Podcasts about petter wallenberg

Klaus Nomi var en av 1980-talets mest spektakulära popartister. Klädd i smokingjacka av plast och vitsminkat ansikte sjöng han opera i de högre registren som ingen annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.Programmet är en repris från 13 oktober 2023.

Klaus Nomi var en av 1980-talets mest spektakulära popartister. Klädd i smokingjacka av plast och vitsminkat ansikte sjöng han opera i de högre registren som ingen annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.

Vi gästas av författaren och regissören Petter Wallenberg bakom det prisbelönta teatersällskapet B"land drakar och dragqueens", där kända svenska dragartister framför sagor för barn. Deras "Lilla jag och drakarnas drottning" kommer till Malmö nästa vecka... ... och så berättar vi om dokumentären "Välkommen till Tjetjenien" som kan ses på SVT Play fram till juni 2024. Musik i programmet: Homenaje (Bulería) – Afra Rubino Freedom - Rainbow Riots We Don't Care - Rainbow Riots Rolling Stoner - Thomas Mraz I'm in love with you - The 1975 Respect - Aretha Franklin

Vi gästas av Petter Wallenberg och pratar om singeln "We Don't Care", ett nytt album och om hans samarbeten med namn som Adeva, Leila K och Neneh Cherry. Även snack om Rainbow Riots och en gisslan-situation i Uganda samt om Petters tid som dansare på Ibiza under 90-talet. Dessutom babblas det om edm och house, dj:ande, mums mums, pianotransan + mycket mer. Följ Petter Wallenberg: Instagram: www.instagram.com/petterwallenberg/ Facebook: www.facebook.com/HouseofWallenberg Hemsida: www.petterwallenberg.com/ Supporta Dansmusikpodden via Patreon: www.patreon.com/dansmusikpodden Swisha oss på 1230423798: QR-kod: https://www.dropbox.com/s/qcvkxf7eg2rin16/qr.png?dl=0 Snacka loss i vår Facebook-grupp: www.facebook.com/groups/1813288435494427 Följ oss: Instagram: www.instagram.com/dansmusikpodden Facebook: www.facebook.com/dansmusikpodden Twitter: www.twitter.com/dansmusikpodden Özze: www.instagram.com/ozze.can Mats: www.instagram.com/matswurnell Mejla oss: dansmusikpodden@gmail.com

Grattis säger vi till John Waters kontroversiella film Pink Flamingos som i år fyller 50. Den har kallats för en de mest avskyvärda, korkade och motbjudande filmer som gjorts, men också den roligaste. I slutet av förra året valdes Pink Flamingos in till National Film Registry vilket inte är vilket filmregister som helst, utan en lista över filmer som Library of Congress i USA (landets nationalbibliotek) betraktar som kulturellt, historiskt eller estetiskt betydelsefulla". Lite oväntat kanske.I korthet handlar Pink Flamingos om en strid för att erövra titeln The The Filthiest People Alive, det vill säga att vara världens mest snuskigt avskyvärda människor. På den ena sidan finns det kriminellt belastade Babs Johnson, spelad av den magnifika Divine, på den andra ett avundsjukt och publicitetshungrigt par, Connie och Raymond Marble.I programmet undersöker vi vad det kan ge publiken att se så kallad experimentfilm. Vi berättar också historien av om en John Waters skådespelare, Cookie Mueller. Och så dyker in i den inom skönhetsindustrin ofta bortglömda med ack så viktiga fotvården.Gäst i studion är Petter Wallenberg.

