Podcast appearances and mentions of johan iii

  • 18PODCASTS
  • 48EPISODES
  • 37mAVG DURATION
  • 1MONTHLY NEW EPISODE
  • Mar 27, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about johan iii

Latest podcast episodes about johan iii

Harrisons dramatiska historia
Karl IX – Sveriges farligaste kung

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Mar 27, 2025 50:37


Av alla svenska kungar har Karl IX, Gustav Vasas yngste son, det mest svårutplånliga ryktet som särdeles hårdhänt och tyrannisk mot såväl undersåtar som fiender. Han skildras i regel som en psykopatisk diktator vars lynne och ambitioner ledde in nationen på vägar som i sinom tid skulle visa sig allt annat än välbetänkta. Karl grep lagvidrigt makten genom kupp och inbördeskrig mot brorsonen Sigismund, och när han dog låg Sverige i krig mot alla grannar – konflikter som vi till råga på allt höll på att förlora.Karl IX var en komplicerad person, med både positiva och negativa drag. Under största delen av sitt vuxna liv var han inte kung utan hertig i Mellansverige, med Nyköping och Strängnäs som främsta maktbaser. Tack vare dokumentation vet vi påfallande mycket om hans hertiggärning: han var ”företagarfursten” som grundade städer och gynnade näringslivet, den föredömlige familjemannen som älskade sina hustrur och ömmade om barnen, den djupt troende protestanten som motsatte sig Johan III:s alltmer katolska politik. Men Karl var också maktlysten. När han på 1590-talet plötsligt såg vägen till den svenska tronen öppna sig skydde han inga medel för att röja samtliga motståndare ur vägen, även om detta inbegrep grövsta möjliga justitiemord, som i fallet med Linköpings blodbad.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl IX, Gustav II Adolfs far och en av de farligaste kungar Sverige haft.Bild: Samtida porträtt av Karl IX av okänd konstnär, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A Flatpack History of Sweden
119. Sigismund Arrives in Sweden

A Flatpack History of Sweden

Play Episode Listen Later Feb 9, 2025 44:50


For the first time since his father Johan III died, Sigismund is back in Sweden and looking forward to his coronation as ruler of Sweden. But before that happens, he needs to agree on some rules with the Swedish regency council and deal with the fallout of a big religious meeting in Uppsala. Will Sigismund become a slave to the Swedish nobility and why is his child being held hostage by the Polish council? We also take the time to finish off "The Long Wrath" or even the "Nordiska tjugofemårskriget" in Swedish! 

Harrisons dramatiska historia
Arvfienden Ryssland

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Jan 30, 2025 46:58


Trots att Ryssland är en gigantisk stormakt som ligger alldeles runtom hörnet på andra sidan Östersjön har vi tagit emot ytterst få språkliga och kulturella lån från landet, bortsett från ett antal finkulturella verk, vodka på Systembolaget och ett och annat barnprogram på tv. Ryssland har i hundratals år räknats som det i särklass största säkerhetspolitiska hotet mot nationen, och redan Gustav Vasa betecknade grannen i öster som ”arvfiende” – detta trots att flera av hans egna närmaste anförvanter dödades på order av kungen av Danmark.Hur blev det så? På vikingatiden var ju svenskar och ryssar synnerligen goda vänner och allierade. Hur gestaltade sig konflikterna mellan Sverige och Ryssland i det skede av historien då båda rikena mognade till stater, det vill säga på 1500-talet och det tidiga 1600-talet? Johan III och Ivan den förskräcklige hade en diplomatiskt sett extremt destruktiv brevväxling (”skällebreven”), vilken följdes av ett kvarts sekel av krig – men varför, och vem segrade? Och eftersom Ryssland blev en så farlig granne – vad gjorde vi för att lära känna fienden bättre? Vilka spionrapporter tillkom, och vilka fördomar spreds i Sverige om Ryssland och ryssen?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Ryssland, och Sveriges relation till denna vår närmaste stormaktsgranne, med fokus på Vasasönernas epok. Här möter vi bland annat Petrus Petrejus, Karl IX:s Rysslandsexpert, som skrev ett formidabelt flervolymsverk om hur livet gestaltade sig på andra sidan av dåtidens järnridå.Bild: Feodor Godunovs karta över Ryssland, publicerad av Hessel Gerritsz 1614Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harrisons dramatiska historia
Erik XIV – propagandans offer?

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Jan 23, 2025 55:35


Få kungar i svensk historia har blivit så infernaliskt baktalade som Erik XIV. Han är kungen som skall ha irrat omkring galen i skogen, mördat adelsmän i Uppsala med kniv, slagit ihjäl sin sekreterare med en eldgaffel och upprättat en hårdhänt regim som satte skräck i aristokratin. Dessutom skall han ha mördats genom att man hällde arsenik i hans ärtsoppa.Hur mycket av detta är sant, och hur mycket är propagandamyter? Katarina Harrison Lindbergh, som har gått igenom mängder av dokument i arbetet på sin biografi om monarken, har kunnat avfärda mycket, samtidigt som hon har hittat tidigare okända sidor i Eriks verksamhet som hertig och kung. Erik XIV är en av de mest intressanta personligheterna i den svenska historien, en kung som hade kunnat uträtta storverk för riket om han inte fallit för frestelsen att låta Sverige dras in i förödande krig mot Danmark och Lübeck. Erik var dessutom en lärd och begåvad renässansmänniska som har efterlämnat såväl konstnärliga som musikaliska alster, vilka än idag förmår imponera. Hans stora olycka var att efterträdaren – brodern Johan III, som avsatte honom och till slut lät mörda honom – inledde en svartmålningsprocess som kom att bli synnerligen framgångsrik. Från att ha varit en beundrad kung blev Erik först en tyrann och i nästa skede en galning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Erik XIV, en av de mest omdiskuterade och fascinerande kungar Sverige har haft.Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. Erik Cornelius / Nationalmuseum, Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Erik XIV – renässansfurste och förvirrad mördare

