroande utveckling i Nordirland. Reportage av Daniel Alling. "Våra bättre änglar". Krönika av Göran Rosenberg. Paneldebatt med ledarskribenterna PM Nilsson, Dagens Industri, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Olov Abrahamsson, Norrländska Socialdemokraten. Timme 2 När öppnar världen? Samtal med USA-korrespondent Roger Wilson, Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger och Sydostasienkorrespondent Peder Gustafsson. Satir med Public Service. Att sörja en släkting och stötta en symbol. SR:s Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar har träffat Breonna Taylors moster Bianca Austin i Louisville, Kentucky. Hur ensam är Elizabeth nu? Samtal om brittiska monarkin med James Savage, chefredaktör på The Local.  Synen på vad som är övergrepp på barn har förändrats. Reportage av Lisbeth Hermansson. Kåseri av Helena von Zweigbergk.  Programledare: Pia Fridén Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Brady Juvier

Ekonomistudion onsdag vänder blickarna mot USA. Antalet nyanmälda arbetslösa stiger igen. Oroande, menar SEB:s expert. Hör även det senaste om Elon Musks rymdnätsprojekt och det viktigaste inför räntebeskedet i morgon. Ett investeringstips hinner vi också med innan det är dags för sista raden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kärnvapen och kärnvapendoktriner - oroande utvecklingar på olika nivåer och från olika perspektiv. Podcast med professor Kjell Engelbrekt Försvarshögskolan med hans artikel i Krigsvetenskapsakademins tidskrift som underlag. Detaljerad disposition - se lelundin.org