RuPaul har kallats världens största dragqueen. Med sitt tv-program RuPaul's Drag Race, där dragdrottningar tävlar mot varandra, har han gjort dragkonsten till en global megabusiness. I november fyller RuPaul Andre Charles 60 år och det är inte lite han hittills hunnit åstadkomma i livet. Släppt skivor, skrivit böcker och skådespelat. Men hans främsta bedrift måste ändå ses som skapandet av RuPaul's Drag race. 2009 hade talangjaktsdokusåpan premiär på en smal amerikansk HBTQ-vänlig tv-kanal. Sedan dess har tv-programmet exploderat i populäritet och om några veckor har säsong 12 premiär. Dessutom har konceptet gett upphov till en rad franchisevarianter, stora fan-konferenser och världsturnerande shower med de mest populära deltagarna. RuPaul har lyckats cementera sig som en ikon i showbiz och gjort drag mer kommersiellt än någonsin. I veckans Stil tittar vi närmare på den stora fankultur som tv-serien skapat. Anna Södergran är ett superfan som går på shower, "meet and greets" och har specialiserat sig på att sminka sig för att efterlikna sin favoritdragqueen. Genom RuPaul's Drag Race fick hon nya vänner och blev del av en stark gemenskap. Vi träffar också en svensk dragstjärna, som är något av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Från att ha varit del av After Dark och drivit sin egen draggrupp Cunigunda, har hon idag två parallella liv. Dels en tillbakadragen privat tillvaro och dels ett fartfyllt, fräckt dragliv. Vi tittar också närmare på en av historiens dragqueen-pionjärer; Divine. Till skillnad från RuPaul, som representerar ett mer bildskönt och glamouröst dragideal, så blev Divine istället känd för sin farliga, gränslösa och ofta groteska persona. Vi pratar med regissören Jeffrey Schwarz, som har gjort dokumentärfilmen I Am Divine. Veckans gäst är Petter Wallenberg, författare, konstnär och grundare av projeket Bland Drakar & Dragqueens, där dragqueens läser för barn.

Australia’s gay capital Sydney has a dark history. There was a time when gay men were being violently bashed and murdered. The police did nothing, so a group of leather lesbians decided to get on their motorcycles to patrol and protect their gay brothers. Shannon Power talks to their leader, Nora Savona, about how they saved many gay men from homophobic violence. Created and presented by Shannon Power. Music by Petter Wallenberg. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Rainbow Riots' founder Petter Wallenberg meets London based lesbian poet Andreena Leanne who was born in Jamaica. On a recent visit she found that the island’s notorious homophobia cast a dark shadow over the place of her childhood memories. The episode ends with Wallenberg's musical piece based on Leanne's poem. Created and presented by Petter Wallenberg. Guest: Andreena Leanne. Music by Petter Wallenberg and Andreena Leanne. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Shannon Power heads to the world premiere of Black Divaz, a documentary about Australia's first pageant for Aboriginal drag queens. Shannon catches up with its stars who tell her not only why they do drag, but why drag is a critical tool to empower young LGBT Indigenous people. Presented by Shannon Power. Music by Petter Wallenberg. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Sara Moein visits a bondage for beginners workshop in Berlin and explores queer bondage at a suspension session. To close friends Ciara and Rui, bondage is something much deeper than just being tied up. The episode ends with "We Need Love" by Rainbow Riots. Created and presented by Sara Moein. Guests: Ciara and Rui. Music by Petter Wallenberg. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Rainbow Riots’ founder Petter Wallenberg meets Nigerian Jide Macauley, Africa's first openly gay reverend. Jide explains how he, in spite of death threats, believes being a gay Christian means that ”God Adores You". The episode ends with Wallenberg's and Macauley's musical collaboration based on Jide's poem. Created and presented by Petter Wallenberg. Guest: Jide Macauley. Music by Petter Wallenberg and Jide Macauley. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Rainbow Riots' founder Petter Wallenberg takes us to Kampala, Uganda, where we meet trans woman Alicia Houston and hear her story about her life as a sex worker living with HIV. We also meet lesbian activist Kowa Tigs who recently got arrested and evicted. Both of them fight against oppression using creativity, and the episode ends with Wallenberg's musical collaboration with Kowa. Created and presented by Petter Wallenberg. Guests: Alicia Houston and Kowa Tigs. Music by Petter Wallenberg, Kowa Tigs and Rainbow Riots. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Rainbow Riots’ founder Petter Wallenberg is in Bombay, India and meets authors Devdutt Pattanaik and Jerry Johnson to discuss their book about queerness in India's ancient religions and society. He also meets 22-year old trans woman Paras who is one of India's Hijras, the world’s oldest third gender community, who are both marginalized and believed to have divine powers. Created and presented by Petter Wallenberg. Guests: Devdutt Pattanaik, Jerry Johnson and Paras. Music by Petter Wallenberg. Visual design by Johan Mauritzson.

Rainbow Riots’ founder Petter Wallenberg meets Mista Majah P, a Jamaican rapper and reggae artist who has a bounty on his head because he takes a stand against the violent homophobia in his country. To end the feature, Wallenberg and Majah P showcase their musical collaboration "Equal Rights" which is featured in a campaign for the UN's Global Goals. Created and presented by Petter Wallenberg. Guest: Mista Majah P. Music by Petter Wallenberg. Visual design by Johan Mauritzson.

