Podcasts about stadsmissionen

Om det är ett ställe där du INTE förväntar dig mordisk ilska, speciellt inte i juletid, så är det inne på Stadsmissionens Second hand. Men saker och ting händer när man gör ett folk allt fattigare. Om den enda chansen till en varm rock här i vinterkylan är just från Second hand, och den chansen rycks bort "framför näsan" på en av någon ("överklassen") man upplever inte alls är i behov av den, ja då exploderade en ilska inom kvinnan i det här programmet som man kan undra om hon ens själv visste fanns inom henne. Missa inte detta program, vårt julprogram!Nu är julafton alldeles strax här! Endast tre dagar kvar! Att önska sig (nu) ca 8000 kr till en spritt ny problemfri dator till Verklighetschecken är absolut en stor, en enorm önskning! Det är vi fullt medvetna om, och skulle gärna slippa be er om denna stora sak. Vi hade inte gjort det om det inte var så att hela podden står och faller med att få en dator som faktiskt fungerar:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaVad har detta gäng tänkt att bjuda på till årets julprogram, denna lördag den 21 december då? Jo:* Strypt med vinterrock i julhandeln.* Om KGB och Gestapo fick ett barn, så skulle det vara svenskt.* Lättare sagt än gjort att hjälpa någon i juletid.* Förlåtelse, är det verkligen möjligt för detta?* Folk har fortfarande inte fattat vinken gällande Lucia.* Uppklädd eller inte, våldtagen blev hon efter skolan.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:AVFÖRINGSFÄLLA GILLRAD I AFFÄRENhttps://www.spreaker.com/episode/avforingsfalla-gillrad-i-affaren--63314019Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 28 december 2024Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEArne Weise och Kalle Ankas Jul! (Hela!)https://www.dailymotion.com/video/x3iw2s3JOHANZZ-Top ”Recycler”https://open.spotify.com/album/4ItwdwD5kWC4Wa9tIl0eEq?si=ZVTTCL_tR1aq3_ZH7j0oKQELISABETHI'm dreaming Of A White Christmas-by Bing Crosbyhttps://www.youtube.com/watch?v=BOrwX11CbsY

Inga musproblem kan stoppa Ida, livets helg, bokrelease och ett känslosamt och ärofyllt uppdrag för Stadsmissionen i Göteborg.

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier. Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress. Utplåna skillnader i ohälsa till 2050En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. Reporter: Cecilia OhlénProgramledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Vi återvänder till temat detaljhandelns utveckling. Hyrmode har länge lyfts fram som en lösning på hållbarhetsproblemen i modeindustrin. För några år sedan såg vi också många nya företag med hyrerbjudanden: allt ifrån prenumerationer på vardagskläder till festkläder och vintersportmunderingar erbjöds. Många av dem gick senare i konkurs, men några finns kvar, inte minst i utlandet. Vi träffar Mikaela Larsell Ayesa, en av grundarna till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, som under en tid hade 45 anställda och tusentals kunder. Så här i retrospekt, vilka var utmaningarna och lärdomarna?När cirkularitet är på allas läppar träder allt fler företag in på den andrahandsmarknad som tidigare dominerats av idéburna organisationer som Emmaus, Stadsmissionen och Röda Korset. Vilka konsekvenser får företagens intresse för second hand för de idéburna organisationerna och för samhället i stort?  Hur ser framtiden för retail ut efter alla dessa år av e-handelsvurm och Direct-to-Consumer-hype? Hur når man som modeföretag ut i ett övermättat landskap där konsumenter shoppar via telefonen under dygnets alla timmar? Och hur kan varumärken skapa mer värde genom retail? Jo, med hjälp av Direct-to- Community, om man får tro Syama Bunten. Intervjuade i avsnittet är Mikaela Larsell Ayesa, medgrundare till hyrmodeföretaget Hack Your Closet, Ola Persson, som skrivit en avhandling om hållbar konsumtion, och Syama Bunten, grundare och vd för Scaling Retail, ett San Francisco-baserat konsultföretag som hjälper modeföretag med retailfrågor. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Syama Bunten görs av Sofia Hedström de Leo, modejournalist. Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Två män får livstids fängelse för mordet på Adriana, Stadsmissionen ger många julklappar till barn, Zeki ger bort mat till hemlösa på julafton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.

Brevlådan Fina Linjen har fått underbar post om taklampor, arkitekturhistoria och hur män ska skolas att förvalta samhället och människorna i det. Anna och Isabella tipsar om träslaget ask, filmen Gone girl (2014), Stadsmissionen i Gamla stan och japanska papper från IB Wahlström.Spela in ett röstmemo/ljudfil med reflektioner, motargument, frågor och ämnen som ni tycker fått för lite utrymme i de vanliga flödena till Anna och Isabella på instagram: @isabellalowengrip och @annakattlundEller på mail:isabella@lowengripinvest.seanna@underproduktion.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Mina drömmars stad?” är en podcast om Stockholms lokalpolitik med inslag av önsketänkande om en stad för alla.Vi diskuterar hyreskamp med fokus på att Stadsmissionen bygger ett hyreshus som ska drivas av en ”kooperativ hyresförening med differentierad hyressättning” i Farsta. Sen har Anna läst Stig Dagermans böcker och vill prata om dem. För mer information […]

For most people in Zooma's hometown of Gothenburg, Stadsmissionen is a familiar institution. For over 70 years, they've worked to help the city's most vulnerable with emergency help and long-term support - whether they're dealing with homelessness, mental illness, addiction, domestic violence poverty or social exclusion.   Today, Göteborgs Stadsmissionen (or Gothenburg City Mission in English) is an organisation with over 500 employees, as well as more than 450 volunteers. Stadsmissionen runs food kitchens, a network of second-hand stores, housing facilities, therapy and support groups, work placement schemes and much more.   In order to keep things going, they depend on donations from private individuals and companies - and that's where marketing and communications comes in. In this week's episode, I spoke to Tomas Carlström, Stadsmissionen's Marketing Communications Manager, to find out how they make it happen.   Thanks for listening! Make sure to subscribe if you want to hear more, either right here or at zooma.agency/podcast   You can find out more about Stadsmissionen at stadsmissionen.org, and about Tomas on LinkedIn, here: https://www.linkedin.com/in/tomascarlstrom/

Vi gästas av en branschtitan, Tomas Widerlöv som för snart 30 år sedan grundade Widerlöv tillsammans med brodern Stefan. Vi pratar bland annat om hur det var att starta från grunden utan erfarenhet där de behövt göra i princip allt själva (inklusive agera flyttstädare). Därtill snackar vi om nutida och dåtida innovationer där Widerlöv förmodligen var först i branschen med att ha en hemsida. Dessutom pratar vi om Widerlövs CSR-samarbete med Stadsmissionen! Med oss har vi såklart Hemnet som kommer med spaningar. Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

VECKANS AKTUELLT | Stor besvikelse hos fastighetsägare och Allmännyttan över Hyresmarknadskommitténs första beslut – men de stora förlorarna är faktiskt hyresgästerna, menar vår expertkommentator Kent Persson, som inte håller med Sveriges Allmännytta om LOU – även om det finns enorma problem med de offentliga upphandlingarna. Erik Thedéen verkar fortsätta på Ingves hökaktiga linje och Stadsmissionen levererar en viktig rapport om hemlöshet som både politiker och bransch borde läsa. Programledare: Nicklas Tollesson.

