Podcasts about slavar

Den transatlantiska slavhandeln mellan 1400-talet och 1800-talet är ett av de största brotten mot mänskligheten genom tiderna. Det började som ett försök att skaffa arbetskraft till de portugisiska sockerplantagerna på Madeira, som var obebodd innan européerna upptäckte ön. Näringen övergick på 1500-talet till att bli ett storskaligt sätt att fylla de luckor som uppstod i Västindien och Amerika i takt med att smittkopporna och mässlingen skördade otaliga människoliv i urbefolkningens led.Triangelhandeln – handelsvaror från Europa till Afrika, slavar från Afrika till Amerika och socker från Amerika till Europa – utvecklades till en lika obarmhärtig som lukrativ kommers när portugiserna på 1600-talet fick konkurrens av nederländare, engelsmän och fransmän. Slavhandeln hade flera faser och modeller, från fängslandet av ofria afrikaner i inlandet till förvaringen och försäljningen vid kusten. Allra vidrigast var överfarten över Atlanten i de ”flytande likkistor” som skeppen ofta har liknats vid. Både i barackerna vid kusten och i båtarnas lastutrymmen rådde helvetiska förhållanden, med sjukdomar, trängsel, vattenbrist och hög dödlighet. Tack vare ögonvittnesskildringar känner vi till åtskilliga vidriga detaljer om strapatserna, som också skördade många sjömäns liv.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om triangelhandeln på 1600-talet och 1700-talet.Bild: Slavmarknad i Brasilien under 1800-talets början. Den tyske konstnären Johann Moritz Rugendas dokumenterade slavhandelns brutalitet genom sina detaljrika akvareller. På denna bild syns män, kvinnor och barn som säljs – några lagar mat över öppen eld. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stängde in kvinnor och barn i villan i Raqqa. Sverige rankas som trea i “vuxen-PISA”. Syriers uppehållstillstånd kan inte omprövas just nu, enligt Migrationsverket. Och Netanyahu upp i rätten: nekar till korruption och anklagelser om champagne- och cigarrmutor. Programledare: Staffan Dopping.

I Sveriges västindiska koloni S:t Barthélemy var slaveri tillåtet ända fram till den 9 oktober år 1847. I rättsprotokollen från den lilla ön framträder slaveriets omänsklighet – både mot de olyckliga slavarna och de fria svarta, vars liv också reglerades med hårda kroppsstraff, enligt den franska slavlagen som inkorporerats med den svenska lagstiftningen.Den svenska byråkratin legitimerade de svartas rättslöshet där slavägare som nästan misshandlat sina slavar tills döds gick skadelösa, medan ett förlorat papper kunde innebära förslavning av en fri svart människa.I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Fredrik Thomasson som är aktuell med boken Svarta S:t Barthélemy – Människoöden i en svensk koloni 1785-1847.När Sverige fick ta över den franska västindiska ön S:t Barthélemy 1785 blev vi också en slavnation. För att den svenska byråkratin skulle kunna hantera slavarna inkorporerades den franska slavlagstiftningen, som både reglerade slavarna och de fria svarta människornas liv, med den svenska lagen. Det innebar mycket hårda kroppsstraff bagatellartade förseelser där slavägare tilläts ge 29 piskrapp utan myndigheternas inblandning och där livshotande kroppsbestraffningar utdelades efter domstolsbeslut.Fria svarta kunde förslavats för att saknade papper på att de fötts fria eller saknade papper på att de frigivits. Att hjälpa förrymda slavar innebar också att fria svarta straffades med slaveri.Samtidigt träder ett litet samhälle fram där både vita och svarta visste att utnyttja svartas naturmedicin eller trolldom. Och särskilt på landsbygden kunde vita och svarta festa tillsammans. Att vita levde med svarta kvinnor som födde deras barn var mycket vanligt, medan historien om den vita unga kvinnan som fick barn med en svart man krävde särskild sekretess för att skydda hennes familjs heder.Ljusglimtar finns också när fria svarta med egendom driver igenom att få rösta i val år 1833.Bild: Hamnen i Gustavia på S:t Barthelemy Centralt i bild ses två slavar med fotbojor. Bakom dem en man med käpp. I fonden ett fort på en höjd med svensk flagga. Sjöhistoriska muséet, Public Domain.Musik: Fear Factory av jabameister, Storyblock AudioLyssna också på Trälarna liv och Tunnes träluppror samt Livet som svensk slav i Nordafrika. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rui de Sousa: Through Jesus work on the cross, we were redeemed from slavery of satan through the miracle of salvation. God's will it is not just to set us free from slavery but to bring us to His best . How ? Listen and be blessed.