Rainbow Riots' founder Petter Wallenberg visits 73-year old Swedish gay historian and author Lars Fimmerstad who has lived through modern gay liberation. Through Lars's memories we travel on a journey through the sexual revolution to the Aids crisis of the 80's when he lost the love of his life. Created and presented by Petter Wallenberg. Guest: Lars Fimmerstad. Music by Petter Wallenberg. Visual design by Johan Mauritzson. © 2018 Rainbow Riots. All rights reserved

Live från Kulturhusets scen hyllas hundraårsjubilaren Birgit Nilsson. Tillsammans med gäster tar vi avstamp i en av de största svenska rösterna för att diskutera Divan igår och idag. Den 17 maj, är det 100 år sedan en av 1900-talets största sopraner Birgit Nilsson föddes. I ett samtal inspelat på Kulturhuset i Stockholm försöker operaregissören Stefan Johansson, musikern och författaren Petter Wallenberg och operasångaren Cornelia Beskow definiera hennes storhet och följa arvet av Birgit Nilsson in i vår tid - var finns Divan, den gudomliga, idag? Programledare: Lisa Wall Producent: Minna Grönfors

The inaugural Human Dignity Festival was held in Hong Kong in 2017 and was founded by Bess Hepworth from Planet Ally. In this podcast, Jules talks to Bess Hepworth, Petter Wallenberg from Rainbow Riots and Para Olympian, Theresa Goh about their activism work in the LGBTQ+ community. Bess established the Human Dignity Festival because she wanted to “create spaces of grace for hearts and minds to change.” Her goal was to bring all of the intersections together and open people’s eyes to “human rights issues that are about us all.” Bess united multi-faceted human rights communities and global activists to talk about allyship. The festival was attended by many human rights defenders ranging from people in the LGBTQ+ space, to refugees, migrants, human trafficking victims and their allies. Petter Wallenberg, is an activist and musician who is committed to stopping discrimination against LGBTQ+ people globally and promoting equality and freedom. He spoke to Jules about his amazing work with Rainbow Riots where he creates wonderful music and travels around the world recording vocals, often in places where is it is dangerous to be LGBTQ+. He discusses Queer cultural identity and there being a shared experience in being different. He talks about stereotypes and “understanding the struggle.” He shares his story about growing up and being gay in Sweden as a teen during the AIDS crisis, thus facing a lot of homophobia. The heart of Petter’s work with Rainbow Riots is based on creativity which he feels is a universal language. Theresa Goh is a Singaporean Para Olympic medalist and an LGBTQ+ activist. She talks about being gay in Singapore and how it is illegal for men to be gay, however, lesbians are not even recognized. She decided to speak out about her LGBTQ+ status after winning the Olympic medal in 2016, to help raise awareness of issues in the community.  She shares her amazing experiences as a Para Olympian and her positivity is infectious. Theresa is a role model and an inspirational person with a wonderful sense of humour. The next Human Dignity Festival, to be held in Hong Kong will be coinciding with International Day of Tolerance on November 16, 2018.  https://www.humandignityfestival.org/ Planet Ally: https://www.planetally.org/                                                        Rainbow Riots: http://rainbowriots.org/                                               Theresa Goh: https://www.facebook.com/theresagohruisi/ Please visit my Patreon page if you would like to sponsor the production of Hong Kong Confidential Podcast. I have many great rewards to offer my supporters. Thanks for taking the time to check out the page https://www.patreon.com/hongkongconfidential?alert=2 Email: jules@hongkongconfidential.net Webpage: www.hongkongconfidential.net Network: https://www.auscastnetwork.com/home/hong-kong-confidential Facebook: https://www.facebook.com/hongkongconfidential/ Twitter: www.twitter.com/juleshannaford/ Instagram: https://www.instagram.com/hongkongconfidential/ Subscribe on Apple Podcasts, Spotify, Stitcher, YouTube and anywhere you find your podcasts. Sponsored by Teresa’s Turkish Towels https://hkturkish.com/   Support the show.