Börsen på årslägsta. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet. Politiska tjänstemän. Kampanj ska få finländarna att energispara. Kriget i Ukraina. FN:s generalförsamlings årliga debatt inleds. Stadsmissionen i Umeå tvingas prioritera barnfamiljer. Långa köer till vallokaler överklagas. Barns mediekonsumtion.

Kriget i Ukraina. Långa köer till vallokaler överklagas. Stadsmissionen i Umeå tvingas prioritera barnfamiljer. Kampanj ska få finländarna att energispara. Barns mediekonsumtion. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet. FN:s generalförsamlings årliga debatt inleds. Politiska tjänstemän. Klubbdöd och dejtingappar.

Hon möjliggör för äldre människor att skapa nya gemenskaper i Livsberättargrupper, enligt en modell som Stadsmissionen har tagit fram. Där får människor chansen att bryta ensamheten och lyssna på andra genom att dela glädje och sorg tillsammans. Christina själv har levt flera olika liv, varit en del av Svenska Kocklandslaget, är sjuksköterska och har nu landat som diakon. Det betyder att hon står på de svagas sida och finns för de mest sårbara i samhället. Hon har själv erfarenhet av att vara behövande, när hon blev allvarligt sjuk. Idag är hon verksamhetschef för Äldrecenter Samariterhemmet Diakoni i Uppsala. Johanna Fellenius möter Christina Rangstedt i ett samtal om betydelsen av aktiviteter och gemenskap, särskilt i juletid.

Stadsmissionen larmar om ökat antal hemlösa barnfamiljer. Jason Timbuktu Diakite lagar köttfärssås i studion och Carl-Jan tipsar om passande vin. Jerringpriskandidaten, volleybollstjärnan Isabelle Haak, intervjuas om nomineringen. P4 Extra-gästen är artisten Dregen som släpper ny musik. Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen.

När pandemin slår till stängs de hemlösa ut från sina värmeställen, mitt i vinterkylan. Johanna Azar och hennes kollegor i Johanneskyrkan i Göteborg bestämmer sig för att öppna sin kyrka på nätterna - för att rädda liv. Johanna Azar är enhetschef på Stadsmissionen i Göteborg och det här är hennes berättelse om hur det var att försöka hjälpa de hemlösa när pandemin slog till. Värmeställena stängde och smittan hotade både Johanna och hennes kollegor och de som var beroende av hjälp från dem. Var tar en coronasjuk hemlös vägen mitt i vintern? Vill du skicka en hälsning till Johanna och de andra i Johanneskyrkan så kan du maila Ola Hemström, seriens producent. Mejla till ola.hemstrom@sverigesradio.se Programmet spelades in 2021.

Pandemin drabbar Stockholm hårt, med ökande utslagning och matfattigdom. Åsa Paborn, ny direktor för Stockholms Stadsmission, har fått en tuff jobbstart med distansjobb och slutkörda medarbetare.  ”Vi ser mycket elände, men också mycket hopp. Så ljuset överväger”, säger hon om arbetet med utsatta, som ligger rätt i tiden och gör det lätt att rekrytera, både volontärer och för anställning. I veckans chefsdilemma lotsar hon en chef rätt när värderingar ställs mot viktiga intäkter.

I detta avsnitt pratar vi med Sanna Detlefsen från Linköpings Stadsmission om våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik, den dubbla utsattheten och vanliga föreställningar kring denna grupp kvinnor. Sanna har i många år arbetat med våldsutsatta kvinnor i beroende och berättar om sina erfarenheter av att arbeta med denna grupp. Hon hjälper oss att reda ut vilka möjligheter till stöd och skydd som finns för denna grupp kvinnor. Behövs i första hand stöd utifrån våldet eller utifrån beroendet? Hur kan vi som möter våldsutsatta kvinnor bättre möta denna grupp och ge det stöd och skydd som behövs utifrån just deras situation? Vilka svårigheter finns och vad har visat sig vara ett framgångsrikt koncept?    linn@linnmhallen.se

Sveriges bostadspolitik fungerar inte för de mest utsatta. Stadsmissionen i Stockholm och Uppsala har därför startat en hyresförmedling för att hjälpa unga ensamkommande att få en bostad. Intresset är stort. Hör Stockholms stadsmissions Marika Markovits om vad som krävs för att klara den bostadsutmaning vi har, om rädslan för utvecklingen och den medmänsklighet som finns men som behövs ännu mer framöver. Lennart Weiss ger sin syn på bland annat Timbros nya rapport i Veckans aktuellt. Innehåll: 01.28: Veckans Aktuellt med Lennart Weiss 07.05: Samtal med Marika Markovits 42.46: Kommentar av Lennart Weiss Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Flera tusen nyanlända i Göteborg riskerar hemlöshet från och med nästa år. Bland dem finns 850 barn. Varför kan de inte bo kvar i hemmen som kommunen har ordnat och hur påverkar hemlöshet barn?   I maj börjar hyreskontrakt mellan Göteborgs kommun och 2 700 nyanlända att löpa ut. Men att då ha ett nytt hem reda att flytta in i är långt från en självklarhet.   GP:s reporter Filip Kruse förklarar varför kontrakten upphör och hur Stadsmissionen ser på både barnens och de vuxnas situation framöver.   Dessutom: Kommunals ombud tycker inte att hemtjänstens vikarier talar tillräckligt bra svenska, tre chefer för Fukushimas kärnkraftverk frikänns och Vi vet mest har spelat in sitt sista program.   Programledare: Michaela Karlén  

Fallen mellan stolarna – konsten att göra rätt- Går det att i en global värld strunta i vissa människors rätt till ett drägligt liv,bara för att de inte längre har rätt att vistas i ett land?Varmt välkomna till ett frukostseminarium tillsammans med JuristPodden & Stadsmissionen där vi livepoddar och pratar om hur man kan hantera dem fall som hamnar mellan stolarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Midsommar! Vi festar till det ordentligt med att prata om avgiftning OCH julrosé (recept får ni i podden!) Johan och Roger hänger i Göteborg för att både hålla en föreläsning om alkoholism och nykterhet och för att spela in ett avsnitt med veckans gäst, Elisabeth, som jobbar på Stadsmissionen med alkohol- och drogavgiftning. Vi pratar om vad man gör på dagarna på nätterna, om abstinens och svettningar, om meningsfullhet, om hemlösa och direktörer (t.ex. Direktör Johan), om att leva med en alkoholist, om att inte prioritera ansvarsfulla åtaganden, om att inte bli bakis och att ta det som tecken på att alkohol är mitt kall i livet, om risk för epilepsianfall, om att börja plocka med pennor, om att inte trilla över kanten, om skillnaden mellan att vara spritfri och nykter, om falska distanser mellan mig och andra, om återkommande patientbesök på avgiftningen, om att uppfinna julrosé i december, om att skapa kontakt med andra människor med hjälp av alkohol och om öppenhet och sårbarhet Vi avrundar med att det viktiga är att GÖRA saker, inte bara tänka att man ska göra saker, och att vi tillsammans kan öka kunskapen kring hur det kan vara att vara alkoholist, oberoende om vi är alkoholister själva eller inte. Det var verkligen helt underbart att få träffa dig Elisabeth, TACK för att du ville vara med i vårt samtal! Vi lärde oss massor. Trevlig helg vänner! Kram från Elisabeth, Johan och Roger.