Byggdes Egyptens pyramider av slavar eller betald arbetskraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens avsnitt handlar om Sverige som kolonialmakt. Få känner till att Sverige under åren 1785-1847 drev en slavkoloni på karibiska ön Saint-Barthélemy. Gäst är Fredrik Thomasson, historiker vid Uppsala universitet och Sveriges främsta expert i ämnet. Vi samtalar om den svarta befolkningens fruktansvärda levnadsvillkor på Saint-Barthélemy och om de lagar som rättfärdigade användandet av brutalt våld. Vi diskuterar också varför Sveriges riksdag sagt nej till en minnesdag för slaveriets avskaffande.Fredrik Thomassons bok: https://www.adlibris.com/se/bok/svarta-saint-barthelemy-manniskooden-i-en-svensk-koloni-1785-1847-9789127174740?campaignId=96eeacd3-7ea7-4e20-a256-2c448cfbb994Köp biljetter till Bildningskomplexet live den 10 maj kl. 18 på Stora Nygatan i Gamla stan: https://billetto.se/e/bildningskomplexet-live-kungen-och-makteliten-med-mikael-holmqvist-biljetter-817229?utm_source=billetto+advertising&utm_medium=frontpage&utm_campaign=billetto+web&utm_content=2SEStötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

År 73 f.Kr ledde han ett slavuppror i romarriket som skulle ta nästan två år för övermakten att slå tillbaka. Dagens avsnitt handlar om gladiatorn Spartacus och gäst är på nytt Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den enda svenska biografin över Spartacus. Vi samtalar om gladiatorernas liv i romarriket, bakgrunden till slavupproret och hur bilden av Spartacus använts i politiska syften ända fram till våra dagar.Allan Klynnes biografi över Spartacus:  https://www.adlibris.com/se/bok/spartacus-och-slavkriget-som-skakade-rom-9789180500173Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Du är inte dina tankar! Du har tankar. Smaka på det uttrycket. Vad händer i dig när du hör det? Mäktigt, eller hur? Så vad är det då som gör att vi ältar runt samma tankar i våra huvuden hela tiden och de blir som en gammal LP skiva på repeat? Vad är det som gör att vi fast vi så väl vet hur vi vill ha det ändå inte gör det? Vad är det som gör att vi går och oroar oss för en massa hela tiden? Vanans makt är stor, vi har massor av mönster med oss och ofta är vi väldigt omedvetna om att vi är styrda av våra tankar. Måste det vara så? Absolut inte. Börja bli medveten om dina tankar ska du få se vad som händer. I det här avsnittet delar vi med oss av våra tankar kring detta viktiga ämne och vi levererar våra bästa tips och trix för att komma vidare. Varmt välkommen att lyssna på oss där poddar finns. Mia & Linda Följ oss på socialmedier Instagram: viktigtpariktigt_podcast Facebook: www.facebook.com/haraldsdotterkensen Skulle du vilja stöda vårt poddande så vore vi oehört tacksam! Swisha gärna en liten eller stor summa till 123 360 99 97 Skriv PODD i medelandet.

K.Degen, Jimmy och Fredrik är tillbaka med Ledtrådsfrågorna. I detta avsnittet söker vi en karaktär, en stad, något ätbart, en person och ett band.

