Podcast appearances and mentions of erik xiv

Mathållningen inom flottan har varit en utmaning under dess 500-åriga historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter kunde förebygga den allvarliga sjukdomen skörbjugg, användes de inte där de behövdes som mest.Särskilt allvarligt blev det när Gustav III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att han ändå lyckades besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är inget mindre än ett mirakel med tanke på den bristfälliga kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Hon har länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan och medverkar i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var skicklig på att proviantera sin flotta i slutet av 1500-talet, men under 1600-talet blev mathållningen allt mer ensidig och knapp. På 1700-talet var den på gränsen till undernäring, vilket resulterade i epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Samtidigt ledde detta till nytänkande kring sjukvården inom den svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i "fatlag" på åtta man. Public DomainMusik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.Programledare är Tobias Svanelid.

Av Gustav Vasas barn var det hele tre stykker som ble konger. Søskenkjærligheten var ikke sterk hos Sveriges konger på 1500-tallet, men det legger grunnlaget for interessante podcast-episoder. Sammen med tidligere ambassadør til Sverige Christian Syse forteller Ole-Jørgen historien om Erik XIV, Johann III og Karl IX. Hvem var de? Vi lyttes!

Få kungar i svensk historia har blivit så infernaliskt baktalade som Erik XIV. Han är kungen som skall ha irrat omkring galen i skogen, mördat adelsmän i Uppsala med kniv, slagit ihjäl sin sekreterare med en eldgaffel och upprättat en hårdhänt regim som satte skräck i aristokratin. Dessutom skall han ha mördats genom att man hällde arsenik i hans ärtsoppa.Hur mycket av detta är sant, och hur mycket är propagandamyter? Katarina Harrison Lindbergh, som har gått igenom mängder av dokument i arbetet på sin biografi om monarken, har kunnat avfärda mycket, samtidigt som hon har hittat tidigare okända sidor i Eriks verksamhet som hertig och kung. Erik XIV är en av de mest intressanta personligheterna i den svenska historien, en kung som hade kunnat uträtta storverk för riket om han inte fallit för frestelsen att låta Sverige dras in i förödande krig mot Danmark och Lübeck. Erik var dessutom en lärd och begåvad renässansmänniska som har efterlämnat såväl konstnärliga som musikaliska alster, vilka än idag förmår imponera. Hans stora olycka var att efterträdaren – brodern Johan III, som avsatte honom och till slut lät mörda honom – inledde en svartmålningsprocess som kom att bli synnerligen framgångsrik. Från att ha varit en beundrad kung blev Erik först en tyrann och i nästa skede en galning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Erik XIV, en av de mest omdiskuterade och fascinerande kungar Sverige har haft.Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. Erik Cornelius / Nationalmuseum, Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska sjuårskriget utkämpades mellan 1563 och 1570 - ett krig som de flesta svenskar inte har hört talas om. Erik XIV av Sverige och Fredrik II av Danmark kastade in sina riken i en blodig tvekamp som ingen kunde vinna, och som inte slutade förrän båda länderna var helt utmattade och grannarna i praktiken tvingade dem till förhandlingsbordet.Trots att nordiska sjuårskriget var en storpolitisk uppgörelse om makten över Östersjöns kuster och Baltikum har det framför allt blivit ihågkommet inom lokalhistorien. I Blekinge är kriget känt för ”Ronneby blodbad”, i Östergötland för Daniel Rantzaus förhärjande fälttåg år 1567, i Varberg för att samme Rantzau stupade utanför staden en tid senare, i Visby för att en fruktansvärd storm utanför staden orsakade den största katastrofen i den danska flottans historia. Men kriget var mycket större och viktigare än så. Det var första gången som de tidigmoderna svenska och danska monarkierna spände sina muskler gentemot varandra, och eftersom ingen sida lyckades segra blev det bara akt 1 i en lång och segsliten kamp som skulle vålla otaliga lidanden för gränsbygdernas befolkning under ett och ett halvt sekel. Dessutom fick kriget en bieffekt som ingen anade när det begav sig: genom medvetna satsningar på den baltiska fronten inledde svenskarna den expansion som i förlängningen skulle resultera i 1600-talets stormaktsvälde.