Podcasts about skatteverkets

Imorse fick vi veta att om Jonas vann 3 miljoner så kommer Linda att åka med honom till hans bungalow och Hasse tycker att Skatteverkets nya app är osexig. Barn ska självklart uppmuntras till sport men ridning går fetbort. Detta och sååå mycket mer hör du i dagens avsnitt av Morronrock daily,

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Direkt från Branschforum – hör Christoffer Blomqvist från Skatteverket berätta om den utredning som gjorts av frisörbranschen de senaste åren. Han delar med sig av faktiska siffror, insikter och resultat från den riktade insatsen – och vad branschen kan ta med sig framåt. Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

I vårt mest skattesmitande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Patrik Edstrands begäran – igenom slaget vid Röcklinge backe 1313. Medeltiden, my beloved.Mattis är den som vägrar svara på Skatteverkets ofina frågor den här gången och beskriver slaget. Eller ja, han går framför allt till storms mot hembygdshistoria; så det blir ett sånt avsnitt. Pers roll är den här gången att känna igen bataljen vid Röcklinge utan att tidigare ha hört talas om det.Stort tack till Patrik! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av "Somna med Henrik" bjuder Henrik in Somna till ett möte med Fabian, mer känd under smeknamnet "Ge påsen till mig". Fabian berättar om en häpnadsväckande upplevelse där han plötsligt upptäckte att han enligt myndigheternas register inte längre existerade. Efter ett misslyckat försök att hämta ut ett paket på posten, där hans ID inte kunde identifieras i systemet, inleddes en resa djupt ner i Skatteverkets dolda värld.Lyssnaren får följa med när Fabian eskorteras till den hemliga "Existensenheten", en avdelning långt under Skatteverkets ordinarie kontor. Där möter han arkivarier och handläggare som specialiserar sig på byråkratiska existensfrågor. Det visar sig att en systembugg har "sorterat ut" Fabian ur existensen, då algoritmen felaktigt klassificerat honom som en fiktiv person.Med en blandning av absurd humor och djup existentiell reflektion kretsar samtalet kring vad det faktiskt innebär att existera i vår digitaliserade värld. Är vår existens bara ett resultat av registerposter och algoritmer? Finns det hemliga byråkratiska enheter som kontrollerar allt från försvunna strumpor till hur fort tiden går?Henriks meditativa berättarstil väver samman det vardagliga med det surrealistiska, och skänker tankar om livets skörhet och föränderlighet. I en värld där vår identitet kan utplånas med ett felaktigt knapptryck, vad betyder det egentligen att finnas till? Låt dig vaggas in i sömnen medan Henrik utforskar existensens paradoxer och byråkratins absurda labyrinter.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillsammans med Erik Douglasson, lönechef på Hogia och Zennie Sjölund från Srf konsulterna dyker vi ner i de viktigaste nyheterna inom lön 2025. Vad behöver lönespecialister ha koll på inför förändringar i AGI-rapportering, föräldraledighet och Skatteverkets nya krav? Vi pratar även om avtalsrörelsens stora påverkan, lönetransparensdirektivet och löns bidrag i hållbarhetsrapporteringen. Dessutom, hur hanterar vi nya regler kring tjänstepension, rehabstöd och cyberattacker? Missa inte detta avsnitt fullt av tips, insikter och konkreta råd för att ligga steget före i lönearbetet 2025.

Tillit är nyckeln när länder ska bygga upp sina institutioner. Men hur ska det gå till i praktiken – och går det att skapa ”öar av integritet” i ett hav av korruption och misstro?  Detta avsnitt av Global Podd är är en inspelning från ett Global Bar Samtal som ordnades den 3/12 2024 i samarbete med Institutet för Framtidsstudier. Medverkande: Bo Rothstein, forskare på Institutet för framtidsstudier. Henrik Lund, chef på Skatteverkets internationella avdelning. Janet Vähämäki, senior forskare på Stockholm Environment Institute med fokus på biståndseffektivitet Samtalsledare: David Isaksson, chefredaktör Global Bar Magazine.

Livsledan podcast coachar på KOTS: https://open.spotify.com/episode/0T5grZCzpkF9k7lubkZHcY?si=w2Z7jOw0RpWhb2-TSCjsMg Livsledan podcast instagram: https://www.instagram.com/livsledanpodcast/ Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   I takt med att MMA växer i Sverige så ställs utövare och alla omkring inför utmaningar som bl.a. är ekonomiska. Utövare som luras av promotorer och managers är inget nytt tyvärr.  Fighters är alltid i underläge vad det gäller ekonomiska skydd, om inte de själva har rätt kompetens eller vet var de ska vända sig för att få hjälp. I detta avsnittet har vi avsikt att komma underfund med de ekonomiska utmaningarna man kan ställas inför som fighter samt hur man kan skydda sig själv. Allt ifrån att ta emot pengar som sponsring eller lön, till managers som ser till fighterns egna intresse främst och promotorer som håller vad de lovar. Efter detta avsnittet är förhoppningen att vi vet mer om hur vi kan hantera betalningar med/utan risk, hur vi kan säkerställa att vi ens får betalt, hur vi kollar upp ekonomin bakom den som vill ge oss pengar eller betala för tjänster samt hur vi går vidare om vi inte får betalt.   Timestamps: (00:00) preview (02:10) Intro (04:36) Erfarenheter av skattejuridik (06:30) Erfarenheter av kampsport (07:00) Utmaningen med att MMA växer snabbt (08:30) Diaz-bröderna och Team Alpha Male (13:50) Foppa ligger i efter 20 år kring sporten (15:30) Hur Nick Diaz tolkade sina kontrakt (17:49) Kulturen av att sköta ekonomin i Svensk MMA MANAGERS (19:40) Vad gör en manager? (22:19) Vem behöver en manager? Vad kan förväntas av en manger? (26:40) Föreningslivet och dubbla stolar  (28:29) Vem behöver en manager? Hiphop och MMA (31:00) Vad tjänar en manager som inte får betalt? (32:25) Vilka risker kan vi ta med att ha en manager? SPONSRING (35:26) Hur hanterar man sponsorer/lön som fighter? (38:40) Skatteverket och ribban för att betala skatt är låg (41:00) Motprestationer som ska beskattas (43:00) Gåvor och bidrag som är löneliknande (45:50) Rondvilan försöker hustla systemet (46:21) Svårt att ge bort gåvor (46:54) Om sponsorn utreds faller det på fightern (49:40) Risker med svarta pengar (51:00) Sponsorer som riskerar att sätta fighters i problem LÖN (54:00) Eget ansvar hos utövarna (54:50) Hur kan atleter ta betalt? (56:40) Attrahera sponsorer som fighter (58:50) Dyrt med egenföretagande? (59:40) Hur man får hjälp som fighter     KONTRAKT/AVTAL (1:02:20) När vill man ha kontrakt? (1:03:39) Risker med att inte ha kontrakt (1:06:08) Om atleten inte får betalt? (1:07:50) Kolla upp en promotors ekonomi i förväg (1:09:31) Hur tolkar man kreditupplysningar? (1:11:45) Minsta att göra för att skydda sig själv som fighter (1:13:27) Hur kan man kräva sina pengar? (1:14:49) Vad räknas som kontrakt/avtal (1:16:29) Fördelar med att ha koll (1:17:43) Info som förväntas från en manager (1:18:43) Pengar är inte gratis (1:19:23) Hur atleter kan få hjälp med ekonomin (1:23:13) Sammanfattning (1:26:47) Överflödig info om man har en manager    Lyssnarfrågor (1:28:34) Hur skattefuskar man på bästa sättet som MMA-fighter? (1:29:26) Sponsorar swishar, kan det slå dåligt på deklarationen? (1:31:00) Hur funkar skatt på pengar från matcher utomlands? (1:32:42) Hustla systemet genom att använda Revolut? (1:34:00) Sponsor tar fakturan för tjänst, konsekvenser? (1:35:50) Störst förändringar och lärdomar senaste 20 åren? (1:38:50) Om Ali tagit emot pengar svart på kommentatorsgig/medieuppdrag (1:39:40) Vilka summor bör man oroa sig över? Starkt kaffe (1:41:40) Skatteverkets kriterier för skatt är lågt ställda (1:42:37) Läs skatteverkets sida

K har börjat älska nya slussen, särskilt i gryningsljus chippen har släppt sin nya bok (handla på shop.underproduktion.se ) Men framförallt har han lagat middagar ur sin receptsamling Säkerheten ska skärpas i riksdagen Skatteverket har gett sig på våra OS-hjältar Ulf Kristersson har råkat erkänna att han gillar Kent En levande man ansågs vara död