Nordmark Pod får besök av låtskrivaren, producenten, aktivisten och författaren Petter Wallenberg! Det samtalas om och att; världens farligaste länder, politiskt vapen, musikvideos i Uganda, regnbågssminkning, gilla utmaningar, göra nåt som förändrar världen, lagförslag med mord, vad fan är det jag ger mig in på? När saker blir på liv och död, kreativ konfettibomb, detektivarbete, […]

Nordmark Pod får besök av låtskrivaren, producenten, aktivisten och författaren Petter Wallenberg!Det samtalas om och att; världens farligaste länder, politiskt vapen, musikvideos i Uganda, regnbågssminkning, gilla utmaningar, göra nåt som förändrar världen, lagförslag med mord, vad fan är det jag ger mig in på? När saker blir på liv och död, kreativ konfettibomb, detektivarbete, politisk metanivå, regida religiösa föreställningar, militant ateism, häderi, natur-religioner, mänskligheten är så jävla banal, rita skivomslag och sjunga musiken, musik som konstprojekt, man får göra vafan man vill, Leila K, sätt på lite Sex Pistols för fan! Komma tillbaka till Sverige via bakdörren, skriva i 5 år och att de bästa grejerna blir till av sig själva. Avsnittet avslutas med låten Freedom från Rainbow Riots. Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nordmark Pod får besök av låtskrivaren, producenten, aktivisten och författaren Petter Wallenberg!Det samtalas om och att; världens farligaste länder, politiskt vapen, musikvideos i Uganda, regnbågssminkning, gilla utmaningar, göra nåt som förändrar världen, lagförslag med mord, vad fan är det jag ger mig in på? När saker blir på liv och död, kreativ konfettibomb, detektivarbete, politisk metanivå, regida religiösa föreställningar, militant ateism, häderi, natur-religioner, mänskligheten är så jävla banal, rita skivomslag och sjunga musiken, musik som konstprojekt, man får göra vafan man vill, Leila K, sätt på lite Sex Pistols för fan! Komma tillbaka till Sverige via bakdörren, skriva i 5 år och att de bästa grejerna blir till av sig själva. Avsnittet avslutas med låten Freedom från Rainbow Riots. Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

We sweat; we feel sick and even shake when we're faced with the limelight. Our bodies release stress hormones and begin fight or flight response. So why then do some people crave the limelight so badly? Presenter Jordan Dunbar undergoes an experiment to find out what the limelight does to our bodies, to get a chemical answer. We speak with an historian of Fame, Leo Braudy, to hear how Alexander The Great started it all and how he used the Ancient Greek version of twitter to let everyone know how ‘great' he was. We meet a Celebrity Psychologist, Dr Arthur Cassidy who reveals that attention is hardwired into our brains and how social media get us hooked as well as telling us why we want attention so badly. Star of 52 reality television shows Lisa Appleton knows a thing or two about the limelight, she talks about the main reason behind her search for fame. Rainbow Riots is a group of performers who highlight the injustices happening to the LGBT community around the world. They have come together from some of the most dangerous countries in the world to be gay. Kowa is a performer from Kampala who tells us why she's willing to risk her life to bring attention to her struggle. George Bamby is an infamous paparazzo, a celebrity photographer who controls the limelight and he tell us what the world behind the camera is like. You'll never look at the celebrity magazines in the same way again. We'll find out the reasons behind the obsession with fame and the limelight around the world. Music by Petter Wallenberg and Rainbow Riots (Photo: Presenter Jordan Dunbar performing / Photo credit: Prague Fringe Festival )

