Podcasts about Lundborg

Link to original articleWelcome to The Nonlinear Library, where we use Text-to-Speech software to convert the best writing from the Rationalist and EA communities into audio. This is: Is There Really a Child Penalty in the Long Run?, published by Maxwell Tabarrok on May 17, 2024 on LessWrong. A couple of weeks ago three European economists published this paper studying the female income penalty after childbirth. The surprising headline result: there is no penalty. Setting and Methodology The paper uses Danish data that tracks IVF treatments as well as a bunch of demographic factors and economic outcomes over 25 years. Lundborg et al identify the causal effect of childbirth on female income using the success or failure of the first attempt at IVF as an instrument for fertility. What does that mean? We can't just compare women with children to those without them because having children is a choice that's correlated with all of the outcomes we care about. So sorting out two groups of women based on observed fertility will also sort them based on income and education and marital status etc. Successfully implanting embryos on the first try in IVF is probably not very correlated with these outcomes. Overall success is, because rich women may have the resources and time to try multiple times, for example, but success on the first try is pretty random. And success on the first try is highly correlated with fertility. So, if we sort two groups of women based on success on the first try in IVF, we'll get two groups that differ a lot in fertility, but aren't selected for on any other traits. Therefore, we can attribute any differences between the groups to their difference in fertility and not any other selection forces. Results How do these two groups of women differ? First of all, women who are successful on the first try with IVF are persistently more likely to have children. This random event causing a large and persistent fertility difference is essential for identifying the causal effect of childbirth. This graph is plotting the regression coefficients on a series of binary variables which track whether a woman had a successful first-time IVF treatment X years ago. When the IVF treatment is in the future (i.e X is negative), whether or not the woman will have a successful first-time IVF treatment has no bearing on fertility since fertility is always zero; these are all first time mothers. When the IVF treatment was one year in the past (X = 1), women with a successful first-time treatment are about 80% more likely to have a child that year than women with an unsuccessful first time treatment. This first year coefficient isn't 1 because some women who fail their first attempt go through multiple IVF attempts in year zero and still have a child in year one. The coefficient falls over time as more women who failed their first IVF attempt eventually succeed and have children in later years, but it plateaus around 30%. Despite having more children, this group of women do not have persistently lower earnings. This is the same type of graph as before, it's plotting the regression coefficients of binary variables that track whether a woman had a successful first-time treatment X years ago, but this time the outcome variable isn't having a child, it's earnings. One year after a the first IVF treatment attempt the successful women earn much less than their unsuccessful counterparts. They are taking time off for pregnancy and receiving lower maternity leave wages (this is in Denmark so everyone gets those). But 10 years after the first IVF attempt the earnings of successful and unsuccessful women are the same, even though the successful women are still ~30% more likely to have a child. 24 years out from the first IVF attempt the successful women are earning more on average than the unsuccessful ones. Given the average age of women attempting IVF in Denmark of about 32 and a retirement age of 65, these women have 33 years of working life after their IVF attempt. W...

Welcome to The Nonlinear Library, where we use Text-to-Speech software to convert the best writing from the Rationalist and EA communities into audio. This is: Is There Really a Child Penalty in the Long Run?, published by Maxwell Tabarrok on May 17, 2024 on LessWrong. A couple of weeks ago three European economists published this paper studying the female income penalty after childbirth. The surprising headline result: there is no penalty. Setting and Methodology The paper uses Danish data that tracks IVF treatments as well as a bunch of demographic factors and economic outcomes over 25 years. Lundborg et al identify the causal effect of childbirth on female income using the success or failure of the first attempt at IVF as an instrument for fertility. What does that mean? We can't just compare women with children to those without them because having children is a choice that's correlated with all of the outcomes we care about. So sorting out two groups of women based on observed fertility will also sort them based on income and education and marital status etc. Successfully implanting embryos on the first try in IVF is probably not very correlated with these outcomes. Overall success is, because rich women may have the resources and time to try multiple times, for example, but success on the first try is pretty random. And success on the first try is highly correlated with fertility. So, if we sort two groups of women based on success on the first try in IVF, we'll get two groups that differ a lot in fertility, but aren't selected for on any other traits. Therefore, we can attribute any differences between the groups to their difference in fertility and not any other selection forces. Results How do these two groups of women differ? First of all, women who are successful on the first try with IVF are persistently more likely to have children. This random event causing a large and persistent fertility difference is essential for identifying the causal effect of childbirth. This graph is plotting the regression coefficients on a series of binary variables which track whether a woman had a successful first-time IVF treatment X years ago. When the IVF treatment is in the future (i.e X is negative), whether or not the woman will have a successful first-time IVF treatment has no bearing on fertility since fertility is always zero; these are all first time mothers. When the IVF treatment was one year in the past (X = 1), women with a successful first-time treatment are about 80% more likely to have a child that year than women with an unsuccessful first time treatment. This first year coefficient isn't 1 because some women who fail their first attempt go through multiple IVF attempts in year zero and still have a child in year one. The coefficient falls over time as more women who failed their first IVF attempt eventually succeed and have children in later years, but it plateaus around 30%. Despite having more children, this group of women do not have persistently lower earnings. This is the same type of graph as before, it's plotting the regression coefficients of binary variables that track whether a woman had a successful first-time treatment X years ago, but this time the outcome variable isn't having a child, it's earnings. One year after a the first IVF treatment attempt the successful women earn much less than their unsuccessful counterparts. They are taking time off for pregnancy and receiving lower maternity leave wages (this is in Denmark so everyone gets those). But 10 years after the first IVF attempt the earnings of successful and unsuccessful women are the same, even though the successful women are still ~30% more likely to have a child. 24 years out from the first IVF attempt the successful women are earning more on average than the unsuccessful ones. Given the average age of women attempting IVF in Denmark of about 32 and a retirement age of 65, these women have 33 years of working life after their IVF attempt. W...