INTRO LÅT: In Love With A Ghost - i hope you don't mind if i come here to cryKontakta oss nedan med frågor, förslag eller övrigt prat :DNyhammrad Patreon https://www.patreon.com/NyhammradFacebook - https://www.facebook.com/nyhammrad/Linus - https://www.facebook.com/linuslundstromThankee Linus - https://www.instagram.com/high.on.heresy/

Julen är slut och ett nytt år står för dörren och i vanlig ordning spelar Eric och Kent in på distans. Kent firar julen med en husvagnsgran i Mölndal medan Eric lever ursvenskt i skogen enligt Zigenaren. Vitkålssoppa, förträngda minnen av tomten, julrim, dynamoskrivare och trams behandlas också. VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. IG: @ericochzigenaren Twtr: @ezigenaren 0790345699 ezigenaren@gmail.com

Det här avsnittet handlar i grund och botten om den mörka historien bakom fika. Men mer specifikt om fenomenet "Coolies"; En grupp människor som "frivilligt" gick ombord som "passagerare" på Europeiska fartyg för att tas till "den nya världen" där de skulle "arbeta" för "lön" på bl.a. sockerplantage och fågelbajsberg. Något att hålla i tanken medan man avnjuter en mandelkubb till en kopp Earl Grey i skymningen. Mys!

Det här avsnittet handlar i grund och botten om den mörka historien bakom fika. Men mer specifikt om fenomenet "Coolies"; En grupp människor som "frivilligt" gick ombord som "passagerare" på Europeiska fartyg för att tas till "den nya världen" där de skulle "arbeta" för "lön" på bl.a. sockerplantage och fågelbajsberg. Något att hålla i tanken medan man avnjuter en mandelkubb till en kopp Earl Grey i skymningen. Mys!

I detta avsnitt fortsätter vi vår serie om inbördeskriget. Vi kommer att prata om det blodiga tvådagarsslaget Chickamauga, om fånglägret Andersonville, Lincolns Gettysburgtal, Berliner Weisse, en förvirrad Rosecrans, Cracker line och belägringen av Chattanooga. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Slavar, operasångare och kejsarens närmsta rådgivare. Veckans avsnitt diskuterar vi en av de mest underliga traditioner som människan hittat på, nämligen kastrering. Musik: "Wagon Wheel", Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 creativecommons.org/licenses/by/3.0/

I detta avsnitt fortsätter vi vår serie om inbördeskriget. Vi kommer att prata om att slaveriet angrips direkt, Benjamin Butler, kontraband, militär vs. politisk emancipation, Bob Dylan pärla, problemet med de lojala slavstaterna, militären som befriare, kolonisering och konfiskeringslagar. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Idag försöker Farah och Jonatan att ta reda på om Sverige någonsin haft slavar, och ifall ja, varför pratar vi inte om det?

I detta avsnitt pratar vi om slaveriet i södern och livet för slavarna. Vi kommer att prata om slavuppror, bomullsbältet och Kung bomull, slavhandeln från Afrika, eftergifter till slavägarna i konstitutionen, triangelhandeln, blues och jazz, piskrapp och lite allmän rasism! Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Nyss hemkomma från olika delar av Spanien är Börspoddarna mer taggade än någonsin. Misslyckade lynchningar, WIFI-tester och fattigdomskänsla. Sen får man inte glömma alla vinstvarningar på hemmaplan vilket tvingat Johan att ringa upp Mekonomen John för senaste nytt i verkstaden. Du hör själv, bara att starta podden nu. Nu sa jag!

Livet. I detta andetag. En vandrares funderingar. Kristina Thorn läser från sin egen bok.

I detta avsnitt fortsätter vi vår kronologiska översiktsserie av USA:s historia. Vi pratar om de kolonier som etableras i den lägre södern som de båda Carolina och Georgia. Det kommer bland annat att handla om slavhandel, Oliver Cromwell, aristokrati, Ryan Adams, Kunta Kinte, Indigo och Europe. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost (stjarnbaneret@gmail.com)

Andreas Cervenka har intervjuat en techstjärna som riktar skarp kritik mot techjättarnas höga vinstmarginaler och aktiebaserade ersättning. Är big tech-bolagen i själva verket skadliga för ekosystemet? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Claes Aronsson med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Medverkande: Lena Cousins - Språkvårdare på Sveriges Radio Susanne Palme - EUkommentator Ekot  Alice Petrén - Migrationskorrespondent  Louise Steinberger - Poducent på Ekot Daniela Marquardt - Tysklandskorrespondent  Per-Olov Peterson - Lyssnare i Småland