DJ Riz and Larry Rose co-host this year's edition of the Big Gay Podcast, bringing you an infectious mix of music by, for, and about the LGBTQ community with songs from Courtney Barnett, Blood Orange, The Drums, Goldfrapp, Austra, Hurray For The Riff Raff, and more. They also mix in songs from Rainbow Riots, an original music album composed and produced by Petter Wallenberg featuring queer voices from the world's most dangerous countries to LGBTQ people.    1. Rainbow Riots - Freedom 2. Goldfrapp - Systemagic  3. Austra - Future Politics 4. Jay Som - The Bus Song  5. JusMoni - Hot Potato (f. StasTheeBoss) 6. Rainbow Riots - Equal Rights  7. The Drums - Heart Basel  8. Hurray for the Riff Raff - Hungry Ghost  9. Little Star - Linda Blair  9. CocoRosie - Smoke ‘Em Out (with Anonhi) 10. Rainbow Riots - Unmasked 11. SISTERS - Buck  12. Adult Mom - Survival  13. Courtney Barnett - How To Boil An Egg 14. Rainbow Riots - Stand Up For Your Rights 15. Blood Orange - Best To You    Support the show: https://www.kexp.org/donateSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Bubbelbad, champagne, glittrande kläder och rökt lax som daglig diet är bara några av de saker som förknippas med en diva. Och det är en sådan som vi ska studera i veckans program Mariah Carey. En kvinna vars extravaganta stil over the top och extra allt på samma gång kanske borde K-märkas i tider då framgångsrika artister alltmer påminner om slipade entreprenörer med marknadsplaner och fingrar uppsträckta i luften för att känna av vart trendvindarna blåser. Mariah Carey är av en annan sort. Därmed inte sagt att hon skulle vara mindre professionell för det, inte alls. Men hon är annorlunda, och för den saken vill vi ta av hatten och säga tack för det!. I veckans program träffar vi artisten och sångerskan Lisa Nilsson, som inte bara är född samma år som Mariah Carey utan också, i början av sin karriär, förföljdes av ett rykte om att vara en stor diva. Vi pratar också med författaren Maria Sveland om varför ett varmt bad kan hjälpa mot det mesta. Och så tar vi en titt på mer eller mindre underliga kändisdieter tillsammans med författaren Rebecca Harrington som har skrivit boken I'll Have What She's Having: My Adventures in Celebrity Dieting. Veckans gäst är Petter Wallenberg, författare och artist.

Nina Mae McKinney (1912-1967) kallades för "tidens största skådespelarupptäckt". Med stor charm och glimten i ögat gjorde hon succé på vita duken i en stor Hollywoodproduktion. Hon skulle kunna ha blivit ett lika känt namn som Greta Garbo. Men hon hade ett fel. Ett stort fel. Hon var svart i en tid då roller för afrikanamerikaner var ytterst begränsade. Annat är det idag, eller? I veckans STIL berättar vi mer om Nina Mae McKinney - och om hur glamour kan användas som redskap för ett bättre liv. Denna vecka hänger STIL i Harlem i New York under den sprudlande era som kallades för Harlemrenässansen. En era under det tidiga 1900-talet som inte bara satte själva stadsdelen Harlem på kartan, utan som kom att bli en grogrund för en hel del av dagens kultur, på många och olika vis. Här fanns en längtan efter möjligheter att som svart få uttrycka sig bortom stereotyperna. Inte minst om man var skådespelare. Men det var inte lätt. Det fick Nina Mae McKinney erfara. 1929 spelade hon huvudrollen i Hollywoodproduktionen Hallelujah, regisserad av King Vidor på filmbolaget MGM. Det var en musikmelodram med enbart svarta skådespelare. Den blev en hit. Det blev Nina Mae McKinney med sin glittrande full-i-sjutton blick också. Någon fortsatt Hollywoodkarrär blev det trots framgången inte. Bättre gick det i Europa, dit många svarta artister reste under 1920- och 30-talet. Nina Mae McKinney blev populär på scener i London, och var dessutom den första svarta artist som visades på brittisk teve. Men hur hyllad hon än blev kom hon aldrig undan sin hudfärg – och den karriärbegränsning den utgjorde. Hudfärg och diskriminering hänger fortfarande ihop. Det vet Josette Bushell Mingo som är ordförande för Tryck. Det är namnet på en ideell kulturförening i Sverige som består av svarta kulturarbetare som arbetar för att förbättra läget. I programmet berättar hon mer om det arbetet.  Under Harlemrenässansen odlades kort sagt inte bara en ny och färgstark litteratur, och musik. Många verkade, likt Nina Mae McKinney, även i genrer som beskrevs som glamorösa. Eller betraktades som mer glammiga än andra. Konstnären och författaren Richard Bruce Nugent var en sådan. Han var känd för sin skönhet och för sina kvickheter. Han tyckte om att både roa och chockera sina åhörare och det sägs att folk åkte till Harlem bara för att få se en skymt av denna omtalade man. Om honom berättar vi också. Och så tar vi en titt på ett annat fenomen som då upplevde en guldålder – dragshows. Redan 1869 startade så kallade ”Drag Balls” på Hamilton Lodge Ball, på 155:e gatan. Till denna beryktade bal begav sig folk från hela staden – av alla sorter – för att se och partaja med män i fjädrar, siden, sammet, läppstift och puder som med stil och attityd tävlade om vem som var den glammigaste, snyggaste, fräckaste, vassaste. Men så kunde (och kan!) glamour ge hopp och styrka. Om hur den kulturen utvecklades (vi säger bara voguing) berättar vi också i programmet. Och så har vi träffat den amerikanska konstnären Alex Israel som gjort succe på nätet med sin show As it Lays där han intervjuar kändisar på ett minst sagt okonventionellt sätt. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg. Programmet är en repris från 13 september 2013.