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordiska sjuårskriget, ett av de första verkligt stora krigen i vår historia. Bild: Nordiska sjuårskriget: Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning intages den 4 september 1563. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under Gustav Vasas tid trädde Sverige på allvar in i Europas lärda värld, bokstavligt talat – och det berodde inte på kungen utan på två av hans argaste kritiker. Olaus Magnus och Johannes Magnus var östgötska katoliker som gått i landsflykt till Rom och ägnade sig åt att försöka förmå övriga Europa att ombesörja att svenskarna åter blev katoliker. Sverige måste framstå som så stort och viktigt att katoliker i gemen insåg behovet att hjälpas åt för att Gustav Vasa och hans regim skulle ändra sig – eller störtas. De tog boktryckarpressen till hjälp.Både Johannes och Olof blev med tiden katolska ärkebiskopar i exil, och som sådana hade de gott om fritid – men de var inte sysslolösa. Fritiden omsattes i bokskrivande och kartritande. Olaus Carta marina är den första avbildningen av Norden, och den tillhör de kändaste och mest reproducerade kartorna överhuvudtaget. Johannes skrev en svensk historia som dignade under överdrifter och påhitt, och Olaus skrev sin väldiga Historia om de nordiska folken, som handlade om allt mellan himmel och jord i Sverige och dess grannländer. Det var Johannes som hittade på de många erikar och karlar som gjorde att Vasakungen Erik valde att kalla sig för Erik XIV och lillebror Karl för Karl IX – istället för Erik IX och Karl III, som de egentligen borde ha kallat sig.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om bröderna Olaus Magnus och Johannes Magnus, två svenska lärdomsgiganter i renässansens era.Omslag: Till vänster kungen Gorm, Broder och Buke som färdats så långt norrut att inget dagsljus syntes. På denna plats blir de attackerade av de övernaturliga varelserna till höger på träsnittet.Olaus Magnus - "Historia de gentibus septentrionalibus", Wikimedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV av Domenicus Verwilt, Nationalmuseum, Public Domain.Musik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. Lyssna också på Sveriges mest populära kungar.Detta är en nymixad repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lindsay and Madison discuss King Erik XIV of Sweden, as well as how to spot a narcissist, that family feuds can get really complicated, and why mental health is so important. Information pulled from the following sources: 2020 Factinate article by Scott Mazza 2019 The Creative Historian post Destination Uppsala Find a Grave (1) Goteborgs Stadsmuseum Medievalists article by Minjie Su Thorkell Halberd article We Relate Wikipedia (1) (2) (3) (4) Go check out our friends Ted and JJ over at the Conspiring to Argue podcast, which is part of the Darkcast Network. Send us your listener questions to bit.ly/AskYOC. Become a member on Buy Me A Coffee for as little as $1/month to support the show.  Get your groceries and essentials delivered in as fast as 1 hour via Instacart. Free delivery on your first 3 orders. Min $10 per order. Terms apply. You can write to us at: Ye Olde Crime Podcast, PO Box 341, Wyoming, MN 55092. Join the conversation over at the Cultiv8 Discord and join the Olde Crimers Cubby to chat with us and other listeners of the show. Leave us a rating and review on Apple Podcasts, Podchaser, Spotify, Podcast Addict, Audible, or Goodpods! Don't forget to follow us on Twitter, Instagram, Threads, Facebook, TikTok, and YouTube. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sturemorden kallas de mord som kung Erik XIV lät utföra på några ur högadeln. Erik XIV som vid den här tiden var misstänksam mot alla och led av en svår paranoia, fängslade adelsmän överallt där han kunde misstänka förräderi. Särskilt misstänkte han att kretsen kring Sturarna planerade en sammansvärjning mot honom - för att få honom avsatt.Wikipedia säger sitt om Sturemorden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In 1568, Erik XIV of Sweden had never felt better. He had recovered from his temporary madness, he had chased off an invading Danish army and he had married the woman he loved. The future looked bright. At least if you weren't looking too closely.