Året är 2017 och den svarta människan säljs fortfarande som slav. SLAV. Låt oss börja där. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

AVSNITT #11 – SEX, BARN, SLAVAR, PENGAR Landstingspolitiker håvade in ca 10 miljoner kr. http://aktuelltfokus.se/darfor-saknades-pengar-till-bb/ Sex och jämställdhet i relation till klass http://www.aftonbladet.se/nyheter/sverigeligger/article16823842.ab Låga trösklar och exkluderande partier: http://www.dt.se/opinion/ledare/henrik-johansson-sossar-maste-lara-sig-av-att-sd-ar-inkluderande-i-partiarbetet?referrer=app OECD och kritiken: http://www.dagenssamhalle.se/blogg/2017/02/fattigdom-vanligare-aen-i-oecd-rapporten-31500 Matewan: https://www.youtube.com/watch?v=qwEMIvDEFy4 http://www.imdb.com/title/tt0093509/

Hon packade 400 lådor sallad per dag - för att skicka hem pengar till sina två barn, och för att spara inför resan hem igen. I det här reportaget från december 2013 följer Ekots reporter uzbekiska Anna under sex månader. Det är kallt i lokalen, hon får ont i kroppen, men hon får inte den lön hon lovats. Det här är del tre av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim CC-licens för foto: (CC BY-NC 2.0)

Det börjar med en räkmacka. När polisen gör en razzia mot en av nordens största producenter av färdiglagade kalla rätter fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. Ekot granskar en dold arbetsmarknad, och storföretagens tal om etiska uppförandekoder i ett reportage från januari 2012. Det här är del två av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim

Ekot granskar en växande dold arbetsmarknad - fylld av asylsökande och de som lever här utan tillstånd. I början av 2008 sänder Konflikt i P1 ett reportage med exempel ur kyldiskarna i livsmedelsbutikerna. Vi får höra de som arbetar med produktion av färdigmat, sallader och mackor. De lider av kylan på arbetsplatsen och de berättar om en man som dog av hjärtstillestånd. Det här är del ett av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim

Arvet från svenskarna i USA består inte minst av sprit och snus, och Vetenskapsradion Historia går på jakt efter denna dolda kulturhistoria i Chicago, staden som en gång var Sveriges näst största. Dessutom uppmärksammar vi de så kallade texassvenskarna, som inte hade något emot att använda slavar på sina plantage. Programledare är Tobias Svanelid.

Om modernt slaveri i Sverige.Konflikt reportage, onsdag 18 juli kl 14.30, repris söndag 22 juli kl 19.03 Du har säkert nån gång ätit en smörgås eller en sallad som kommer från det här företaget. Eatfood Factory är en av Nordens största producenter av färdiglagade kalla rätter. Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken där de anställda arbetar utan tillstånd, i en usel miljö och till slavlöner. Det är samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer och som stolt predikar socialt ansvar. I samband med att reportaget gjordes valde vd för Eatfood factory att inte uttala sig eftersom det då pågick en brottsutredning. Förundersökningen är nu nedlagd och företagets vd har återigen erbjudits att kommentera uppgifterna i reportaget men valt att inte göra det. Coop och Lidl och Mat på jobbet har slutat att sälja Eatfood Factorys produkter. SJ och SAS säljer fortfarande sallader och smörgåsar därifrån. Reporter: Randi Mossige-Norheim