Historia.nu

Play Episode Listen Later Nov 4, 2024 48:27


Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV av Domenicus Verwilt, Nationalmuseum, Public Domain.Musik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. Lyssna också på Sveriges mest populära kungar.Detta är en nymixad repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Sveriges mest populära kungar (nymixad repris)

Historia.nu

Play Episode Listen Later Jul 20, 2024 56:24


Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Karl IX:s uppror, blodbad och manufakturer (nymixad repris)

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 11, 2024 57:59


Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Jakob De la Gardies intåg i Moskva

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 1, 2024 53:28


Den 12 mars 1610 tågade Jakob De la Gardie (1583-1652) in i Moskva som befälhavare för en brokig svensk expeditionsarmé. Han trädde fram inför den ryska tsaren med värjan kvar – vilket var ett stort avsteg från hovetiketten – inte som fiende utan allierad.Men svikna ryska löften och den spirande svenska stormaktens ambition skulle snart leda till krig med Ryssland och den mycket förmånliga freden i Stolbova 1617.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Ullgren, docent i historia och aktuell med boken Moskvas erövrare – Jakob De la Gardie.Familjen De la Gardies höga position i det svenska riket inleddes med att äventyraren Pontus De la Gardie bytte sida från den danska till den svenska efter ett danskt nederlag vid Varberg. Den forne munken från Pyrenéerna i södra Frankrike hade blivit en framgångsrik landsknekt som med duglighet svingade sig upp i den svenska eliten så att han fick gifta sig med kungen Johan III:s illegitima dotter.Jakob Pontusson De la Gardie föddes den 20 juni 1583 i Reval (nuvarande Tallinn) i Estland, som son till Pontus De la Gardie och Sofia Johansdotter (Gyllenhielm). Hans mor avled i barnsäng när han föddes, och hans far drunknade när Jakob bara var två år gammal. Närheten till kungen gjorde att den föräldralöse Jakob och hans syskon togs väl om hand och fick växa upp på Åbo slott.De la Gardie inledde sin militärkarriär redan som 18-åring i försvar av Wolmar i Livland mot polackerna. Det svenska nederlaget vid Wolmar ledde till en flera år lång polsk fångenskap. När han efter fyra år frigavs reste han till Nederländerna för att lära sig den senaste krigskonsten under Moritz av Oranien.År 1609 återvände De la Gardie till Sverige och fick befälet över de trupper som Karl IX sände till stöd för tsar Vasilij IV av Ryssland, vilket blev känt som det De la Gardieska fälttåget. Trots svåra omständigheter lyckades han tillsammans med tsarens kusin Michail Skopin-Sjujskij att tränga ända till Moskva i mars 1610.Jakob de la Gardie skulle som militär och förhandlare utöka Sveriges besittningar på Rysslands bekostnad under det ryska kriget och ingermaländska kriget så att Östersjön nästan blev ett svenskt innanhav.De la Gardie hade totalt fjorton barn med sin fru Ebba Brahe varav sju nådde vuxen ålder. Hans mest kända barn är troligen Magnus Gabriel De la Gardie. De la Gardies arv levde vidare inte bara genom hans barn, utan även genom den stad som hans fru grundade efter hans död, Jakobstad.Bild: Porträttet av fältherren och statsmannen Jakob De la Gardie är enligt påskriften utfört 1606, när han var 23 år. Då hade han påbörjat studier i militärstrategi i Nederländerna efter att ha suttit som polsk krigsfånge i fyra år. Målningen är förmodligen utförd av en holländsk konstnär. Nationalmuseeum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Expedition: Historia
Expedition: Historia – Avsnitt 7: När kungen skulle mördas

Expedition: Historia

Play Episode Listen Later Apr 14, 2024 11:00


Året är 1573. En grupp skotska yrkessoldater har marscherat genom Sverige, från västkusten mot Stockholm. Klädda i traditionella skotska rutiga kläder och huvudbonader, och med säckpipa, trummor o dragna vapen i hand, vandrar de nu in i Stockholm. Stadsborna kantar gatorna och står häpna och hänförda. Ingen har sett en sådan syn tidigare.Skottarnas mål med resan är kriget i Baltikum där de ska delta på svensk sida, köpta som de är för att kriga för den svenske monarken, mot Ivan den förskräcklige, de ryske härskaren.Skottarna ses därför som ett välkommet tillskott, stridsvana soldater som kan krossa Ivans horder av män.På vägen till kriget har de alltså stannat till i Stockholm, den viktigaste och största staden i kung Johan III:s rike. Här ska de möta några av de mäktigaste militärerna, kungen själv, samt hålla en uppvisning med sin traditionella svärdsdans, till den speciella skotska musiken. Det kommer bli en spektakulär uppvisning. Med brinnande eldar, glimrande svärd, en dans till rytmisk musik, det delas ut gratis mat och vin till folket. Det kommer bli ett skådespel som både kungen och folket i Stockholm skulle komma att tala om i åratal framöver. Men det finns en befallning från skottarnas officerare som kretsar runt i de dansandes huvuden, en order som om den skulle iscensättas och bli verklighet skulle komma att förändra Sveriges historia för all framtid. I samband med svärdsdansen skulle nämligen kung Johan III mördas. Get full access to Swedish Historian at swedishhistorian.substack.com/subscribe

Slott och krona
Tennis, väderboll och volant

Slott och krona

Play Episode Listen Later Feb 23, 2024 38:30


Tillsammans med idrottshistorikern Isak Lidström, pratar vi om Johan III:s tenniskarriär. Vem mötte han i London och varför spelade han bort så många bollar? Hur var drottning Kristinas engagemang för sport? Och när tog Mr. G tennisen åter till Sverige.