Kommer brandskyddet på Lisebergs vattenland Oceana ändras? Hur gick det för den visselblåsande socialsekreteraren Rikard? Och har Skatteverket skärpt sina rutiner när det gäller post till skyddade personer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lisebergsbranden och badtornet som blev en dödsfällaNär Lisebergs vattenvärld Oceana, som skulle öppnats nu i sommar, förstördes i en kraftig brand i februari undersökte Kaliber tillsammans med P4 Göteborg hur brandskyddet under byggtid såg ut – och vi kunde visa att de inte fanns några utrymningsvägar i de övre delarna av tornet. Det här var en granskning som publicerades i mars. Nu utreder Liseberg hur Oceana kan bli säkrare vid en ev återuppbyggnad.– Vi jobbar ju med tredjepartsgranskningar, brandskyddsdokumentation. Det är klart att all information ingår ju i den utredningen, också det som de experter ni har pratat med har kommit fram till, säger Lisebergs vd Andreas Andersen.Farlig post – skyddade adresser avslöjas med gps-sändareSäkerheten för Skatteverkets tjänst där de ansvarar för post till dem som har skyddade personuppgifter har skärpts. Det visar Kalibers granskning, där redaktionen för andra gången testat postförmedlingstjänsten genom att skicka spårsändare till personer med skyddade personuppgifter.– Det är ju avgörande för att man inte ska bli röjd. Det känns som att de verkligen lagt resurser på rätt ställe i det här fallet. Det känns jättebra och hoppfullt, säger en av kvinnorna som var med på testet.Den tystade stadenFör ett år sedan avslöjade Kaliber att flera orosanmälningar som polisen skickat till socialtjänsten i nordöstra Göteborg hade försvunnit. Orosanmälningarna gällde en 14-årig kille, vars familj är en del av ett känt släktbaserat kriminellt nätverk i Göteborg. Enligt polisen var det nio orosanmälningar som vare sig hade registrerats eller utretts.Nu har socialsekreteraren som lät blir att registrera anmälningarna dömts till 30 dagsböter för tjänstefel i ett så kallat strafföreläggande.De tystade larmen före polismordetHösten 2023 granskade Kaliber vad socialtjänsten gjort innan det uppmärksammade mordet på polismannen Andreas Danman i Biskopsgården i Göteborg. Då berättade visselblåsaren Rikard, som vi kallade honom, att socialtjänsten agerade alldeles för tamt när det fick in allvarliga orosanmälningar på unga gängkriminella, som hade kapacitet att döda människor.Rikard hade fått sparken för att arbetsgivaren sa att han hade gjort olagliga slagningar i deras datasystem. Själv menade Rikard att han varit för obekväm för arbetsgivaren för att han ifrågasatte hur socialtjänsten hanterade orosanmälningar på unga gängkriminella.Rikard polisanmäldes av arbetsgivaren och åtalades för dataintrång. I april friades han. Göteborgs tingsrätt menade att åklagaren inte lyckats visa att slagningarna inte hade med Rikards arbete att göra.– Det kändes jätteskönt att det blev en friande dom.Lyssna på Kalibers säsongsavslutning, där flera granskningar följs upp. Lyssna här eller i SR Play.

Det rasar en strid i Sveriges finansvärld. På ena sidan står riskkapitalisterna - några av Sveriges absolut rikaste personer. På andra sidan står Skatteverkets jurister. Det som började som en tvist om beskattning har nu blivit öppet krig där flera kända ekonomer och entreprenörer väljer sida. På en kvart får du veta vad bråket egentligen handlar om, och varför några av Sveriges riskkapitalister nu hotar med att flytta utomlands. Med Jan Almgren, reporter på SvD Näringsliv. Artikel Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: Stockholms handelskammare, SR Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Skatteverkets tolkning om gröna avdraget har lett till en drastisk minskning av efterfrågan på batterier. Vad betyder det framåt för stödtjänsterna? Lyssna på Checkwatts Sara Larsson och Ferroamps Martin Holsner i Elinstallapodden. 100 000 kronor i grönt avdrag kunde ett par få som köpte batterier under 2023. Men i januari 2024 var det noll kronor i avdrag för samma batteriköp. Det efter förtydligandet från Skatteverket om hur batterier får användas för att få grönt avdrag. Men beskedet får kritik för att vara otydligt trots att det i sig var ett förtydligande.

VECKANS AKTUELLT | De stora förlorarna på byggsidan är de svenska arbetarna som blir utkonkurrerade av utländsk arbetskraft med lägre löner. Tveksamt om Skatteverkets kontroller är så bra som de påstår. Skiljemannen i Stockholm verkar ha missförstått sitt uppdrag, menar vår expertkommentator Lennart Weiss, som även ger bakläxa till Finansinspektionen – men beröm till Hyresgästföreningen. Programledare: Anna Bellman.

I nya avsnittet av Sonderpodden har Love ett samtal med Lennart Wittberg som är en av arkitekterna bakom Skatteverkets transformation från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet. Lennart har många idéer om hur offentliga organisationer kan bli bättre på att förstå komplexitet och bli mer syftesdrivna för att anpassa sig efter den verklighet vi lever i idag. Han har skrivit flera böcker om styrning inom offentlig sektor, men hans budskap handlar lika mycket om ledarskap och mindset som om styrning i traditionell mening. Han ser förståelsen av organisationens kontext som en nödvändig förutsättning för att kunna driva förändring och utveckling i offentlig sektor och han värjer sig mot begrepp som förändringsledning och tillitsbaserad styrning som han tycker är alltför instrumentella och missar den komplexitetsförståelse som är grundläggande för att genomföra djupgående förändring. Innan samtalet med Lennart Wittberg vill jag passa på att tipsa om Sonders kommande webbinarium om strategier i en föränderlig värld fredagen den 17 november kl 8. Läs mer och anmäl dig på sonder.se Nu till samtalet med Lennart Wittberg, mycket nöje! Lennarts kommande bok Systemsyn i praktiken kommer i december: https://www.bokus.com/bok/9789189707948/systemsyn-i-praktiken/ Sonders webbinarier: https://www.sonder.se/seminarier/

Att upprätta, stämma av och lämna in momsdeklarationer, arbetsgivardeklarationer och inkomstdeklarationer kan ta en hel del tid. I det här avsnittet pratar vi om hur arbetet kan göras enklare och smidigare. Skatteverket har många tekniska lösningar som kan vara till stor hjälp. Gäster i studion: Johan Schauman som har en lång och gedigen erfarenhet av att utveckla den här typen av tjänster inom Skatteverket. Camilla Carlsson. auktoriserade redovisningskonsult på FAR. Samtalet leds av FAR:s kommunikationschef Pernilla Halling

Skatteverkets rättschef Michael Erliksson berättar om balansgången mellan rättssäkerhet, effektivitet och behovet av förenklingar. Lyssnarna får dessutom veta hur rättsavdelningen arbetar med digitalisering, varför Skatteverket behöver ett allmänt ombud och hur man administrerar kommande elstöd.

Årets första direktsändning från Svenskarnas hus bjuder som vanligt på högt och lågt. Allt i från politikernas senaste galenskaper och dumheter, till allvarliga diskussioner om vårt folks framtid.Passande nog väljer vi i detta avsnitt också att sia om det nya året. Vad kan vi förvänta oss? Vad har vi för förhoppningar och farhågor? Sverige ska leka ordförande i Europeiska unionens råd, försöka gå med i Nato och samtidigt hålla ihop ett land fullt av etniska splittringar.Slår invandrargängens skjutningar nya rekord? Kommer man få ordning på elpriserna och inflationen? Får vi ett slut på kriget i Ukraina eller startar rent av nya krig i vårt närområde? Hur kommer svensk nationalism i allmänhet och Det fria Sverige i synnerhet agera under året som kommer. Vad finns att se fram emot och vilka orosmoln finns det?Häng med oss i chatten och kom med dina egna åsikter och frågor, så har vi en supertrevlig kväll tillsammans!Stöd Vinterhjälpen och rädda Svenskarnas hus från Skatteverkets klor på https://www.detfriasverige.se/vinterBli stödprenumerant på Radio Svegot och få tillgång till alla våra podcasts på https://www.svegot.se/supportBli medlem i Det fria Sverige och stöd (och engagera dig om du kan!) arbetet för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.se/blimedlem