Om modernt slaveri i Sverige - och storföretagens flykt från ansvar. Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken med anställda utan arbetstillstånd, usel arbetsmiljö och slavlöner. Samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer som stolt predikar socialt ansvar. Hör ansvariga, utsatta och en amerikansk före detta arbetsmarknadsminister om en ny arbetsmarknad, PR-tricks och det mänskliga priset för en billig macka. Corporate Social Responsibility (CSR) har de senaste åren blivit populär management-svenska. I stort sett varenda företag har en CSR-policy och etiska uppförandekoder för sin verksamhet, riktlinjer som lovar goda arbetsvillkor, rimliga löner, miljöhänsyn och socialt ansvar. Men gäller de riktlinjerna för alla, även de som arbetar längst ner på botten av de underleverantörskedjor som blivit allt vanligare i näringslivet? De företag vi pratar om i veckans Konflikt har alla etiska riktlinjer och en väl utarbetat CSR-policy: SAS, Lidl, SJ, Coop, Mat på Jobbet och deras respektive underlevantörer. De har också en sak gemensamt, nämligen att de säljer eller har sålt sallader och smörgåsar från företaget Eat Food Factory, nordens största leverantör av färdigmat. Randi Mossige-Norheim ville ta reda på under vilka omständigheter smörgåsarna och salladerna görs, och hon började sin resa på ett SJ-tåg. När polisen gjorde en razzia på Eat Food Factory i oktober förra året fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. 27 personer delgavs misstanke om brott och 14 före detta anställda har sedan dess utvisats eftersom de saknade uppehållstillstånd. Polisen har nu lämnat sin utredning till åklagare för beslut om åtal. Eat Food Factorys VD och personalansvarige misstänks för brott mot utlänningslagen. Eat Food Factorys ledning har erbjudits att bemöta alla sakpåståenden som görs om förhållanden på företaget i Randi Mossige-Norheims reportage, men har valt att inte göra det så länge den rättsliga processen pågår. Under februari månad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Också beställande företag som COOP, LIDL, SJ, SAS och SAS underleverantör Inflight Service Europe, har erbjudits att medverka i Konflikt för att berätta mer om varför de anlitar eller har anlitat Eat Food Factory, men samtliga har avböjt medverkan. Istället hänvisar några beställande bolag till det företagsrepresentanter redan sagt i reportaget, vissa av dem har också mailat skriftliga kommentarer. Gemensamt för alla är att de hänvisar till att de har "etiska krav" eller uppförandekoder. COOP skriver t.ex. i sin koncernpolicy "För en god affär" att leverantörer måste ha en sund arbetsmiljö, trygghet för anställda, anställningsförhållanden som skyddar arbetstagares rättigheter och minst minimilöner. Underleverantören till SAS, Inflight Service, skriver att kraven i deras "Good Citizen Programme" varit "alltför allmänt hållna" och att "kontroller därför inte skett i önskvärd omfattning" och att man nu uppdaterat sina leverantörsavtal med en ny särskild CSR-bilaga. Vad gäller Eat Food Factory att så meddelar Inflight Service att "enligt den information vi fått från Eat Food Factory så har vi inte längre anledning att tro att företaget bryter mot sina åtaganden. Av den anledningen har vi återupptagit samarbetet och har, i dagsläget, inga planer på att avsluta detta". Vi har här bredvid länkat till företagens olika etiska riktlinjer och CSR-policies. En av de som skrivit mycket om CSR och företags sociala ansvar utifrån ett mycket kritiskt perspektiv är Robert Reich, före detta arbetsmarknadsminister under president Bill Clinton och numera professor vid Berkley-universitetet i Kalifornien. Konflikts Lotten Collin ringde honom och berättade historien om den svenska salladsfabriken och storföretagens ovilja att medverka live i programmet, trots att de alla har utförliga etiska riktlinjer och skrivelser om CSR. Robert Reich blev inte förvånad: "etiska riklinjer är en rökridå" sa den före detta topp-politikern. Med i studion för att kommentera finns Per Grankvist, författare till boken "CSR i praktiken, och dessutom chefredaktör för affärstidning med samma namn. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

Till veckans program Slavar i salladsfabriken följer här lite extramaterial, en intervju som inte fick plats. Konflikts Mikael Olsson ringde Marc Kasky, aktivisten som ensam stämde den jättelika sportsko- och klädtillverkaren Nikeoch vann. En process som kom att förändra många amerikanska företags syn på frågan om företags samhällsansvar; CSR. Intervjun är på engelska och gjordes 12 januari 2012.