Spelbranschen omsätter ca 55 miljarder årligen. Stor del betalas ut i vinster till spelarna, men var hamnar övriga pengar? Vi möter Stadsmissionen i Linköping vars verksamhet delvis möjliggörs av lotteriöverskott, Riksidrottsförbundet som berättar om vad idrottens behov av intäkter från spel, Carina Lundberg Markow på Folksam om varför de väljer att investera pensionsmedel i spelbranschen och hur de agerar som aktieägare samt aktieanalytikern Sharish Aziz råd till investerare i spelbranschen.   Programledare: Ulrika Fjällborg och Magnus Berglund

Superentreprenören Laurent Leksell, huvudägare i Elekta, grundare av Leksell social ventures och tidigare ordförande i Stadsmissionen gästar veckans podd! Missa inte ett engagerande avsnitt där han ger sin bild av sitt liv som entreprenör så långt och historierna bakom hans företag och företaganden. Men också hans samhällsengagemang - och svaret på frågan hur man lyckas med sitt företagande! Dessutom - vilken är det sjukaste regelkrånglet för företagare som du råkat ut för eller hört om? Vi vill ha din story! (Günther delar med sig av en vi fått in...)

Larry Leksell är en passionerad konstsamlare med hundratals konstobjekt i sin samling. Som i så många andra fall inleddes hans konstsamlande med att han köpte grafik. Han har startat Leksell Social Ventures som är ett investeringsbolag som fokuserar på inkludering av utlandsfödda, psykisk ohälsa och tekniklösningar för social samhällsnytta. Larry Leksell är huvudägare och styrelseledamot i Elekta och tidigare ordförande i Stadsmissionen under 10 år. Vi pratar om samtidskonst och samlande, uppväxt, samhällsengagemang och vikten av mångfald. Som vanligt resonerar vi om hur vi skall bygga upp vår nya verksamhet i Södertälje och får väldigt bra input.

Veckans loppisvinylarkeolog är den utomordentliga musikjournalisten Sara-Märta Höglund, känd bland annat från spalter i SvD och låtlistor i P4. Sara-Märta dök djupt under James Last– och Herreys-vaxen på Stadsmissionen i Liljeholmen för att bärga fem musikhistoriska artefakter i blandade kategorier. Ni hör smällande maskinfunk, en synthig smurfhit, gutnisk tryckare, gallimatias med hög budget och klatschig … Fortsätt läsa "#57: Sara-Märta Höglund" Podcast-avsnittet #57: Sara-Märta Höglund publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Lisa Ulfves är formgivare och elektronmusiker. Just nu är hon aktuell i den episkt ambienta synthflummarduon Lisa och Kroffe som alldeles nyss släppt sitt utmärkta debutalbum Norrfjället. Lisa får en femtiolapp att shoppa skivor för och kommer tillbaks med en kasse full av intressant skräpvinyl uppfiskad på Stadsmissionen vid Mariatorget i Stockholm. Här finner vi … Fortsätt läsa "#49: Lisa Ulfves" Podcast-avsnittet #49: Lisa Ulfves publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Therese är hes och har kört stand-up på jobbfest. Felicia har räddat katter i träd. Vi har skämtat till förmån för hemlösa och pratar julfirande. Allt för att få er i riktig julstämning. God jul på er kära lyssnare! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi laddar inför högtid och pratar gig med insamling till Stadsmissionen, katter, fördomar, polyamorösa förhållanden och ger lite tips till er som vill starta sekt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Julen står för dörren. En tid då svenskarna är beredda att skänka pengar till behövande medmänniskor. Är välgörenheten tillbaka i Sverige och vad innebär det för den som ger och den som får? Vilka val fattar vi när tiggaren sträcker ut sin hand och hur mycket styrs vi av det dåliga samvetet? Ett Människor och tro där lyssnarna uppmanades att ringa och ge sin syn på givandets glädje och baksida. I panelen: Anna Johansson, socialchef för Stadsmissionen i Stockholm, Jenny Lindroth, chef för den sociala verksamheten på Situation Stockholm och Erik Blennberger, etiker vid Ersta Sköndal högskola.

