Podcasts about slaveri

Onesimos var en slave, som var løbet bort fra sin herre, Filemon, indtil han møder Paulus i et fængsel i Rom og bliver kristen. Nu ville Paulus have, at Onesimos skulle vende tilbage til Filemon og hans kristne husmenighed så de kunne blive forsonet med hinanden. Men hvad sker der egentligt, når en bortløben slave møder sin slaveejer for første gang som brødre i Kristus? Du kan selv læse og/eller lytte med i Bibelen, når Daniel Lanting og Bjarke Brondbjerg fokuserer Bibelsnakken på dette lille brev på kun 25 vers, som er fuld af følelser. - og som altid: find selv på flere spørgsmål!

På lördag smäller det hårdare än börskraschen efter att Trump uppger ökad moms på importvaror med omedelbar verkan! Volkanovski och Diego Lopes gör upp om vem som är fjäderviktskungen, Michael Chandler kommer försöka tysta hypen kring den femte Beatles-medlemmen i Paddy Pimblett och självutnämnt påläste historikern och fiskeentusiasten Bryce Mitchell kommer försöka sig på en live exorcism på demonkärlet som är Jean Silva. Vi har även massor av svenskar som representerar i utlandet och vi täcker såklart allt detta, HÄNG MED!   Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   Timestamps 0:00 Intro 0:18 Killarna hatar på Dubai AKA välkomna till kommunistpodden  5:20 Överklass-Ali shamear Sebbe  6:50 Slaveri men gör det på 2000-talet  8:01 Nog med samhällskritiken, är detta ett avsnitt White Lotus eller?    UFC 314 8:49 Denna galan är sååååå bra! 9:58 Vilken match tycker Sebbe är fetast? OBS: Fett partisk  11:00 Ali: "Nu ska jag vara riktigt tråkig" wow, vilken skräll... 14:20 140cm australiensare vs brasiliansk emo cowboy  19:48 "Volkanovski måste vara nästan perfekt"  24:05 Lopes har aldrig mött någon av den här kalibern  27:30 vem vinner huvudmatchen då?  27:50 Michael Chandler vs Paddy Pimblett  30:35 Paddy kommer få det tuffare än en medeltida bonde under en hård vinter  31:20 KAN Paddy vinna? Ja, absolut - OM... 32:45 Paddy och Arman Tsarukyan beefar 34:00 King Green - den bästa grapplern i UFC?  35:20 Blir det ett tjatigt McGregor-tal efter matchen då?  36:38 AH-enjoyer vs autistisk man som skäller som en hund  37:20 Ali försvarar Bryce Mitchell och hans åsikter 39:30 Ali tycker Bryce Mitchell är missförstådd  40:53 Kan ni sluta debattera politik och tippa matchen?  44:42 Rasbiologen vill veta var Sebbe egentligen kommer ifrån  45:15 Kan Yair Rodriguez korsa gränsen till seger?  48:48 vad sticker ut på underkortet?  49:10 Dan Ige vs Sean Woodson  51:22 Ung vs gammal - UFC style! 55:35 Nu ska hipster-Ali hylla Chase Hoopers striking  58:12 Chase Hooper nu med -1000 aura pga smeknamn 59:32 Nikita Krylov vs Dominick Reyes kommer smälla  1:00:02 Minns ni när lätt tungvikt var bra?  1:01:02 Var i världen ska Sebbe denna helgen?    Svenskar i utlandet 1:02:20 Ingen Cage Warriors för Randy Fungula?  1:03:08 Svenska fighters invaderar Odense, Danmark  1:04:45 Joakim Olofsson vs den kanske mest hajpade danska amatören 1:06:40 "Slim" Shadi Fakhouri debuterar i Danmark  1:07:43 August Jacobsson möter dansk topptalang  1:08:00 August "Not impressed by your performance" Jacobsson  1:10:50 Saikhan  vs Sigurd Römer  1:12:30 Martin Corney tar sig an en fransman  1:13:54 Cian Cowley vs Simon Seiler om titeln  1:15:10 Ali vill utvisa Sebbe från Sverige  1:17:50 Debatten om Rosmarinolja fortsätter  1:18:35 White Lotus - bra eller överskattad?  1:20:26 Tack och hej, Rosmarinolja är en grej

Bibelen taler om slaveri, og vi kan ikke komme uden om, at slaveri gennem størstedelen af verdenshistorien har været lidt af en stor ting - og måske stadig er det i dag på flere måder? Derfor er dagens episode både et tema- og opvarmningsafsnit om slaveri i Bibelen før vi næste gang skal læse Paulus' brev til Filemon, hvor en bortløben slave bliver kristen, og vender tilbage til sin herre. Vi læser både nogle vers fra Det Gamle og Nye Testamente, og giver et udblik frem til i dag, men overvej også selv, hvad du tænker om slaveri.  Daniel Bay Lanting er gæst og Bjarke Brondbjerg vært

Efter att ha undersökt hungersstrejk (Hunger), sexmissbruk (Shame) och slaveri (12 years a slave) har regissören och konstnären tagit sig an Andra världskriget - både festivalaktuella dramat Blitz som utspelar sig under bombningarna av London och i dokumentären Occupied city om nazisternas ockupation av Amsterdam. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Steve McQueen mottog också två priser under veckan i Stockholm. Stockholm Visionary Awards fick han av Stockholms Filmfestival.Rolf Schock-priset delades ut av Konstakademin, där också intervjun med Steve McQueen spelades in.

Han var bare 16 år, da han skrev under på en kontrakt for resten af sit liv. Og så gik arbejdet i gang. Her er historien om 90 timer om ugen uden fridage. Om det, en afhopper beskriver som »moderne slaveri« midt i København. Scientology afviser kritikken. Læs afsnit 2 af Cyril Chiquets historie herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den tiondne Panchen Lama dör 50 år gammal. Då sätts sökarbetet igång för att hitta nummer 11. Allt verkar vara frid och fröjd innan Kina fsätter klorna i den tilltänkta Panchen Lama som försvinner spårlöst. Ingen har sett Panchen Lama sedan 1995. Vilken tur att Kina fixade fram en egen. Completely made in China.Det här är del 5 i serien om Dalai Lama.Följ oss på instagram: https://www.instagram.com/nublirdethistoria/Maila oss på zimwaypodcast (at) gmail (punkt) comKlippning av Cornelia Boberg. Musik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5PowcxKina. Dalai Lama. Panchen Lama. Kommunistpartiet. Mao Zedong. Folkrepubliken Kina. Lhasa. Folkets befrielsearmé. Slaveri i Tibet.  När Dalai lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i besittning. Den kinesiska ockupationen av Tibet. Förtryck i Tibet. Befria Tibet. Befriade kommunistpartiet Tibet? Prästkungen av Tibet. Xi Jinping. Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

 Jeg har invitert tilbake min gode kollega og venn Niels Christian Geelmuyden for å snakke om klesindustrien. Jeg håper du vil oppleve å få samlet noen løse tråder i denne episoden.Niels har skrevet flere viktige og kritikerroste faktabøker, blant andre:Sannheten på bordetSunnheten i glassetSpermageddonSkrivekunstens hemmeligheter Til høsten er han aktuell med en ny og viktig bok, nemlig Drepende kledelig, og her får du noen smakebiter på tema du vil kunne lese mer om i boken,  og fra samtalen vår:Tekstilindustrien, vår tids slaveriSexy klær som ødelegger verdenBambusbløffenRama PalaceUlike typer tekstilerMikroplast og ulike typer syntetiske fibreØkologiske klær, er det noe vits?Norsk ullMulesingRayon og strømpebukser som er laget for å gå hull påVi lager titler til boka, selv om tittelen nå er endeligLyspunkter, hva er det lurt å gjøre? Om å skrive, for å forandre seg selvJeg skal hilse fra Niels og si at han håper dere forstår hans uforståelige mumling. Han har nemlig en tendens til mumling når han blir engasjert. Jeg har forsikret ham om at temaet er så viktig og mine lyttere så oppegående og kunnskapstørstige, at de nok sørger for å forstå, om de vil forstå. Uansett, så håper jeg du får nye innsikter om klærne dine, i denne episoden, og at du leser Niels sin viktige bok når den utkommer, til høsten. Er du en skrivende spire så anbefaler jeg deg å delta på et skrivekurs hos Niels. Han har to kurs i år, som kan være aktuelle for deg. Ett i Stavern 15-17 mars og ett på Læsø i Danmark fra 4-11 august. Send en mail til  nich-ge@online.no  for mer informasjon om kursene og og program.Vil du lese mer om Livsendrende kvinnehelg og benytte deg av Early Bird, så sjekk ut HER!  God lytt og del den gjerne med noen du tror vil like å lære mer om et tema som er aktuelt for oss alle.Beste hilsenGry

Texterna om slavar är några av dem som en nutida läsare av Gamla testamentet kan studsa på. Hur kan Gud tillåta något sådant och vad har det i Israels samhälle att göra? I detta inspelade föredrag från Uppdrag: Guds rike 2023 går Ray Baker igenom Gamla testamentets syn på slaveri och hjälper oss förhålla oss till dessa svåra bibeltexter. Mejla frågor och synpunkter till podd@apologia.se. Apologiapodden liksom apologias arbete i övrigt är beroende av gåvor. Swisha din gåva till 123 312 51 92 eller bli månadsgivare på apologia.se/givare. Tack!

Dagens avsnitt handlar om rasismens historia i USA och gäst är Martin Gelin, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i New York. Med utgångspunkt i Gelins bok ”Den vita stormen” samtalar vi om hur rasismen präglat USA. Gelin menar att varje gång den svarta befolkningen fått utökade politiska rättigheter så har den konservativa vita befolkningen flyttat sig längre höger ut. Vi samtalar om presidenten Thomas Jeffersons slavgods, segregationslagarna som upphörde först på 1960-talet och dagens rasistiska krafter som vill skriva om historien.Martin Gelins bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/den-vita-stormen-rasismens-historia-och-usas-fall-9789127168831Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Den hela långa semestern och uppehållet är till ända, Victoria har haft mer semester än någonsin, testat på yoga, hittat skogen och druckit perfekt mycket prosecco. Jenny har anlitat älsklingar till växthusvakter, oroat sig över vattningen och varit bonusfarmor till 100%.I veckans avsnitt smaskar vi - det är ju dags för den årliga tomatavsmakningen. Vilka tomater var godast? Hur har de vuxit? Hur ska man vattna, gödsla och skörda? Och hur gör man för att få ett växthus förvandlat till en djungel av tomat?Dessutom blir det topplistor, telefonstörning och cha cha cha. Mejla till oss: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I nat skal vi tale om, at nationer kan sige undskyld for fortidens synder. I Danmark handlede vi med slaver og der er ingen fra det officielle Danmark der har undskyldt for vores del i slavehandelen. Men skal vi sige undskyld? Hvorfor? Hvorfor ikke? Det bliver der diskuteret om i nat.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dagens avsnitt handlar om en kritisk tid, inte bara för Afrika utan för Europa och framväxten av den värld vi lever i idag. De handlar om tiden efter det traumatiska transatlantiska slaveriet, en tid som övergick i den förkrossande kolonialismen. Vi ska titta på hur dom här två perioderna gled in i varandra och vad det fick för konsekvenser. Avsnittet börjar under en tid då slaveri är en central del i stora delar av världens ekonomier. Men där nya synsätt, idéer och uppfinningar snart bereder väg för en föränderlig, instabil och destruktiv tid.(Bilden föreställer den brittiske industrimagnaten Cecil Rhodes som drömde om att bygga en tåglinje mellan britternas kolonier i Egypten och Sydafrika, från Kairo till Kapstaden.) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I nat skal vi tale om, at nationer kan sige undskyld for fortidens synder. I Danmark handlede vi med slaver og der er ingen fra det officielle Danmark der har undskyldt for vores del i slavehandelen. Men skal vi sige undskyld? Hvorfor? Hvorfor ikke? Det bliver der diskuteret om i nat. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det er ingen hemmelighed, at der engang i USA fandt en stor raceadskillelse og - diskriminition sted. Dette til trods for, at den amerikanske forfatning klart og tydeligt sagde, at alle mennesker var født lige og det ikke burde være muligt at gøre forskel på folk blot på grund af deres hudfarve eller andre forskelle. Det var resultatet af et avanceret system af love og bestemmelser, der formåede at raceadskille uden direkte at sige, det var det, der foregik. Dette system blev kendt som Jim Crow-lovene, og det fandt sted i en knap 100-årig periode fra slutningen af 1800-tallet til 1960'erne - og måske kan det siges, at nationen fortsat i dag er mærket deraf.