Årets vinnare av Guldörat 2022 i kategorin Årets avslöjande! Hösten 2021 granskade Kaliber Skatteverkets förmedlingstjänst, som hanterar brev och paket som ska till personer med skyddade personuppgifter. Hur säker är den tjänsten? Lyssna igen. Varje år skickas över en halv miljon brev och paket genom Skatteverkets förmedlingstjänst till personer som lever med skyddade personuppgifter. Tanken med det är att ingen ska kunna veta var personen bor.Kaliber testar säkerheten och visar hur myndigheten som ska skydda istället blir en väg för förvaren att komma i kontakt med och hitta sitt offer.Skickade gps-sändareDe som lever med skyddade personuppgifter får sin post via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Det var genom denna posttjänst, som Kaliber med hjälp av tre gps-sändare hittade de tre skyddade kvinnornas adresser. De var med på och godkände testet. De är kritiska till Skatteverket. Men det är inte första gången som skyddade personer hittas med post som skickats genom Skatteverket.Kalibers genomgång visar att två domar fallit de senaste fem åren, där mannen som kvinnan ska skyddas från hittat henne genom att skicka gps-sändare på det här sättet.Skatteverket svararPeter Sävje, chef för folkbokföringsavdelningen på Skatteverket säger bland annat så här i programmet: De här handlar ju då om våra säkerhetsrutiner och jag vill inte kommentera det.Hur ser du på de här uppgifterna? Ja, det är ju naturligtvis oerhört allvarligt. Utifrån vårt perspektiv så finns det målkonflikter i detta. Det finns, det finns regler för vad vi kan och inte kan göra. Och i någon mening kan man ju se att det finns svårigheter att kombinera till exempel de önskemål som finns hos personer med skydd att få leva ett så normalt liv som möjligt, och just det här med att säkerställa att inte man röjs. Det är ju en konflikt av två motstridiga intressen i någon mening.Skulle du säga att teknikutvecklingen har sprungit ifrån säkerhetsrutinerna? Återigen jag vill inte kommentera våra säkerhetsarrangemang.Är det något som kan föranleda att man ändrar eller uppdaterar säkerhetsrutinerna? Vi är ju naturligtvis medvetna om den här risken. Självklart. Så på den punkten så ser jag inte att de här uppgifterna föranleder någon annan hantering från vår sida.

Chefen för Skatteverkets storföretagsavdelning Anette Landén ansvarar för att 22 000 företag betalar rätt skatt. I detta avsnitt av podden svarar hon på frågor om digitalisering, internationellt samarbete och vad hon skulle göra om hon fick ta över som finansminister. 

Här är ett klipp från intervjun med Mats Norberg i avsnitt 111. Det pågår en strid mellan Skatteverket och trav- och galoppsporten om moms. Mats Norberg, styrelseledamot i Svensk travsport, förklarar momsfrågan, Skatteverkets invändningar och travsportens delseger i Högsta förvaltningsdomstolen. Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

Det blir en trevande start på podden då vi inte får tag på vår första gäst Kristin Riise Ödegård, men det visar sig att hon är hos Sebastien Guarato för att få den absolut senaste informationen om Face Time Bourbon. När hon ringer tillbaka så får vi veta allt vi behöver om hans skada och framtid. Vi pratar även en del om Prix d'Amerique. Det pågår en strid mellan Skatteverket och trav- och galoppsporten om moms. Mats Norberg, styrelseledamot i Svensk travsport, förklarar momsfrågan, Skatteverkets invändningar och travsportens delseger i Högsta förvaltningsdomstolen. Lacke spekulerar om Prix d'Amerique och bjuder på luringar till kvällens tävlingar. Gäster: Kristin Riise Ödegård, Mats Norberg och Lacke. Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

Kaliber granskar Skatteverkets förmedlingstjänst, som hanterar brev och paket som ska till personer med skyddade personuppgifter. Hur säker är den tjänsten? Kaliber har testat. Varje år skickas över en halv miljon brev och paket genom Skatteverkets förmedlingstjänst till personer som lever med skyddade personuppgifter. Tanken med det är att ingen ska kunna veta var personen bor. Kaliber testar säkerheten och visar hur myndigheten som ska skydda istället blir en väg för förvaren att komma i kontakt med och hitta sitt offer. Skickade gps-sändare De som lever med skyddade personuppgifter får sin post via Skatteverkets förmedlingsuppdrag. Det var genom denna posttjänst, som Kaliber med hjälp av tre gps-sändare hittade de tre skyddade kvinnornas adresser. De var med på och godkände testet. De är kritiska till Skatteverket. Men det är inte första gången som skyddade personer hittas med post som skickats genom Skatteverket. Kalibers genomgång visar att två domar fallit de senaste fem åren, där mannen som kvinnan ska skyddas från hittat henne genom att skicka gps-sändare på det här sättet. Skatteverket svarar Peter Sävje, chef för folkbokföringsavdelningen på Skatteverket säger bland annat så här i programmet: De här handlar ju då om våra säkerhetsrutiner och jag vill inte kommentera det. Hur ser du på de här uppgifterna? Ja, det är ju naturligtvis oerhört allvarligt. Utifrån vårt perspektiv så finns det målkonflikter i detta. Det finns, det finns regler för vad vi kan och inte kan göra. Och i någon mening kan man ju se att det finns svårigheter att kombinera till exempel de önskemål som finns hos personer med skydd att få leva ett så normalt liv som möjligt, och just det här med att säkerställa att inte man röjs. Det är ju en konflikt av två motstridiga intressen i någon mening. Skulle du säga att teknikutvecklingen har sprungit ifrån säkerhetsrutinerna? Återigen jag vill inte kommentera våra säkerhetsarrangemang. Är det något som kan föranleda att man ändrar eller uppdaterar säkerhetsrutinerna? Vi är ju naturligtvis medvetna om den här risken. Självklart. Så på den punkten så ser jag inte att de här uppgifterna föranleder någon annan hantering från vår sida.

Den gångna helgen rapporterade DN om hur bedragare hade stulit flera miljoner kronor från svenska företagsledares bankkonton. Attacken började med att angriparna lyckades logga in som ombud för företagsledarna på Skatteverkets e-tjänster. Polisens nationella bedrägericenter uppmanar nu oss medborgare att spärra möjligheten för obehörig ombudsregistrering. I veckans podd pratar vi om varför alla bör göra det. Vi tipsar också om tre andra spärrar som både vi och Skatteverket uppmanar att aktivera för att motverka ID-kapning. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd132.

Skatteverkets nya IT direktör besöker förnyelsepodden! Lyssna nu!

Under de senaste åren har ett stort antal plattformar för delningsekonomi etablerats i Sverige, bland annat inom uthyrning av bostäder och leveranser. Riksrevisionen gästar SNS för att presentera en granskning de har genomfört av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Medverkar gör även Rebecca Filis, strateg och verksamhetsutvecklare Nya affärsmodeller på Skatteverket och David Mothander, public policy-ansvarig i Norden hos företaget Bolt. Medverkande Max Dahlbäck, granskningsledare på Riksrevisionen Rebecca Filis, strateg och verksamhetsutvecklare Nya affärsmodeller på Skatteverket David Mothander, public policy-ansvarig i Norden hos företaget Bolt Samtalet leds av Daniel Strandberg, projektledare på SNS.

I dag, den 16 mars, öppnar Skatteverkets onlinedeklaration. Har du sålt, bytt eller på annat sätt avyttrat kryptovaluta under förra året ska detta nu tas upp i din deklaration. Men hur funkar det egentligen med beskattning av bitcoin och andra kryptovalutor? Vi tar hjälp av juristen och skatteexperten Johan Fagerlund för att reda ut de vanligaste frågorna.

I Ekonomistudion onsdagx. Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm om jakten på fuskarna.x. Världens ekonomer följer virusets utbredning – vi ger en aktuell lägesrapport.x. Sammanfattning de viktigaste nyheterna i rapportfloden.x. Hur påverkas tillväxtmarknader av coronavirusets framfart - analys i studion. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi märker att intresset för skatter är stort bland minPensions användare. Många funderar på hur det blir med skatten när de går i pension. Eller vad som händer om man jobbar och tar ut pension samtidigt. Eller flyttar utomlands. I det här avsnittet förklarar Skatteverkets expert, Pia Blank Thörnroos, vad som gäller.

Skatteverkets nya IT direktör besöker förnyelsepodden! Lyssna nu!

Vad ska man tänka på om man vill driva taxiverksamhet? Hur bokför man inköpet av en bil i sitt transportföretag? Är det någon skillnad om du säljer transporttjänster till privatpersoner eller företag? Säsongens sista branschavsnitt vänder sig till dig som driver företag inom transport eller taxi. Programledare Anders Nyberg tillsammans med Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist.

Vad är en körjournal? Varför är det är viktigt att föra körjournal och vad ska den innehålla? I det sista kortavsnittet av Skatteskolan får du lära dig det mesta om körjournal. Programledare Anders Nyberg och Skatteverkets expert Per Granqvist.

Finns det särskilda skatteregler för fritt utövande kulturarbetare? Vad menas med upphovsmannakonto och vad är kulturmoms? I det fjärde avsnittet av Skatteskolan är det fokus på kulturbranschen. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket tillsammans med Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist.