Vetenskapsradion Historia
Därför bråkar prinsar

Vetenskapsradion Historia

Play Episode Listen Later Feb 13, 2024 44:45


Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebär också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Kungar och krig
181. Slottsbranden på Tre Kronor (7 maj 1697)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Jan 21, 2024 36:27


Tre Kronor, med rötter från medeltiden, bestod av flera byggnader på Stadsholmen. Gustav Vasa genomförde omfattande förändringar på 1500-talet för att stärka försvaret och Johan III omvandlade det till ett imponerande slott på 1580-talet. Under Karl XI genomgick det vissa förändringar, men 1697 bröt en omfattande brand ut.Branden startade på vinden där brandmästaren Sven Lindberg bodde, och panik spreds genom slottet. Trots försök att rädda viktiga dokument och konstskatter ledde elden till total förstörelse. Efter branden tillsattes en undersökningskommission som pekade ut tjänstefel, dömdes vakter och brandmästare till straff, men ingen anklagades för mordbrand.Slottsarkitekten Nicodemus Tessin blev vinnaren, eftersom han hade planerat att bygga ett nytt slott. Bygget påbörjades snabbt, men avbröts under kriget och återupptogs senare. Det nya Kungliga slottet i Stockholm stod färdigt 1771.Omslagsbild: Den stora slottsbranden (ca 1862 av Johan Fredrik Höckert) Litteratur:Kungliga slottet i Stockholm - Stockholmskällan Slottet Tre kronor | Historia | SO-rummet Slottsbranden 1697 - Stockholmskällan Den stora slottsbranden 1697 – Stockholms Historia av Lars Fimmerstad Ur historien: Kungliga slottet När KB stod i lågor – Kungliga biblioteket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teach Me Sweden
#71 Sigismund den misslyckade

Teach Me Sweden

Play Episode Listen Later May 10, 2023 34:21


Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.I det här avsnittet, berättar Erik historien om sonen till Johan III som var kung av både Polen och Sverige. Hur slutade det undrade ni? Tja, äger vi fortfarande Polen?Glöm inte att bli Patreon! Vi blir jätteglada och du visar stöd till en podd du gillar!https://www.patreon.com/teachmesweden Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teach Me Sweden
#69 Johan III

Teach Me Sweden

Play Episode Listen Later Apr 26, 2023 51:28


Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.I veckans avsnitt får Jonathan höra den spännande fortsättningen på Vasa-sagan och hur sönerna till Gustav Eriksson slogs om rätten till kronan.Glöm inte att bli Patreon! Vi blir jätteglada och du visar stöd till en podd du gillar!https://www.patreon.com/teachmesweden Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

teach sweden acast varje vasa johan iii erik brostr
Vetenskapsradion Historia
Ryssland har varit Sveriges eviga fiende

Vetenskapsradion Historia

Play Episode Listen Later Mar 28, 2023 44:45


Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland. Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s skällebrev till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.Programledare är Tobias Svanelid.

Eesti lugu
Eesti lugu. Rootsi aja valitsemiskorraldus

Eesti lugu

Play Episode Listen Later Sep 17, 2022 39:24


TÜ kaasprofessor Enn Küng: "Rootsi kuningad valitsesid Läänemere provintse mitte kuningate, vaid hertsogitena: Erik XIV tituleeris end Liivimaa isandaks, ka Liivimaa eestlaste isandaks; Johan III lisas oma tiitlitele Liivimaa eestlaste hertsog ja oli hiljem Eestimaa hertsog. Samas kirjad, mis provintsist Stockholmi saadeti, olid adresseeritud Tema Kuninglikule Majesteedile, mitte hertsogile!"

eesti samas lugu rootsi eestimaa erik xiv stockholmi johan iii liivimaa
Historia.nu
Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval (nymixad repris)

Historia.nu

Play Episode Listen Later Sep 17, 2022 47:03


Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland.I den nymixade reprisen av avsnitt 82 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism.I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierummet i Barnradion
Johan III - hertigen som ville bli kung till varje pris

Historierummet i Barnradion

Play Episode Listen Later Sep 13, 2022 15:00


Han var Vasa-sonen ständigt levde under hot. Johan III hade inte många kompisar som kunde hjälpa honom eller som han kunde lita på - allra minst sin egen familj. I andra och sista delen följer vi hertigen ut ur fångenskapen och upp på tronen, mycket på grund av en giftig soppa. MEDVERKANDESkådespelare: Simon HanssonBerättare: Love KahnlundManus: Stina Tyrell Sämgård Inspelning och ljuddesign: Emil AspegrenMix: Frida Claeson JohanssonProducent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Beatrice Dalghi, BarnradionIllustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio

Historierummet i Barnradion
Johan III - om syskonbråk, krig och kärlek

Historierummet i Barnradion

Play Episode Listen Later Sep 6, 2022 15:00


Han var Vasa-prinsen som var beredd att göra vad som helst för att sig upp på tronen. I den första delen följer vi Johan IIIs väg från ett flådigt liv på Åbo slott till ett ruskigt tillfångatagande via ett stormigt hav. MEDVERKANDESkådespelare: Simon Hansson, Emil StubendorffBerättare: Love KahnlundManus: Stina Tyrell Sämgård Inspelning och ljuddesign: Emil AspegrenMix: Frida Claeson JohanssonProducent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Beatrice Dalghi, BarnradionIllustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.I berättelsen dyker två tidigare Historierummet-personer upp. Lyssna här på avsnitten om GUSTAV VASA och ERIK XIV.