Vi tar upp den brittiske mångfaldsexperten som nyligen beklagade sig över att den nya versionen av "Lilla sjöjungfrun" inte har några referenser till det transatlantiska slaveriet. Han tyckte tydligen det var PRICK samma som att sätta en kärlekshistoria mellan en jude och en icke-jude i 1940-talets Tyskland utan att nämna förintelsen (????). Ah, det är en mess.Sen pratar vi om den makabra hajattacken i Hurghada, Egypten, där en ung rysk man åts upp mitt framför de andra turisterna. Vi har alltid respekterat havet men det här fick oss att aldrig mer vilja bada. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagarna före jul gick larmet i statsministerns bostad. I några dagar riktades strålkastarljuset mot en smutsig städbransch.I avsnittet pratar vi med Elinor Torp, som är reporter på Dagens Arbete och aktuell med boken "Rent åt helvete", om arbetarnas utsatthet när arbetslivskriminaliteten får fotfäste.Om den rut-bidragssubventionerade arbetsmarknad där utländska unga kvinnor utnyttjas för att fina villor och myndigheter ska bli rena, och om hur statliga Samhall pressar villkoren.Om vad man kan göra åt det.Vad som hände Chilo från Nicaragua efter att larmet gått den där vinterdagen 2021. Och vad som händer nu.Här kan du läsa ett utdrag ur Elinors nya bok.Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Et menneske kunne i norrøn tid vært født fri – eller være helt ufri. En gang var slaveri i Norge fullt lovlig og en del av økonomien og dagliglivet. I vikingtiden var treller og trelldom utbredt over hele distriktet. Dette er historien om menneskene som var helt uten juridiske rettigheter.Kilde: Oskar Aanmoen: «Soløyjar - Solørs historie i norrøn og tidlig kristen tid», 2022

Konfirmantene har hatt forestilling om temaet moderne slaveri, som Ingebrikt i etterkant taler over.

Är homosexualitet en permanent läggning, eller är homosex en handling? Frågar man Michel Foucault så är det åtminstone en sentida uppfinning att kategorisera människor utifrån sexuell läggning som något beständigt. Innan det sena 1800-talet fanns det människor som ägnade sig åt sex med människor av samma kön, men det ansågs inte som en egen kategori av människor. Är det ett framsteg att vi i dag delar upp människor i enlighet med deras sexuella preferenser? Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Sedan det sena 1800-talet har mycket hänt på den sexuella fronten. I ett kapitel i den nya antologin Radikalism och avantgarde : Sverige 1947-1967 (Timbro) beskriver Oscar Swartz hur oerhört snabbt förändringen gick i och med den sexuella revolutionen på 60-talet. Och därefter har det fortsatt på samma vis. Men även de sexuella minoriteterna förändras. Den stora kampen handlade från början om homosexuella, i dag har det vuxit till paraplybegreppet HBTQIA+. Får alla plats? Och varför är det viktigare för vissa än andra att definiera sig med sin sexuella läggning? Och varför är homosexuella män så överrepresenterade i kulturen, både nu och tidigare? Och vad är drag queens för kulturfenomen?Med mig för att diskutera detta har jag två gäster. Torbjörn Elensky är författare, kulturskribent och dramatiker (och redaktör till ovanstående antologi). Oscar Swartz är IT-entrepenör och samhällsdebattör, grundade Bahnhof 1994, och var även med och grundade tidningen QX. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Moderne Slaveri | Naomi Curwen | 20.nov 2022 by Porsgrunn Misjonskirke