Det brittiska bandet The Slits kom att revolutionera både mode och musik när de i september 1979 gav ut sin debutskiva Cut. Nej, riktigt så gick det inte till. Förändringen kom snarare att ske gradvis, och det var inte alltid de fyra kvinnorna i bandet som fick äran för sina nyskapande idéer, som att blanda in reggaerytmer i rocken, klä sig i både tyll och tunga kängor och ge fullkomligt den i att försöka spela på sin kvinnliga charm. I veckans STIL berättar vi mer om punkpionjärerna i The Slits. I likhet med många andra banbrytare var The Slits helt enkelt före sin tid, och istället för dem blev det The Clash som gratulerades till att ha fört in reggae i punken, Madonna, Cindy Lauper och Courtney Love som prisades för att se ut som om de klätt sig på fyllan med förbundna ögon – och riot grrrls för att ha fört fram ett feministiskt perspektiv inom musiken. Om man ska hårdra det hela. Men äras den som äras bör. Med sitt alternativa sätt att som kvinnor klä sig, och bete sig, på scen har The Slits banat väg för många andra kvinnor som inte vill nöja sig med att vara näpna.  The Slits sätt att närma sig musik var lika okonventionellt som deras val av kläder. The Slits hade inte någon större vördnad för rockhistoriska referenser, eller några traditionella gitarrhjältar som husgudar. De lyssnade på musik från Latinamerika, Afrika och Jamaica och värjde sig länge mot att kallas för ”punk”. ”Vi är inte punk, vi är The Slits och vi gör Slits-musik”, som de sade. I veckans program åker vi till London och träffar Viv Albertine. Hon spelade gitarr i The Slits och publicerade nyligen sin självbiografi som har fått översvallande god kritik, inte bara av musiknördar. Men så handlar boken om så mycket mer, vilket titeln skvallrar om: ”Clothes, Clothes, Clothes. Music, Music, Music. Boys, Boys, Boys”. Idag, då kroppsmedvetenheten är överallt förekommande och varenda selfie noga filtreras innan den läggs ut till allmänt beskådande, är det nästan svårt att greppa med vilken självklarhet de fyra kvinnorna i The Slits ansåg att de hade rätt att vara precis som de var. ”Jag är inte här för att bli omtyckt, utan för att bli lyssnad på”. Så svarade Ari Up, sångerskan i The Slits, när de fick kommentarer om hur de såg ut, och hur de betedde sig. Ari Up var bara 14 år gammal när The Slits bildades. Hon blev känd föra sin vilda scenpersonlighet, men också föra sina långa dreadlocks. Men varifrån kommer egentligen fördomen om att dreadlocks skulle vara smutsiga? Vi har pratar med konstnären och musikern Makode Linde. Det vara inte bara kvinnliga rockmusiker som började göra sig gällande under 1970-talets punk-era. Tiden gav också utrymme åt kvinnliga rockskribenter, och rockfotografer. En av dem var Roberta Bayley. Det är hon som har tagit omslagsbilden till en annan klassisk skiva från denna tid – den amerikanska gruppen Ramones debutplatta, från 1976. Ett omslag som lanserade en rocklook bestående av smala jeans, tajta tröjor och svarta skinnjackor. Vi har ringt upp Roberta Bayley i New York. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg. Programmet är en repris från 19 september 2014.