ROT-avdraget har gjort byggbranschen renare. Det talas om tiotusentals nya vita jobb. Men byggarbetare som Kaliber pratar med vittnar om något helt annat och myndigheter som vill ingripa, har inte de verktyg som de behöver. Jag står utanför Kulturhuset på Sergels torg i Stockholm och väntar på Alexej. Han är byggjobbare, från Estland, bor i Sverige sedan några år tillbaka och har förgäves försökt ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Ett tiotal olika arbetsgivare har han haft, säger han. Alla har jobbat med hemrenovering, med ROT-avdrag till sina kunder. Men trots löften har ingen betalat en enda krona i vit lön, Och flera av företagen betalade inte Alexei någon lön alls. Så sa Centerpartiledaren och näringsministern Annie Lööf, i en partiledardebatt i SVT i oktober förra året. Hon pratar alltså om ROT-avdraget, som infördes i sin nuvarande form för drygt fyra år sedan. Tanken var bland annat att stimulera vita jobb genom att göra dem billigare för kunden. Med ROT-avdraget står staten står för halva arbetskostnaden för arbeten som reparation och tillbyggnad i hemmet. Och det blir alltmer populärt att nyttja ROT-avdrag, vilket syns på att utbetalningarna ökar för varje år. Under 2012 betalade staten ut 14,6 miljarder. Och det är inte bara politiker som hyllar ROT-avdraget Enligt en undersökning som Företagarna låtit göra tillsammans med Sveriges byggindustrier, har ROT-avdraget skapat 25000 nya vita jobb, Och även minskat toleransen för svartarbete i samhället. Elisabeth Thand Ringqvist Är vd för Företagarna. Nya vita jobb alltså, enligt politiker och branschfolk. Men hur många av de här är vita i slutändan? Hur mycket vet vi om vilka det är som faktiskt utfört själva jobbet? Fick de en vit lön? Fick de sin lön överhuvudtaget? Kaliber har granskat vad som döljer sig bakom den vita fasaden. Låt oss återvända till Alexejs berättelse. Uppdragsgivarna, säger han, låter honom aldrig se något kontor eller någon adress där man söka dem. Ofta möts man bara någonstans, kanske på stan. De plockar upp en, skjutsar en till adressen, visar vad som ska göras och man kommer överens om priset. Ibland heter de att de först vill se vad man går för, att man ska provjobba, sedan ska man få anställning,. Ibland får man en del av summan i förskott så man ska lita på att allt är schysst berättar Alexei. Sedan säger de ofta att beställaren inte är nöjd med jobbet. Sår man får inte betalt. Efter det går de inte att få tag i. De svarar inte när man ringer, byter nummer Alexejs sambo, Jelena, har försökt hjälpa inte bara honom, utan även hans kamrater, att få ut sin lön från olika bolag. Rashid heter egentligen något annat. Han kommer från Kazakstan och beskriver också hur han arbetat för ett tiotal byggföretag sedan han kom till Sverige. Lönerna har varit svarta, ibland uteblivna.  Upplägget med ROT beskriver han som idealiskt för bedragare. – På stora byggen finns det mer insyn, ibland kan det bli kontroller, det går rykten om vilka som jobbar där. Men ROT, i någons hem, totalt utan tillsyn och dessutom med staten som garant för halva kostnaden – det är ett idealiskt upplägg för oseriösa bolag, säger han – ”Idealnaja schema” Kaliber träffar trettio byggjobbare inom ROT, som alla beskriver liknande erfarenheter; avtal som inte hålls, anställningar som uteblir, löner som inte betalas och framför allt: de löner som betalas är svarta löner. Företagen är ofta underentreprenörer, eller hyr ut personal till andra bolag. Rekryteringen sker gärna via landsmän, Jobbannonserna är skrivna på spanska, arabiska och framför allt: ryska – Behöver ni en professionell byggarbetare, med svenskt ID-kort? Sergej från Lettland sitter på ett café och ringer på jobb. Han säger att han haft fjorton olika arbetsgivare, som alla specialiserat sig på ROT-avdrag. Flera av dem dyker upp i nya bolag med nya namn, säger han. När de förstår att de talar med en tidigare anställd slänger de på luren Sergejs ger oss ännu en berättelse om ROT-avdrag, svarta löner, företagare som luras. Och kunder, som är lyckligt ovetande… Vi är hemma hos familjen Lundborg, och en av makarna visar mig deras badrum, som de lät renovera i höstas. Adressen har jag fått av Sergej, som var en av de killar som utförde jobbet. Och fram till nu har familjen varit övertygad om att allt gick rätt till. Sergej berättar att han la ner 160 timmars jobb, alltså motsvarande fyra veckor heltid. Han hade blivit lovad 15 tusen vitt, men fick bara 3 tusen, svart, alltså mindre än 20 kronor i timmen … Jag sitter bredvid Cajsa Toresten, som samordnar Skatteverkets kontroller av ROT-avdragen. Fokus för deras insatser ligger på olika typer av bedrägerier och fel i företagarens beskattning och bokföring. Däremot har man ingen möjlighet att kontrollera huruvida utföraren har jobbat svart eller vitt, säger hon. Det som man kan se – och som ROT-avdragets förespråkare gärna påpekar –  är ett ökat vitt kassaflöde mellan kunderna och bolagen. Men hur mycket av det vita som egentligen ÄR vitt, det vet man mycket litet om. Det förklarar Lennart Berg, nyligen pensionerad från Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, och en av Sveriges främsta experter på ekonomisk brottslighet.. Christer Carlsson är ombudsman på Byggnads förbundskontor. Vi låter honom ta del av Kalibers granskning. Calle Fridén har jobbat i byggbranschen i snart 30 år. Jag träffar honom vid byggnationen av nya stadsdelen Annedal, vid gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm. Han upplever inte att svartjobben minskat med ROT. Jag kontaktar det företag som renoverat badrummet åt familjen Lundborg. De har en imponerande hemsida, med gott om referenser och erbjuder en mängd olika typer av arbeten. Skulle kunna vara ett företag med tio, femton anställda. Men bakom den solida fasaden finns ingen fast personal alls. Affärsidén är F-skattare, från Baltikum som man hyr in. Och att de skulle hyrt in någon Sergej har de inga noteringar om. Trots att familjen Lundborg minns att Sergej jobbat hos dem. Sergej kom i kontakt med den här firman via webbsidan ”Shvedskaja Palma” – ”Den Svenska Palmen”, och det har även flera av de övriga byggjobbare Kaliber pratar med Här kan man hitta det mesta – alltifrån barnpassning och kokerska till en uppsjö av jobberbjudanden. Enligt Sergej fungerar Svenska Palmen som en bemanningssajt för oseriösa bolag, främst inom ROT-sektorn, som fiskar efter billig svart arbetskraft från forna Sovjet eller Östeuropa. Och för dem som vill jobba i Sverige men inte är EU-medborgare finns en rad olika annonser som erbjuder lösning på det problemet. Jag kommer till ett ukrainskt mobilnummer. För 800 Euro får jag visum till ett polskt byggföretag, sedan är det bara att ta färjan till Sverige. – Jag har sålt 600 visum redan, och inte en jäkel av dem jobbar i Polen. 400 är redan i Sverige, säger han. Så här gör alla som vill jobba i Schengen nuförtiden, förklarar han Kaliber får kontakt med den person som står som ansvarig för Svenska Palmen. Han är medveten om att det förekommer många ohederliga annonsörer på sajten. Men han säger att han varken har någon kontakt med eller något ansvar för dem som annonserar. Crossroads på Kungsholmen i Stockholm är ett stödcentrum som drivs av bland annat Stadsmissionen. Även om målgruppen är EU-medborgare, kommer en tredjedel av besökarna kommer från andra länder.  Hit kommer människor från hela världen, som är i Sverige för att söka jobb Men många har råkat illa ut på sistone, allt fler faller offer för oseriösa arbetsgivare, berättar enhetschef Arto Moksunen … Cecilia Giordani som också arbetar här, säger att många som kommer hit får en ändrad bild av Sverige. Utvecklingen i byggbranschen har skapat en våg av missnöje bland många arbetare. Det säger Calle Fridén, som vi hörde tidigare Jag får en rundvisning av Tobbe som håller på och renoverar lägenheter i Enskede, söder om Stockholm. Han driver ett mindre byggföretag och underentreprenör åt större bolag. Men nuförtiden är han ständigt 40 procent dyrare än sina konkurrenter.  Det är dags att göra något annat, säger han. Frågan om mindre seriösa underentreprenörer kom att prägla årets avtalsrörelse som blev hård och var nära att landa i omfattande strejker. Byggnads Christer Carlsson tycker att utvecklingen i branschen är på väg i en farlig riktning. Flera av de utländska byggjobbare Kaliber pratar med som har jobbat svart, beskriver ett återkommande mönster, där de får svarta och ibland inga löner, samtidigt som bolaget har några vitt anställda som en fasad utåt. Så långt är upplägget enkelt. Men hur får bolaget loss pengarna till svarta löner? Jens Hoffman beskriver sig själv som en före detta halvseriös entreprenör som har mognat som människa.  I dag driver han ett av de större företagen på Stockholms byggmarknad, och han har kommit att bli en av branschens mest högljudda debattörer mot svartarbete. Han säger att byggbranschen har blivit en kassako för kriminella. Ja, hur stor är egentligen risken att ”åka dit” ? De kontrollmekanismer som finns i samhället mot illegal och svart arbetskraft, hur väl fungerar de när det gäller byggbranschen? Vi börjar hos gränspolisen i Stockholm De får utföra arbetsplatskontroller på företag som har kontanthantering, exempelvis restauranger. Men till byggarbetsplatser har vi inget tillträde, förklarar gruppchef Jerk Wiberg. Och Skatteverkets kontrollanter får inte heller göra oanmälda kontroller på byggarbetsplatser. Tillsynen är begränsad till skrivbordskontroller. Pia Bergman, som samordnar arbetet mot svartarbete och organiserad brottslighet säger att Skatteverket i dag saknar tre viktiga kontrollmöjligheter. Det handlar alltså om personalliggare, rätten att göra oanmälda kontrollbesök och så kallad månadsrapportering – att arbetsgivaravgifterna ska rapporteras på individnivå varje månad. Ett förslag på månadsrapportering har utlovats från regeringskansliet. Och på Skatteverket väntar Pia Bergman otåligt på regeringens proposition. Men propositionen kommer inte som Skatteverket trott i slutet av mars, och regeringen framstår som splittrad i frågan. Finansminister Anders Borg vill ha förslaget, näringsminister Annie Lööf är emot. Flera tunga remissinstanser, däribland Företagarna, anser att månadsrapportering skulle innebära ett orimligt krångel. Och tidigare i veckan blev det klart att regeringen dragit tillbaka förslaget tills vidare. Sergej söker fortfarande efter ett hederligt arbete i Sverige. Men han önskar det fanns nånstans att vända sig för den som blivit lurad. – Oavsett vem man är och var man kommer ifrån, att man kunde vända sig nånstans och säga att jag har vittnen; här jag jobbat, det här har jag utfört, jag fick inte betalt, Alexeis sambo, Jelena, samlade ihop vittnesmål från fem byggjobbare som inte fått ut någon lön och gjorde en polisanmälan om bedrägeri mot en av ROT-firmorna hennes sambo blivit lurad av. Några dagar senare fick hon svar: Civilrättsligt betyder att det är ett fall som polisen inte utreder. De oseriösa byggföretagen kan med andra ord vara trygga. Arbetare som har ett svagt fortfäste i Sverige kommer knappast att skaffa en advokat och driva en civilrättslig process. Dem är det riskfritt att lura. En besökare på Crossroads uppmärksammar Cecilia Giordani på att flera av jobblapparna på anslagstavlan har passerat bästföredatum. Men det spelar föga roll. Chansen att få napp på arbetsförmedlingens annonser är ändå minimal för besökarna här, berättar Cecilia. Kaliber är slut för i dag. Nästa vecka fortsätter vår granskning av en ny svensk arbetsmarknad. Reporter: Per Shapiro Producent: Sabina Schatzl