Till veckans program Slavar i salladsfabriken följer här extramaterial, en intervju som inte fick plats. Mikael Olsson ringde Kerstin Lindvall, hållbarhetschef och ansvarig för CSR inom ICA-koncernen, mot bakgrund av att Eat Food Factorys produkter också funnits i ICA-butiker. Intervjun gjordes 12 januari 2012.

Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar - sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden. - Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också slavberättelsen i Sydafrika som nu engagerar en hel nation. Slavmyteriet på skeppet Meermin ägde rum 1766, då 140 madagaskiska slavar revolterade mot besättningen och tog kommando över fartyget. Revolten slogs emellertid tillbaka när skeppet gick på grund utanför Kapstadens kust, och nu söker marinarkeologen Jaco Boshoff efter vraket av Meermin, i hopp om att sprida ljus över det sydafrikanska slaveriets historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Om globala klassklyftor i bärskogen. Efter sommarens demonstrationer bland asiatiska bärplockare reser Konflikts Randi Mossige-Norheim till Särna där vietnameser nu jagar mat i brist på bär, jobb och lön. Men det är inte bara som bärplockare långresande låglönearbetare blir allt vanligare. Samtal om den vietnamesiska vreden som varsel om fler konflikter på en alltmer global arbetsmarknad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blivit något av tradition, en svensk klassiker såhär i surströmmingstider: alarmen om behandlingen av bärplockare. För tio år sedan när polacker, ukrainare och thailändare flögs till svenska skogar, varnades de för ”rena vilda västern” vad gällde löner och arbetsförhållanden. För tre år sen förbjöd thailändska myndigheter sina medborgare att åka hit på grund av för dåliga lönevillor. Sedan förra året sitter tusentals, redan fattiga, svårt skuldsatta i Thailand efter vistelsen i Sverige. Det har till och med blivit film, The Blueberry Fiasco in Sweden, där Sverige framställs som ett varnande exempel av en nybildad fackförening för migrantarbetare i Thailand – en arbetsstyrka på närmare 300 000 thailändare, där aktuella fall också är thailändare som utnyttjats och skuldsatts vid grisfarmar och spaghettifabriker i Polen och tomatodlingar i Spanien. Årets larm från den svenska bärskogen verkar dock värre än någonsin. Efter en tre mil lång protestmarsch genom södra lappland har 200 kineser till slut fått en förlikning och flugits hem. Röda korset har skickat nödhjälp till 140 bärplockare från Bangladesh som fastnat i Bräcke, Jämtland. I Arvidsjaur stänger kommunen hemmet där thailändska arbetare bott. ”Rena 1800-talet", säger miljöinspektören. Och i Särna kokade det över för två veckor sedan när de nära 300 vietnameser som rekryterats som plockare fick klart för sig att de aldrig skulle kunna plocka 90 kilo lingon, eller 50 kilo blåbär per dag och därmed bli utan lön. Igår väcktes åtal mot fyra av arbetarna för olaga frihetsberövande och mot en av dem också för misshandel. De låste helt enkelt in sina arbetsledare för att få svar. Konflikts Randi Mossige Norheim reste till Särna i Älvdalens kommun, en by långt upp i västerdalarna med omkring 1000 invånare som blev 30 procent större när vietnameserna kom. Mer än hälften av vietnameserna i Särna, drygt 150 stycken, har redan gjort det fyrabarnsfadern Doan planerar, de har försvunnit, åkt någon annanstans. Ingen vet vart. Inte