In the spring of 1567, Erik XIV had a bit of a breakdown. The war was going poorly, and his spies and his trusted advisor Jöran Persson were feeding him information about a conspiracy among the nobility. The king decided that something needed to be done.

Vi börjar med en överblick. Hur spelar man dust och bohord? Hur vass var Erik XIV som längdhoppare? Åkte verkligen Gustav Vasa skidor? Och hur gick det i OS?

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebär också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Killarna fortsätter att läsa sig igenom August Strindbergs verk om kungar och nu är det dags för Erik XIV. En hel del karaktärer känner vi igen sen förra veckans avsnitt om Gustav Vasa. Teodor och David visar sig denna gången hålla med sin favoritrecensent om en hel del.Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This episode starts a new mini-series on the maritime history of Sweden, and we begin by exploring Sweden's fascinating naval history over the last 500 years, and how Sweden's modern defence thinking has been shaped by its past. Founded in 1522, the Swedish navy is one of the oldest continuous serving navies in the world and its complex history reflects the numerous geo-political changes that have affected the countries around the Baltic ever since. With a shifting map of allies, threats and foes, the Swedish navy has been a constant presence and a hotbed of maritime innovation; not least introducing the line of battle as a naval tactic in 1563 under Erik XIV, half a century before its widespread adoption by other European navies. To find out more Dr Sam Willis spoke with Fred Hocker, Director of Research at the Vasa Museum in Stockholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har svensk kungahistoria med antiken att göra? Varför brydde sig den svenske kungen Erik XIV om antika myter och karaktärer? Det får ni svar på i det här avsnittet!Med hjälp av intendenten och curatorn Jonas Lindwall från Livrustkammaren, Sveriges äldsta museum, dyker vi in i 1500-talets Sverige och kung Erik XIV praktrustning, som var fylld av antika motiv! Vi diskuterar hur man såg på antiken under den här tiden och varför en svensk kung valde antika motiv till sin finaste rustning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som fjärde avsnitt i alkoholspecialen pratar jag och Henrik Scander från Örebro universitet om vinets historia i Sverige. I samtalet kommer vi också in på mumma, skolmat, vin till julmaten, Erik XIV:s kröning, medeltida kloster, Carl Michael Bellman, vinlusen och mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk: Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftermålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar – när han naturligtvis är Pers styvfar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TÜ kaasprofessor Enn Küng: "Rootsi kuningad valitsesid Läänemere provintse mitte kuningate, vaid hertsogitena: Erik XIV tituleeris end Liivimaa isandaks, ka Liivimaa eestlaste isandaks; Johan III lisas oma tiitlitele Liivimaa eestlaste hertsog ja oli hiljem Eestimaa hertsog. Samas kirjad, mis provintsist Stockholmi saadeti, olid adresseeritud Tema Kuninglikule Majesteedile, mitte hertsogile!"

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland.I den nymixade reprisen av avsnitt 82 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism.I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han var Vasa-prinsen som var beredd att göra vad som helst för att sig upp på tronen. I den första delen följer vi Johan IIIs väg från ett flådigt liv på Åbo slott till ett ruskigt tillfångatagande via ett stormigt hav. MEDVERKANDESkådespelare: Simon Hansson, Emil StubendorffBerättare: Love KahnlundManus: Stina Tyrell Sämgård Inspelning och ljuddesign: Emil AspegrenMix: Frida Claeson JohanssonProducent och regi: Stina Tyrell Sämgård Exekutiv producent: Beatrice Dalghi, BarnradionIllustrationer: Charlotte HeymanHistorierummet görs av Munck Studios för Sveriges Radio.I berättelsen dyker två tidigare Historierummet-personer upp. Lyssna här på avsnitten om GUSTAV VASA och ERIK XIV.