Rumänska Adriana och hennes familj har flyttat Europa runt i jakten på jobb. Men hos den svenska Arbetsförmedlingen får de kalla handen. Trots att EU:s regler ger dem rätt till hjälp. Det handlar om Lekplats Europa. Social security coordination enables you to move around Europe and not lose out on your social security rights. Social security coordination – Europe is  your playground. Med frasen Europe is your playground, Europa är din lekplats, ville EU-kommissionen 2010 i en kampanj informera om vilka sociala rättigheter du har om du flyttar inom EU för att jobba. Den fria rörligheten är en grundstomme inom EU-samarbetet, en möjlighet som EU-kommissionen jobbat för att fler ska utnyttja. Tusentals besökare kryssar fram och tillbaka mellan utställningsborden i den stora mässhallen i Västerås. Det är mars och Sveriges största rekryteringsmässa. I en del av mässhallen finns Europa representerat, genom arbetsförmedlare från till exempel England, Irland, Malta och  Norge. Och många, speciellt unga, passar på att ställa frågor. Att jobba utomlands en sväng lockar. Hej, vad heter ni? - Matilda, - Lovisa - Hedda -- England och Storbritannien i så fall tror jag. Jag har planerat att flytta dit kanske vid den här tiden nästa år med några kompisar, men vi får se… Vad ser du framför dig? Hur kommer det bli där då? – Haha, ja det vet man aldrig, Käka en avokado om dan, inte leva på så mycket och jobba asmycket typ. Men vad händer om pengarna tar slut då? Och ni inte har nånstans att bo? – Då flyttar man hem igen. – Ja förklara för mamma att det gick inte som jag hade planerat haha Matilda, Lovisa och Hedda har tack vare den fria rörligheten rätt att söka jobb inom EU och ska behandlas som landets egna medborgare. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som söker sig till Sverige inte behandlas på samma sätt som svenskar när de söker jobb. Hur Arbetsförmedlingen, som ska hjälpa, i stället blir en återvändsgränd. Samtidigt fylls härbärgen i Sverige av jobbsökande fattiga EU-migranter. Kaliber har i över ett halvår följt barnfamiljen från Rumänien som i jakten på jobb har rest Europa runt. I Sverige har det blivit en jakt på 10 siffror. Ännu en jobbmässa, men nu Göteborg. Bland montrar, gratiskarameller och broschyrer springer Adriana 28 år från Rumänien. Några steg bakom går hennes man Nelu och kör en barnvagn. Do you have a plan? – I'm going in all those places. Adriana pratar med så många arbetsgivare hon kan, allt från bemanningsföretag till taxibolag. Men alla vill de ha samma sak, 10 siffror. Ett personnummer. – They all need personal number. Adriana och Nelu har med hjälp av den fria rörligheten tagit sig till Sverige för att söka jobb. Men hittills har det inte gått som de tänkt. Och de där tio siffrorna har ständigt dykt upp som ett hinder i sökandet. Men vår berättelse börjar i oktober 2012.  I en glänta i skogen på Hisingen utanför centrala Göteborg står några tält uppställda. – This is our tent. I ett av tälten, ett blått som är täckt med en presenning, ligger lite leksaker. Här har Adriana, Nelu och deras fyraårige son Gaby sovit i snart två månader. På dagarna är de inne i centrala Göteborg och söker jobb. – In the day it's ok, if it's not getting wet. But in the night it's getting wet and the smell is not very good also. I can show you some insects. I told you that they bite. Det har varit blött, kallt och en massa kryp som bits berättar Adriana och pekar in i tältet. En bit bort inne i skogen ligger en planka över ett hål i marken. Det är toaletten. Adriana visar en vit påse. Här förvarar de bröd, bananer, ost och annan mat. Mycket får de från kyrkan inne i stan. – So we put all the time the food in the tree. It's better for the insects also do not come inside and for us. Påsen har de hängt i ett träd. Så det inte ska lukta för mycket och för att inte för många insekter ska ta sig in i tältet.  Nelu och Adriana kommer från Rumänien. Ett av EU:s fattigaste länder,  runt en tredjedel av befolkningen lever enligt EU:s mått i allvarlig materiell fattigdom. 2007 blev Rumänien medlem i EU.  Nelu och Adriana gav sig, som många andra Rumäner, ut i Europa i jakten på jobb.  De berättar hur de träffades i Spanien för att sen flytta från land till land. De har vandrat genom Tyskland, liftat genom norden och bott på gatan i jakten på jobb. Två barn har de fått under sin resa. Gaby smiter in i det blå tältet och börjar leka med en speldosa. Han är fyra år men pratar inte.   Gaby har autism. I ett läkarutlåtande kan Kaliber läsa att han  är i behov av en specialistutredning för att kunna få rätt rehabilitering. Gabys lillasyster, Elena, bor just nu hos farföräldrarna i Rumänien. De lever redan under knappa förhållanden och kan inte ta hand om Gaby. – Gaby wasn't so happy in the beginning, but after that he was ok. I början tyckte inte Gaby om att bo i det blå tältet berättar Adriana. Det var trångt, kallt och mörkt. De hade inget ljus i tältet på flera veckor. – It was good to be in here. Better than being on the street. Men det har varit mycket bättre att vara här än att vara på gatan säger hon. Den ekonomiska krisen i Europa har satt den fria rörligheten på prov. Det säger Peo Hansen,  biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. – Tendensen är att vi ser en ökad utvandring från krisländerna och vi ser att många av dem söker sig till EU-länder där de tror sig ha bättre utsikter. Han talar om hur människor i krisens spår mer eller mindre tvingas till ett liv som nomader. Att den fria rörligheten inte används som den var tänkt. – Den skulle ha en utjämnande effekt på EU:s arbetsmarknad, men den vi ser nu, och som hamnat i fokus nu, är att människor som är arbetslösa använder den fria rörligheten mer som i ren desperation därför att de vet att utsikten i deras egna länder är lika med noll. Och då prövar de att helt enkelt åka på vinst och förlust. De ser det här som ett desperat försök. Trots att den fria rörligheten inom EU är en grundstomme har den nu börjat ruckas på. Spanien fick i december tillstånd från EU-kommissionen att förlänga de restriktioner för rumänska arbetare de haft sedan 2011. Och det är nu systemet testas säger Peo Hansen. – Därav kan man prata om att det som en gång var det här stora paradnumret från EU:s sida, med att den fria rörligheten var något man skulle uppmuntra, så har det idag blivit en kris där vi inte vet vart utvecklingen ska gå. Vad tycker du om utvecklingen som sker nu? – Jag tycker den är ganska läskig. I Storbritannien gjorde nyligen premiärminister David Cameron ett uppmärksammat utspel. Han vill införa begränsningar för rumäner och bulgarer när de vid årsskiftet kommer ha rätt att röra sig fritt inom hela EU. Ett utspel som statsminister Fredrik Reinfeldt var snabb att kritisera i SVT. – Han för precis som Göran Persson  en gång gjorde diskussioner om hur fall det ska leda till social turism. Jag tycker det är olyckligt. Jag tror på ett Europa som ska vara öppet och ha fri rörlighet. Och där vi snarare ska ställa frågan hur vi ska underlätta för människor som kommer hit att komma in i arbete. Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma in i arbete. En viktig väg till jobb är Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska hjälpa jobbsökande från andra EU-länder precis på samma sätt som svenskar.  Men Kaliber får höra att EU-migranter inte alls behandlas lika och det talas om en slags B-lista. – Any kind of work, any kind. Vi söker alla sorters jobb säger Adriana. Hon sitter, och fyller i en inskrivningsblankett på en arbetsförmedling på Hisingen i Göteborg. Hon har gjort samma sak flera gånger tidigare säger hon.  – Hej. – Hej. I just filled out those papers… Det blir Adrianas tur att få hjälp. Men när hon lämnar in sitt papper frågar kvinnan vid servicedisken om Adriana har sina tio siffror i Sverige. – But you haven't your ten numbers in Sweden? – No. Nej säger Adriana. Då kan vi inte göra mer just nu får hon till svar. Siffrorna kvinnan frågar efter är antingen ett svenskt personnummer eller ett så kallat samordningsnummer – ett sorts tillfälligt personnummer som myndigheter kan använda. Kvinnan bakom disken stämplar Adrianas inskrivningsblankett och sätter in det i en pärm. Adriana är välkommen tillbaka när hon skaffat sina siffror. Jag vill veta mer om pärmen och varför inte Adriana blir inskriven i arbetsförmedlingens digitala system där de normalt sett utför sina jobbmatchningar. Jag får prata med samordnare Lena Ekström. – För att kunna registreras som arbetssökande i vårt system så måste man ju ha ett svenskt personnummer, eller ha ett samordningsnummer. Och har man inte det då skriver man in sig manuellt på ett papper som vi har i en pärm som vi låser in här på kvällen. Tills man uppvisar att man har ett personnummer och det kan man ju få på Skatteverket. När de har visat upp det då registrerar vi in dom i vårt arbetssystem som vi använder då. Arbetsförmedlingen kan alltså inte registrera Adriana på samma sätt som svenska sökande säger samordnare Lena Ekström. I stället sätts hennes inskrivningsblankett in i en pärm. Och eftersom Adriana inte har ett svenskt personnummer blir hon hänvisad till Skatteverket för att skaffa ett samordningsnummer.  Så hon kan skrivas in på riktigt. – Skatteverket Mikael Udd. Men när Kaliber kontaktar Skatteverket, säger de att det här är helt fel. Mikael Udd är rättslig specialist på verket. – Om det är en annan myndighet, en statlig myndighet, som har ett behov av ett samordningsnummer, då ska de lämna en begäran till Skatteverket. Så en privatperson kan inte komma till er och säga att man vill ha ett nummer? – Nej det är inte så det går till utan en begäran ska komma från en myndighet. Det är alltså Arbetsförmedlingen som ska vända sig till Skatteverket om de har ett behov av ett samordningsnummer – inte Adriana. Och det visar sig att Adriana inte är den enda EU-migrant som inte kunnat skriva in sig på vanligt sätt hos Arbetsförmedlingen utan hänvisats till Skatteverket. – Arbetsförmedlingen har rätt att ge en arbetssökande ett samordningsnummer, men man gör det inte. Jag träffar Claes Haglund, projektledare för Crossroads, ett projekt som drivs av stadsmissionen med bidrag från Göteborgs stad. Här kan arbetslösa EU-migranter få hjälp. Och Claes Haglund träffar ofta personer vars ansökningar hamnar i pärmar på Arbetsförmedlingen. – Du skriver in dig på arbetsförmedlingen, du skrivs in på ett papper – som du i min värld lika gärna kan ta med dig det där pappret därifrån. Och det är ett brott mot reglerna som vi har skrivit på när vi blev EU-medlemmar. På Crossroads erbjuds svenskundervisning, mat och rådgivning om hur man söker jobb. Men många EU-migranter jobbar svart när de inte kan hitta några vita jobb säger Claes Haglund. – En del av de vi träffar desperata, man tar det som erbjuds. Och detta hjälper ju – vill jag påstå – hjälper ju svenska samhället till med nu när man stänger ute den här gruppen. Man blir hänvisad till svartarbete. Man blir hänvisad till att stå utanför samhället. En fantastiskt obehaglig utveckling tycker jag. Vi får höra att  kritiken mot Arbetförmedlingens hantering av EU-migranter även finns inom den egna myndigheten. Birgitta Everås har jobbat på flera olika kontor inom arbetsförmedlingen i Göteborg. – Om syftet är att söka jobb i Sverige så tycker jag man kan säga att det är ett hinder för den fria rörligheten om man inte får ett samordningsnummer. För då är man nästan hundra procentigt hindrad från att få ett legalt arbete. Hon började på eget initiativ skaffa, eller rekvirera samordningsnummer som det kallas,  till EU-migranter så att de kunde skrivas in på samma sätt som svenska sökande. – De hade möjligheter att få jobb och jag har sett ganska många som lyckats att få ett arbete. Men för några månader sedan hände något säger hon. Hon säger att hon från Arbetsförmedlingens huvudkontor fick höra att hon skulle sluta rekvirera samordningsnummer till sökande EU-migranter. – Jag tyckte det var orättvist. För den gruppen. De har ju rätt till det, de har rätt att resa runt och söka arbete, men så i praktiken så blir de ju hindrade när de kommer hit då. Och det visar sig att kritiken inte är ny. Vi hittar en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, från 2010. Redan där konstateras brister i hur arbetsförmedlingen registrerar EU-migranter utan person eller samordningsnummer – att de inte kan matchas mot jobb på lika villkor. – Please take a place. För Adriana fortsätter sökandet efter jobb. Men livet har också tagit en helt annan vändning. Adriana är på en Barnmorskemottagning i centrala Göteborg. Hon ligger på rygg på den vita britsen och lyssnar på hjärtljud. Hon är gravid i vecka 36. Barnmorskan Gullborg Fjeldstad känner väl till familjens situation. -- … and you can see the belly is growing and it's following the line. And it's fine. – Yes it is. Adriana och hennes familj har nu fått lämna blå tältet på Hisingen. En frivilligorganisation betalar för ett rum på ett vandrarhem utanför Göteborg. Men för hur länge vet inte Adriana. En natt i november börjar värkarna. Ambulansen hämtar Adriana på vandrarhemmet och en halvtimme efter hon kommit till förlossningen,  föds sonen Mihail. – Baby, baby… 6 timmar gamla Mihail ligger i Adrianas famn. Han har lite mjölk runt munnen. – He was just trying to eat. Got some milk around his mouth. Adriana oroar sig redan för hur livet utanför sjukhuset kommer bli, men säger att Mihail kommer få det bra hur det än blir. Även om de får bo på gatan igen tills de lyckas få ett jobb. – So he's fine. He´s healthy. He is just fine. He will be fine. Vi träffar Gullborg Fjeldstad igen. Adrianas barnmorska från Barnmorskemottagningen. Hon har följt familjens jobbsökande på nära håll. – Det verkade som det var en slags catch 22. Myndigheterna kräver arbete för att ge dem de fyra sista siffrorna.  Och arbetsgivarna vill gärna ha personnummer för att de ska få arbete. Men de var väldigt upptagna av att få detta, att göra vad som helst för att vara självförsörjande och inte vara någon till last, sade hon. Gullborg har samlat in kläder till familjen och försökt se om det funnits någon hjälp från samhället att få i väntan på det där jobbet. – De är i en sån odefinierad situation. De är inte asylsökande, inte flyktingar, inte gömda. De är EU-medborgare som har rätt att vara här, men ändå inte hör hemma nånstans. Men de verkar som de inte finns. Ingen ser dem. Förra året skrev Stadsmissionen i Stockholm i sin årliga hemlöshetsrapport att andelen hemlösa EU-migranter ser ut att öka i Sverige. Kaliber försöker ta reda på hur stor den här gruppen egentligen är, men det är svårt. Socialstyrelsen har hittills inte räknat inte in den här gruppen i sin hemlöshetsstatistik. I år blir första gången. Men siffrorna blir offentliga först senare i vår. Varken Statistiska centralbyrån, Migrationsverket, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen har några siffror. Kaliber skickar ut en enkät till kommunernas socialtjänster. 