Författaren Torbjörn Elensky berättar zombiens fascinerande och grymma historia och analyserar deras mångfacetterade betydelse idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.1. Ursprunget på HaitiDen 24 oktober 1936 vandrade en äldre kvinna av svårbestämd ålder in i byn Ennery i Haiti. Hon var lam i vänstra benet, hade inga ögonfransar och bar en smutsig gammal tygtrasa virad runt huvudet, men i övrigt var hon naken. Hon identifierades efter ett tag som Felicia Felix-Mentor. Problemet var bara att Felicia Felix-Mentor hade dött och begravits redan 29 år tidigare, 1907. Det fanns bara en förklaring till att hon återvände hem igen efter så många år: Byborna och hennes egen familj kom fram till att hon gjorts till en zombie, och det var som ett bevis på att sådana existerade som hon blev känd för världen.Författaren Zora Neale Hurston mötte Felicia Felix-Mentor och tog en bild av henne. Den publicerades i Life magazine den 13 december 1937 i anslutning till Hurstons artikel Black Haiti: Africa, America, Voodooism. Vid denna tid hade zombier varit kända ett tag, de hade börjat erövra sin plats i filmvärlden och därmed i den vidare populärkulturen. Men till skillnad från de flesta tog Hurston den haitiska folktron på fullt allvar. Fotot av Felicia och bybornas vittnesbörd togs till intäkt för att zombier var ett reellt faktum, och inte någon myt till skillnad från de traditionella berättelserna om varulvar, vampyrer och gengångare, väsen som hade inspirerat 1930-talets stora våg av skräckfilmer och som alla kunde avfärdas som fantasifoster. Hurstons förklaring av zombiefenomenet var tidstypiskt rationell: det var givetvis inte magi som gjorde en till zombie, utan någon form av drog, en kemikalie som stängde av ens medvetande, samtidigt som man kunde fortsätta att röra sig, arbeta, göra allt en levande människa gör, men utan medvetande om det, utan egen vilja och utan ett levande själv. Troligen fanns det gammal kunskap om vilka växter och djur som kunde användas, och som förts över från Afrika på slavskeppen.Det sägs ibland att zombien är det unikt amerikanska bidraget till världens stora monsterkatalog. Men det är alltså inte från USA, utan från Haiti, som den ursprungligen härstammar. Sina rötter har den i afrikanska föreställningar och den västafrikanska religionen voudun som kom att blandas upp med katolicismens riter och helgon i den synkretistiska religion som utvecklades av slavarna i den franska kolonin Saint Domingue till voodoo. Saint Domingue var ett av världens mest vinstbringande företag, tack vare den intensiva odlingen av sockerrör, som bidrog substantiellt till den franska statskassan under lång tid. Men det var också ett av de allra hårdaste slavregementena under ett par hundra år, tills slavarna år 1791 gjorde uppror mot de franska herrarna och skapade den självständiga staten Haiti. Namnet var en hyllning till Taíno, den karibiska ursprungsbefolkning som i princip helt utrotats av kolonisatörerna under 1500-talet. Haiti betyder land av berg på deras språk.Haiti var faktiskt det andra landet i Amerika, efter USA, som vann sin självständighet. Men att det var huvudsakligen svarta slavar som gjort uppror i namn av den franska revolutionens universella ideal var svårt att svälja för de förment upplysta människor som inte riktigt kunde acceptera de svartas förmåga till självständigt tänkande. Säkert har den oro slavrevolutionen väckt också bidragit till den starka exotiseringen i de flesta skildringarna av Haiti - och inte minst av voodoo, som alltså inte är någon form av magi, utan en religion.Zora Neale Hurston var en av de drivande krafterna i the Harlem renaissance, Harlemrenässansen, den väldiga blomstringen av svart kultur i 1930-talets New York. Hon var intellektuell, författare, disputerad och när hon ville åka till Haiti för att studera traditionerna på ön fick hon 2000 dollar av Guggenheims stiftelse, för att täcka alla sina omkostnader. En summa som motsvarade en anständig årslön, så hon kunde genomföra sin expedition i lugn och ro. Syftet var att fortsätta sina studier av de svartas magi. I tidigare böcker hade hon bland annat skildrat hur hon själv deltagit i hoodoo-ceremonier i trakterna kring New Orleans, en folktro som har mycket gemensamt med voodoo. Hon var närmast antropolog, och hennes ideal var att delta som likvärdig i de ceremonier och föreställningar som hon kom i kontakt med. Det betyder inte att hon nödvändigtvis själv måste tro på dem, men hon menade att man för att förstå en annan människas föreställningsvärld måste begripa hur den själv faktiskt anser att världen är ordnad.I Haiti deltog hon i ceremonier, mötte flera av landets främsta houngans, voodoopräster och såg med egna ögon hur deltagare i riterna blev besatta av andar, loa, som red dem som om de vore hästar. Det som är så speciellt med Hurstons syn på dessa upplevelser är alltså att hon satte sig i sinnet att se dem som helt naturliga, utslag av mänsklig aktivitet, möjligen en sorts psykologiska gåtor, men inte konstigare än tungomålstal och religiös extas i någon baptistkyrka i USA. Och hon insåg också att medan man i USA och övriga Västvärlden betraktade en människa som antingen levande eller död, så fanns det här i Haiti fler andra grader av existens, mellan död och liv, av vilka zombiens är den mest fruktansvärda. Hon hörde zombiehistorier överallt, vart hon än reste berättades det om döda som kommit tillbaka, om hur zombier utnyttjades i arbetet på sockerfält och på sockerbruken. Men den enda hon själv träffade var den arma Felicia. Zora Neale Hurstons foto av henne är det första av en person som faktiskt påstås ha varit en zombie.Hurston deltog visserligen i de religiösa ceremonierna, men hon var en modern kvinna och hennes slutsats var densamma som läkarnas: Felicia hade drogats för att utnyttjas som arbetskraft. Hon hade alltså aldrig dött på riktigt. Hennes egen bror identifierade henne, liksom hennes tidigare make. Denne var sedan länge omgift och hade en ny familj - han ville inte ha tillbaka sin första hustru. Felicia hade således ingenting att återvända till, den enda lösningen för dem alla var att stänga in henne på mentalsjukhus. Och det var där Hurston mötte henne: en oönskad kvinna, utstött ur sin familj och samhället. Kanske hade hon råkat äta något giftigt, kanske hade hon avsiktligt förgiftats, kanske hade hon hållits fången mot sin vilja, kanske hade hon på något märkligt sätt faktiskt levt som en zombie, men vaknat upp igen och återvänt hem. Hurston ville veta vad det var för gift hon fått i sig, men det skulle dröja många år innan någon på allvar började analysera möjligheterna på den fronten. Nu blev Felicia Felix-Mentor istället passiviserad av psykofarmaka. Om hon inte varit en zombie tidigare förvandlades hon till det nu, av den moderna läkarvetenskapen. 2. Zombien på skärmenMitt första intryck av de tre förmenta zombier, som stumma fortsatte med sitt arbete, var, att det låg något onaturligt och besynnerligt över dem. De slavade som djur, som automater. Deras ansikten, som uttryckslösa voro böjda över arbetet, kunde jag inte tydligt se utan att böja mig ned. Polynice rörde en av dem vid axeln och gav honom tecken att resa sig. Lydigt som ett djur ställde han sig långsamt upprätt och vad jag då såg, gav mig, på grund av eller trots vad jag förut hört, en chock, som gjorde mig riktigt illamående. Ögonen var det värsta. Det var inte inbillning av mig. De voro verkligen som ögonen på en död människa, inte blinda, utan stirrande; de saknade brännpunkt och sågo ingenting.Citatet är hämtat ur The magic island, äventyraren William Seabrooks Haiti-skildring från 1929. Boken kom på svenska redan samma år, under titeln Mysteriernas ö, och gjorde stor skandal. Seabrook beskrev hur han själv deltagit i ceremonier och druckit getblod och skulle senare göra ännu större skandal med sina skildringar av kannibalism i Västafrika. Mycket av det han skrev var lögn och överdrifter. Men det är alltså genom denna bok den ursprungligen lokala företeelsen zombier blir känd i världen.Strax därefter når de Hollywood. I White zombie, från 1932, som bygger på Seabrooks beskrivning, är zombier själlösa arbetare som drar runt sockerbrukets maskineri långsamt, viljelöst och ostoppbart. Inte ens då någon av dem ramlar ner i anläggningen och krossas till döds rör de en min. Men själva skräckhistorien centreras kring den vita societetskvinnan Madeline Short Parker, spelad av stumfilmsstjärnan Madge Bellamy, i en av sina få talroller. På sin resa mot Haiti stöter Parker och hennes fästman på plantageägaren Charles Beaumont, som bjuder dem till sin egendom. Han är förstås förälskad i Madeline, men avvisas och vänder sig då till en voodoomästare spelad av Bela Lugosi, sedermera mera känd i rollen som Dracula. Denne onde magiker ja, för här är voodoo likställt med svart magi gör Madeline till en zombie som går att styra rakt in i Beaumonts famn. Denne upptäcker emellertid att det är helt värdelöst att äga hennes viljelösa kropp. Det var hennes själ, hennes personlighet han förälskat sig i. Nå, till slut dör voodoomästaren såväl som plantageägaren, Madeline frias från sin förtrollning, återförenas med sin fästman och så levde de lyckliga i alla sina dar.Som antyds redan i titeln präglas filmen av en tydlig dikotomi mellan svart och vitt. Ljudet av de svartas trummor som genljuder i den tropiska natten spelar en central roll. De symboliserar något primitivt, ursprungligt, men också sex och hotfull magi.I Jacques Torneurs sevärda I walked with a zombie, från 1943, fungerar de svarta personerna i filmen inte bara som anonym bakgrund, de deltar i handlingen, framställs som hyggliga människor, voodoo framhävs som religion, inte svart magi och i en nyckelscen alldeles i början sägs det rent ut att landet är vuxet ur slaveriet och revolutionen mot slavägarna. Varför denna förändring i tilltalet? Jo, mellan White zombie och I walked with a zombie hade Zora Neale Hurstons nyfikna och mindre exotiserande voodoo-reportage publicerats i Life magazine. Det är uppenbart att de gjorde skillnad i synen på haitierna.När zombier senare återvänder till populärkulturen är det först via skräckserietidningar under 1950-talet. Sådana som regissören George A Romero läste under sin uppväxt. Men den moderna zombiefilmen är helt och hållet hans skapelse. De här vandrande liken vars enda mål är att äta de levande föds i hans film Night of the living dead, från 1968. I den etableras grundpremissen för i stort sett alla kommande zombiefilmer: en grupp människor barrikaderar sig i en byggnad, vilken anfalls i våg efter våg av långsamt men ostoppbart vandrande zombier. I Romeros första film i en bondgård. Och i den andra, Dawn of the dead, från 1978, i ett stort köpcentrum.Om man i de tidiga filmatiseringarna kunde läsa in en medveten eller omedveten kritik mot omänskliga arbetsförhållanden och slaveri, så är det lockande att se hur den kritiska blicken nu istället vänts mot konsumismen och dess slavar, som levande döda håglöst vandrar mot the mall. Men Romero vänder slutligen också upp och ner på den svartvita dynamiken i White zombie. Huvudrollen i Night of the living dead spelas av Duane Jones och hans rollfigur Ben är en både handlingskraftig och samlad svart protagonist i en värld av kaos. Något som vid denna tid i praktiken inte existerade i amerikansk film.Under lång tid dominerade Romero zombiefilmvärlden, även om inte minst de italienska spagettizombiefilmerna öppnade för nya skikt av ohöljt blodig våldsamhet. Men hur kom vi därifrån till 2000-talets explosion, där zombier blev vardagsmat? Naturligtvis var det inte längre serietidningar, film eller tv som satte agendan och därmed inte heller längre USA. Det japanska tv-spelet Resident evil tog världen med storm när det började säljas 1996. Och här finns flera av de motiv som utvecklat genren, som att zombierna uppstår på ett stort företag som sysslar med hemlig forskning. Det finns zombiedjur och muterade monster. Det handlar inte längre om vanliga människor som barrikaderar sig tillsammans, utan det är elitfighters som slåss med allt mer spektakulära vapen. Spelet har lett till en lång filmserie och för varje ny film blir zombierna allt mer groteska och kampen mot dem allt mer bombastisk. Ska man förklara varför just zombier blivit så extremt populära under 2000-talet så är nog det en av de enklaste förklaringarna: de funkar så bra som spel man får springa, man får skjuta, man får under tidspress hitta kreativa lösningar på livshotande utmaningar. Allt i en trygg miljö och utan att behöva resa sig ur soffan.Men med detta var också alla gränser sprängda. Vi fick zombiekomedin Shaun of the dead, den globala zombiekollapsen World war Z. Samtidigt vändes blicken mot det mer jordnära, det sociala samspelet mellan dem som barrikaderar sig tillsammans. Det gäller inte minst den tv-serie som för en tid skulle bli störst av alla och få zombiegenren att nå ut till den riktigt breda allmänheten. The walking dead började sändas 2010 och gav upphov till spin off-serien Fear the walking dead, båda riktiga långkörare. Här var mediegången den omvända. Först kom Robert Kirkmans och Tony Moores tecknade serie, sedan tv-serien och sist kom spelet. The Walking dead utspelar sig i hög grad i sydstaterna, vars stora svarta befolkning speglas i antalet viktiga roller med svarta skådespelare. I och med slaveriets forna utbredning i detta område, knyter serien också an till zombiens ursprung på Haiti, nationen som byggdes av revolterande slavar och där zombien blev en hotfull påminnelse om denna historia.3. Den första ateistiska mytologinI zombiefilmen Dawn of the dead från 1978 tar Robert A Romero tillvara på alla de satiriska möjligheter som ges av att den lilla gruppen överlevande barrikaderat sig i ett stort köpcentrum. This was an important place in their lives, detta var en viktig plats i deras liv, anges som förklaring till varför de odöda söker sig just till the mall.Om zombiens föddes som en mardrömsversion av slavens liv på Haiti en viljelös, levande död som arbetade utan ett uns av mening har den här blivit en spegelbild av den konsumerande västerländska samtidsmänniskan. De överlevande frossar då de plötsligt har fri tillgång till allt, medan zombier åker rulltrappa och vandrar mållöst mellan skyltfönster, lika uttryckslösa som skyltdockorna de passerar.Sedan 1978 har konsumismen förstås expanderat över alla bräddar. Det finns knappast något fredat område. Vi konsumerar vila och vi konsumerar sex. Vi gör rentav varor av våra personligheter, bygger upp vår image som om vi vore produkter, för att vi inte längre orkar göra arbetet att utveckla oss själva som människor. Zombielivet är en utmärkt symbol för denna den absoluta materialismens triumf.Andra klassiska monster har alltid något individuellt drag. En vampyr är både offer och förövare, den har personlighet. Dessutom sex appeal, vilket knappast är något zombier kan anklagas för att ha. Till och med varulvar är monster som lider och reflekterar över sin situation, också de erotiskt laddade, vilket framhävts inte minst av den engelska författaren Angela Carter. Frankensteins monster, modernitetens ursymbol, är på sätt och vis också en zombie en odöd som stapplar fram genom tillvaron men som reflekterar över sin roll, vill förstå vem han är och varför Dr Frankenstein skapat honom till ett liv av lidande. Zombien däremot vill bara äta människokött. Den har ingen personlighet, inget öde, inget djup. Den tänker inte, kommunicerar inte, har inte ens insektssamhällets kollektiva intelligens och förmåga till samhällsbyggande. Den är ruttnande kött bara, som sakta men obönhörligt närmar sig för att äta upp dig eller göra dig till en i zombiehorden. Vilket öde som är värst är upp till var och en, men ingen kan i längden undgå det ena eller det andra.Zombier är nihilistiska monster som gestaltar ett liv helt utan värde. Det är därför de passar så bra i skjutspel också. När du skjuter sönder en av de vandrande odöda utför du en ren hygienåtgärd, de är inte längre människor och absolut inte några personer. Till och med när det kommer till att skjuta nazister finns det en liten moralisk spärr, men inte om de förvandlats till zombier först vilket sker i allt fler filmer och spel. De absolut onda förvandlas till absolut främmande. Men frågan ställs faktiskt i en del filmer och naturligtvis även i tv-serierna, om det verkligen är rätt att döda dem urskillningslöst. Tänk om någon skulle hitta ett botemedel? Upprepade skräckeffekter bygger på att det är en närstående som kommer fram till en, någon man älskar, men som blivit en zombie och då måste man välja: döda den eller låta sig själv dödas av den. I dessa scener stegras obehaget, men de kan även laddas av en viss sorg, som då centrala huvudpersoner efter att ha varit med oss flera säsonger, dör även de, i armarna på vänner och familj, vilka tvingas krossa deras skallar för att förhindra att de omvandlas. Det obönhörliga hos zombien, att det är totalt omöjligt att resonera med den, speglar väl den växande känslan som många känner inför samtidens hot, inte minst klimatförändringarna.Hellre än att tala om nihilism kan det formuleras som att zombier befinner sig bortom ont och gott. Eftersom de är utan vilja har de heller inte ansvar för sina handlingar. De personifierar, ironiskt nog helt utan att längre vara personer, naturens absoluta likgiltighet inför oss och våra behov vilken i vår tid ersatt Guds tystnad som källa till existentiell fasa.Ja, zombievärlden kan betraktas som den första rent ateistiska mytologin. I de flesta sammanhang ges inte ens någon egentlig förklaring till varför de här själlösa vandrarna plötsligt uppträder ibland oss. De är en miasma bara, en massa som växer och växer av odifferentierade, avindividualiserade konsumerande, dödande, ätande kroppar. Inte ens onda, utan alla lika mycket offer som vi själva. Och detta påpekas gärna i filmerna: de är vi. Lite som i devisen som sitter över den groteska samlingen av skelett i kapucinerklostrets krypta i Rom: Ni är det vi var, vi är det ni blir.Och någonstans där, i dödens oförklarliga väldighet och oundviklighet ligger naturligtvis också skräcken för zombier. När de väller fram i ostoppbara massor åskådliggör de en dödens barock. Estetiken har rötter långt tillbaka, till exempel i den katolska kyrkans kult kring helgonens kroppar, som inte sällan går att se mumifierade i glaskistor i de stora katedralerna. Den för också tankarna till de döda som kan beskådas i Palermo, mumifierade och iklädda sina bästa finkläder. Tydligare än så kan inte döden göras. I en tid då teknologin, vården, hygienen avlägsnat oss så mycket det bara går från döden, är denna typ av fysiskt närvarande döda kroppar mera skrämmande än under den tid då det ännu var vanligt att ta avsked på dödsbädden, vaka vid liket och kanske även fotografera sig tillsammans med det, som på 1800-talet.Den ursprungliga, haitiska zombien släpar med fötterna för att den är en slav. Slavens enda form av protest är att maska, att sabotera eller i värsta fall att stympa sig själv för att inte längre kunna jobba. Det är dess motvilligt mekaniska rörelsemönster som överförts till zombier. Men det finns andra fasor som går igen i zombieestetiken och de två mest uppenbara, som ligger mellan 1930-talets blonda kvinnozombier och vår tids sönderfallande döda kroppar, är andra världskrigets fasor. För den som slentrianmässigt skrattar åt zombier som massakreras i populärkulturen är denna tanke smått hotfull. Den förvandlar den avslappnade känslan till ångest, men det måste sägas: Vad i sinnevärlden liknar zombier mest om inte lägerfångar i Auschwitz eller de irrande överlevande strax efter atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki? Dessa tomma, själlösa, mekaniserade före detta levande människor är också en bearbetning av människans djupaste mörker och det moderna krigets yttersta fasor: dödslägret och atombomben.En modern mytologi alltså, men samtidigt en förening av närmast eviga motiv. Grekernas dödsrike där de döda svävar runt utan att riktigt veta vilka de är. Och dödsdansen, där hög och låg, rik och fattig dansar tillsammans mot det oundvikliga slutet, i kyrkomålningar från pestens 1300-tal. Helvetesskildringar i ord och bild från många århundraden av religiösa försök att skrämma oss till ordning. Frågan är bara om vi förmår att lyssna på vad den vill säga oss idag, den jämrande uttryckslösa folkhopen, som släpar sig fram mot köpcentret medan världen står i brand. 4. Monster i livets tjänstDet finns något glädjande, nästan rörande, i hur vi människor kan ta det vi fruktar mest, kondensera det till någon sorts fungerande symboler och ritualer, och göra det till ett sätt att vara tillsammans, fira och njuta av livet, samtidigt som vi besvärjer faran.Som att ta på oss sönderrivna kläder, groteskt smink och vandra tillsammans längs gatorna som en hord av odöda. Så kallade zombie walks, zombiepromenader, är en av de mest fascinerande utlöparna av zombiekulturen, och tog form kring millennieskiftet. En av de första, som hölls som ett pr-jippo för en skräckfilmsfestival i Kalifornien 2001, blev en årlig tradition och promenaderna har sedan dess blivit en global företeelse. En folkfest i likdelarnas tecken, som det hette om en parad i Stockholm. När zombiepromenaderna nådde Brasilien blev det naturligtvis en folkfest med tiotusentals deltagare. För detta är förstås i grunden en ny sorts karneval, som riktigt gottar sig i det motbjudande och groteska, vilket som sagt alltid har varit ett av mänsklighetens sätt att fira livet och besvärja de verkliga farorna.Det är naturligtvis inte zombier vi egentligen fruktar. Men som vår tids monster lyckas de åskådliggöra alla våra rädslor för krig och utrotning, atomvintern, det konsumerande livets meningslöshet, och såklart döden i sig. De kan uppfattas som symboler för både pandemier och klimathotet. Samtida, som sagt. Och på ett sätt sträcker sig zombiekulturen rakt in två skarpt åtskilda men ändå besläktade rörelser i vår tid. Du behöver inte pengar eller avancerad teknik för att klä ut dig till en zombie och delta i rörelsen, med tid och tålamod kan du fixa det själv och bli en del av gemenskapen. DIY, do it yourself, som devisen lyder på engelska. Men zombieran påminner också om en helt annan gör-det-självkultur, där det gemensamma brutit ihop och varje man måste klara sig själv.I filmer och tv-serier om zombier är det naturligtvis denna överlevnad som är det centrala temat: hur klarar man av att samhället kollapsar runt en, hur kan man överleva utan att själv smittas av zombier, då varken polis och sjukvård, militär eller elförsörjning och vatten och avlopp längre fungerar? Det är inte så konstigt att zombier ofta används som fiktivt hot i diskussioner kring preppning, om att förbereda sig för det allra värsta: ett krig, en väldig naturkatastrof, en samhällskollaps av något slag. Litteraturen som lär ut hur man bör göra är stor och växande. Redan 2003 kom Max Brooks The zombie survival guide, som är en komplett handbok om hur man skyddar sig från de levande döda. Den börjar i beskrivningar av vilka vapen man kan använda och hur man bäst tar kål på attackerande zombier, om de kommer enskilda eller i stora grupper. Men också om vilken sorts byggnad det är bäst att barrikadera sig i, vilka fordon som är lämpligast i olika typer av terräng och den ger rådet att man ska organisera sig, samarbeta och läs på, läs på, läs på!. Även om få fruktar en verklig zombiekollaps så kan man lära sig en hel del, dessutom med fiktionens lite avdramatiserande fernissa. Herman Geijer är en svensk ledstjärna i undergångsförberedelsen, han har skrivit böcker och hållit kurser i Zombieöverlevnad. I både dessa praktiska guider med fiktiva förtecken och i de rena fantasierna är det lätt att se hur zombiegenren förnyar och utvecklar två klassiska koloniala genrer: Vilda västern och Robinson Kruse-berättelsen. Kampen för att erövra och försvara nytt territorium mot ett hotfullt folkslag, samt försöken att överleva med det lilla som står till buds. Precis som under karnevaler och zombiepromenader används monstren för att tjäna livet och överlevnaden.Med alla dessa bottnar i människans grundläggande instinkter och fasor, såväl som i samtidens specifika bekymmer, är det lätt att förstå zombiens starka roll i dag. Ändå är det inte utan fascination jag scrollar genom de långa zombietrådarna på Mumsnet, ett brittiskt nätforum i stil med svenska Familjeliv, där föräldrar vanligen diskuterar recept, nappavvänjning och annat fredligt. Nu för tiden blandas det med diskussioner om hur zombier troligen attackerar, var de biter, vilka vapen som är lämpligast, och vad man bör ha i skafferiet om man ska klara en längre belägring.Det verkar onekligen som att distinktionen mellan fiktion och verklighet blivit suddig för flera personer. De kanske inte tror att det finns zombier här och nu, men kan mycket väl tänka sig att de kan uppstå. Ett virus eller någon drog skulle kanske på riktigt kunna göra så att de döda vaknar. Eller för all del en förbannelse av något slag. Den ursprungliga verkliga zombien från Haiti, har möjligen sina lokala anhängare. Men den är numera alltmer olik populärkulturens samtida dito. När William Seabrook och Zora Neale Hurston reste runt Haiti och skrev sina zombieskildringar på 1920- och 30-talen, var berättelserna om levande döda som slavade på fälten vitt spridda. Och så sent som 1983 tog antropologen och etnobotanisten Wade Davis Hurstons berättelse om sitt möte med zombien Felicia Felix-Mentor på största allvar. Han satte sig i sinnet att undersöka hur en zombie hade kunnat skapas med någon drog, och presenterade olika förslag på receptet i en numera klassisk uppsats: The ethnobiology of the Haitian zombi. Han rapporterade om nya zombiefynd på Haiti och fick med sig olika misstänkta blandningar, som vid laboratoriestudier alla visade sig innehålla gift från blåsfisken. Den är världens näst giftigaste ryggradsdjur, men även känd som en japansk delikatess. Sushi gjord på blåsfisken fugu lär döda omkring 50 personer per år i Japan. Ingen har emellertid rapporterats bli en zombie.Troligen har zombier på Haiti alltid varit en myt, ett sätt att möta och hantera slaveriets fasor. Precis som vår tids levande döda främst är ett sätt att bearbeta vår tids fruktan. Men vem vet säkert? Seabrook såväl som Hurston och Davis, rapporterar alla om Haitis lagbok, Code pénal, från 1883, i vilken det uttryckligen förbjuds att göra någon till en zombie med hjälp av droger. Kanske användes faktiskt gift för att göra slavarna fogliga. Och kanske kommer det en dag ett virus som verkligen förvandlar oss till zombier. Prepparna har nog rätt. Det är säkrast att vara förberedd på allt.Torbjörn Elensky, författare