Vad räknas till en immateriell tillgång? Hur värderar man tillgångarna, och vilka skattesatser gäller om man vill sälja upphovsrätten till sitt verk? I det här korta avsnittet får du veta om redovisning av immateriella tillgångar med Skatteverkets expert Jenny Persson och programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Vad gäller om du har säsongsanställda? Hur fungerar det med dricks? Och ska arbetskläder förmånsbeskattas? Få svaren i det tredje avsnittet av Skatteskolan som denna gång vänder sig till dig som driver hotell-, restaurang eller turismverksamhet. Programledare: Anders Nyberg från Tillväxtverket. Skatteverkets experter: Jenny Persson och Per Granqvist.

Hur och för vad kan man göra avdrag när det gäller dator och mobil. På 5 min berättar Skatteverket det mesta du behöver veta om datorer och mobiler och hur du får göra avdrag. Programledare: Anders Nyberg från Tillväxtverket. Skatteverkets expert: Per Granqvist. Alla avsnitt av skatteskolan hittar du på verksamt.se/skatteskolan.

Sponsorpengar, donationer, annonser och produkter som skickas till dig, ska det räknas som en intäkt? I det andra avsnittet av Skatteskolan får du som arbetar som influencer, bloggare eller gamer veta vilka skattespecifika regler som gäller i din bransch. Programledare: Anders Nyberg från Tillväxtverket. Skatteverkets experter: Per Granqvist och Jenny Persson. Alla avsnitt av skatteskolan hittar du på verksamt.se/skatteskolan.

Vad är en personalliggare och vad ska den innehålla? I det här faktaavsnittet går vi igenom det mesta du behöver veta om personaliggare. Programledare: Anders Nyberg från Tillväxtverket. Skatteverkets expert Per Granqvist. Alla avsnitt av skatteskolan hittar du på verksamt.se/skatteskolan.

I det här korta faktaavsnittet får du veta vilka skatteregler som gäller om du anställer medarbetare i Sverige som är bosatta utomlands. Programledare: Anders Nyberg från Tillväxtverket. Skatteverkets expert: Per Granqvist. Alla avsnitt av skatteskolan hittar du på verksamt.se/skatteskolan.

Hur fungerar det med omvänd skattskyldighet, vad är en byggherre och hur fungerar ROT för dig som företagare? Det första avsnittet i säsong tre av Skatteskolan – en podcast för företagare vänder sig till dig som driver företag inom byggbranschen. Programledare är Anders Nyberg på Tillväxtverket. Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Alla avsnitt av skatteskolan hittar du på verksamt.se/skatteskolan.

Nytt avsnitt av 20 skattefrågor nästintill live från Gotland och Almedalen. Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik på Stockholms Universitet, och Göran Sundin, IT-strateg på Skatteverket, delar med sig av sina erfarenheter av digital förvaltning och digitalt informationsutbyte mellan företag och myndigheter. Varför går det så långsamt i Sverige? Vad innebär Skatteverkets projekt med digitala informationskedjor? Går det att omvandla skattelagstiftning till kod? Vilka principer bör gälla när handläggning och beslut i förvaltningen blir alltmer digitaliserade? Lyssna på 20 skattefrågor och få svaret.

I dagarna har det fötts en ny prins i Storbritannien. Prins Harry och Meghan Markle meddelade igår att sonen ska heta Archie Harrison. Det hade spekulerats och betats en rad olika förslag på namn. Hur valde du ditt barns namn? Fler och fler döper sina barn till ovanligare namn. Hur tänker du runt detta? Har du ett ovanligt namn? Vet du varför du har det namnet du har? Har du döpt dina barn efter någon förebild eller en idol. En liten Angelina efter Jolie? En magisk Harry efter Potter? Vad skulle du döpa efter, om du skulle namnge ditt barn i dag? ?  Eller Stina efter din favoritmoster? Är det viktigt att ge sitt barn ett namn som fungerar internationellt? Vi blir mer och mer globala påverkar det oss till att ge våra barn ett namn som fungerar att uttala i hela världen. Hur tänker du? Skatteverkets nya policy är att tillåta namn som förut var omöjliga, man har mjukat upp reglementet helt enkelt. Så nu är det och at döpa sina barn t ex till Skymningsland eller Månstråle. Har du en historia runt ditt eget namn eller runt dina barns namn. Ring in till oss och berätta! Programledare: Sanna Lundell Vi startar 21.40 men slussen öppnar som vanligt 21.00 099 110 90, du kan också mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se

Skatteverket har ett innovationsteam som jobbar för att hitta lösningar för framtiden.För dem är det en självklarhet att ha med unga vuxna i sitt team. Varför kommer de att berätta i det här poddavsnittet.De kommer också att bjuda på tips på hur en egen företagare kan jobba med innovation och vad nyttan kan bli för företaget.Gäster: Anna Englund, Skatteverkets innovationsteam, och tekniksprångaren Matilda Lindberg, Skatteverkets innovationsteamProgramledare: Ellinor WassbergInspelningsansvarig: Andreas Damgaard

Efter deklarationshetsen presenterar vi det. 2019 kan vara sista året med 2 maj-ångest och oväntad skatteåterbäring nu införs nya regler. Vi pratar med Skatteverkets expert. Dessutom om pangrapporter och bommar på börsen. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Johan Schauman, deklarationsexpert Skatteverket Pär Ivarsson, reporter Ekonomiekot Peter Malmqvist, finansanalytiker Aktiespararna Martin Lundstedt, vd AB Volvo Alrik Danielsson, vd SKF Stefan Ingves, chef Riksbanken Ardalan Shekarabi (S), civilminister Producent: Mark Malmström Tekniker: Stina Fagerberg Ekonomiekot Extra ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Hur jobbar vi på allra bäst sätt med influencer marketing? I det här avsnittet pratar Alexandra om vad vi som företag kan tänka på när vi ska jobba med influencer marketing, vad som påverkar priserna och hur vi på ett utmärkt sätt kan nå vår målgrupp med hjälp av influencer marketing. Hon ringer också upp Matilda Janzon, som jobbar som influencer, och som berättar hur det är från hennes perspektiv. Det här vill ni inte missa! Matilda delar med sig av allt som du som influencer (och även du som jobbar på ett företag med influencers) vill veta. Hur hon vill bli kontaktad, hur hon själv gör när hon kontaktar företag och mycket, mycket mer. Länk till Skatteverkets regler kring influencers

Skatteverket har ett innovationsteam som jobbar för att hitta lösningar för framtiden. För dem är det en självklarhet att ha med unga vuxna i sitt team. Varför kommer de att berätta i det här poddavsnittet. De kommer också att bjuda på tips på hur en egen företagare kan jobba med innovation och vad nyttan kan bli för företaget.

I säsongsavslutningen av Skatteskolan – en podcast för företagare har det blivit dags för deklaration för dig som driver aktiebolag, alltså Inkomstdeklaration 2, INK2. Vi går igenom deklarationens alla delar, gör nedslag i de vanligaste rutorna och går igenom när deklarationen ska lämnas in. Alla avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare hittar du på verksamt.se/skatteskolan. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

I detta avsnitt går vi igenom hur deklarationen för dig som driver enskild näringsverksamhet fungerar. Vi går igenom näringsbilagan, vad du måste förbereda innan deklarationen och när deklarationen ska lämnas in. I nästa avsnitt går vi igenom deklaration för dig som driver aktiebolag. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Nytt år och nya möjligheter. Men först är det dags att stänga boken för det gamla och summera upp hur det gått för ditt företag. I detta avsnitt pratar vi därför om årsredovisningar och årsbokslut. Vilka delar består dom av, vad du behöver förbereda inför deklarationen och vad du sen ska göra med årsredovisningen och årsbokslutet. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Missar viktiga datum, glömmer betala, summeringsfel och vanliga felavdrag. I veckans avsnitt av skatteskolan – en podcast för företagare går vi genom de vanligaste felen företagare gör, hur undviker du att göra dem och andra bra fakta för dig som driver företag. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Hur är det med det där julbordet, får man göra avdrag för det? Räknas lerduveskytte eller e-sport som friskvård och hur funkar avdrag för mobil och dator? Det och mycket mer i del två av avdrag och kostnader i Skatteskolan – en podcast för företagare. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Hur fungerar det att bli arbetsgivare för första gången, hur ser den nya arbetsgivardeklarationen på individnivå ut och hur fungerar växastödet? Det och mycket mer i veckans avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare. I programmet hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare är Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Hur fungerar det när man köper, säljer och gör affärer med ett annat EU-land? Vad är det för skillnad på EU och EUs momsområde och hur fungerar det med tjänsteresor inom EU. I detta avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare går vi igenom tre vanliga scenarier för handel med andra EU-länder. I programmet hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare är Anders Nyberg från Tillväxtverket. I nästa avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare pratar vi om att anställa för första gången.