Lars intervjuar Liv om diagnosen "Generaliserad ångeststörning", eller GAD.Liv tipsar om boken: https://www.bokus.com/bok/9789175696379/radslor-fobier-och-nedstamdhet-hos-barn-och-unga-fakta-bemotande-behandling/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi rör oss mot en tid där dystopin inte längre är en varning utan en framtid utan framtid. Idéhistorikern Julia Nordblad reflekterar över klimathotet och vår relation till de som ännu inte fötts. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Omslaget till den norska författaren Maja Lundes roman Blå visar en människa som sjunker i ett havsblått djup. Uppe vid vattenytan glittrar solljuset, men läsaren är redan under ytan, omsluten av vatten. Munnen känns som sandpapper bara jag ser det där omslaget. För Lunde har låtit mig uppleva hur törst smakar, hur hetta kan pressa mot skallbenet, hur det känns när det var flera år sen det regnade sist. I flera dagar efter att jag läst ut boken spänns kroppen varje gång jag vrider på kranen, och när vattnet, alldeles klart, rinner ur den kommer en påtaglig lättnad. En dag är den demokratiskt styrda rättsstaten slutgiltigt borta; inget meddelande gick ut till allmänheten först. Dessa rent fysiska reaktioner framkallas av Lundes skildring av ett klimatförändrat Sydeuropa på 2040-talet. Tillsammans med sin lilla dotter Lou irrar huvudpersonen David genom ett förvridet sydfranskt landskap, sökande efter någonstans att sova där det finns vatten att dricka  och efter resten av sin familj, som försvann i den senaste branden.  Lundes framtidsskildring vilar på insikten om att också teknologiska och vetenskapliga framsteg villkoras av att regnen faller, att insekterna pollinerar, att inte staten vittrar sönder under trycket från alltför många samtidiga kriser. En dag har det gått fem år sedan det regnade sist, en dag är det tomt på butikens hyllor, brandbilarna kommer inte längre och internetuppkopplingen blir alltmer sporadisk. Livet präglas av ovisshet och väntan. Oroande tecken hopas, beskeden är få. En dag är den demokratiskt styrda rättsstaten slutgiltigt borta; inget meddelande gick ut till allmänheten först. När samhällskontraktet är brutet blir tidshorisonten andlöst kort. Idag är den dag som ska överlevas. Lundes roman ställer oss inför en av denna nya vardags akuta moraliska frågor. Hur är man egentligen en anständig förälder när omgivningen alltmer börjar likna Thomas Hobbes lakoniska beskrivning av livet utan stat: ensamt, fattigt, smutsigt, djuriskt och kort. Romanen innehåller en parallell historia som utspelar sig tjugofyra år tidigare, år 2017. Här är det norska Signe som fortfarande mot slutet av sitt liv slits itu mellan insikten om att allt är på väg åt fel håll och kärleken till en man som inte delar den insikten. Han som, efter att ha skakat av sig ungdomens radikalism, blir kommunalråd i det lilla samhället på fjällsidan, och är den som mot slutet av 2010-talet ger klartecken för utvinning och export av den krympande glaciären. Med små, mycket rena motorsågar bryts den kvarvarande isen, isoleras och fraktas till kunder i oljestaterna. Blir en kub exklusivt vitt guld i drinken. I sitt livs konflikt valde Signe glaciären, havet, lojaliteten mot framtiden. Och det valet har skoningslöst mätt ut avståndet till andra, gjort henne ohjälpligt ensam. Som en törstig har hon gått genom livet. Det vi är skyldiga framtida generationer är helt enkelt en öppen framtid. Klimatförändringen river i det vi bryr oss allra mest om. Vildsint sliter den i banden mellan älskande, och i banden mellan generationer. Den allra mest brännande relationen i Lundes roman är den som uppstår mellan de två tidsplanen. Mellan generationer som är främlingar för varandra, men som delar på samma vatten. Lunde frammanar en av klimatkrisens verkligt stora frågor: vilken är egentligen vår relation till framtida generationer? Framtida människor är okända för oss, men åberopas tillräckligt ofta i politiken för att vi ska misstänka att vi på något sätt tillhör samma politiska gemenskap. Men vad innebär detta för oss i politisk, eller rentav demokratisk, mening? Den spanske filosofen Daniel Innerarity skriver i sin bok Framtiden och dess fiender: Till det politiska hoppets försvar att eftersom de framtida generationerna inte är här ännu så kan inte samhällskontraktet mellan oss och dem vara ömsesidigt. Det måste istället utgå från överlämnandets logik. Frågan är vad det är som ska överlämnas. I klimatförändringens tid är de nu levandes påverkan på framtida generationers liv enormt, ja, avgörande. Genom klimatet styr vår tids människor de kommandes tillvaro, själva har de inget att säga till om i fråga om de mest grundläggande förutsättningarna för sina liv. Om vi på allvar tog hänsyn till framtida generationers intressen i den politiska processen så skulle det antagligen förbättra deras situation. Det vore med största säkerhet ett bättre sätt att styra över dem men likafullt ett styrande över dem utan deras godkännande. Knappast en demokratisk relation med andra ord. Att varje generation måste få styra sig själv, vara suverän, det visste redan Thomas Jefferson. Hur ska det gå ihop? Inneraritys svar är att det vi är skyldiga att lämna över till framtida människor är själva möjligheten för dem att styra sig själva. Och för att kunna göra det behöver de alternativ att välja mellan. Det vi är skyldiga framtida generationer är helt enkelt en öppen framtid. Men det är precis denna öppenhet som den globala uppvärmningen hotar. Förändringarna i klimatsystemet kan nå trösklar och loopar, de kan fördröjas för att sedan komma abrupt. Vid en viss punkt börjar klimatsystemet självt förstärka den redan påbörjade uppvärmningsprocessen. Då hjälper inga utsläppsminskningar i världen längre, Grönlandsisen smälter ändå. Politikers, folkrörelsers och internationella överenskommelsers handlingar blir utan effekt. Demokratins öppna framtid övergår i tragedins tidsstruktur. Avgörandet har då redan skett, det som återstår är ett obönhörligt utrullande av dess konsekvenser. Så är det i Maja Lundes 2040-tal. Där har regnen redan slutat komma, bränderna blivit alldeles för många, samhällskontraktet vittrat bort. Klimatförändringen rullar vidare. Där finns inte längre någon öppen framtid i politisk mening. För varje ton koldioxid vi släpper ut närmar vi oss den där tröskeln då förändringarna inte längre går att stoppa, då den öppna framtiden tar slut. Kärnan i vår politiska relation till framtida generationer är att deras öppna framtid ligger i vår generations händer. Den öppna framtiden är på så vis en ändlig resurs. Du skruvar kanske på dig nu? Denna pinsamma överspändhet i klimatfrågan. Har inte människor i alla tider tyckt sig leva i de yttersta tiderna? Trott att just deras historiska ögonblick varit avgörande? Säkert, men också de yttersta tiderna måste till syvende och sist vara en empirisk fråga. Och på sätt och vis är det den empiriska frågan klimatvetenskapen försöker ge svar på. Hur mycket koldioxid till tål den öppna framtiden? Dystopier har alltid kunnat läsas som en framtid som går att undvika, en varning. Mellan mig, läsaren, och Maja Lundes framtid utan framtid öppnar sig möjligheten att styra undan. Det svindlande med att läsa romanen Blå i vår tid är att det är själva denna möjlighet att styra undan som är hotad. Den dystopiska litteraturens resonanslåda slås sönder. Snart kan det vara för sent för varningar, snart kan alternativens tid vara förbi. Det är vår generation som äger en tidsbegränsad möjlighet att begränsa klimatförändringen. Det är vi som lever i den vibrerande tid grekerna kallade kairos, den tid då handling är möjlig, då tillfället finns att gripa. När koldioxiden i atmosfären nått en viss koncentration har den tiden runnit ut. Den öppna framtiden är på så vis en ändlig resurs. Liksom vattnet, delar vi den med alla kommande generationer. Julia Nordblad, idéhistoriker   Litteratur Maja Lunde, Blå, översättning Lotta Eklund, Natur & Kultur, 2017. Maja Lunde, Binas historia, översättning Lotta Eklund, Natur & Kultur, 2016. Daniel Innerarity, The Future and Its Enemies: In Defense of Political Hope, översättning Sandra Kingery, Stanford University Press, 2012 IPCC, Climate Change 2014: Synthesis Report.