Favorit i repris.Sturemorden kallas de mord som kung Erik XIV lät utföra på några ur högadeln. Erik XIV som vid den här tiden var misstänksam mot alla och led av en svår paranoia, fängslade adelsmän överallt där han kunde misstänka förräderi. Särskilt misstänkte han att kretsen kring Sturarna planerade en sammansvärjning mot honom - för att få honom avsatt.Wikipedia säger sitt om Sturemorden. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Mathållningen inom flottan har varit utmanande under sin 500 år långa historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Och trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter hjälper mot den allvarliga sjukdomen skörbjugg har de inte använts där de behövts.Särskilt allvarligt blev det när Gustav den III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att Gustav III kunde besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är ingenting mindre än ett mirakel med tanke på kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, som länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan. Hon har bland annat medverkat i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var duktig på att proviantera sin flotta i slutet på 1500-talet, för att bli allt mer enahanda och knapp under 1600-talet och på gränsen till undernäring under 1700-talet. Resultatet blev epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Men också nytänk kring sjukvården inom svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i ”fatlag” på åtta man. Public Domain.Musik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning.Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden.I reprisen av det nymixade avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public DomainMusik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google. Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan. Populäraste kungarna på GoogleGustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan IIIKälla: SEM Rush, 210609  Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken. Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Jöran Persson Tegel, född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV. Han var far till Erik Jöransson Tegel. I samband med Erik XIV:s avsättning 1568 greps Jöran Persson av hertigarnas trupper och avrättades. Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi. Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU. Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern. Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter. Kopparbrytningen under Stormaktstiden Falu koppargruva. Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina. Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos. - I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det, sa rikskanslern Axel Oxenstierna 1583... Det verkar nästan - men bara nästan såklart - som om man tagit fasta på detta citat när man designade Stora Ensos logo om vi idag jämför den med Indiens flagga! #CarlNorberg #BeFriaNorrland #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I avsnitt 176 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas. Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sturemorden kallas de mord som kung Erik XIV lät utföra på några ur högadeln. Erik XIV som vid den här tiden var misstänksam mot alla och led av en svår paranoia, fängslade adelsmän överallt där han kunde misstänka förräderi. Särskilt misstänkte han att kretsen kring Sturarna planerade en sammansvärjning mot honom - för att få honom avsatt.Wikipedia säger sitt om Sturemorden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten.Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna.I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I en nymixad version av 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden. Sturemorden är berättelsen om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när Vasarnas arvkonungadöme konsoliderades under 1500-talet. Från att makten utgått från en handfull adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid där kungamakten kunde dominera. I denna kamp är Vasaätten de stora vinnarna och Stureätten de stora förlorarna.Sturarnas tid var 1400-talet till början av 1500-talet. Två personer spelade så viktiga roller att perioden 1470–1520 fått bära deras namn. Efter Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre talar vi om ”Sturarnas tid”. Namnet Sture kommer sannolikt från verbet stura som betyder att vara egensinnig, något som passar in på både Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Men de var alltså inte släkt.Bildtext: För Erik XIV blev Sturemorden början på slutet, även om han inte direkt straffades för Sturemorden så avsattes senare. Fotograf: Åsa Lundén, Nationalmuseet, CC. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dags att göra ett bokslut över renässansfursten Erik XIV - den första svenske kungen att ärva kronan. Avsnittet behandlar frierierna i England, konflikterna med bröderna, kriget mot Danmark, giftermålet med Karin och ärtsoppan.   Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Erik XIV : en biografi av Ingvar Andersson från 1935.   Lars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"

I veckans avsnitt avslutar vi Erik XIV:s tid på tronen. Vi följer hur hertig Johan och hertig Karl avsätter sin bror under hösten 1568.   Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Johan III : en biografi av Lars Ericson Wolke från 2006.