Det brittiska bandet The Slits kom att revolutionera både mode och musik när de i september 1979 (för exakt 35 år sedan) gav ut sin debutskiva Cut. Nej, riktigt så gick det inte till. Förändringen kom snarare att ske gradvis, och det var inte alltid kvinnorna i bandet som fick äran för sina nyskapande idéer, som att blanda in reggaerytmer i rocken, klä sig i både tyll och tunga kängor och ge fullkomligt den i att försöka spela på sin kvinnliga charm. I veckans STIL berättar vi mer om punkpionjärerna i The Slits. I likhet med många andra banbrytare var The Slits helt enkelt före sin tid, och istället för dem blev det The Clash som gratulerades till att ha fört in reggae i punken, Madonna, Cindy Lauper och Courtney Love som prisades för att se ut som om de klätt sig på fyllan med förbundna ögon – och riot grrrls för att ha fört fram ett feministiskt perspektiv inom musiken. Om man ska hårdra det hela. Men äras den som äras bör. Med sitt alternativa sätt att klä sig, och bete sig, på scen har The Slits banat väg för många andra kvinnor som inte vill nöja sig med att bara vara näpna. The Slits sätt att närma sig musik var lika okonventionellt som deras val av kläder. The Slits hade inte någon större vördnad för rockhistoriska referenser, eller några traditionella gitarrhjältar som husgudar. De lyssnade på musik från Latinamerika, Afrika och Jamaica och värjde sig länge mot att kallas för ”punk”. ”Vi är inte punk, vi är The Slits och vi gör Slits-musik”, som de sade. I veckans program åker vi till London och träffar Viv Albertine. Hon spelade gitarr i The Slits och är nu aktuell med sin självbiografi som har fått översvallande god kritik, inte bara av musiknördar. Men så handlar boken om så mycket mer, vilket titeln skvallrar om: ”Clothes, Clothes, Clothes. Music, Music, Music. Boys, Boys, Boys”. Idag, då kroppsmedvetenheten är överallt förekommande och varenda selfie noga filtreras innan den läggs ut till allmänt beskådande, är det nästan svårt att greppa med vilken självklarhet de fyra kvinnorna i The Slits ansåg att de hade rätt att vara precis som de var. ”Jag är inte här för att bli omtyckt, utan för att bli lyssnad på”. Så svarade Ari Up, sångerskan i The Slits, när de fick kommentarer om hur de såg ut, och hur de betedde sig. Ari Up var bara 14 år gammal när The Slits bildades. Hon blev snabbt känd för sin vilda scenpersonlighet, och så småningom även föra sina långa dreadlocks. Men varifrån kommer egentligen fördomen om att dreadlocks skulle vara smutsiga? Om det har vi pratat med konstnären och musikern Makode Linde. Det vara inte bara kvinnliga rockmusiker som började göra sig gällande under 1970-talets punk-era. Tiden gav också utrymme åt kvinnliga rockskribenter, och rockfotografer. En av dem var Roberta Bayley. Det är hon som har tagit omslagsbilden till en annan klassisk skiva från denna tid – den amerikanska gruppen Ramones debutplatta, från 1976 - ett omslag som lanserade en rocklook bestående av smala jeans, tajta tröjor och svarta skinnjackor. Vi har ringt upp Roberta Bayley i New York. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg.