1. Mellanårsvalet över – osäkerhetsmoment är borta. En splittrad kongress inte så illa för börsen. 2. Efter kongressvalen fokus på handel (G20) och räntorna (Fed) 3. Oroande signaler i vår småbolagsbarometer – vinsterna revideras ned. Disclaimer Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Eskil Hellberg & Magnus Haglund. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Efter årets första förlust snackar HIF-podden ner matchen direkt från Olympias pressrum när spelarna sedan länge har lämnat bygget. Hur ska HIF ta sig tillbaka?

Makropodd av SEB tar i veckans avsnitt greppet om börserna i Sverige och världen. Vart är de på väg, är 2018 året då aktierna viktas ned i portföljerna och vilka sektorer har framtiden för sig? Carl Hammer, ansvarig för global makrobevakning, diskuterar med Johan Hagbarth, placeringstrateg. De är helt överens om vilken som är "the million dollar question" just nu. 00:50 Äntligen! 02:30 Amerikanska lönesiffror en katalysator? 03:10 Tullarna kan inte sänka börsen 04:05 Oroande signaler på kort sikt? 05:10 Värderingsläget 06:20 En uthållig konjunkturfas 07:55 Hur ser vi på 2019, egentligen? 09:00 Stark tillväxt och låg inflation kan skapa tillgångsbubblor 10:30 Spelar räntor någon roll för börsen? 11:20 Här ligger brytpunkten 12:30 “Det är the million dollar question” 13:40 Det är för tidigt att lämna aktiemarknaden 14:20 Börsen en ledande indikator 16:00 Vad är det för fel på svenska börsen? 17:30 Blandade rapporter har gjort börsen trögare 18:30 Stockholmsbörsen ser inte så dyr ut längre 19:15 Sverige underviktat 20:40 Sektorerna Hagbarth gillar – och inte 23:10 Tillväxtländer i allmänhet, Asien i synnerhet 24:20 Håll ögonen på klassiska indikatorer

Patrick Ekwall & Claes Andersson.