Historia.nu
Erik XIV – renässansfursten vars historia skrevs av fiender

Historia.nu

Play Episode Listen Later Mar 30, 2022 53:55


Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public DomainMusik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Historia.nu
Sveriges mest populära kungar

Historia.nu

Play Episode Listen Later Dec 22, 2021 55:51


Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Historia.nu
Karl IX:s uppror, blodbad och manufakturer

Historia.nu

Play Episode Listen Later Oct 13, 2021 57:51


Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I avsnitt 176 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kungar och krig
77. Gunilla Bielke (1585-1592)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Aug 22, 2021 25:41


Dags för den sjätte drottningen under Vasatiden - Gunilla Bielke. Hon gifter sig som sextonåring med kung Johan III. Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts: Gunilla Bielke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2021-08-22.

Kungar och krig
76. Det polska kungavalet (1587)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Aug 15, 2021 3:13


Vi flyttar blickarna söderut och zoomar in på det polska kungavalet 1587. Som polsk kung lanserades nämligen den svenska tronarvingen Sigismund (son till Johan III och Katarina Jagellonica). Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.   Lars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"

bli polska litteratur sigismund johan iii lars ericson wolke
Kungar och krig
75. Johan III (1569-1592)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Aug 8, 2021 38:41


Dags att göra bokslut över Johan III. Född som den andra sonen till Gustav Vasa, kung efter att ha avsatt brodern Erik, i konflikt med Ryssland och en av Sveriges mest misslyckade monarker. Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618 Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts: Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.

sveriges bli dags ryssland gustav vasa johan iii lars ericson wolke
Kungar och krig
74. Ryska 25-årskriget (1570-1595) - kortversion

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Aug 1, 2021 9:09


I det första avsnittet efter sommaren tar vi oss an det långa ryska 25-årskriget eller Nordiska tjugofemårskriget som ibland kallas. Det blir strider fram och tillbaka i Estland, belägring av Narva, plundring i Savolax och ismarsch över finska viken.   Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.   Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg

bli svenska estland litteratur ryska nordiska narva johan iii lars ericson wolke ulf sundberg
Historia.nu
Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Historia.nu

Play Episode Listen Later Jul 24, 2021 52:36


Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad. Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar. Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går till historien
46. Kungamöte mellan far och son i Reval, två kungliga bröllop och Johan III:s sista år

Vi går till historien

Play Episode Listen Later Jul 16, 2021 49:18


Vi sammanfattar Johan III:s sammansatta personlighet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går till historien
45. Johan III gifter om sig och skickar sin son för att bli kung i Polen

Vi går till historien

Play Episode Listen Later Jul 1, 2021 45:13


Om ett dramatiskt frieri, om världshistoriens värsta kvinnliga seriemördare och om svårigheterna att bli kung i Polen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kungar och krig
73. Anna Vasa (1568-1625)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Jun 27, 2021 27:14


Dotter till Johan III och syster till Sigismund. Men Anna Vasa spelade en viktig roll i den svenska historien i sin egen rätt.  Bilden till avsnittet uppges av många (ex. Livrustkammaren) vara ett porträtt av Anna, men det är långt ifrån säkert. Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618 Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur: Anna, prinsessa , www.skbl.se/sv/artikel/Annaprinsessa, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Tegenborg Falkdalen), hämtad 2021-06-27.

vasa svenskt dotter sigismund livrustkammaren johan iii
Kungar och krig
72. Skällebreven (1572-1573) - patreonexklusivt

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Jun 20, 2021 2:59


I veckans avsnitt tittar vi närmare på den heta korrespondensen mellan kung Johan III och tsar Ivan den förskräcklige som kommit att gå till historien som "Skällebreven". För att lyssna på hela avsnittet behöver du bli patron på patreon.com/kungarochkrig   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts: Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.

johan iii lars ericson wolke
Vi går till historien
44. Johan III bygger slott och kyrkor, en prinsessa blir sjörövare och en annan blir ensamstående curlingmamma

Vi går till historien

Play Episode Listen Later Jun 15, 2021 48:43


Om hur kungens hobby förstör Sveriges ekonomi, om mäns våld mot kvinnor och om den drottning vars titel gett namn åt vår nuvarande kungafamiljs hem. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kungar och krig
71. Den liturgiska striden (1574–1593)

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Jun 13, 2021 42:33


En av de saker Johan III gjorde direkt när han blev kung var att försöka hitta en ny linje inom kristendomen. Veckans avsnitt tar sig an den liturgiska striden och därmed Nova Ordinantia, Johans röda bok, hertig Karls motstånd och slutet för Johan III. Avsnittet görs i samarbete med svenskhistoria.se   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts: Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.

avsnittet veckans johans karls striden johan iii lars ericson wolke
Vi går till historien
43. Johan III:s fortsatta styre; folkslakt i Narva, bröllop i Vadstena och röda boken

Vi går till historien

Play Episode Listen Later Jun 1, 2021 38:42


Om en värre våldsorgie än den i Ronneby, om självutnämnd adelsmans fantastiska karriär och mottagandet av Röda boken. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kungar och krig
68. Freden i Stettin (1570) - patreonexklusivt

Kungar och krig

Play Episode Listen Later May 24, 2021 3:02


I veckans avsnitt går vi på djupet med freden efter det nordiska sjuårskriget.    Vill du lyssna på veckans avsnitt? Bli patron.   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.    Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg

bli svenska litteratur freden stettin johan iii lars ericson wolke ulf sundberg
Vi går till historien
42. 1570-tal. Johan III:s skrupelfria metoder för fortsatt tronföljd och kamp mot världshistoriens värste despot

Vi går till historien

Play Episode Listen Later May 15, 2021 49:58


Om räddandet av avsatt kronprins, om historiens värsta cv och om vad man sparar till sist under en belägring. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kungar och krig
58. Konflikten mellan Erik XIV och Johan III (1563) - patreonexklusivt

Kungar och krig

Play Episode Listen Later Mar 14, 2021 2:12


Veckans patreon-exklusiva avsnitt handlar om den första delen av konflikten mellan Erik XIV och hans bror, hertig Johan (som senare blir kung Johan III).   För att lyssna på hela behöver du bli patron på patreon.com   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Lars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"   Johan III : en biografi | Lars Ericson