kommunen, inte bemanningsföretaget som tog hit dem, och inte bäruppköparen. De vietnameser som är kvar i Särna vet ingen heller var de ska ta vägen när kommunen tvångstömt det gamla vårdhemmet där de bott. De enda vietnamesiska bärplockare i Älvdalen som kommer att vara i säkert förvar är de som nu åtalats för att handgripligen sökt rättvisa genom att låsa in sina chefer. Fallet med vietnameserna i Särna är i sin tur bara en rännil ur en ständig flod av rapporter om missförhållanden bland världens närmare 200 miljoner migrantarbetare. Som i USA där det för en tid blev kris i kosherfrågan. Efter en räd mot landets största slakthus för kosherkött spärrades 400 slakteriarbetare in på ett nöjesfält som amerikanska Immigration and Customs Enforcment, ICE, hyrt som tillfällig arrest i Waterloo, Iowa. De flesta gripna visade sig vara från Guatemala, eller Mexico. Förhören utvisade att arbetsledare slagit arbetare med köttkrok och att många fick löner långt under lagstadgade miniminivå. Kosherslakteriet är bara ett av många exempel i en köttpackningsindustri där låglönearbetare importeras, både legalt och illegalt. När Kosherföretagets arbetare i Brooklyn började organisera sig fackligt stämde företaget dom med argumentet att de kan väl inte starta fackförening. De har ju inget uppehållstillstånd. Det är en klassisk konflikt. Liksom den i Japan där man talar om KKK – arbeten som är kitsui, kitanai och kiken, hårda, smutsiga och farliga. Jobb som hittills skötts av hundratusentals latinamerikanska migranter. Som nu när jobben blir färre erbjuds pengar för att förmås lämna Japan. Som det står skrivet i en klassiker: ”Ägarna följde utan att veta om det romarnas exempel. Slavar importerades, fast de inte kallades för slavar: kineser, japaner, mexikaner, filipinos. De lever på ris och bönor, sa affärsfolket. De har inte stora behov…Och trilskas de så utvisa dem bara…” Så beskrev John Steinbeck arbetsmarknaden i Kalifornien för 70 år sen i Vredens druvor. Idag är den global, men vreden är klassisk. Gäst i studion är Anna-Lena Lodenius, som förutom att ha författat kursboken Migrantarbetare för två år sen också var den som skrev en längre rapport om den "globala utmaningen" till fackförbundet Kommunals kongress i år. Och just Kommunal är det som sedan något år ska företräda bärplockarna i Sverige. En som haft anledning att fundera över den nya globala arbetsmarknad Särna är exempel på är David Rothkopf, före detta vice handelsminister under Bill Clinton, medarbetare till Henry Kissinger och författare till den uppmärksammade boken Superclass – Hur den nya globala makteliten styr världen. I arbetet med den granskningen av tusentalet affärsmän och politiker, som Rothkopf menar styr världen, hade han också anledning att fundera över en global klassordning. När Konflikts Ivar Ekman ringer upp honom placerar han vietnameserna i Särna i en klassisk kategori, längst ner. En europeisk debattör som gjort sig känd som uttalad förespråkare för ökad rörlighet och migration är den förre The Economist-journalisten, och numera författaren Philippe Legrain. Han har lagt stor möda vid att i sin bok ”Immigranter – Ditt land behöver dem” bevisa vårt behov av migrantarbetarna. Och hur en mycket rörligare global arbetsmarknad skulle kunna bli ett system alla vinner på. Konflikts Mikael Olsson intervjuade honom. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ivar Ekman