Veckans avsnitt zoomar in på några varma sommardagar i juli 1568 då det skandalösa bröllopet och kröningen av Karin Månsdotter äger rum. Det blir helstekta oxar, utsläppt hår och förnärmade systrar.   Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur: David Lindéns bok "Drottningens revansch"  Lars-Olof Larsson Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike

Om Johan III:s nära dödenupplevelse och om faran av att äta ärtsoppa en måndag! Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.I avsnitt 149 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundranden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten. Och När landsknektarna förändrade krigets villkor.Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans patreon-exklusiva avsnitt handlar om den första delen av konflikten mellan Erik XIV och hans bror, hertig Johan (som senare blir kung Johan III).   För att lyssna på hela behöver du bli patron på patreon.com   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur som använts:   Lars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"   Johan III : en biografi | Lars Ericson

Kungen är död. Leve konungen. Äntligen är det dags för en nykung på tronen - Erik XIV. Följ med till Uppsala 29 juni 1561 och hans kröning. I avsnittet blir det helstekta oxar, Arboga artiklar, frieri till drottning Elisabeth och mycket mer.  Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618 Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts: Erik XIV : en biografi av Ingvar Andersson från 1935. 

Om hur ett land förlorar sin flotta utan strid, om en bondehärs prioriteringar, om en lillebrors svaghet, allt under Erik XIV:s fortsatta styre. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erik XIV träffar sitt livs kärlek, medan lyckan vänder för prinsessan Cecilia Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erik XIV krigar vidare till lands och sjöss det händelserika året 1564 då också prinsessan Cecilia får sin högsta dröm uppfylld. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Frierier och nordiska sjuårskrigets bakgrund och inledning. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kunde, med den bästa av förutsättningar, allt gå så snett? Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

What can we learn from Erik XIV's reign?

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftemålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar - när han naturligtvis är Pers styvfar.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. I avsnitt 82 samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism. I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ruotsin kuningas Erik XIV.

Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning. Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden. I avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock AudioSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Han var kungen som under sin tid på tronen var med om många skandaler och man sa att han var galen. Motståndarna fanns överallt - men det skulle visa sig att farligast av alla var hans egen bror.

Han var kungen som under sin tid på tronen var med om många skandaler och man sa att han var galen. Motståndarna fanns överallt - men det skulle visa sig att farligast av alla var hans egen bror.

Renässansfursten som gått till historien som en fullfjädrad dåre och kvinnokarl. Han satte punkt för sin tid på tronen med en omöjlig kärlekshistoria. Och som grädde på moset: en ökänd ärtsoppa. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon Navid Bavey som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om Erik XIV och hans liv? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Arvet efter Vasa Lars-Olof Larsson Kalmars Historia - Dick Harrison  Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, manus  Navid Bavey - scenuppläsare Nils Svennem Lundberg -  ljuddesign och slutmix Tove Palén - producent, research och manus Medverkar gör även Malin Grundberg, chef för Livrustkammaren.

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna. I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I det 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allt om Gustav Vasas son vars dagar sägs ha ändats med en skål ärtsoppa. Men hur var det egentligen med den saken? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har du haft någon riktigt dålig dag? Erik XIV hade en sällsynt kass dag den 24 maj 1567, men det fanns de som hade det ännu sämre just på grund av att Erik var kung. Vad var det som hände egentligen, mellan honom och medlemmarna i den berömda Sture-ätten samt andra högadliga släkter? Tryck på play så får du veta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tillsammans med gäst Kia Hedell tar vi oss en svängom till Vasa-kungarnas hovmusik. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare. I avsnitt 13 bekantar vi oss både med Gustav Vasas eget hov och hans söners hertighov, som många gånger kunde ståta med minst lika imponerande musiker. Och så får vi höra vad för slags musik Erik XIV själv komponerade i sin fångenskap i livets slutskede. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/1PUhioD9X24QBdMj0dpBKbLåtlistan består av musik som nämns i eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David RuneSändningsdatum i P2: 2015-12-23

Gustav Vasa's eldest son Erik inherited (a new thing) the kingdom in 1560. In spite of an ambitious foregin policy that later kings adopted, he can not be seen as a successfull king. In 1567 he went mad, was deposed and held imprisoned until he was poisoned by his brother in 1577.