83% har svarat och 70% av dom säger att de sedan början av 2012 haft kontakt med fattiga EU-medborgare som sökt hjälp. Över 100 kommuner uppger att de haft kontakt med barnfamiljer. – Här har vi då sovrummen, dubbelrum. I en röd barack i Göteborg, tvärs över älven från köpcentret Nordstan, bor några av de hemlösa EU-migranterna i natt, på Stadmissionens akutboende Gatljuset. Enhetschef Daniella Andreoli, visar mig runt bland sovsalar, tvättstuga och fikarum. – Det är här inskrivningen sker klockan tre varje dag. Då har vi i en lång kö som går ut här i korridoren, där man köar för att få en nattplats då. Fick alla plats idag? – Nej. Alla fick inte plats idag. Här är trenden tydlig säger hon. Idag är majoriteten av besökarna på akutboendet arbetssökande,  hemlösa EU-migranter. – Under januari månad 2013 hade vi 481 sovande nattgäster hos oss. 302 personer var EU-migranter. Och det är ju en rätt stor del. Vår bild är att målgruppen definitivt har vuxit och blir fler och fler. I Stockholm finns sedan  i vintras två härbärgen specifikt för den här gruppen. Härbärgena är så välbesökta att platserna får lottas ut bland de köande. I Göteborg finns inget sånt särskilt härbärge. – Det som händer nu är att vi slussar ihop personer – missbrukare bland annat – med EU-migranter som absolut inte lider av något missbruk eller psykisk ohälsa eller egentligen någon social problematik över huvudtaget. Och det blir inte bra.  Deras mål – många av dem, ska jag väl uttrycka mig – som vi har pratat med, målet med att de är här i Sverige är ju att de vill jobba. De vill jobba säger hon. Och de vill jobba vitt. Men precis som Adriana, stöter många på problem när de kommer till Arbetsförmedlingen eftersom de saknar person eller samordningsnummer. En kritik som Stadsmissionen i Stockholm också lyfter i sin hemlöshetsrapport förra året. Scen 11, Adriana samlar burkar – In which direction are you going? – Inside first. Adriana försöker se om det finns några pantburkar i papperskorgarna runt centralstationen i Göteborg. Nästan varje dag åker hon in till stan, besöker arbetsförmedlingen och sätter upp jobbansökningar på lyktstolpar.  Pantburkletandet är ett måste för att få in pengar när hon inte har något jobb. Det ger inte så mycket, kanske 50 kronor i veckan.  Det är hård konkurrens om pantburkarna. -- … I didn't see what she threw away. Maybe it was a bottle. Adriana vill bli inskriven på samma sätt som andra på arbetsförmedlingen – ha en chans till ett vitt jobb. Men hittills har det bara blivit lite svarta städjobb hemma hos privatpersoner för att få pengar till saker som mat och blöjor. Vi frågar henne gång på gång under det halvår vi följer henne varför hon inte åker tillbaka till Rumänien, varför hon väljer att vara i en så osäker situation i Sverige med två små barn. Varje gång blir svaret att trots att det är jobbigt här så är det värre i Rumänien. Där finns ingenting. – No, no bottles, nothing. No way to make money. Det finns inte ens burkar att panta i Rumänien säger Adriana. Och när det inte finns några jobb så är pantburkar bättre än inget. Scen 12 AF Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma i arbete. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som Adriana inte alltid får samma hjälp som svenska sökande när de kommer till Arbetsförmedlingen. Att det blir en återvändsgränd. När Kaliber kontaktar Arbetsförmedlingens huvudkontor står det klart att detta är något de redan känner till. Vi får prata med  Martin Sandblom, utredare på enheten Arbetslöshetsförsäkring som säger att Arbetsförmedlingen i de här fallen ska rekvirera samordningsnummer, men inte alltid gör det. – Vill man vara inskriven och ta del av vår service så ska vi rekvirera samordningsnummer. Och jag tror också att vi gör det i vissa fall, men inte alls i alla de fall där vi borde göra det. Vi har också haft den frågan uppe nyligen i ett möte för att slå fast rutiner för hur det ska gå till. Martin Sandblom säger att det inte finns några tydliga rutiner för hur den här gruppen arbetssökande ska hanteras. Att det är därför det blir fel. – Jag tror det har funnits en stor osäkerhet i vår organisation. Bara en dryg vecka innan vi ska publicera det här reportaget händer något. Arbetsförmedlingen fattar ett beslut: att de lokala arbetsförmedlingarna nu ska rekvirera samordningsnummer för samtliga arbetssökande EU-medborgare utan svenskt personnummer som vill skriva in sig. Said Maroufkhani biträdande chef på avdelningen för förmedlingstjänster säger att beslutet innebär att  EU-migranter nu ska få den hjälp de har rätt till. – Jag kan förstå det alltså att man inte har tycker inte det finns rutiner för detta just med anledning utav att den information som gått ut inte varit särskilt tydlig. Och det är därför vi nu går ut med det här beslutet och också uppdaterar våra riktlinjer och handläggarstöd.  Men vad tänker du då om att EU-medborgare har skickats till Skatteverket för att ordna detta själva? – Nej jag tycker det är beklagligt att det har varit på det sättet. Och det tar vi ju på oss självklart att så ska det inte behöva vara. Said Maroufkhani säger att de uppmärksammade problemet först i år och inte känner till att brister konstaterats redan tidigare, bland annat av Stadsmissionen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Vi frågar hur han ser på det som arbetsförmedlaren Birgitta Everås säger, att hon så sent som i höstas uppmanats att sluta rekvirera samordningsnummer åt EU-migranter . – Det är väldigt beklagligt att hon fått den informationen från huvudkontoret. Hur kan det komma sig? – Ja det är ju alltså den bristande informationen som vi nu försöker åtgärda. Vad händer med alla inskrivningar som sitter i pärmar runt om i Sverige nu då? – Ja då kommer man gå igenom dem och göra det som behöver göras, att rekvirera samordningsnummer och alltihop, om det inte redan gjorts, och registrera elektroniskt i våra system. Adriana och hennes familj har varit i Sverige i över ett år nu. Arbetsförmedlingen har ännu ej fattat beslutet om samordningsnummer när vi träffar henne i början av mars. Vi har nyheter till henne. Kaliber har gjort det som Arbetsförmedlingen alltså skulle gjort för länge sedan. Vi har ringt Skatteverket. – Ja hon har ett samordningsnummer. Det visar sig att Adriana redan har ett samordningsnummer. November 2007 var Nelu och Adriana på genomresa i Sverige på väg till Finland. Adriana var gravid med Gaby i femte månaden. Paret bodde på gatan i Stockholm när de fick  höra om en varmare sovplats.  En lekstuga. Men ägarna ringde polisen. Brottet rubricerades som hemfridsbrott. En kort tid efteråt rekvirerar polisen ett samordningsnummer för Adriana. Jag visar Adriana  numret. Hon säger att  hon inte visste att hon hade ett samordningsnummer. Hon blir förvånad, men samtidigt glad. Nu kanske hon kan skriva in sig på Arbetsförmedlingen på riktigt. – Maybe I can find a job. Adriana är återigen på Arbetsförmedlingen. Den här gången har hon en  utskrift från Skatteverket med sin hand med sitt samordningsnummer i sin hand. Och plötsligt öppnas dörrarna. Hon får sitta ner med en handläggare för första gången och hon skrivs in Arbetsförmedlingens digitala system. Ett  möte bokas om två veckor. How does it feel now? – Much better. It's better that we found it now, so we have some more chances to get some work. So it's very good. Nu har vi kanske en chans säger Adriana och viker ihop lappen med det inbokade mötet och lägger det i fickan. Reportrar: Linda Belanner, Mina Benaissa och Sofia Boo Research: Victoria Gaunitz och Epp Andersson Producent: Sabina Schatzl