Nina Mae McKinney (1912-1967) kallades för tidens största skådespelarupptäckt. Med stor charm och glimten i ögat gjorde hon succé på vita duken i en stor Hollywoodproduktion. Hon skulle kunna ha blivit ett lika känt namn som Greta Garbo. Men hon hade ett fel. Ett stort fel. Hon var svart i en tid då roller för afrikanamerikaner var ytterst begränsade. Annat är det idag, eller? I veckans STIL berättar vi mer om Nina Mae McKinney - och om hur glamour kan användas som redskap för ett bättre liv. Även denna vecka hänger STIL i Harlem under den sprudlande era som kallades för Harlemrenässansen. En era under det tidiga 1900-talet som inte bara satte själva stadsdelen Harlem på kartan, utan som kom att bli en grogrund för en hel del av dagens kultur, på många och olika vis. Här fanns en längtan efter möjligheter att som svart få uttrycka sig bortom stereotyperna. Inte minst om man var skådespelare. Men det var inte lätt. Det fick Nina Mae McKinney erfara. 1929 spelade hon huvudrollen i Hollywoodproduktionen Hallelujah, regisserad av King Vidor på filmbolaget MGM. Det var en musikmelodram med enbart svarta skådespelare. Den blev en hit. Det blev Nina Mae McKinney med sin glittrande full-i-sjutton blick också. Någon fortsatt Hollywoodkarrär blev det trots framgången inte. Bättre gick det i Europa, dit många svarta artister reste under 1920- och 30-talet. Nina Mae McKinney blev populär på scener i London, och var dessutom den första svarta artist som visades på brittisk teve. Men hur hyllad hon än blev kom hon aldrig undan sin hudfärg – och den karriärbegränsning den utgjorde. Hudfärg och diskriminering hänger fortfarande ihop. Det vet Josette Bushell Mingo som är ordförande för Tryck. Det är namnet på en ideell kulturförening i Sverige som består av svarta kulturarbetare som arbetar för att förbättra läget. I programmet berättar hon mer om det arbetet.  Under Harlemrenässansen odlades kort sagt inte bara en ny och färgstark litteratur, och musik. Många verkade, likt Nina Mae McKinney, även i genrer som beskrevs som glamorösa. Eller betraktades som mer glammiga än andra. Konstnären och författaren Richard Bruce Nugent var en sådan. Han var känd för sin skönhet och för sina kvickheter. Han tyckte om att både roa och chockera sina åhörare och det sägs att folk åkte till Harlem bara för att få se en skymt av denna omtalade man. Om honom berättar vi också. Och så tar vi en titt på ett annat fenomen som då upplevde en guldålder –dragshows. Redan 1869 startade så kallade ”Drag Balls” på Hamilton Lodge Ball, på 155 gatan. Till denna beryktade bal begav sig folk från hela staden – av alla sorter – för att se och partaja med män i fjädrar, siden, sammet, läppstift och puder som med stil och attityd tävlade om vem som var den glammigaste, snyggaste, fräckaste, vassaste. Men så kunde (och kan!) glamour ge hopp och styrka. Om hur den kulturen utvecklades (vi säger bara voguing) berättar vi också i programmet. Och så har vi träffat den amerikanska konstnären Alex Israel som gjort succe på nätet med sin show As it Lays där han intervjuar kändisar på ett minst sagt okonventionellt sätt. Veckans gäst är Petter Wallenberg, skribent, producent och artist under namnet House of Wallenberg.

P3 Kultur funderar över god konst av dåliga människor - vad är viktigast i längden, kändiskulturens offer, offrens offer eller en fulländad, odödlig popsång? Kritikerna Emil Arvidson (Stockholm City) och Clara Törnvall (Kulturradion i P1) besöker studion för ett kunskapslyft om R Kelly. Med sin unika begåvning, 35 miljoner sålda skivor, tio turnéer, oväntade psykbryt, lasersvärd, ett olagligt äktenskap med den då 15-åriga Aaliyah, ett årtionde av barnpornografimisstankar och 22 avsnitt av webb-TV-hiphoperetten Trapped in the Closet är R svår att riktigt få grepp om. I dagens avsnitt av P3 Kultur får vi bland annat veta att han, som i Sverige är ett hipster-särintresse, i USA är lika folklig som Kikki Danielsson. Kanske är han rentav som universum självt: för stort för att någonsin omfatta i sin helhet. Vår reporter Teresa Axner fortsätter att teckna Johnny Bodes livsöde - han som är det närmaste R Kelly man kan komma i den svenska nöjeshistorien. I dagens avsnitt hör vi en låt från porr-revyplattan Bordellmammans Visor som, utlovar Teresa, är hundra gånger värre än gårdagens exempel Runka mig med vita handskar på. Och på tal om utskällda artister. Det börjar bli dags att omvärdera Milli Vanilli, åttiotalsbandet som blev utskällda av en hel värld när det avslöjades att killarna i cykelbyxor och syntetflätor i musikvideon inte var de som sjöng låtarna på skivan. Petter Wallenberg, chefredaktör för tidningen Mums, kommer till studion för att berätta om sin intervju med den enda överlevande Vanillin Fab Morvan. Boxcirkeln följer den amerikanska drömmen till Baltimore och har sett avsnitt 5-7 av säsong två av The Wire. Johanna argumenterar för att den första säsongen egentligen tar slut först här, i D'Angelos läsning av F Scott Fitzgeralds The Great Gatsby. Roger pratar om hur teknologin i The Wire är föråldrad och som vanligt blir det bråk i studion om huruvida serien lever upp till de högt ställda förväntningarna. Sommartwittrar på kulturklassikertemat gör festivalgeneralen för Fantastisk Filmfestival, Johan Barrander.