Omvärldspodden - Podden för privata investerare. Henrik von Sydow och Helena Haraldsson, omvärldsstrateger på Carnegie Private Banking, tar upp tre viktiga händelser på 10 minuter. I. Svensk bomarknad visar oroande tecken – vad kan effekterna bli? II. Brexit – vad väntar vid toppmötet i Bryssel? III. Kina – vilka signaler får vi från folkkongressen? Disclaimer Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Mest känd är han som frontfigur i Sly and the Family Stone, ett band som spelade en viktig roll i utvecklingen av soul- och funkmusik på 1960- och 1970-talet. Utan Sly Stone ingen Prince, och ingen F-U-N-K. Oroande rapporter om Sylvester Stewarts tillstånd har nått oss på sistone, men 2007 verkade han vara på gång igen och mötte Mats Nileskär i sin första långa intervju på 25 år. Programmet är från 2013.

Andreas, Mauri och Johan poddar om ishockey i allmänhet men SSK, Södertälje SK, i synnerhet. Ibland live, ibland via länk. Ibland på allvar, ibland inte på allvar. Alltid med glimten i ögat. Nominerad till Årets sportpodd 2016.   I detta avsnitt: Podden tippar 5 olika saker inför säsongen Så många mål gör Anton Holm Grossmann – därför är värvningen viktig Men… vad tjänar Grossmann? Glädjande detaljer i klubbdirektörens tal på ispremiären Och har klubbdirektören någonsin sett så nöjd ut? Årets floppar och flippar – baserat på ispremiären, så klart :) Hur många matcher får nye målvakten stå? Oroande detaljen rörande våra värvningar ...med mera.

Om smältande is i Arktis, Donald Trump och forskningen, människoceller i grisembryon och fågelspaning från rymden. Isen i Arktis minskar i omfattning och på ett decennium har området förändrats radikalt, konstaterade forskare i veckan på en konferens i Tromsö i Norge. Det här väntas innebära att fiskbestånd flyttar på sig, och enligt en färsk studie leder svårare jakt till  att isbjörnar får mer miljögifter i blodet när fettlagret minskar. Och just forskning kring ett Arktis i förändring riskerar att drabbas i och med presidentbytet i USA, befarar Sveriges forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, som också kallar tystandet av forskare i USA oacceptabelt. I Veckomagasinet får vi också senaste nytt om hur människoceller sätts in i grisembryon med sikte på att i framtiden kunna odla nya organ till behövande människor i just grisar. Dessutom hör vi om hur skolelever kan fås att röra på sig mer, hur en jätteantenn i rymden ska spana på fåglar och ålar på jorden, och om varifrån den svensktalande folkspillran i Ukraina egentligen härstammar. Programledare är Björn Gunér.

Utan Sly Stone ingen Prince, och ingen F-U-N-K. Oroande rapporter om Sylvester Stewarts tillstånd har nått oss på sistone, men 2007 verkade han vara på gång igen och mötte Mats Nileskär i sin första långa intervju på 25 år.

I förra veckan såg det ut som att den akuta finanskrisen skulle komma av sig - USA :s beslut om att höja skuldtaket fick marknaden att dra en suck av lättnad. Men det var ett bedrägligt lugn. När kreditvärderingssinstitutet Standard & Poor´s sänkte USA:s kreditbetyg var det som att hälla tändvätska på glödande kol, börser rasar och de ekonomiska domedagsprofetiorna avlöser varandra. Men precis hur orolig behöver man vara? Digital plånbok Från checkhäfte och gireringsblanketter till e-faktura och bussbiljett i mobilen. Men, vilka är framtidens betalningssätt? Och vad händer med den som inte har råd eller kunskap att hänga med i utvecklingen? Från familjefrid till släktfejd Kusiner som slutar prata med varandra och syskon som blir osams för livet. Få konflikter är så smärtsamma som arvstvister. Lagarna som styr arvsrätten är också gamla och kan vara svåra att tillämpa i dagens moderna samhälle.    Expertsvar - Min son börjar sexårsverksamheten om några veckor. Nu får vi hem en massa reklam om att teckna försäkring åt honom. Räcker inte skolans försäkring? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av försäkringsexpert Gunnar Olsson.