Hvordan ble Hussain-brødrene og de andre dømt? Fikk ofrene rettferdighet? Og – hva vet vi egentlig om slike nettverk i dag? Dette er andre episode i fortellingen om Lime-saken. Vi anbefaler deg å lytte til del 1 av denne serien først. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lime-saken sjokkerte hele Norge, og er den største straffesaken norsk arbeidsliv har sett. Pakistanske menn ble holdt fanget i leiligheter, jobba i 14 timer i strekk, samtidig som de stod i gjeld til et stort kriminelt nettverk i Norge. Dette er første del av historien om Lime. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Seneca er en del af den filosofiske retning der kaldes Stoicisme (efter den stoa=søjlegang i Athen hvor de første stoicister mødtes). De to breve er en del af en samling breve til vennen Lucilius, og handler om hhv Slaveri og Dødsfrygt. Mange i nutiden er inspireret af den stoiske filosofi, hvis vigtigste træk at at befri sig selv fra kraftige følelser og møde livets omskifteligheder med ro i sindet.

En smuglytter fra Den Korte Live On Stage i Musikhuset Aarhus fredag den 25. marts 2022.Du kan også være med! Køb billet på https://www.denkortelive.dk/spilleplan

Inspelad undervisning från lördagens förmiddag på ELUs vintermöte 2022 som hade temat "Frihet".