Vad ska man tänka på när man importerar, exporterar och göra affärer med ett land utanför EU, hur fungerar det med momsen och hur fungerar det med tjänsteresor? I detta avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare går vi igenom tre vanliga scenarier för handel med länder utanför EU. I programmet hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare är Anders Nyberg från Tillväxtverket. I nästa avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare pratar vi om handel med EU-länder.

Dystopierna om ett samhälle där varje steg utanför normen gör att man tappar poäng är på väg att bli verklighet i Kina. Men kanske är vi på väg att på egen väg bygga upp något liknande, varnar Katarina Bjärvall. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En lördagskväll nyligen la jag upp ett Facebookinlägg om ett radioprogram jag hade hört. Vi satt i bilen på väg till en middag, jag och min man och en vän, och samtalade om programmet och jag ville tipsa. Så snart jag hade lagt upp inlägget ångrade jag mig. Hur skulle jag framstå om jag satt och lyssnade på P1 klockan åtta en lördag? Hur tråkig får man bli? Om jag hade bott i Kina hade det inlägget kunnat sänka mitt sociala kreditvärde. Tönt, hade algoritmerna kunnat konstatera. Eller kanske tvärtom? Kanske hade det värderats som ett intellektuellt plus att lyssna på P1 en lördagskväll? Det är ännu outgrundligt hur algoritmerna är inställda i det system för social kreditvärdighet som just nu testas i Kina. Den som köper cigarretter dalar i värde men den som deltar i ett sluta röka-program kan stiga Den som har sett "Nosedive", ett av de mest uppmärksammade avsnitten i den teknologidystopiska Netflixserien "Black Mirror", vet vad jag talar om. Där har det sociala samspelet blivit en ren marknad. Alla du träffar, från butikspersonal till din egen familj, poängsätter dig genom att rikta mobilen mot dig och blippa. Den samlade poängen blir ett värde som blir avgörande när du vill ha en bostad, ett jobb eller en kärleksrelation. Som alltid när det gäller tech-dystopier är detta bara snäppet värre än verkligheten. Den kinesiska regeringen planerar att sjösätta sitt så kallade sociala kreditsystem år 2020. Tanken är att allt en medborgare gör på nätet och en stor del av det som hen gör utanför nätet ska poängsättas. Att delta blir obligatoriskt, på så vis att alla kineser får sitt sociala kreditvärde, ungefär som alla svenskar har ett personnummer. Men där slutar likheterna. Medan personnumret är konstant och baseras på ett fåtal formella komponenter så är det sociala kreditvärdet ständigt fluktuerande och grundat på ett oräkneligt antal variabler. Var du befinner dig, vilka räkningar du betalar eller inte betalar, vad du köper för kläder och mat, vilka böcker du läser och vilka teveserier eller filmer du ser, vad du förmedlar till din omvärld via sociala medier, vilka vänner du har där och vad de i sin tur förmedlar allt värderas och vägs samman till ett värde. Det värdet avgör, precis som i teveserien, dina chanser när du vill ha ett banklån, när du vill ut och resa eller när du letar ny skola för dina barn. Systemet är utformat för att vara karaktärsdanande och knuffa kineserna i riktning mot ett bättre liv. Den som köper cigarretter dalar i värde men den som deltar i ett sluta röka-program kan stiga, berättar Kina-kännaren Johan Lagerkvist. Att döma av de pilotprojekt som redan är igång, och som beskrivs av författaren Rachel Botsman i boken "Who can you trust?", så kommer en person med högt socialt kreditvärde att belönas med till exempel större rörelsefrihet, medan en person med lågt värde kommer att straffas. År 2017 rapporterades att över 6,1 miljoner kineser vid något tillfälle de senaste fyra åren hade förvägrats att köpa en flygresa på grund av lågt socialt kreditvärde, genererat inom de pågående pilotprojekten. Rachel Botsman skriver att systemet kommer att utformas som en spelifierad version av det kinesiska kommunistpartiets etablerade övervakningsmetoder, det så kallade dang'an. Inom det systemet är möjligheterna stora för medborgare att sänka varandra genom att rapportera beteenden som rimmar illa med partiidealen. Det kan tyckas som om det sociala kreditvärdet skulle vara mer objektivt, men de miljarder informationspartiklar som utgör råvaran hanteras subjektivt. Grunden är mänskliga bedömningar eller till och med fördomar. En intervju med en chef inom ett av de kinesiska teknikbolag som driver ett pilotprojekt är talande: Den som spelar dataspel tio timmar om dagen kommer att klassas som lat, den som regelbundet köper blöjor klassas däremot som ansvarstagande, förklarar han. Det behövs inte ens ett felsteg, det behövs bara ett steg utanför normen och vi kan på dala den marknad som idag kallas civilisation. Det är möjligt att hävda att även vi i Sverige redan idag har våra sociala kreditvärden. Vi har formaliteter som inkomstdeklarationer, kreditupplysningar och utdrag ur belastningsregistret och vi har de sociala medierna som förmedlar vårt digitala värde till omvärlden. Och så har vi bilden av oss själva utanför skärmarna: vårt utseende, vår utstrålning och vår sociala kompetens eller inkompetens i alla livets relationer. Redan idag kan den som har råd betala för att på olika sätt ge dessa komponenter ett högre värde. Och redan nu får detta återverkningar på våra chanser i livet på sätt som inte är rättvisa eller objektiva. Men ett digitalt baserat system som det kinesiska ger den dynamiken en helt annan spridning i tid och rum. Räckvidden är gränslös, liksom hävstångseffekten. Det behövs inte ens ett felsteg, det behövs bara ett steg utanför normen och vi kan på dala den marknad som idag kallas civilisation. Det är inte troligt att en svensk regering skulle låta Skatteverkets folkbokföringsavdelning införa ett socialt rankningssystem och ersätta våra personnummer med sociala kreditvärden. Men det är högst sannolikt att ett digitalt jätteföretag inom kort kommer att erbjuda oss något liknande. Facebook och Google bereds redan nu plats inom många av de domäner som är grundläggande för vår förmåga att leva våra liv skola, arbete och myndighetskontakter. Råvarorna finns redan och det är vi som, till synes frivilligt och gratis, matar in dem i systemet, via dessa jättar och andra, via musiktjänster, resesajter och taxiappar, via hälsoappar, sömnappar, navigeringssystem, tv-streamingstjänster, shoppingverktyg, matlagningssajter. Och så vidare. Hur ska det påverka vårt värde om vi swishar pengar till tiggare? Om vi ger en kollega en komplimang för hens utseende eller om vi kallar någon rasist? Facebooks grundare Mark Zuckerberg har visionen att hans skapelse ska bli en en utility. Det är ett begrepp som inte har någon given översättning men som ungefär innebär en oumbärlig samhällstjänst, en icke förhandlingsbar del av infrastrukturen. El- och vattenförsörjningssystemen är utilities. De digitala jättarna må ha ambitionen att få den statusen och den funktionen, men det finns friktion i planerna. Ta en sådan liten detalj som moral. För den kinesiska regeringen är det en enkel sak: Det som rimmar med partiets värderingar är moraliskt och höjer det sociala kreditvärdet, det som strider mot dem är omoraliskt och sänker värdet. För ett digitalt jätteföretag är det knivigare. Hur ska det påverka vårt värde om vi swishar pengar till tiggare? Om vi ger en kollega en komplimang för hens utseende eller om vi kallar någon rasist? Om vi visar bröstvårtan när vi ammar i ett klipp? Det är sådant som Facebook och Google har grubblat över tidigare och knappast slutgiltigt löst.   Vi kan välja att låta de digitala jättarna mobilisera än mer. Eller så kan vi välja att efter bästa enskilda förmåga var och en försöka trassla oss ur deras trålgarn. Men vi kan också välja att lagstifta kanske grundlagstifta bort möjligheterna för dem att ta över samhällsbärande funktioner.  Rätten till integritet är ett argument. Men det är också omsorgen om allas vår mentala och känslomässiga hälsa. Det kanske inte är hälsosamt för en människa att leva med ständiga värdeomdömen om ens yttre och inre. Det kanske gör en härdad och armerad eller tvärtom, skapar en ängslighet och en skörhet som ger sättningar i själva hjärtat. Redan idag drabbas den generation som tillbringar mest tid med värderande sociala och asociala medier av en ökande psykisk ohälsa. Det ligger nära till hands att ana ett orsakssamband. Katarina Bjärvall, författare och frilansjournalist

I detta avsnitt: Svar på frågan om det finns idéer av att sänka aktiekapitalets storlek? Är det en ny företagsform på gång, månne? Dessutom har vi en gäst i studion, Kristoffer Storm från Circle K, som bland annat hjälper oss att reda ut kring kommande reglerna bonus malus - viktig kunskap om du är i färd med att köpa företagsbil, eller privat, innan 1 juli 2018, och även efteråt. Och så uppmärksammar vi Skatteverkets nya härliga attityd!