Historia.nu
82. Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval

Historia.nu

Play Episode Listen Later Dec 25, 2019 49:55


Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. I avsnitt 82 samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism. I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

P3 Historia
Johan III – krig, intriger och en mördad bror

P3 Historia

Play Episode Listen Later Dec 12, 2019 56:31


Vasa-sonen som kuppade bort sitt eget kött och blod från tronen. Hans liv kantades av familjeintriger, religiösa konflikter, krig, ekonomiskt haveri och brodermord. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Vill du veta mer om Johan III ? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet:Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa : berättelsen om fyra kungarLars Ericson Wolke - Johan III: en biografiEva Mattsson - FurstinnanRedaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer - programledare och manusTove Palen - research och manusSamuel Lindberg - ljuddesign och slutmixEmilia Mellberg - producentMedverkar gör även Eva Mattsson, historiker och författare

P3 Historia
Johan III - krig, intriger och en mördad bror

P3 Historia

Play Episode Listen Later Dec 12, 2019 56:31


Vasa-sonen som kuppade bort sitt eget kött och blod från tronen. Hans liv kantades av familjeintriger, religiösa konflikter, krig, ekonomiskt haveri och brodermord. Vill du veta mer om Johan III ? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa : berättelsen om fyra kungar Lars Ericson Wolke- Johan III: en biografi Eva Mattsson - Furstinnan Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Tove Palen - research och manus Samuel Lindberg -  ljuddesign och slutmix Emilia Mellberg - producent Medverkar gör även Eva Mattsson, historiker och författare

Gruvan
4. Mördarkulan

Gruvan

Play Episode Listen Later Apr 23, 2019 31:18


Efter Gustav Vasas död tar hans son Erik över både kronan och pappas kära silvergruva i Sala. Men det går inte riktigt som han har tänkt sig. Det sena 1500-talet är en mycket dyster period vid gruvan liksom i riket i stort. Johan III kallar gruvan för mördarkulan, ett passande epitet i en tid av blodiga vendettor och svåra ras.

men sala johan iii
Tre öl i kroppen
25. Johan III – världens första hipster

Tre öl i kroppen

Play Episode Listen Later Mar 17, 2019 39:00


Josef har varit ljudtekniker på en konståkningstävling. Samuel överraskar sin bror med ett förhör i svensk konungahistoria.

Erikashistoryofsweden
Episode 19 : Johan III and Sigismund

Erikashistoryofsweden

Play Episode Listen Later Apr 13, 2015 16:12


Johan III is mostly known for his attempts to reconcile protestant and catholicn views - or, as both his brother Karl and later historians would put it - for his attempts to again make Sweden catholic. The fear for this grew when his son Sigismund, already king of Poland, inherited the throne.

Vetenskapsradion Forum
Svenska lejon och renässansens coacher

Vetenskapsradion Forum

Play Episode Listen Later Oct 13, 2014 24:24


Om hur lejon har använts som maktsymboler i Sverige under hundratals år, och om hur astrologer fungerade som personliga coacher åt renässansens furstinnor. Med Urban Björstadius. Lejon har genom historien fått symbolisera makt och styrka i allt från fabler till vapensköldar och målningar. Även i Sverige var lejonen välkända för människor långt innan någon svensk sett ett lejon på riktigt – Bibelns berättelser om till exempel Daniel i lejongropen återgavs som kyrkomålningar redan under medeltiden. Men det har också funnits riktiga lejon i Sverige under många hundra år, och redan Johan III fick under 1500-talet ett lejon i gåva från en engelsk adelsman. Det berättar etnobiologen Ingvar Svanberg som är aktuell med boken Svenska lejon, som handlar om lejonens historia i Sverige. Renässansen påminner mycket om vår egen tid med religionskrig och naturkatastrofer men också sådant som vetenskapliga upptäckter och tolerans. Renässansen har också fått en renässans inom populärkulturen, och på Livrustkammaren i Stockholm visas till exempel just nu utställningen Maktspel som handlar om hur tv-serier som Game of Thrones och filmer som Elisabeth använder sig av kläder och miljöer från renässansens dagar. Renässansforskaren Anna Carlstedt är aktuell med boken Furstinnan och stjärntydaren, där hon skriver om de tre kvinnliga renässansregenter Drottning Kristina i Sverige, Elisabeth I i England och Katarina av Medici i Frankrike. Alla tre hade nära och speciella relationer till sina astrologer, som kom att fungera som deras personliga coacher eller mentorer. Programledare är Urban Björstadius.

Nordegren i P1
Piratkopierad Tintin hos Nordegren

Nordegren i P1

Play Episode Listen Later Mar 25, 2010 38:27


Idag får vi besök av Agneta Wallin som spelar den tecknade journalistikonen Tintin i den egna nyskrivna föreställningen Tintin och Piratkopiorna, där frågor om upphovsrätt och integritet ställs på sin spets. Till studion kommer också hennes motspelare Pelle Halvarsson som gör rollen som Kapten Haddock och regissören Judith Hollander. Vi frågar också de politiska partiernas mediestrateger Martin Gelin (S, MP, V) och Pär Henriksson (M) vad som hände med de sociala medierna och alla nya kanaler för politisk debatt, när de supertraditionella TV-duellerna verkar dominera än mer än tidigare. Och så fortsätter vår egen alternativa kungaserie Kunglig erotik och storpolitik, idag med fokus på Johan III:s giftermål med Katarina Jagellonica av Polen. Gäst är Pia Gadd, SR-medarbetare och författare till boken Frillor, fruar och herrar - en okänd kvinnohistoria. Bisittare är Maja Aase.