Lovina har spanat in initiativet CoopCycle, en federation och mjukvaruplattform för cykelkooperativ med fd gigarbetare. Jacob har läst boken Work without the worker av Phil Jones som handlar om digitalt gigarbete, sk cloudwork, men mer specifikt vilka det faktiskt är som jobbar med det och varför. https://coopcycle.org/en/ https://www.versobooks.com/books/3869-work-without-the-worker https://www.patreon.com/gigwatch

Når regeringen i dag har præsenteret sit udspil "Danmark kan mere 1" i Statsministeriet, rykker debatten om forslagene ind på P1: Er det generationstyveri at sænke dagpengene til nyuddannede? Er det slaveri at forlange 37 timers aktivering for kontanthjælpen? Er det rimeligt at fjerne modregning mellem ægtefæller? Og gør det for alvor ondt på nogen at hæve skatten på aktieindkomst med et par procentpoint? De politiske analytikere spår et vanskeligt forhandlingsforløb på Christiansborg. P1 Debat åbner diskussionen mellem regeringen, dens venner, oppositionen og lytterne. Vært: Marie Louise Toksvig. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Når regeringen i dag har præsenteret sit udspil "Danmark kan mere 1" i Statsministeriet, rykker debatten om forslagene ind på P1: Er det generationstyveri at sænke dagpengene til nyuddannede? Er det slaveri at forlange 37 timers aktivering for kontanthjælpen? Er det rimeligt at fjerne modregning mellem ægtefæller? Og gør det for alvor ondt på nogen at hæve skatten på aktieindkomst med et par procentpoint? De politiske analytikere spår et vanskeligt forhandlingsforløb på Christiansborg. P1 Debat åbner diskussionen mellem regeringen, dens venner, oppositionen og lytterne. Vært: Marie Louise Toksvig. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Når regeringen i dag har præsenteret sit udspil "Danmark kan mere 1" i Statsministeriet, rykker debatten om forslagene ind på P1: Er det generationstyveri at sænke dagpengene til nyuddannede? Er det slaveri at forlange 37 timers aktivering for kontanthjælpen? Er det rimeligt at fjerne modregning mellem ægtefæller? Og gør det for alvor ondt på nogen at hæve skatten på aktieindkomst med et par procentpoint? De politiske analytikere spår et vanskeligt forhandlingsforløb på Christiansborg. P1 Debat åbner diskussionen mellem regeringen, dens venner, oppositionen og lytterne. Vært: Marie Louise Toksvig. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

I denne episode taler jeg med Peter Henningsen om den stavnsbundne bondes hårde lod i enevældens Danmark. Han er leder af Frilandsmuseet Det Gamle Danmark og har bl.a. skrevet bøgerne 'Dengang vi var bønder ' (Gads Forlag) og 'Stavnsbåndet' (Aarhus Universitetsforlag). Stavnsbåndet betød et liv på slavelignende vilkår med godsejeren som almægtig overmagt. Søndagseksercits i timevis bag sognekirken. Bundet til sin hjemstavn på livstid uden mulighed for at søge nye udfordringer i den store verden. Sådan så livet ud for bønderne i 1700-tallets Danmark. Det var først, da den unge kronprins Frederik i 1784 uformelt overtog magten fra sin gale far og hans konservative rådgivere, at ændringen til det bedre tog sin begyndelse. Stavnsbåndets ophævelse er siden blevet fejret som den begivenhed, der gjorde bonden til en fri borger i staten – men meget tyder faktisk på, at stavnsbåndet levede videre, blot under andre former. Teknik Per Buhl Achs. Musik: Upright Music  

I SAMARBEJDE MED DANWATCH. Det kan vi nok alle godt blive enige om. Men hvordan kan det så være, at danske virksomheder alligevel gør det? I dagens udgave af Udsyn følger vi den danske virksomhed Freses forbindelser til VM-byggeriet i Qatar, som har kostet tusinder af migrantarbejdere livet. Kan den danske virksomhed stilles til ansvar for indirekte at støtte moderne slaveri i Qatars stadionbyggerier?Medvirkende: Oscar Rothstein, journalist, DanwatchVært: Nana Mille Tilrettelægger: Flora Juul HolstRedaktør: Pola Rojan Bagger

Oskars flytt närmar sig, vi reflekterar varför fotbollen är upplagd som den är, Oskar har fått sitt livs uppenbarelse, vi båda har världens sämsta dygnsrytm, Eddie kan känna sommarens ingång, vi spyr på landet Qatar, Eddie försöker förstå varför han inte har sug på att se film och vi vill bygga om världens ekonomi. Allt detta och mycket mer välutbildade diskussioner i avsnitt tjugotvå av Dretpodden! KONTAKT: dretpodden@gmail.com

1860 utkom en nederländsk bok som bidrog till mildra det koloniala förtrycket i Indonesien, men som också fick inflytande över svensk litteratur. Jimmy Vulovic berättar om en viktig bok om kaffe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När pastorn talar känns allt bra igen. Församlingen sitter i det trygga koloniala Nederländerna, med ekonomiska intressen som sträcker sig långt ut i världen. I sin predikan mot allt annat än den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha dåligt samvete för. Tvärtom. Alla kristna är i själva verket skyldiga att omvända de icke-kristna. Uppdraget är heligt. Och hedningarnas väg till frälsning, förklarar han, går genom hårt arbete. Deras anletes svett är den enda vägen. Så talar han. Kyrkobesökarna, det vill säga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna själsfrid i sitt värv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. För deras profit är ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt. Multatuli är den sannaste bok jag läst fast den blott är en bok om kaffe. Så skriver Eyvind Johnson i ett brev till författarkollegan och vännen Rudolf Värnlund i juli 1921. Romanen han syftar på är den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederländerna 1860. Multatuli är latin. Det betyder jag har lidit mycket. Och bakom den pseudonymen döljer sig författaren Eduard Douwes Dekker som föddes 1820 och dog 1887. Efter flera år i tjänst för den nederländska kolonialmakten i Indonesien, bestämde han sig för att avslöja det förtryck som pågick där. Med Max Havelaar ville han visa både orättvisorna och den förljugna världsförbättrarsjälvbild som förtryckarna tog till sig för att slippa se och förstå kolonialismens negativa konsekvenser.   Multatuli ekar länge i Eyvind Johnsons författarskap. Han lärde sig att det krävs ett nytt språk, en ny form, för att synliggöra ett förtryck som annars bara syns och känns underifrån, exempelvis de många orättvisor som även svenska arbetare upplevde. Och norrlänningen i honom såg och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker var en av de stora plöjarna för den fria tanken, för den fria höga moral som bryta vanans udd. Och när han romandebuterade med Timans och rättfärdigheten 1925 är sonen till en egoistisk och girig fabrikör huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifrån borgerligheten avslöjar de falska och självförhärligande motiveringarna till de överordnades makt i klassamhället. Ungefär som när Multatuli ger oss interiörer från kolonialismens förljugenhet. Ett nytt perspektiv eller en oväntad berättarteknik är grepp som kan bryta vanans udd, en strategi för att skaka om och synliggöra något nytt. Och Max Havelaar är unik i sin tid inte enbart på grund av den antikoloniala blicken. Även formen är unik. Inte minst därför att tre personer för ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar gör det bland annat via avslöjande dokument som han tagit med sig hem till Nederländerna efter att ha avskedats från sin tjänst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit ställning för de fattiga inhemska bönderna. Dokumenten vittnar om total rättslöshet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala härskarna spelar en avgörande roll i det systematiska förtrycket. Begreppet rasism räcker alltså inte ensamt till för att förklara orättvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst. Max Havelaar lämnar i förhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han är en vän från skoltiden och affärsman på den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore för att det kanske skulle kunna gynna affärerna, hade den snikne affärsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entreprenören i honom ser möjligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffebönans vidare vinstpotential i ännu outnyttjade jordområden hoppas han framstå som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler intäkter. Men någon författare är han ju inte. Därför engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, för att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, väljer att fokusera på det Max Havelaars dokument berättar om kolonialismens orättvisor. Istället för att skriva den bok som Droogstoppel önskar sig. Sterns berättelse visar det systematiska förtryck där fattiga indonesiska bönder till svältpris tvingas odla varor åt en redan övergödd västerländsk marknad istället för ris till den egna svältande befolkningen. Dessutom beskattas de hårt. Svälttillvaron och skatterna gör det omöjligt för dem att bygga upp ett eget kapital. Därmed ges de heller inte möjlighet att bygga upp ett eget välstånd. Omöjliggjord social mobilitet är som bekant ett av klassamhällets allra tydligaste kännetecken. Bönderna är dessutom enligt lag förbjudna att flytta ifrån sina hemtrakter för att söka lyckan på annat håll. Slaveri är ett ord som ligger väldigt nära till hands. Det uppstår snabbt en öppen konflikt mellan berättarna. I själva romanen alltså, från det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande affärsmannen Droogstoppel går i sina kapitel till hårt angrepp mot det som den humane Stern framför i sina. Konflikten är retoriskt effektiv. För genom den avslöjar Droogstoppel sig själv som den giriga egoist han är. Ingen behöver då ens påtala att affärsmannen, i allt han gör, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppstår även en för romanen viktig diskussion om vad skönlitteratur är bra för, egentligen. Svaret är tydligt. Litteratur ska påvisa förtryck och påverka världen i en rättvis riktning. Udden riktas mot den högtravande parnassens navelskådande tomgångslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget också. Det framgår av ett brev till Rudolf Värnlund i februari 1922: Han är min avgud ty han har räddat min själ han har räddat mig från vansinne och hopplöshet , Å Multatuli du litteraturens föraktare och ändå en diktens konung! Den förljugna självgodhet som är Droogstoppel och hans likars kännetecken säger att allt i världen är helt i sin ordning, att allt är exakt som det bör vara och dessutom går mot det bättre. Därför finns det alls ingen anledning att ifrågasätta den rådande ordningen. Men många läsare höll inte med. Idag är Max Havelaar en oförtjänt bortglömd roman, vilket är konstigt med tanke på den historiska påverkan verket har haft. I essän The book that killed colonialism, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som earth-shaking. De nederländska liberaler som krävde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i rättvisekampen. Det resulterade så småningom i lite bättre förhållanden i kolonierna, till exempel då det gällde möjligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen på ett mer direkt vis kunde nå ut till och inspirera de förtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets största och viktigaste antikoloniala frihetskamper. Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och föreläsare Sändes första gången 27-02-20   Lästips Multatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs även på svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" i översättning av Ingrid Wikén Bonde. Bara genom breven till dig, vän! Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds brevväxling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers förlag, 2018. Pramoedya Ananta Toer, The book that killed colonialism, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html