Finns det rätt och fel när det gäller skatteplanering? Är det lagen eller moralen som ska styra? Och i så fall vems moral - din eller min? Det blev ett engagerat samtal mellan Katrin Westling Palm, Skatteverkets nya generaldirektör, och Magnus Larsson, till vardags skatterådgivare på Deloitte tillika FAR:s ordförande.

Hur registrerar man ett företag på verksamt.se? I veckans avsnitt guidar Skatteverkets experter dig genom hela processen – steg för steg. Du får också veta vad en SNI-kod är och hur en digital brevlåda fungerar. Programledare Anders Nyberg.

Vad är moms? Och vems är pengarna? I veckans avsnitt av Skatteskolan får du lära dig det mesta du behöver veta om moms. Skatteverkets experter berättar till exempel vilka skattesatser som gäller för din bransch och att momsen i de flesta fall inte påverkar företagets resultat.

Vad är det för skillnad mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag? Ska man ha F-skatt eller FA-skatt? Och vad är egentligen ett räkenskapsår? Skatteverkets experter ger dig svaren. OBS! I avsnittet nämns att det lägst tillåtna aktiekapitalet är 50 000 kronor. Från och med den 1 januari 2020 är det lägst tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag 25 000 kronor. För att kunna registrera ett aktiebolag med 25 000 kronor i aktiekapital måste det vara bildat (stiftat) från den 1 januari 2020 och framåt. Skatteskolan - En podcast för företagare är en podcast från Verksamt.se som produceras av Skatteverket och Tillväxtverket.

I veckans Digitalpodden pratar vi om olyckan med Ubers självkörande Volvo-bil, Skatteverkets granskning av Airbnb-uthyrare, Truecallers comeback, hur Izettle utmanas av sin ärkerival Square och varför Skype lämnar Stockholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar om Skatteverkets generaldirektör - gjorde han nåt olagligt Göran Lambertz - som är en ikon - har gått i pension. Vi pratar om honom, vad han har gjort, vad han har för dialekt och om hans kioskvältare till bok som han just nu håller på att skriva. Och så juridikglosor på E. MED MERA. Tack Familjens jurist, Lindahl, G&D och Delphi! (PS i början säger vi att vi ska prata om en hovrättsdom om tolkning av ett bodelningsavtal, men det hann vi inte.)

Johanna, Marcus och Tomas ordinerar satir om socialdemokratisk problemlösning, att Gotland vill göra urvete great again och att Skatteverkets generaldirektör lajvar gudfadern på fritiden. Gapa stort! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Johanna Wagrell, Marcus Berggren, Tomas Högblom Producent: Filip Orrling

Johanna, Marcus och Tomas ordinerar satir om socialdemokratisk problemlösning, att Gotland vill göra urvete great again och att Skatteverkets generaldirektör lajvar gudfadern på fritiden. Gapa stort! Medverkande: Johanna Wagrell, Marcus Berggren, Tomas Högblom Producent: Filip Orrling

Torsten och Kerstin Resar skaffade sig ett bankkort från en liten okänd bank som skulle vara extra förmånlig under långresan i Europa. Istället slutade det plötsligt att fungera och paret stod strandade i Tyskland utan pengar. Ska man som konsument gardera sig med flera kort om man använder en liten bank eller ett kreditmarknadsbolag? Med bara en vecka kvar gnager obehagskänslorna hos många. För trots att man numera kan bli klar med sin deklaration med ett enkelt sms drar många ut på det in i det sista. Plånboken besöks av Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman och reder ut frågetecken inför vårens privatekonomiska prövning. Ingen reklam, tack!. Så står det på många lägenhetsdörrar och brevlådor i Sverige. Men ändå dimper det ner gratistidningar, reklam från bilverkstaden och glossiga magasin som i själva verket är rena reklambilagor i brevlådan. Vad beror det på? Och vad ska den som vill slippa pappersreklamen helt och hållet göra? Plånboken reder ut hur en lyckosam papper

I dagens radio bubb.la avhandlades den senaste upptrappningen mellan Ryssland och Turkiet, Skatteverkets roll som vapen mot personer som rättssystemet inte kommer åt, kreativt sabotage av allmänt val i Ontario, enkät på Drudge Report visar på uthållighet och lojalitet hos anhängare av Donald Trump, alternativmediarevolutionen och bubb.la:s roll däri analyserad av Hans Li Engnell, spelbranschen fortsätter att booma på Malta, Elon Musk offentligör planer för kolonisation av Mars och lyssnare hör av sig om presidentvalet i USA, kollektivistiskt tänkande och brister i evolutionsläran. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-311-2/

I dagens radio bubb.la avhandlades den senaste olympiska dopingskandalen, Skatteverkets tips för hur medborgare i sin vardag kan underminera socialstaten, Frihetsfrontens sommarseminarium 21-23 augusti, nyttiga idioter i media som ger gratis uppmärksamhet värd miljoner till sina motståndare, felriktade åtgärder mot illegal invandring i Storbritannien, uppstädning av gränsen mellan Inden och Bangladesh och historien om hur Google+ misslyckades konkurrera med Facebook. Dessutom följer vi upp vår rapportering om reglering av crowdfunding med en dyster förutsägelse för FundedByMe. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-48/

Lanthandlarna blir allt färre i Sverige och det är inte längre en självklarhet att kunna promenera till affären för att handla mjölk eller kaffe. Eftersom butiken är navet i ett litet samhälle så har lanthandelsdöden bidragit till att små orter fortare avfolkas. Plånboken har besökt småländska Fröseke där det en gång i tiden fanns fyra butiker. I dag ser det annorlunda ut. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht intervjuas om landsbygdens framtid och kundernas eget ansvar att gynna de lokala butikerna. Nu är det dags att deklarera! Men hur ska man undvika att drabbas av panik det sista dygnet? Skatteverkets deklarationsexpert Kay Kojer besöker studion. Handlarna vill gärna få oss att handla så mycket som möjligt, och det gynnar par och familjer. Men singlar har sällan nytta av storpack och rabatter av typen köp tre betala för två. Varför är utbudet riktat mot flerhushåll, trots att singelhushållen är i klar majoritet i Sverige? Plånbokens pensionsexpert Mikael Nyman svarar på lyssnarfrågor.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