Lördag 22 november Konflikt från Dubai om den rika delen av arabvärlden och den stora kader av tjänstefolk, från i första hand Asien, som lever där. Vad betyder de pengar som filippinska barnflickor, grovarbetare och städerskor skickar hem för Filippinernas ekonomi? Hur ser deras arbetsvilkor ut? Och hur skulle livet te sig för invånarna i Förenade Arabemiraten om inte den billiga arbetskraften fanns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På den skyskrapetäta vägen Sheikh Zayed i Dubai finns en stor reklamskylt med en liten pojke som förtjust bygger en stad av lego, det är förstås Legoland som kommer att öppna också här. Men egentligen är hela Dubai ett sorts legoland för vuxna arkitekter och investerare, för kreativitet och strävan efter att bli först, störst, bäst och högst. Skattefritt, tullfritt, momsfritt med få regleringar, minimal byråkrati. Dubai är ett paradis för den som energi och kreativitet och vill sätta sin stämpel på jordklotet. Och stämplar är faktiskt just vad det ser ut som från rymden, Dubais konstgjorda öar utanför kusten, i form av palmer. Och så finns det planerade projektet The World, som ska se ut som en världskarta av småöar, där man förstås kan köpa vilket land man vill. Här är ingenting omöjligt, inte ens en skidbacke i ett av världens varmaste klimat. I förrgår hölls här ett 20 miljoner dollars kändisparty när det senaste drömlika sandsslottshotellet öppnade. Crisis? What Crisis?, frågar man sig i Dubai även om paniken sannolikt finns där bakom solglasögon från Gucci och Gaultier. Fastighetspriserna på de konstgjorda öarna sägs redan ha sjunkit med 40%, men Dubai glittrar ännu och himlen fylls av fyrverkerier. Och man bygger pyramider, ett hotell i pyramidform med kopior av Ramses den II som vaktar utanför , ihopbyggt med en shoppingmall som helt går i faraonisk stil med hieroglyfer på väggarna. Det i sin tur ihopbyggt med något som ser ut som ett grekiskt tempel, i ett slags vansinnestornado av stilblandningar, kitch, och lyx. Pyramiderna i Giza byggdes av slavar. Förutsätter monumental arkitektur ett visst mått av slaveri? Här i form av gästarbetare med månadslöner som understiger en trerättersmiddag på en av Dubais restauranger. Cecilia Uddén och Nils Horner sänder direkt från Dubai. Med i programmet finns journalisten Firouz som bott i Dubai i 14 år och arabisten och investeraren Jonas Linblad för att diskutera hållbarheten för Dubais ekomoni och samhällsmodell och arbetsvilkoren för de miljontals gästarbetare som kommit till landet med drömmar om ett bättre liv.Uppemot 700.000 hembiträden från Sri Lanka jobbar i Mellanöstern. Många andra kommer från Indien, Pakistan, Bangladesh, Filippinerna och andra länder. Människorättsgruppen Human Rights Watch säger att regimerna i Mellanöstern inte gör mycket för att stoppa vittspredda övergrepp mot dessa utsatta arbetare. Omänskliga arbetsvilkor och sexuella övergrepp är vanligt. Vår korrespondent Nils Horner träffade en lankesisk kvinna som våldtogs av sin arbetgivare i Kuwait.Runt 10 procent av Filippinernas befolkning är ”OFW”, eller Overseas Filipino Worker, alltså gästarbetare. En konskevens av det är att många av deras barn som är kvar hemma i Filippinerna får växa upp utan ena eller båda föräldrarna. Eileen Penas berättar att hon sörjer djupt att hon fick klara sig utan sin mamma, som jobbade i Italien under elva år av Eileens barndom. Mamman kom hem först när hon var svårt sjuk och hon dog efter ett år på sjukhus i Filippinerna. Många i Dubai ser dessa skräckexempel som undantag. De berättar istället om alla lyckade fall där fattiga människor verkligen kunnat göra sin lycka här. Karim Derbas är en 32-årig palestinier som byggt upp ett företag som idag verkligen sätter sin stämpel på Dubai. De bygger en skyskrapa som redan vunnit arkitekttävlingar i både Chicago och London och som delvis är inspirerad av Turning Torso i Malmö. Fast detta kommer att bli mycket bättre, mycket större, mycket mer spekakulärt, säger Karim Derbas.På ytan upplevs Duabi som ett land med väldigt få säkerthetsåtgärder. Inte som i Kairo där bombhundar kollar alla som ska in på ett femstjärnigt hotell, där man får lägga väskan på röntgenbandet och själv gå igenom metalldetektor och som snarare är regel än undantag i de flesta arabiska huvudstäder. Det finns konspirationsteorier om att al Qaeda har intressen av att Dubai bevaras som ett slags Gulfens Schweiz där man i lugn och ro kan handla med vapen och på olika sätt bedriva verksamhet. Men det avfärdar Mustafa Alani på Gulf Research Center som säger att Förenade Arabemiraten lämnat ut fler Al Qaeda operatörer än något annat land, att det inte finns några celler här. Bin Laden aldrig pekat ut Dubai som ett terrormål och det inte finns någon grogrund för extremism i Dubai. Och säkerhetskameror finns det överallt.Programledare: Cecilia Uddén och Nils HornerProducent: Marie Liljedahl