1860 utkom en nederländsk bok som bidrog till mildra det koloniala förtrycket i Indonesien, men som också fick inflytande över svensk litteratur. Jimmy Vulovic berättar om en viktig bok om kaffe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När pastorn talar känns allt bra igen. Församlingen sitter i det trygga koloniala Nederländerna, med ekonomiska intressen som sträcker sig långt ut i världen. I sin predikan mot allt annat än den egna kristendomen ger han klara besked. Det finns inget att ha dåligt samvete för. Tvärtom. Alla kristna är i själva verket skyldiga att omvända de icke-kristna. Uppdraget är heligt. Och hedningarnas väg till frälsning, förklarar han, går genom hårt arbete. Deras anletes svett är den enda vägen. Så talar han. Kyrkobesökarna, det vill säga kolonialismens vita vinnare, kan andas ut. De kan finna själsfrid i sitt värv, njuta frukterna av den lukrativa handeln. För deras profit är ju sanktionerad av Gud. Det har pastorn sagt. Multatuli är den sannaste bok jag läst fast den blott är en bok om kaffe. Så skriver Eyvind Johnson i ett brev till författarkollegan och vännen Rudolf Värnlund i juli 1921. Romanen han syftar på är den antikolonialistiska Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner som gavs ut i Nederländerna 1860. Multatuli är latin. Det betyder jag har lidit mycket. Och bakom den pseudonymen döljer sig författaren Eduard Douwes Dekker som föddes 1820 och dog 1887. Efter flera år i tjänst för den nederländska kolonialmakten i Indonesien, bestämde han sig för att avslöja det förtryck som pågick där. Med Max Havelaar ville han visa både orättvisorna och den förljugna världsförbättrarsjälvbild som förtryckarna tog till sig för att slippa se och förstå kolonialismens negativa konsekvenser.   Multatuli ekar länge i Eyvind Johnsons författarskap. Han lärde sig att det krävs ett nytt språk, en ny form, för att synliggöra ett förtryck som annars bara syns och känns underifrån, exempelvis de många orättvisor som även svenska arbetare upplevde. Och norrlänningen i honom såg och skildrade dessutom periferins underordning i relation till centrum. I den anarkistiska tidskriften Brand skrev han 1922 att Eduard Douwes Dekker var en av de stora plöjarna för den fria tanken, för den fria höga moral som bryta vanans udd. Och när han romandebuterade med Timans och rättfärdigheten 1925 är sonen till en egoistisk och girig fabrikör huvudperson. Sonen heter Stig. Hans blick inifrån borgerligheten avslöjar de falska och självförhärligande motiveringarna till de överordnades makt i klassamhället. Ungefär som när Multatuli ger oss interiörer från kolonialismens förljugenhet. Ett nytt perspektiv eller en oväntad berättarteknik är grepp som kan bryta vanans udd, en strategi för att skaka om och synliggöra något nytt. Och Max Havelaar är unik i sin tid inte enbart på grund av den antikoloniala blicken. Även formen är unik. Inte minst därför att tre personer för ordet i romanen. Titelpersonen Max Havelaar gör det bland annat via avslöjande dokument som han tagit med sig hem till Nederländerna efter att ha avskedats från sin tjänst i den koloniala administrationen. Anledningen till avskedet var att han tagit ställning för de fattiga inhemska bönderna. Dokumenten vittnar om total rättslöshet under en vit makt. Men de visar dessutom att de rika lokala härskarna spelar en avgörande roll i det systematiska förtrycket. Begreppet rasism räcker alltså inte ensamt till för att förklara orättvisan. I grunden handlar det mesta i romanen om ekonomi och ekonomisk vinst. Max Havelaar lämnar i förhoppning om utgivning dokumenten till Betavus Droogstoppel. Han är en vän från skoltiden och affärsman på den internationella kaffemarknaden. Om det inte vore för att det kanske skulle kunna gynna affärerna, hade den snikne affärsmannen aldrig befattat sig med skrifterna. Men entreprenören i honom ser möjligheter att utveckla en sydostasiatisk kaffehandel. Med en bok om kaffebönans vidare vinstpotential i ännu outnyttjade jordområden hoppas han framstå som framsynt. Samtidigt som han hoppas att det ska leda till fler intäkter. Men någon författare är han ju inte. Därför engagerar han i sin tur en ung skribent, Stern, för att skriva boken. Men Stern, som visar sig vara idealist, väljer att fokusera på det Max Havelaars dokument berättar om kolonialismens orättvisor. Istället för att skriva den bok som Droogstoppel önskar sig. Sterns berättelse visar det systematiska förtryck där fattiga indonesiska bönder till svältpris tvingas odla varor åt en redan övergödd västerländsk marknad istället för ris till den egna svältande befolkningen. Dessutom beskattas de hårt. Svälttillvaron och skatterna gör det omöjligt för dem att bygga upp ett eget kapital. Därmed ges de heller inte möjlighet att bygga upp ett eget välstånd. Omöjliggjord social mobilitet är som bekant ett av klassamhällets allra tydligaste kännetecken. Bönderna är dessutom enligt lag förbjudna att flytta ifrån sina hemtrakter för att söka lyckan på annat håll. Slaveri är ett ord som ligger väldigt nära till hands. Det uppstår snabbt en öppen konflikt mellan berättarna. I själva romanen alltså, från det ena kapitlet till det andra. Den vinsthetsande affärsmannen Droogstoppel går i sina kapitel till hårt angrepp mot det som den humane Stern framför i sina. Konflikten är retoriskt effektiv. För genom den avslöjar Droogstoppel sig själv som den giriga egoist han är. Ingen behöver då ens påtala att affärsmannen, i allt han gör, enbart drivs av egenintresse. Och med den konflikten uppstår även en för romanen viktig diskussion om vad skönlitteratur är bra för, egentligen. Svaret är tydligt. Litteratur ska påvisa förtryck och påverka världen i en rättvis riktning. Udden riktas mot den högtravande parnassens navelskådande tomgångslitteratur. Och Eyvind Johnson tog starkt intryck av det resonemanget också. Det framgår av ett brev till Rudolf Värnlund i februari 1922: Han är min avgud ty han har räddat min själ han har räddat mig från vansinne och hopplöshet , Å Multatuli du litteraturens föraktare och ändå en diktens konung! Den förljugna självgodhet som är Droogstoppel och hans likars kännetecken säger att allt i världen är helt i sin ordning, att allt är exakt som det bör vara och dessutom går mot det bättre. Därför finns det alls ingen anledning att ifrågasätta den rådande ordningen. Men många läsare höll inte med. Idag är Max Havelaar en oförtjänt bortglömd roman, vilket är konstigt med tanke på den historiska påverkan verket har haft. I essän The book that killed colonialism, publicerad i New York Times 1999, beskriver den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer utgivningen som earth-shaking. De nederländska liberaler som krävde en reformering av kolonialsystemet gjorde den till ett vapen i rättvisekampen. Det resulterade så småningom i lite bättre förhållanden i kolonierna, till exempel då det gällde möjligheter till utbildning. Det ledde i sin tur till att romanen på ett mer direkt vis kunde nå ut till och inspirera de förtryckta indoneser som skulle komma att leda en av 1900-talets största och viktigaste antikoloniala frihetskamper. Jimmy Vulovic, litteraturforskare, skribent och föreläsare Sändes första gången 27-02-20   Lästips Multatuli [Eduard Douwes Dekker], Max Havelaar. Or, the Coffee Auctions of the Dutch Trading Company, New York Review Books, 2019. Boken utgavs även på svenska senast 1979 som "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" i översättning av Ingrid Wikén Bonde. Bara genom breven till dig, vän! Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds brevväxling, red. Birgit Munkhammar och Magnus Bergh, Albert Bonniers förlag, 2018. Pramoedya Ananta Toer, The book that killed colonialism, New York Times 1999-04-18. https://www.nytimes.com/1999/04/18/magazine/best-story-the-book-that-killed-colonialism.html

Hvordan ville du reagere, hvis du pludselig blev kidnappet og taget tilbage til dengang, slaveriet var på sit højeste? Dengang slaver blev frataget deres navn og identitet og i stedet brændemærket eller måske ligefrem brændt ihjel, hvis de ikke samlede bomuld nok eller gjorde oprør. Og hvordan ville du så reagere, når du fandt ud af, at heletiden har været i nutiden? Ville du prøve at stikke af og komme væk så hurtigt som muligt? Det vil karaktererne i Antebellum åbenbart ikke. Forvirret? Det var vi i hvert fald. Tak med på list af en rutsjebanetur, når vi ser og bedømmer gyseren (... thrilleren? spændingsfilmen???) Antebellum, hvor rigtig meget ikke rigtig giver mening. Og så har vi vist ikke sagt for lidt.

Vi møter helgen etter en uke med flere store saker. En historisk kvinnelig verdensmester som seiret ikke bare i hoppbakken, men også i kvinnekampen. Fotballklubber som boikotter VM i Qatar og premiere på andresesongen av Exit. Vi tar også en titt bak fasaden til statsministerens kontor: Hva gjør egentlig en spinndoktor? See omnystudio.com/listener for privacy information.

K.Degen, Jimmy och Fredrik är tillbaka med Ledtrådsfrågorna. I detta avsnittet söker vi en karaktär, en stad, något ätbart, en person och ett band.

I dette afsnit får vært Martin Ågerup besøg af Kåre Lauring, der er historiker, medlem af The Anti-Slavery Society og tidligere museumsinspektør på Handels- og Søfartsmuseet på Kronborg i Helsingør. Samtalen omhandler slaveriets historie i Danmark, og drøfter den moderne kapitalismekritik, der påpeger, at Danmarks velstand er bygget på slaveri og kolonisme. Kåre Lauring forklarer, at man i kolonitiden ikke tjente penge på slavehandel. Derudover fortæller Kåre Lauring om den arabiske slavehandel, og hvordan Afrika som kontinent har tabt på slavehandel.  Lyt til afsnittet, udvid din horisont og hør hvorfor slavehandlen foresatte trods de økonomiske tab.   Links: Lauring, Kåre (2014) ”Slaverne dansede og holdt sig lystige: En fortælling om den danske slavehandel”.  Lauring, Kåre (2020) ”Slavehandelsmyten”, Weekendavisen: https://www.weekendavisen.dk/2019-42/samfund/debat (https://www.weekendavisen.dk/2019-42/samfund/debat) Om den arabiske slavehandel: https://africaglobalnews.com/the-arab-muslim-slave-trade/ (https://africaglobalnews.com/the-arab-muslim-slave-trade/) Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk Optagelsen er lavet: 2. februar 2021

”Jamen, vi har da aldrig haft slaver i Danmark! Jo jo, på De Dansk Vestindiske Øer, den er jeg med på, men her i selve Danmark?”Men den er god nok. Vi havde faktisk fungerede slaver i selve Danmark. Slaveri var hverken tilladt eller forbudt ifølge Danske Lov, og derfor blev medbragte slaver fra Dansk Vestindien i praksis stadig betragtet som ejendom, når spørgsmålet en sjælden gang kom for retten.Jeg har læst et sted at der måske var omkring 100 slaver i (primært) København. Om tallet passer, ved jeg ikke, men vi skal i hvert fald høre om én af dem, der rent faktisk var her… I denne episode møder vi Hans Jonathan, der som barn hentes til Amaliegade 23 i København. Hans mor er huslave for familien Schimmelmann,og kom med familien fra Sankt Croix 3-4 år tidligere i 1789. Husets frue synes ikke rigtig at femårige Hans Jonathan gør gavn i familiens danske hjem, derfor kommer han i første omgang ikke med.17 år gammel stikker han af for at kæmpe på dansk side i Slaget på Reden. Skrevet og fortalt af Berit FreyheitYderligere speak: Karin Skrydstrup Hegelund og Jakob Kjær

Första avsnittet i ny serie om afroamerikaners kamp för medborgerliga rättigheter. Det kommer att handla om tidsperspektiv för medborgarrättskampen, afroamerikanska profiler, David Walker, Frederick Douglass, att köpa sig fri bokstavligt talat, underjordiska järnvägen, Harriet Tubman och första kvinnligt ledda krigsexpeditionen. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Vi kaller inn LO og får en grundig innføring i fagforeningsarbeid, av Kristian Tangen regionleder i LO Trøndelag. Hvor mye...

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

Slaveriet tillhör mänsklighetens mörkaste historia. I över hundra år har vi låtsats som att det inte längre finns. Egentligen har det bara fortsatt, oavbrutet. Folk köps och säljs fortfarande som boskap och behandlas mer som verktyg än människor. Trots att antalet förslavade människor idag är större än någonsin väljer vi att blunda för det. Hur ser dagens slaveri ut? Var och med vad jobbar nutida slavar? Hur kommer vi i kontakt med dom? Vilken roll spelar dom i vår ekonomi? Och hur kunde vi någonsin få för oss att slaveriet avskaffades? P3 Dystopia undersöker slaveriets historia, nutid och framtid.