ROT-avdraget har gjort byggbranschen renare. Det talas om tiotusentals nya vita jobb. Men byggarbetare som Kaliber pratar med vittnar om något helt annat och myndigheter som vill ingripa, har inte de verktyg som de behöver. Jag står utanför Kulturhuset på Sergels torg i Stockholm och väntar på Alexej. Han är byggjobbare, från Estland, bor i Sverige sedan några år tillbaka och har förgäves försökt ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Ett tiotal olika arbetsgivare har han haft, säger han. Alla har jobbat med hemrenovering, med ROT-avdrag till sina kunder. Men trots löften har ingen betalat en enda krona i vit lön, Och flera av företagen betalade inte Alexei någon lön alls. Så sa Centerpartiledaren och näringsministern Annie Lööf, i en partiledardebatt i SVT i oktober förra året. Hon pratar alltså om ROT-avdraget, som infördes i sin nuvarande form för drygt fyra år sedan. Tanken var bland annat att stimulera vita jobb genom att göra dem billigare för kunden. Med ROT-avdraget står staten står för halva arbetskostnaden för arbeten som reparation och tillbyggnad i hemmet. Och det blir alltmer populärt att nyttja ROT-avdrag, vilket syns på att utbetalningarna ökar för varje år. Under 2012 betalade staten ut 14,6 miljarder. Och det är inte bara politiker som hyllar ROT-avdraget Enligt en undersökning som Företagarna låtit göra tillsammans med Sveriges byggindustrier, har ROT-avdraget skapat 25000 nya vita jobb, Och även minskat toleransen för svartarbete i samhället. Elisabeth Thand Ringqvist Är vd för Företagarna. Nya vita jobb alltså, enligt politiker och branschfolk. Men hur många av de här är vita i slutändan? Hur mycket vet vi om vilka det är som faktiskt utfört själva jobbet? Fick de en vit lön? Fick de sin lön överhuvudtaget? Kaliber har granskat vad som döljer sig bakom den vita fasaden. Låt oss återvända till Alexejs berättelse. Uppdragsgivarna, säger han, låter honom aldrig se något kontor eller någon adress där man söka dem. Ofta möts man bara någonstans, kanske på stan. De plockar upp en, skjutsar en till adressen, visar vad som ska göras och man kommer överens om priset. Ibland heter de att de först vill se vad man går för, att man ska provjobba, sedan ska man få anställning,. Ibland får man en del av summan i förskott så man ska lita på att allt är schysst berättar Alexei. Sedan säger de ofta att beställaren inte är nöjd med jobbet. Sår man får inte betalt. Efter det går de inte att få tag i. De svarar inte när man ringer, byter nummer Alexejs sambo, Jelena, har försökt hjälpa inte bara honom, utan även hans kamrater, att få ut sin lön från olika bolag. Rashid heter egentligen något annat. Han kommer från Kazakstan och beskriver också hur han arbetat för ett tiotal byggföretag sedan han kom till Sverige. Lönerna har varit svarta, ibland uteblivna.  Upplägget med ROT beskriver han som idealiskt för bedragare. – På stora byggen finns det mer insyn, ibland kan det bli kontroller, det går rykten om vilka som jobbar där. Men ROT, i någons hem, totalt utan tillsyn och dessutom med staten som garant för halva kostnaden – det är ett idealiskt upplägg för oseriösa bolag, säger han – ”Idealnaja schema” Kaliber träffar trettio byggjobbare inom ROT, som alla beskriver liknande erfarenheter; avtal som inte hålls, anställningar som uteblir, löner som inte betalas och framför allt: de löner som betalas är svarta löner. Företagen är ofta underentreprenörer, eller hyr ut personal till andra bolag. Rekryteringen sker gärna via landsmän, Jobbannonserna är skrivna på spanska, arabiska och framför allt: ryska – Behöver ni en professionell byggarbetare, med svenskt ID-kort? Sergej från Lettland sitter på ett café och ringer på jobb. Han säger att han haft fjorton olika arbetsgivare, som alla specialiserat sig på ROT-avdrag. Flera av dem dyker upp i nya bolag med nya namn, säger han. När de förstår att de talar med en tidigare anställd slänger de på luren Sergejs ger oss ännu en berättelse om ROT-avdrag, svarta löner, företagare som luras. Och kunder, som är lyckligt ovetande… Vi är hemma hos familjen Lundborg, och en av makarna visar mig deras badrum, som de lät renovera i höstas. Adressen har jag fått av Sergej, som var en av de killar som utförde jobbet. Och fram till nu har familjen varit övertygad om att allt gick rätt till. Sergej berättar att han la ner 160 timmars jobb, alltså motsvarande fyra veckor heltid. Han hade blivit lovad 15 tusen vitt, men fick bara 3 tusen, svart, alltså mindre än 20 kronor i timmen … Jag sitter bredvid Cajsa Toresten, som samordnar Skatteverkets kontroller av ROT-avdragen. Fokus för deras insatser ligger på olika typer av bedrägerier och fel i företagarens beskattning och bokföring. Däremot har man ingen möjlighet att kontrollera huruvida utföraren har jobbat svart eller vitt, säger hon. Det som man kan se – och som ROT-avdragets förespråkare gärna påpekar –  är ett ökat vitt kassaflöde mellan kunderna och bolagen. Men hur mycket av det vita som egentligen ÄR vitt, det vet man mycket litet om. Det förklarar Lennart Berg, nyligen pensionerad från Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, och en av Sveriges främsta experter på ekonomisk brottslighet.. Christer Carlsson är ombudsman på Byggnads förbundskontor. Vi låter honom ta del av Kalibers granskning. Calle Fridén har jobbat i byggbranschen i snart 30 år. Jag träffar honom vid byggnationen av nya stadsdelen Annedal, vid gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm. Han upplever inte att svartjobben minskat med ROT. Jag kontaktar det företag som renoverat badrummet åt familjen Lundborg. De har en imponerande hemsida, med gott om referenser och erbjuder en mängd olika typer av arbeten. Skulle kunna vara ett företag med tio, femton anställda. Men bakom den solida fasaden finns ingen fast personal alls. Affärsidén är F-skattare, från Baltikum som man hyr in. Och att de skulle hyrt in någon Sergej har de inga noteringar om. Trots att familjen Lundborg minns att Sergej jobbat hos dem. Sergej kom i kontakt med den här firman via webbsidan ”Shvedskaja Palma” – ”Den Svenska Palmen”, och det har även flera av de övriga byggjobbare Kaliber pratar med Här kan man hitta det mesta – alltifrån barnpassning och kokerska till en uppsjö av jobberbjudanden. Enligt Sergej fungerar Svenska Palmen som en bemanningssajt för oseriösa bolag, främst inom ROT-sektorn, som fiskar efter billig svart arbetskraft från forna Sovjet eller Östeuropa. Och för dem som vill jobba i Sverige men inte är EU-medborgare finns en rad olika annonser som erbjuder lösning på det problemet. Jag kommer till ett ukrainskt mobilnummer. För 800 Euro får jag visum till ett polskt byggföretag, sedan är det bara att ta färjan till Sverige. – Jag har sålt 600 visum redan, och inte en jäkel av dem jobbar i Polen. 400 är redan i Sverige, säger han. Så här gör alla som vill jobba i Schengen nuförtiden, förklarar han Kaliber får kontakt med den person som står som ansvarig för Svenska Palmen. Han är medveten om att det förekommer många ohederliga annonsörer på sajten. Men han säger att han varken har någon kontakt med eller något ansvar för dem som annonserar. Crossroads på Kungsholmen i Stockholm är ett stödcentrum som drivs av bland annat Stadsmissionen. Även om målgruppen är EU-medborgare, kommer en tredjedel av besökarna kommer från andra länder.  Hit kommer människor från hela världen, som är i Sverige för att söka jobb Men många har råkat illa ut på sistone, allt fler faller offer för oseriösa arbetsgivare, berättar enhetschef Arto Moksunen … Cecilia Giordani som också arbetar här, säger att många som kommer hit får en ändrad bild av Sverige. Utvecklingen i byggbranschen har skapat en våg av missnöje bland många arbetare. Det säger Calle Fridén, som vi hörde tidigare Jag får en rundvisning av Tobbe som håller på och renoverar lägenheter i Enskede, söder om Stockholm. Han driver ett mindre byggföretag och underentreprenör åt större bolag. Men nuförtiden är han ständigt 40 procent dyrare än sina konkurrenter.  Det är dags att göra något annat, säger han. Frågan om mindre seriösa underentreprenörer kom att prägla årets avtalsrörelse som blev hård och var nära att landa i omfattande strejker. Byggnads Christer Carlsson tycker att utvecklingen i branschen är på väg i en farlig riktning. Flera av de utländska byggjobbare Kaliber pratar med som har jobbat svart, beskriver ett återkommande mönster, där de får svarta och ibland inga löner, samtidigt som bolaget har några vitt anställda som en fasad utåt. Så långt är upplägget enkelt. Men hur får bolaget loss pengarna till svarta löner? Jens Hoffman beskriver sig själv som en före detta halvseriös entreprenör som har mognat som människa.  I dag driver han ett av de större företagen på Stockholms byggmarknad, och han har kommit att bli en av branschens mest högljudda debattörer mot svartarbete. Han säger att byggbranschen har blivit en kassako för kriminella. Ja, hur stor är egentligen risken att ”åka dit” ? De kontrollmekanismer som finns i samhället mot illegal och svart arbetskraft, hur väl fungerar de när det gäller byggbranschen? Vi börjar hos gränspolisen i Stockholm De får utföra arbetsplatskontroller på företag som har kontanthantering, exempelvis restauranger. Men till byggarbetsplatser har vi inget tillträde, förklarar gruppchef Jerk Wiberg. Och Skatteverkets kontrollanter får inte heller göra oanmälda kontroller på byggarbetsplatser. Tillsynen är begränsad till skrivbordskontroller. Pia Bergman, som samordnar arbetet mot svartarbete och organiserad brottslighet säger att Skatteverket i dag saknar tre viktiga kontrollmöjligheter. Det handlar alltså om personalliggare, rätten att göra oanmälda kontrollbesök och så kallad månadsrapportering – att arbetsgivaravgifterna ska rapporteras på individnivå varje månad. Ett förslag på månadsrapportering har utlovats från regeringskansliet. Och på Skatteverket väntar Pia Bergman otåligt på regeringens proposition. Men propositionen kommer inte som Skatteverket trott i slutet av mars, och regeringen framstår som splittrad i frågan. Finansminister Anders Borg vill ha förslaget, näringsminister Annie Lööf är emot. Flera tunga remissinstanser, däribland Företagarna, anser att månadsrapportering skulle innebära ett orimligt krångel. Och tidigare i veckan blev det klart att regeringen dragit tillbaka förslaget tills vidare. Sergej söker fortfarande efter ett hederligt arbete i Sverige. Men han önskar det fanns nånstans att vända sig för den som blivit lurad. – Oavsett vem man är och var man kommer ifrån, att man kunde vända sig nånstans och säga att jag har vittnen; här jag jobbat, det här har jag utfört, jag fick inte betalt, Alexeis sambo, Jelena, samlade ihop vittnesmål från fem byggjobbare som inte fått ut någon lön och gjorde en polisanmälan om bedrägeri mot en av ROT-firmorna hennes sambo blivit lurad av. Några dagar senare fick hon svar: Civilrättsligt betyder att det är ett fall som polisen inte utreder. De oseriösa byggföretagen kan med andra ord vara trygga. Arbetare som har ett svagt fortfäste i Sverige kommer knappast att skaffa en advokat och driva en civilrättslig process. Dem är det riskfritt att lura. En besökare på Crossroads uppmärksammar Cecilia Giordani på att flera av jobblapparna på anslagstavlan har passerat bästföredatum. Men det spelar föga roll. Chansen att få napp på arbetsförmedlingens annonser är ändå minimal för besökarna här, berättar Cecilia. Kaliber är slut för i dag. Nästa vecka fortsätter vår granskning av en ny svensk arbetsmarknad. Reporter: Per Shapiro Producent: Sabina Schatzl