tv sr mp polen idag tintin hos kunglig nordegren bisittare johan iii maja aase kapten haddock
Vetenskapsradion Historia
Världens äldsta öl

Vetenskapsradion Historia

Play Episode Listen Later Sep 17, 2009 24:32


I helgen drar årets Oktoberfest igång i München och med anledning av det söker Vetenskapsradion Historia ölets äldsta historia. Arkeologen Ulla Odgaard vid Köpenhamns nationalmuseum i Danmark har forskar om äldre tiders öl och bjuder på moderna ölsorter i uråldrig tappning. - Jag tror att människan i alla tider har eftersträvat ett rus, att bli hög på alkohol eller droger, menar Ulla Odgaard. Och redan i de första jordbrukskulturerna, bland sumerer, egyptier och babylonier, hittar man spår av ölbryggande. - Men forntidens öl skulle varit mycket främmande för våra egna smaklökar, påpekar Ulla Odgaard. Freden i Fredrikshamn 200 år Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 200-årsminnet av Freden i Fredrikshamn den 17 september 1809. Utställningskommissarie Per Sandin på Livrustkammaren visar upp det, enligt honom, viktigaste föremålet från tiden, tsar Alexanders tronstol i sammet. - Den här skiljsmässan är den enskilt viktigaste händelsen i Sveriges historia, säger Per Sandin. Dessutom fortsätter serien om Vasaättens kärleksaffärer och historikern Bo Eriksson berättar om Johan III:s både andliga och köttsliga lustar. Programledare är Tobias Svanelid. Ölsorterna som testas i programmet är: Dansk Porse Guld från Thisted bryghus Engelsk Honey Dew från Fullers Tysk Hefeweissen från Paulanerbryggeriet

Vetenskapsradion Historia
Vasaättens grå eminens

Vetenskapsradion Historia

Play Episode Listen Later Apr 9, 2009 24:53


Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga.Vetenskapsradion Historia bekantar sig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men som istället valde att ge stöd åt andra mer eller mindre maktfullkomliga kungar.- Han var en utmärkt strateg och skaffade ett stort inflytande över såväl sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III, berättar historikern Bo Eriksson som med sin forskning nu för första gången kan berätta den sanna historien om Per Brahe d.ä.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också striderna i Köpenhamn för 350 år sedan, som så när kom att få hela Danmark på fall. Vårvintern 1659 stod den svenska hären med Karl X Gustaf i spetsen alldeles utanför Köpenhamn och i hopp om att vinna en avgörande seger beslutade kungen att storma staden. Programledare är Tobias Svanelid.