I denne episoden møter vi Catharina Drejer, rådgiver i tankesmien Skaperkraft. Catharina har en mastergrad i Slavery and Liberation ved University of Nottingham, og har skrevet boka #Slavetech sammen med professor Kevin Bales. Hun kombinerer en dyp innsikt i forskningen på moderne slaveri med en sterk evne til å formidle de funnene til andre. Vi skulle også hørt Bjart Thorkil Pedersen fra Norgesgruppen snakke om migrantarbeid i Norge, men han ble syk rett før minikonferansen. I stedet steppet Per Bondevik inn på kort varsel. Per har vært med på å etablere Rettferdskonferansen i Norge, og har jobbet i både Misjonsalliansen og Kirkens Nødhjelp – to av medarrangørene. Han har jobbet med næringsliv, samfunnsansvar og menneskerettigheter siden 2006, inkludert 6 år som leder i Etisk Handel Norge. Per er særlig opptatt av at vi må betale det det faktisk koster å produsere varer og tjenester under anstendige vilkår, ellers betaler andre prisen for det. Podcast-vert: Andreas Løland, strategisk kommunikasjonsrådgiver i Misjonsalliansen og leder av Rettferdskonferansens sekretariat.

Hvordan bør kristne i dag forholde seg til tekster om slaveri i Bibelen? I dette Ord til liv-programmet går radio- og TV-pastor Ingvald Kårbø inn på hva Peter skriver til slaver som var kristne. Kan vi lære noe av disse tekstene i dag? Programmet er produsert av P7 Kristen Riksradio. P7 ønsker å forkynne budskapet om Jesus Kristus slik at varig frukt skapes. For flere programserier, besøk p7.no

I Paulus' brev til Efeserne kan det noen ganger virke som at Paulus forsvarer slavehold. Gjorde han det?

Allerede fra det 6. århundrede foregik der en stor og velorganiseret slavehandel fra Afrikas østkyst til den arabiske halvø. Slavehandlen til Mellemøsten fortsatte op igennem århundrederne og blev i regionen først endegyldigt forbudt ved lov i den sidste halvdel af det 20. århundrede. Lyt med og få mere indsigt i, hvordan en over tusind år gammel slavehandel kunne foregå relativt uset og tilsyneladende uden repressalier for de inkluderede.

Eivind Høye taler.

Svensk slavhandel har blivit en brännande fråga i svensk samtidsdebatt – men både skildringarna och slutsatserna går isär. Men hur såg slavhandeln egentligen ut? Vilken bild målas upp – och vad säger denna om vår samtid? Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Se detta avsnitt på YouTube: https://youtu.be/BagY7vuvleo STÖTTA MIG: ---------------- 

Velkommen til Minaretens podcast spesial hvor vi snakker om slaveri. Vi nevner både den (3:00) transatlantiske slavehandelen og den som ble anført av muslimske riker. (9:40) Vi går inn på etiske debatten rundt avskaffelsen av slaveri i og utenfor det islamske lovverk, (29:00) og vi snakker om hvordan historisk slaveri har påvirket forholdene for etterkommerne idag. Håper dere liker episoden! Følg oss gjerne på Instagram og Twitter (@minareten på begge), og bli med i Facebook-gruppen vår (Minaretens diskusjonsforum).

Ett extra maffigt avsnitt inför semesterpausen, hör bland annat om vad som händer i Burundi efter president Nkurunzizas död, om kungen som motsatte sig slaveriet, om journalisten som mördades av regimen i Kamerun och Kenyas nya förbud mot engångsplast. 

Vad har vissa välbärgade män och gängkriminella killar gemensamt? Narkopodden tar upp sambandet mellan droger, människohandel, porr, prostitution och strippklubbar. Vad säger lagen och hur förmår man utsatta kvinnor att ta emot hjälp? Hur koordinerar Jämställdhetsmyndigheten insatser så att de funkar ute i verkligheten? Mats Paulsson har arbetat som polis på Piketen och i polisens traffickinggrupp. Han är numera senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. I Narkopodden avsnitt 16 svarar Mats på frågor om sexhandel. Träffar du på misstänkt människohandel i ditt arbete? Ring stödtelefon 020-390 000 för Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel

Sjutton miljoner kvinnor arbetar som hushållsanställda utanför det egna landet, i många fall under slavliknande former i det så kallade kafala-systemet i Mellanöstern. Nu sparkas de ut. I Uganda fortsätter kampen mot övergrepp och förtryck. Vi pratar med hitmakaren och oppositionspolitikern Bobi Wine som skrivit Afrikas mest spridda coronalåt. Dessutom en romantisk coronaballad av Libanons rising star: Chantal Bitar. Årets tionde avsnitt av Global Podd handlar om musik, politik och facklig kamp. Dessutom: Union to Unions generalsekreterare Sofia Östmark om vad som händer med jobben i skuggan av pandemin.    Medverkande: Bobi Wine, världsberömd musiker och opositionspolitiker i Uganda. Farah Salka, aktivist och chef för Anti-Racism Movement i Libanon. Elisabeth Tang, ordförande i den fackliga internationalen för hushållsanställda (IDWF). Sofia Östmark, generalsekreterare för Union to Union. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Det handler om sørøvere, pirater og slaver i middelalderen, hvor tro og økonomi endte med at bringe en ende på slaveriet. Historiker Thomas Heebøl-Holm fra Syddansk Universitet trækker tråde ud over det europæiske søkort, når han fortæller om sin forskning i netop det emne.

Slaveri i bibeln och sabbat? Hur ska man bemöta människor som gör sitt yttersta för att häckla innehållet i bibeln? Denna fråga dök upp inför detta avsnitt. En man hånade troende och häcklade bibelns innehåll på vår facebooksida. Vi uppmanade denna man att komma med en konkret fråga – vi ville gärna behandla det i... Inlägget Avsnitt 9: Hur kan man svara de som häcklar innehållet i bibeln? – Del 1 dök först upp på Till trons försvar.

Visste du at det finnes flere slaver i dag enn noen gang? Vi intervjuer Morten Eikli fra Hope for Justice for å lære hvordan vi kan bidra i kampen mot moderne slaveri.

Jakob2,1-9   Metodistkirken i Flekkefjord En relasjonsbyggende menighet med Jesus i hjertet www.metodisten.no

Det här avsnittet handlar i grund och botten om den mörka historien bakom fika. Men mer specifikt om fenomenet "Coolies"; En grupp människor som "frivilligt" gick ombord som "passagerare" på Europeiska fartyg för att tas till "den nya världen" där de skulle "arbeta" för "lön" på bl.a. sockerplantage och fågelbajsberg. Något att hålla i tanken medan man avnjuter en mandelkubb till en kopp Earl Grey i skymningen. Mys!

Det här avsnittet handlar i grund och botten om den mörka historien bakom fika. Men mer specifikt om fenomenet "Coolies"; En grupp människor som "frivilligt" gick ombord som "passagerare" på Europeiska fartyg för att tas till "den nya världen" där de skulle "arbeta" för "lön" på bl.a. sockerplantage och fågelbajsberg. Något att hålla i tanken medan man avnjuter en mandelkubb till en kopp Earl Grey i skymningen. Mys!

Moderne Slaveri - Preken I Global Uke by Kraftverket Menighet

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturspodden Coffehpodden så pratar vi om Coffehs pumlebestyr. Om man underkastar sig naturen med paraply. Iraks försvarsminister, tillika svenskt socialfall Najah al-Shammari. och Slaveriet i Mauriterien. Joina vår discord på discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Høsten kan være vanskelig.

Moderne Slaveri | Intervju med Maria Bruseland | 17.nov 2019 by Porsgrunn Misjonskirke

Over 40 millioner mennesker er offer for vår tids slaveri verden over. 70% av disse er kvinner, og mange av dem er barn. Dette er enorme tall, selv sett i forhold til slavetiden. Kirkens Nødhjelp jobber med moderne slaveri i flere land, og i denne podcasten ser vi på problemet både i et globalt og lokalt perspektiv.

Vi ble helt oppriktig nysgjerrig på landetf Brasil. Hvordan går det der? Og hvorfor arrestere x-president som har løftet opp millioner av mennesker ut av fattigdom? Det lukter råtten lapskaus av. Lytt og del episoden med de du er elsker eller hater.   E-post: farligtale@gmail.com Instagram: farlig.tale www.facebook.com/farligtale

Israelsfolket skal nå bli innbyggere i et land som er fullt av velsignelser, men også av utfordringer. De kommer nemlig til å bli boende midt blant mennesker som dyrker andre guder og ikke lever et Guds bud. Hvordan skal de klare det uten å bli påvirket? Jo, Gud gir dem en forventning, advarsler og mye […]

Och en måttstock som var som en stav gavs åt mig med orden: ”Gå och mät Guds tempel och altaret och räkna dem som tillber där.Upp 11:1Han förde mig dit, och jag såg en man som glänste som koppar. I handen hade han ett snöre av lin och en mätstav. Han stod vid porten.Hes 40:3Jag lyfte blicken och fick se en man med ett mätsnöre i handen. Sak 2:1Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

Under lång tid betraktades förslavandet av andra människor som någonting självklart. Tänkare, forskare och politiker hävdade att slaveriet var nödvändigt, moraliskt riktigt och av Gud inrättat. Slavhandeln ansågs skapa arbetstillfällen och leda till att de infångade fick ett bättre liv. De få som i början protesterade avfärdades som okunniga, fanatiska, känslosamma med mera. Numera är vår syn på slaveri helt annorlunda. Det är lätt för oss att på tvåhundra års avstånd se ihåligheten i de forna argumenten till dess försvar. Men finns det idag andra former av förtryck, för vilka vi är lika blinda som den gamla tidens slaverianhängare var för slaveriet? Ja, det gör det, menar Pelle Strindlund. Den uppenbara parallellen är exploateringen av djur. I Jordens herrar jämför han argumenten för slaveriet på 1700- och 1800-talet med dem för dagens djurförtryck. Han visar på omfattande och djupgående likheter: i hur slavarna och djuren hanteras, hur förtrycket av de båda grupperna legitimeras och hur de som kritiserar exploateringen bekämpas. De slående parallellerna konfronterar oss på ett påtagligt sätt med frågan om de moraliska grunderna för utnyttjandet av andra levande varelser. Jordens herrar är skriven av Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2011. Denna ljudbok är inspelad 2019. Inläst av Hannah Bratt och Markus Tufvesson. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare.

Gjester: Andreas Hegertun, Kevin Bales og LA-Danny. Hva gjør man hvis man er ensom i kirken? Kan bekjempelse av moderne slaveri løse klimakrisen? Hvorfor får bare høyresiden kjeft? Kan man finne skapelsesfortellingen i det kinesiske skriftspråket? Om Gud, livet samfunn kultur og lederskap med Flem og Flua.