Jobbsökande ungdomar luras på lön och ersättningar Elsa jobbade utan att få lön, Johan fick inte ut sin övertidsersättning och Ros-Marie fick ut mycket mindre pengar än hon blivit lovad - I takt med att arbetslösheten växer utnyttjas allt fler ungdomar. Första jobbet riskerar att bli en mardröm. Vad gör arbetsförmedlingen för att kontrollera att arbetsgivarna är schyssta? Och vad gör facket för de ungdomar som luras? Århundradets deklarationer  Numera kryssar de flesta bara i en ruta, men det fanns en tid när deklarationen ansågs så svår att fylla i att deklarationsplikten helt enkelt fick avskaffas. Hör Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson om självdeklarationens historia. När båten börjar likna ett vrak Hur gör man sig av med en gammal båt som aldrig mer kommer att bli sjöduglig? Många gånger blir de gamla båtskroven liggande någonstans i naturen eller på båtklubben, men i värsta fall sänks de i havet. Fram tills nyligen har det varit svårt att göra sig av med en båt på ett miljövänligt sätt, men nu kommer båtskrotarna.   Expertsvar - Jag och mina vänner har startat hantverksateljé i en källarlokal som vi hyr. Det är ren hobbyverksamhet, men täcker våra hemförsäkringar om det skulle bli inbrott i lokalen? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av vår försäkringsexpert Gunnar Olsson.  

Norges olja verkar inte vara osinlig trots allt. Hur har grannlandet egentligen förberett sig p ådet? Henrik skrattar rått och gott i skadeglädjens tecken.///Det pratas om Ai Weiweis regimkritik och kamp för demokratin, men vad finns det engtligen att säga om hans konst? SR:s kulturkorrespondent Gunnar Bolin hjälper Henrik att skriva en fusklapp för eventuella konstpartyn.///Give me five med Viktor Barth-Kron och Margret Atladottir. Dagens ämnen är: Ship to Gaza, Skatteverkets recept mot svarthandel: ta kvitto! och Fotbolls-VM för damer.

Snart ska även torghandlare tvingas lämna kvitto för jordgubbarna och färskpotatisen, i alla fall om Skatteverket får som det vill. Förslaget är ett led i Skatteverkets stora satsning mot svart handel och snedvriden konkurrens. Men hur mycket skattepengar har den nya lagen om kassaregister från 2010 gett hittills? Skatteverkets Conny Svensson medverkar i Plånboken. Själv är bäste dräng Snickarbyxor på och verktygslådan i högsta hugg. I sommar ska drömprojektet äntligen förverkligas. Men det finns fallgropar även för den bästa gör-det-självare. Få byggexpertens allra bästa råd inför hemmafixandet. Sparande i tiden Stockholmsbörsen är skakig, räntan stiger och euroländer krisar. Hur påverkar det här möjligheten att få en bra utveckling på månadssparandet? Annika Creutzer listar bra sparformer, beroende på hur mycket man kan lägga undan; 200, 1000 eller 4000 kronor i månaden. Expertsvar - Jag körde traktor för att göra i ordning manegen i ett ridhus, men råkade köra rätt in i två stora speglar, som krossades. Vems försäkring täcker det? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vår försäkringsexpert Gunnar Olsson.        

I helgen hade Folkoperan premiär för sin uppsättning av Kurt Weills Silversjön, där skådespelaren Torkel Petersson gör sin operadebut. Han kommer till studion tillsammans med operasångaren Kaj Hagstrand som också gör ett exklusivt liveframträdande, ackompagnerad av Lotta Larsson på piano. Efter gårdagens samtal om skatteparadis undrar vi också om inte andra myndigheter kan bli lite mer som Skatteverket, som aldrig upphör att förvåna med sin nya trevliga ton. I pedagogiskt syfte ringer vi upp Skatteverkets verksamhetsutvecklare Lennart Wittberg och Försäkringskassans verksamhetsområdeschef i södra Sverige Åsa Andersson. Bisittare är Nina Lekander.

Semestern är slut och vardagens krav tar vid. Många drömmer om att jobba mindre och få mer tid över till det de verkligen vill göra här i livet. I Plånboken får du höra hur man gör från en som förverkligat den drömmen. Karin Lilja har själv dragit ned på takten för att kunna leva bättre på mindre pengar och skrivit en bok med tips till den som vill kliva ur ekorrhjulet. Maten som dyr medicinDet dagliga brödet och andra basvaror kan bli en dyr affär för den som inte tål gluten och laktos. Antalet gluten- och laktosintoleranta ökar i Sverige och den enda medicin de i dagsläget kan använda sig av för att må bra är att hålla sig borta från de ämnen de inte tål och istället köpa gluten- och laktosfria livsmedel.Hur mycket det här påverkar den enskildes privatekonomi beror på var i landet man bor. Somliga landsting ger tusenlappar i ersättning medan andra inte har någon ersättning alls. Plånboken åkte till Uppsala län och träffade ett par av de drabbade i ett av de län som inte ger något stöd till personer med celiaki. Vad säger ansvarig politiker? Här kan du se om ditt landsting ger ersättning till glutenallergiker Ofattbara hemsidor?Dessutom testar Plånboken några myndigheters hemsidor. Hur begripliga är dessa? Hur lång tid tar det att söka sig den information som man behöver som medborgare. En testpanel ger sig ut på det världsomspännande nätet för att testa Skatteverkets och Försäkringskassans hemsidor. Olle Olsson från Swedish Institute of Computer Science ger myndigheterna tips om hur de kan bli bättre på webben. Dessutom får lyssnarna svar på sina konsumentfrågor av Plånbokens expert Carina Lundgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bygga balkong, ta ner granarna på tomten som skymmer sjöglimten och helkakla badrummet istället för den beigebruna våttapeten. Semestertid innebär för många tid för renoveringsarbeten i hem och stugor. Den första juli införs nya regler för rot-avdraget, det vill säga den skattereduktion man kan få när man som privatperson renoverar och anlitar hantverkare. Pia Blank-Thörnroos, Skatteverkets mesta expert på området kommer till Plånboken den här veckan för att reda ut rot-avdraget. Vilka reparationer är det som ger skattereduktion? Vad innebär det nya systemet som nu införs? Och vad ska man som konsument tänka på innan man anlitar hantverkare till hemmafixet?Kameran kom aldrigSamtidigt som näthandeln ökar så ökar också bedrägerierna på Internet. Som konsument gäller det att vara vaksam, för skulle man bli lurad är det inte lätt att få pengarna tillbaka. Bedragarna är skickliga och polisen har inte resurser att utreda alla bedrägerier som sker, även om det rör sig om mycket pengar. I veckans Plånboken hör du om en av dem som har drabbats. Fotointresserade Hassan Nadjafi betalade 17 tusen kronor för drömkameran som aldrig kom som utlovat. Via nätet hittade han då tiotal andra personer som hade blivit lurade av samma säljare. De kände inte varandra innan men har nu bildat ett nätverk för att lösa sitt problem. De vill gärna skynda på polisens utredning. Men hjälper det att konsumenter går ihop så här i en grupp? Anders Ahlqvist på Rikskriminalens IT-brottssektion ger svar i Plånboken. Dessutom kommer Camilla Bratt, Plånbokens expert på försäkringsfrågor, att svara på lyssnarnas frågor om försäkringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.