Släktband
Snåla smålänningar

Släktband

Play Episode Listen Later Nov 24, 2008 24:42


Släktbands landskapsupplaga 24 nov 2008 I den här serien som vi kallar landskapsupplagan utgår vi från de fördomar som odlats om människor från olika delar av landet. Och nu har turen kommit till det landskap som kanske har det djupast rotade begreppet om sig. Nämligen Småland. Det finns många talesätt och ordspråk som just betecknar smålänningarna som särskilt snåla. Så här skrev man till exempel i Nordisk Familjebok 1917: Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och sträfsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i lifet. Men det var inte bara uppslagsverken från förra sekelskiftet som beskrev smålänningen på det här sättet. Även barnen i folkskolan fick de här fördomarna bekräftade i sina läseböcker. I folkskolans läsebok från 1910 finns en saga om hur Småland skapades. Men det gick inte riktigt som det borde... Sagan om Vår Herre och Småland Vår Herre höll på med att skapa Sveriges landskap, och Sankte Per gick med och såg på. Till slut tyckte han, att det var rakt ingen konst. Vår Herre hade redan börjat lägga ut och ordna Småland, då Sankte Per livligt bad att få fortsätta. Det gick Vår Herre in på, men för att icke vara sysslolös, tog han genast själv itu med Skåne. Sankte Per började nu forma berg och åsar och stapla upp stenhögar på bergen, ty han ville, att marken skulle komma så nära intill den goda solvärmen som möjligt. Och så bredde han ut ett tunt jordlager över stenmassorna. Men han förstod ej, att ett land, som når högt upp emot molnen, är mera utsatt för köld, snö, regn och oväder, utan han var högeligen belåten med sitt verk. Och så gick han ned till Skåne för att träffa Vår Herre. ”Är du redan färdig?” ”Ja, för länge se’n”, svarade Sankte Per. ”Nå, vad tycker du om det här landet?” Sankte Per såg ut över de jämna åkrarna och ängarna, som lyste i solskenet, men han såg också sjöar, åar, åsar och skogar på sina håll. ”Åjo”, sade han, ”det här är nog ett gott land, men jag tror ändå, att mitt är lika bra.” Och så gingo de tillsammans åstad för att titta på Sankte Pers skapelse. Men medan Sankte Per var nere i Skåne, hade det kommit ett par strida slagregn och sköljt bort nästan all jorden från bergen och ner i skrevorna, och vattnet hade fyllt dessa och bildat sjöar och stora kärr; men på några jämna ställen låg sanden torr och törstade i solen. ”Ja, det här landet kommer att bli magert och torftigt i alla tider, det kan inte hjälpas”,sade vår herre. ”Å, så farligt är det väl inte”, sade Sankte Per. ”Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla upp mossarna och röja upp åkrar ur stenbackarna!” ”Nej”, sade Vår Herre, ”Det ombetror jag dig visst inte. Men du kan få gå ner till Skåne, som jag har gjort till ett gott och lättskött land, och skapa folk till det landet. Smålänningen vill jag skapa själv.” Och så skapade Vår Herre smålänningen och gjorde honom kvick och förnöjsam och glad, flitig, tilltagsen och duktig, för att han skulle kunna skaffa sig bärgning i sitt fattiga land. Den som skulle odla den steniga småländska jorden var tvungen att hushålla med resurserna. Och det är kanske därifrån man hämtade påståendet om snålhet. Smålänningen Lennart Johansson är docent i historia och chef för Kronobergsarkivet i Växjö. Han är också en av författarna till boken Smålands historia som kom ut för ett par år sedan. Han berättar att landskapet Småland länge bestod av en mängd små landområden och inte blev ett enhetligt begrepp förrän ganska sent. - Området bestod av en massa små områden, Värend, Njudung ,Finnveden etc. Och de här områdena hade egentligen inte så mycket gemensamt utan betraktade dem som ”de små länderna” vilket blev Småland, berättar Lennart Johansson. Medeltidsmänniskan i Småland betraktade sig nog själv i första hand som Värens-bo, och så vidare. Ursprungligen var bilden av Småland långt ifrån ljus, i alla fall inte för dem som betraktade området utifrån. Många av de talesätt som kommer under 15-, 16-, och 1700 –talet visar att det var ett landskap som man många gånger såg ner på, säger Lennart Johansson och tar som exempel talesättet att ”Inför Vår Herre är vi alla smålänningar”. - Det betyder helt enkelt att inför Gud är vi små och ynkliga. Det finns en del personer som gjort extra mycket för att sprida den illasinnade bilden av folk från Småland. - En sådan trendsättare var Gustav Vasa som ju utkämpade en bitter fejd med Nils Dacke. Gustav Vasa kallade Nils Dacke för ”förrädare, horkarl, och kättare”, berättar Johansson och fortsätter: - Den kungliga historieskrivningen utmålade smålänningar om ett opåtlitigt och lömskt släkte. -Det fick långsiktiga följder både för den småländska självkänslan, men också för hur man uppfattade smålänningar utifrån, tror han. Bilden av den trolöse smålänningen verkar ha spridit sig ganska långt. När den ryske tsaren Ivan den förskräcklige skriver ett brev till Johan III i Sverige på 1570-talet så är det fullt med invektiv och oförskämdheter. Bland annat skriver tsaren att Johan är en ömklig figur särskilt eftersom hans fader skulle härstamma från småländska bönder. Långt senare lät biskopen i Växjö, Esaias Tegnér sitt ironiska gissel vina över smålänningarna. Han skriver i ett brev att smålänningen är ”…ett sniket, trolöst och ärelöst släkte som är för snålt för att vara glatt och för fattigt för att vara ärligt.” I ett annat brev skrev han om den stora vintermarknaden i Växjö där det såldes stora mängder rävskinn ”..som de obarmhärtiga smålänningarna har flått av sina kamrater.” Knipsluga rävar som flår andra rävar, alltså. Föreställningen att det finns landområden eller landskap där folk är mer snåla än på andra platser, det gäller inte bara Sverige och Småland, berättar Lennart Johansson: -Det finns ju områden i de flesta europeiska länder där folk pekats ut som snåla, vi har skottarna och savolaxarna i Finland. Men snålheten är ju i själva verket sparsamhet – bodde man i ett område där det var svårt att försörja sig får man ju ta hand om de tillgångar som fanns. I slutet av 1800-talet när man i nationalromantikens anda försökte finna de positiva dragen hos folk i olika landskap, då ändrades smålänningen en smula – han blev mer fiffig och knipslug än snål. Kanske var det i det sammanhanget som myten om hur Småland skapades kom till. Den småländska sparsamheten var en realitet menar Lennart Johansson. I sitt arbete på Kronobergsarkivet så möter han bland gamla handlingar många exempel på hur småländska politiker och tjänstemän höll på alla sätt försökte hålla nere utgifterna med allmänna medel. På 1950- och -60-talen, dvs före de stora kommunsammanslagningarna, så kan man se hur de lokala politikerna säger nej till det mesta som skulle innebära utgifter. -Det finns exempel på hur landstingsmän motsatte sig en gymnastiksal till en folkhögskola. Man tyckte att eleverna borde ut och hugga ved istället för att man skulle satsa landstingspengar på onödiga projekt, slutar Lennart Johansson. Brevskatt Den som släktforskar och har turen att hitta brev kan komma nära de människor som levde förr. Björn Smith som har sina rötter i södra Småland fann flera kartonger