Salih träffar Benjamin Gerber från den judiska församlingen i Göteborg för att finna svaret på sin fråga. Svaret visar sig ha ekon ända in i vår tid.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfri belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

I dag er Amalienborg hjem for vores kongehus. Fire prægtige palæer omkranser rytterstatuen af Frederik d. 5, og Det Gule Palæ i Amaliegade huser det Kongelige Hofmarskallat. Dette afsnit fortæller om bygningernes og rytterstatuens tilblivelse. Det er historien om hvor tæt forbundet Danmarks koloniale fortid er med nogen af Københavns mest ikoniske bygninger.

Alle har en eller flere venner som alltid har med seg kjæresten. Er dette greit? Eller kan det bli for mye av det gode? Ella og Martine drøfter i denne episoden hvordan enkelte kan bli avhengige av kjæresten, og hvor mye en bør finne seg i når du som venn ikke lenger er nummer 1. Sjekk ut mer av Ella & Martine på vår Facebook side Sexløs & Singel-ish, eller følg Ella og Martine på Instagram. Podcasten utgis av Mainstream, som du også kan følge på Instagram eller Facebook om du er podcastfan slik som oss!

Når gammelt nag afgøres med stridsvogne i en arena fuld af sand og blod! Ben Hur (1959) af William Wyler. Den 12. film på Morten og Thomas liste over de 100 bedste film. Charlston Heston har hovedrollen i denne legendariske skildring af opgøret mellem den jødiske høvdinge søn Judah Ben Hur og romeren Messala. Fra den visse død som slave ved de romerske galejer, vender Judah Ben Hur tilbage for at tage hævn over sin gamle barndomsven, der har ødelagt hans familie. Vi møder Kristus, en hesteelskende arabisk sheik og et utal af sandaler og statister, hvor selv Kristus har en rolle at spille. Thomas og Morten tager snak om hvad der sker når skæbne, hævn og tilgivelse krydser klinger.

Fackavtal i algoritmerna, digitala ombudsmän och code of conduct. Så hindrar vi 1800-talets trasproletariat och värnar den svenska modellen. Biträdande finansminister Per Bolund, plattformsföretaget Testbirds Jonna Knibestöl och Unionens utredare Fredrik Söderkvist samtalar om hur vi väver in den nya Plattformsarbetsmarknaden i det svenska partssystemet.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Emma Molin, panelen och Public Service m.m. Första timmen: * Historiskt möte mellan Nord- och Sydkorea * Hur gör man motstånd i Iran? * Är Svenska Akademien närmare upplösning idag? * Det nödvändiga turnerandet * Krönikör Ulrika Knutson * Panelen    Andra timmen:  * Kollektivboendet tillbaka * Public Service * Kampen om LO-väljarna * Tysk socialdemokrati i kris * Kåseri av Emma Molin   Programledare: Sara Stenholm-Pihl Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Stina Fagerberg

I detta avsnitt fortsätter vi vår översiktsserie av USA:s historia. Grundlagsfäderna har samlats en het sommar i Philadelphia 1787 för att skriva landets konstitution. Det kommer bl.a. att handla om Maktdelning, James Madison, Den stora kompromissen, Slaveriet, Philadelphiaost, Roger Sherman, 76:ers, och att redigera för eftervärlden. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost: stjarnbaneret@gmail.com

En stor blomster-farm i Cornwall i Sør-England ble stengt på dagen da det ble oppdaget at deres 200 ansatte jobbet på slavekontrakter. Moderne slaveri er vanligere enn vi tror og det har Benedicte Meyer Kroneberg skrevet om i boka "Der det brenner". Den handler om hennes opplevelser på et krisesenter i Singapore for kvinner som har rømt fra nettopp slaveri.

I detta avsnitt fortsätter vi vår kronologiska översiktsserie av USA:s historia. Vi pratar om de kolonier som etableras i den lägre södern som de båda Carolina och Georgia. Det kommer bland annat att handla om slavhandel, Oliver Cromwell, aristokrati, Ryan Adams, Kunta Kinte, Indigo och Europe. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge oss gärna betyg på iTunes! Följ oss på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på epost (stjarnbaneret@gmail.com)

Idag beräknas det finnas över 45,8 miljoner slavar i världen. Lyssna på Helena Jakobsson och Stefan Beimark som samtalar med Daniel om modernt slaveri.

Frå slaveri til Obama, del 1: Menneske eller kveg Det er ikkje meir enn seksti år sidan det var vanleg å sjå skilt med påskrifta "Whites only" i dei amerikanske sørstatane. Då Barack Obama blei vald som den første afrikansk-amerikanske presidenten, trudde mange at rasespørsmålet kunne gravleggast for godt, men så enkelt var det visst ikkje. Me sender første del i ein serie om korleis raseskiljet har prega USA igjennom historia.

Från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande veckans Vetenskapsradion Forum handlar om våra dagars människohandel. När världen förändras påverkar det oss här hemma och idag finns det därför många olika former av människohandel i Sverige. Det handlar om allt från prostitution och tvångsgifte till tiggeri och bärplockande, och en grundläggande orsak är att det helt enkelt finns en efterfrågan på till exempel billig arbetskraft. Det säger Patrik Cederlöf som är nationell samordnare mot prostitution och människohandel. Men samtidigt finns det stora problem inom rättsväsendet att hantera fall av människohandel, vilket ofta beror på att vare sig offer eller förövare motsvarar bilden av det ideala offret eller den ideala förövaren. Offret kanske inte alls vill berätta om vad som hänt, och förövaren kan vara en annan prostituerad eller en annan tiggare eller bärplockare. Det säger Dominika Borg Jansson som är forskare i straffrätt vid Uppsala universitet och aktuell med boken Vår tids slaveri. Om offer, förövare och samhällets roll.Programledare är Urban Björstadius.

Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara. Mekonnen Tesfahuney är docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Burde det være lov? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av EU-migranterna tittar vi på hur dagens korruption och det romska slaveriet som pågick i Rumänien i femhundra år skildras i rumänsk film. I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som har lämnat Sverige för att bo och arbeta i Rumänien. Aaron planerar att starta en gatutidning i Bukarest som ska säljas av fattiga romer, medan journalisten Nana gör sitt yttersta för att bli rumänsk kulturkvinna och proffsminglare i den rumänska huvudstaden. Samtidigt ger de oss nya perspektiv från Rumänien, ett land som i Sverige ofta förknippas med en kommunistdiktator som avrättades för 25 år sedan, korruption, fattigdom, romofobi och personer som reser utomlands för att tigga.Och även film under de senaste tio åren har rumänsk film slagit stort utanför landets gränser, kammat hem priser i Cannes, Venedig och Berlin och också letat sig in i de svenska biosalongerna. Härom året var Rumänien också temaland på filmfestivalen i Göteborg. Landets senaste storfilm Aferim! handlar om en undamgömd del av den rumänska historien, nämligen om hur romer hölls som om slavar fram till mitten av 1800-talet. I det tredje avsnittet av EU-migranterna träffar Nana Håkansson och Aaron Israelson filmens regissör Radu Jude.Aferim! är Rumäniens bidrag till Oscarsgalan i år, men en annan nästan lika omtalad film är De ce eu som handlar om den den politiska mutkulturen i Rumänien. Apropå detta dricker Nana och Aaron kaffe med Laura Codrua Kövesi, som är chef för den rumänska anti-korruptionsbyrån DNA där 120 åklagare för tillfället arbetar med 6000 misstänkta fall. Förra året utredde myndigheten tolv parlamentsledarmöter, varav två före detta ministrar. Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och salonger.  Producent: Tommie JönssonProgramserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

Taler, bibeltimer og seminarer fra UL2014 i Kongeparken

I sin tale om rikets tilstand fremhevet USAs president Barack Obama i natt bedringen i amerikansk økonomi. Frykt for massekartlegging av små barn gjennom endringene i barnehageloven. Slaveri og undertrykkelse. Løslatte jesidier fra Irak forteller om IS-overgrep.

I mitten av april firar judar runtom i världen Pesach för att minnas den 40 år långa vandringen genom öknen från slaveriet i Egypten till friheten. För Frank Kelber, Malmö, är Pesach en tid för reflektion. - Vi säger inom judendomen att vi behövde 40 år av vandring för att skaka av oss slaveriet. Men samtidig så måste vi, varje gång det är Pesach, gå tillbaka och återuppleva samma vandring för att skaka av oss slaveriet. Och jag tror att det är en djup filosofisk tanke – när blir man fri? Frank Kelber, Malmö. Frank Kelber växte upp i Polen. Där var förföljelser av judar så vanligt, att hans familj åkte på semester utanför staden för att fira de judiska högtiderna. Men att fira dem har alltid varit centralt för Frank och hans familj. - För mig är det väldigt viktigt. Min identitet som jude är en styrka. Frank Kelber, Malmö. Repris Måndag 14 april kl 20.45 i P1 Producent Natacha Lopez liv@sverigesradio.se

Kristoffer Viita och hans gäst Nicholas Ringskog Ferrada-Noli djuprecenserar Quentin Tarantinos slaverivästern ”Django Unchained” i filmbloggens podcast. Slaveri som tema har en formtopp på film just nu. Förutom ”Django” fokuserar Steven Spielbergs Oscar-flirt ”Lincoln” på perioden när USA:s 13 president avskaffade slaveriet, Steve McQueen (”Shame”) är i full fart med filmatiseringen av den kända boken ”12 years a slave” och i den hundramiljonte filmatiseringen av ”Les Miserables” gör slaven Jean Valjean en klassresa på 1800-talet i Hugh Jackmans skepnad. Quentin Tarantino har sagt att amerikansk västern alltid skildrat tidens anda bättre än annan genrefilm, och The Atlantic-reportaget ”Slavery is making a global comeback” bekräftar att det faktiskt aldrig funnits så många slavar i världen som det gör just nu. Även om man använder omskrivningar som ”trafficking”. - Om du åker till Malaysia, så finns det sexuellt slaveri på sådana och liknande platser, men jag är mer oroad över slaveriet som pågår i Amerika, sade Quentin Tarantino till AP under Golden Globe galan nyligen. - Droglagarna som har fängslat så många svarta män hade inte kunnat existera på 70-talet, det är ett slaveri. (Om det här handlar ju t ex dokumentären ”The House I live in” http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=a0atL1HSwi8) Så får vem som helst skildra slaveriet? Och hur som helst? Har Spike Lee någon poäng med sin kritik med ”Django Unchained” eller är han bara avundsjuk för att han är en sämre regissör? Dessutom analyseras slavägares kulturkomplex, soundtrackets anakronistiska gangstarap och likheter mellan mandingofighting och UFC. Lyssna på Gumbo, Unchained.

Vi har det veldig greit - varmt hus, klær, mat, og en rykende kopp kakao... Men har du tenkt på hvor mange slaver som skal til for at du skal ha det så fint? Ekkos programleder tok testen og fikk sjokk: 57 slaver verden over jobber for ham.

Israelerne forbereder seg på neste runde med krig mot palestinerne - Og vi ser tilbake på tusen år med konflikt i Gaza, samt Egypts rolle i regionen - før, nå og i fremtiden. - For øvrig: Opptøyer i Kenya Maktskifte i Georgia Tamara Bunke - for mange en helt, for de fleste en ukjent, ville fylt 75 år denne uken. Også i denne sendingen: Slaveri - historisk tema, aktuelt problem Og korrespondentbrevt om drøyt tre kvarter kommer fra Bryssel.