Allt började med att Roger var osams med sin tjej. I ren ilska gick han in på Stadsmissionen i Västerås, dit han ofta går, och avreagerade sig på pianot med en boogie woogie. Det var starten till rockbandet City Mission Band. - Nästa dag plockade dom fram en gitarr. Jag spelade lite grann och så var det en annan kille som var duktig på blues som spelade lite grann. - Så började vi tänka på att vi behövde en trummis, berättar Roger. Då kom jag att tänka på Jompa. Vi hade träffats innan och han hade sagt att han var trummis. Jag frågade honom kan vi inte pröva då?  Det blev en grupp till slut.  Bandet som kallade sig City Mission Band började repa tillsammans i Stadsmissionens lokaler, alla med rätt tuffa bakgrunder. Sen gick det mesta i en rasande fart. Knappt ett år efter att bandet bildades gick gänget in i studion för att spela in en skiva. I slutet av november förra året gavs den ut. Vid det här laget hade många fått upp ögonen för bandet och ville boka in det på spelningar i olika sammanhang. Rätt som det var tog allt bara stopp. Vad var det som hände? En P4 –dokumentär om City Mission Band – ett rockbands uppgång och fall, av Annika Nordin

Svenska matbutiker slänger för miljarder Vem vill ha en brunprickig paprika eller smörgåsskinka som går ut imorgon? Svenska matbutiker slänger tonvis med ätlig mat för ofantliga belopp per år. Mycket blir till fjärrvärme, men hälften av energin går till spillo jämfört med om någon ätit upp den. Stadsmissionen vill ha maten, men handeln vågar inte ge bort den. Klotet går på jakt i butikernas soprum efter läckra råvaror. Dessutom blir det ett reportage om skogvaktarna på Madagaskar som tvingats fly efter statskuppen i våras. Utländska företag avverkar stora arealer regnskog illegalt och utrotningshotade lemurer slaktas och serveras på restaurangerna. Programledare: Marie-Louise Kristola.