med för honom okända brev när hans mor gick bort förra året. Längst in i en garderob stod en brevskatt och där dålde sig faktiskt några släkthemligehter. Till exempel visste inte Björn Smith att hans morfar hade syskon. Några av breven skrevs av Björn Smiths mors farfar Salomon Simonsson som ägde 1 /16 hemman i södra Grimsbygd i Pjätteryds socken i Småland. I de här breven ser man att de var tvugna att vända på varenda öre. - Det är kul att se de här breven för de är uppbygda på ungefär samma sätt, säger Björn Smith. Först börjar han gärna med ett bibelspråk och sedan handlar det om grannarna och i slutet av breven skriver han om jordbruket. I breven står det en hel del om pengar, vad saker kostar, hur mycket grannarna betalat för att leja arbetskraft osv. I går var jag på påsten. Jag sände tio kronor till dig på en postförsändele som du ska ha till jul ljus och en sommarrock. Vi sållde ett slaktat lamm som vi fick 11 kronor och några ören för. Vi har köpt en pigg (läs: gris), den kostade 13.50. Herrens nåd och frid vare med dig nu och all tid. Många hälsningar från oss, dina föräldrar Salomon och Eva Simonsson - När man läser breven förstår man vilka omständigheter de levde under. Den som inte var skicklig och planerade väl klarade inte jordbruket, så det vi idag kallar snålhet skulle jag kalla planering och kontroll, säger Björn Smith. - Man kan också utläsa ett förakt i breven för de människor som inte klarade av att planera och hade kontroll över skörden. - Annars är det svårt att tränga igenom den massiva religösa övertygelsen Salomon Simonsson har, för den verkar reglera hela livet. Så här står det i ett av breven: Var trofast in i döden säger Jesus. Så skall jag gifva dig lifvets krona, och Jesus som är trons begynnare och fullkomnare- Han är mäktig att bevara oss intill Jesu Kristi dag. Tack och lov och pris ske Gud. Vår käre älskade son, möcken tack för ditt kära brev som vi fick i lördags. Vi hör att du mår bra och det är för oss möcke nöjsamt att höra att du slipper att fara illa, ty det vore ledsamt att höra. Vi hör att du tänkt på att gå till Amerika, men det är mycket svårt och noga för passagerare nu att få landstiga när di komma dit. Jag läste en bit i en tidning som jag skall sända dig så få du själv läsa det. Så det är nog best att stanna hemma i Sveden. Du nämner om exersisen till nästa år. Skall du inte slippa att äxersera tro, om du anmäler du har klent bröst. Inte ljuga, det menare jag inte, men säga att du är svag till hälsan. Skräddare Persson han töckte på att du har för svag hälsa till att resa till Amerika, även så till att äxersera. Men om det så skulle bliva så har du 50 öre om dagen och du kan kanske förtjäna några öre med ditt yrke under tiden. Herrens frid Eva och Salomon Simonsson Småland i stor databas Småland har som vi vet bestått av många mindre delar, eller områden. Och även idag finns lite av den strukturen kvar. Tre län samsas i landskapet Småland. Och just av den anledningen kan det vara svårt att hitta rätt i kyrkböckerna. Men för stora delar av Småland finns en databas som underlättar för personhistoriker. PLF, person och lokalhistoriskt forskarcentrum, i Oskarshamn har i snart 30 år samlat kyrkohistoriskt material i en databas. Iden finns alla uppgifter nerskrivna i klartext och dessutom kan man söka från flera olika håll - man kan söka på namn, datum för död, födelse eller giftermål, eller andra uppgifter. Klicka här och du kommer till PLFs hemsida:  Sam Blixt är en av den här unika databasens skapare. Unik för att den är så stor och kom till så tidigt.   Alltsammans började 1983, då datorer var ovanliga och ganska knepiga för gemene man. Sam Blixt som var och är en ivrig släktforskare, fick kontakt med en kollega vid namn Gunnar Källenius. Han hade tänkt göra en rekonstruktion över husförhörslängderna i församling utanför Oskarshamn. Sam Blixt berättar hur de startade sitt arbete: -När jag berättade att jag höll på att skapa ett dataprogram för att kunna föra in resultatet av min släktforskning, då blev Gunnar eld och lågor, minns Sam Blixt. Källenius berättade att han tänkt registrera alla födda, döda och vigda i Döderhults församling, och att i det läget stöta på någon som var intresserad av att arbeta med datorer var guld värt. De två släktforskarna började mycket riktigt med Döderhult med snart spred sig arbetet till angränsande församlingar – och med tiden blev fler människor engagerade i arbetet. Idag finns det drygt fyra miljoner poster i PLF:s databas, som omfattar 300 sammanhängande församlingar i Småland. Därtill finns en speciell databas för Kronobergslän som länets genealogiska förening skapat, och i den Där finns ytterligare en miljon poster. -PLF kan faktiskt vara den allra största regionala databasen i hela världen, säger Sam Blixt , inte utan ett stort mått av stolthet. -Har man rötterna i Småland, så har man stor chans att finna dem man söker i vår databas, säger han. Han visar databasen, och på prov ser vi om Elisabeth Renströms småländska anor finns där. Efter bara ett försök finner Elisabeth sin morfars mor, som varit svår att finna i kyrkböckerna. Databasen är en bra början i släktforskningen säger Sam Blixt, men vill man gå djupare och veta mer så är det viktigt att gå vidare till originalkällorna i själva arkiven: -Jag brukar alltid rekommendera att inte gå mer än tre-fyra generationer bakåt – gå åt sidorna istället, det blir mycket mer spännande, säger han. Frivilligt arbete har till dags dato producerat 4 CD-skivor med uppgifter från stora delar av Småland. Det är försäljningen av cd-skivorna som bekostar det fortsatta arbetet. Men de hundratals medlemmar i föreningen som fortsätter att arbeta med databasen jobbar helt ideellt. Och det finns mycket arbete att göra. -Vi funderar på att utöka med Jönköpings län, och i förlängningen tänker vi göra CD-skivor med husförhörslängder och även in-och utflyttade samt bouppteckningar. När Sam Blixt och hans kollega startade arbetet med databasen över Småland 1983 var datortekniken en helt annan historia än idag. Hade vi vetat då vad vi vet idag om hur mycket data man kan lagra hade vi nog gått ut ännu hårdare, tror Sam Blixt:  -På den tiden fick vi vara sparsamma med utrymmet när vi skulle skriva ner uppgifterna. Sedan dess har ju dataområdet utvecklats något enormt, och ve ser inga gränser för det här, säger han. Till sist kan vi inte låta bli att fråga Sam Blixt som ju är en duktig släktforskare om han funnit några spår av den påstådda småländska snålheten - eller kanske motsatsen, generositet, i sina småländska rötter. Och det har han: -Jag har i min egen släkt några generationer tillbaka en man som byggde Frödinge kyrka 1734. Nils Petter Hjertstedt hette mannen som var häradshövding och borgmästare. På predikstolen ser man än idag en inskription som berättar att den är byggd på initiativ av Hjertstedt. Men alldeles utan egen vinning var inte detta kyrkobygge. Han krävde att få bygga en egen läktare i kyrkan, en hedersläktare för honom och hans släkt. -Ja han tyckte väl att han skulle ha något för sin insats, säger Sam Blixt, som har varit i Frödinge kyrka där det fortfarande finns spår kvar av den gamla kyrkoläktaren.