Det avskydda paret Pipers De var 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par - Christina och Carl Piper. Vetenskapsradion Historia stiftar närmre bekantskap med adelsparet som i samtiden ansågs vara såväl makthungriga, intriganta som giriga. I dagarna är de aktuella i en ny biografi. - Inte minst Christina är spännande för sin sällsynta begåvning för affärer, berättar Svante Norrhem, historiker och författare till boken om paret Piper. Hon blev en mäktig industri- och jordägare och som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Vetenskapsradion Historia bänkar sig dessutom i biosalongen för att granska filmen Clash of the Titans. Den antika hjältesagan om Perseus står i fokus för filmen, men hur väl stämmer Hollywoods bild överens med antikforskaren Henrik Bomans? Programmet uppmärksammar också det aktuella musikteaterspelet om Erik XIV som har urpremiär på Folkoperan i Stockholm denna vecka. Operasångaren Jonas Nerbe spelar titelrollen oc

I den rådande bröllopsyran anser vi det rimligt att gå bakåt i historien och lyfta fram den storpolitiska betydelse som kungliga giftermål i Europa en gång hade. Därför lanserar vi idag vår serie Kunglig erotik och storpolitik och som första ämne Erik XIV och dennes minst sagt ambitiösa friarresor till England. Premiärhistoriker är Dick Harrison, professor och redaktör för det nya standardverket Sveriges Historia. För att förgylla premiäravsnittet introducerar vi också Stockholms Musikteater, som snart gästspelar på Folkoperan med operan Erik! Vi uppmärksammar också den nya vårdtrenden: körsång för långtidssjukskrivna. I flera av Sveriges landsting har man redan börjat skicka patienter på körrepetition. Vi får besök av stressforskaren Töres Theorell som skrivit böcker och föreläser om musikens påverkan på vår hälsa. Bisittare är Nina Lekander.

Efter slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr vågade sig romarna aldrig mer tillbaka till Germanien. Detta har historiker och arkeologer alltid varit eniga om, och länge har detta präglat vår uppfattning om uppdelningen av ett latinskt och ett germanskt Europa. Ett fynd i tyska Harzhorn i närheten av Hannover ger nu en helt ny bild. - Det vi hittat i den här skogen visar tydligt att en större romersk här besegrade germanska trupper på den här platsen i början av 200-talet, berättar Michael Geschwinde, chefsarkeolog vid utgrävningarna. Michael Geschwinde guidar runt, med hjälp av unikt välbevarade fynd, på det 1 800 år gamla slagfältet. - Vi hittar pilspetsar och delar av kastspjut, sandaler och sporrar, som tillsammans gör att vi i detalj kan följa hur slaget förlöpte, timme efter timme, berättar han. Vetenskapsradion Historia fortsätter också att avslöja Vasaättens stormiga kärleksliv. Erik XIV:s kärleksaffär med Karin Månsdotter är ett utmärkt exempel på vad som hände när känslorna tog överhanden för 450 år sedan. - Till skillnad från Victoria och Madeleine fick Gustav Vasas barn inte gifta sig av kärlek, och framför allt inte med ofina bondflickor från landet, berättar historikern Bo Eriksson. Programledare är Tobias Svanelid.

Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga.Vetenskapsradion Historia bekantar sig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men som istället valde att ge stöd åt andra mer eller mindre maktfullkomliga kungar.- Han var en utmärkt strateg och skaffade ett stort inflytande över såväl sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III, berättar historikern Bo Eriksson som med sin forskning nu för första gången kan berätta den sanna historien om Per Brahe d.ä.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också striderna i Köpenhamn för 350 år sedan, som så när kom att få hela Danmark på fall. Vårvintern 1659 stod den svenska hären med Karl X Gustaf i spetsen alldeles utanför Köpenhamn och i hopp om att vinna en avgörande seger beslutade kungen att storma staden. Programledare är Tobias Svanelid.