Entreprenören Sebastian Lundborg är Grundare och VD på Human Performance och i dagens poddavsnitt så pratar vi om hur han lyckats ta bolaget från en minusaffär till 75 miljoner i omsättning. In och lyssna nu kör vi!   Följ Sebastian här: https://www.linkedin.com/in/sebastian-lundborg-50863a11a/ Följ Mikael:  Tiktok: https://www.tiktok.com/@mikaelarndt1 Instagram: https://www.instagram.com/mikael.arndt/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/försäljning   Vill du öka din försäljning? Läs mer om Mikaels säljutbildningar här: https://www.closersonly.se/theacademy Är du intresserad av att rekrytera säljare och försäljningschefer? Läs mer om Mikaels rekryteringsföretag Saleshub här: https://www.saleshub.se/  Söker du ett nytt jobb inom försäljning? Läs mer om våra lediga tjänster på Saleshub här: https://www.saleshub.se/ledigatjanster

In this episode my friend Lexi and I chat about the unique challenges of navigating the "4th trimester" as a working mom. Join us as we talk through real feelings and practical strategies from our stories as mothers who have successfully balanced work and postpartum adjustments. From managing time and energy to prioritizing self-care and setting boundaries, I hope you gain some helpful insights for this season of life. Whether you're a new mom or supporting working moms, this episode offers guidance and inspiration for embracing the time after your child is born, and as you return to work, through our genuine thoughts and perspectives.You can find Lexi here:Instagram: @lexialexandriamarieLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/alexandria-lundborg/______________________________You can find me here:Instagram: @gingerbizWebsite: https://www.katymurrayphotography.com/Facebook: https://www.facebook.com/groups/TipsandTricksforyourbusinessTwitter: https://twitter.com/GingerBizKM

Hur förebygger man bröstcancer och andra förändringar i brösten? Vad säger egentligen forskningen om mammografi? Hur är det med termografi och andra undersökningsmetoder?  Vilken roll spelar lymfsystemet för bröstens hälsa och hur tar man hand om bröstens lymfsystem?  Cystor, fibrocystiska bröst, tät bröstvävnad, och såklart bröstcancer Hur kan vi ta hand om brösten för att hålla dem friska? Vilken roll spelar mat, tillskott och inte minst egenvård av bröstens lymfsystem? … läs mer Inlägget 353: Termografi och brösthälsa, med Suzanne Lundborg publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 353: Termografi och brösthälsa, med Suzanne Lundborg dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

I veckans inspirerande avsnitt av Techrekpodden välkomnar vi Wilhelm Lundborg, grundaren och CEO för Homer. Homer är ett företag som förändrar hur vi interagerar med våra hem genom digitalisering. Wilhelm delar med sig av sin spännande karriärresa, från hans tidiga dagar på Spray till banbrytande bolag som Skype och Spotify. Wilhelm förklarar hur dessa erfarenheter ledde honom till att grunda Homer, en smart digital huspärm designad för att göra bostadsägande enklare, effektivare och mer pålitligt. Han diskuterar de unika utmaningarna med att bygga ett utvecklingsteam från grunden. Han berättar även om strategier för att behålla personal och hur de skapar en kultur av lojalitet. Vi utforskar också Homers användning av AI för att erbjuda personligt anpassade lösningar till husägare, bortom generiska svar, baserat på detaljerad kunddata. Wilhelm reflekterar över sina lärdomar från tidigare roller och hur de har påverkat hans syn på affärsutveckling, rekrytering och att motverka utmaningarna med att “växa för snabbt”. Lyssna på detta avsnitt för att höra Wilhelm Lundborgs fascinerande resa från tech-gigant till att leda en startup som förändrar sättet vi tänker på vårt boende. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. 

Äntligen presenterar vi avsnittet som ni längtat efter. Kvinnan som leder flaggskeppet för hälso-optimering och högteknologisk komplementär medicin gästar podden: Suzanne Lundborg. I dagens avsnitt dyker vi ner i begreppet hälsa och de olika aspekterna av det. Hur kan man egentligen förebygga autoimmuna- och livsstilsrelaterade sjukdomar? Vad innebär det att hjälpa kroppen läka på sitt eget sätt? Nathalie & Fille delar med sig av deras egna upptäckter under de hälsoundersökningar de gjort på kliniken och du som lyssnar får en djup inblick i kroppens egna vibrationer och dess möjlighet att självläka. Det här ett avsnitt som kommer ge dig insikter och klarhet i området som är det viktigaste i ditt liv: din hälsa. Du får också enkla tips för att redan idag ge dig själv bättre förutsättningar. Dela gärna avsnittet i sociala medier och till dina vänner! Enjoy!Producerat av Self Mastery Club AB.Lundborgklinikens hemsida: https://lundborgkliniken.se/Lundborgkliniken på instagram:https://www.instagram.com/lundborgkliniken/Bli medlem i Self Mastery Club här:https://www.selfmasteryclub.se/smcFölj oss på instagram: Nathalie: https://www.instagram.com/nathaliesteffner/Filip: https://www.instagram.com/filipwennesjo/För kontakt eller samarbeten: hello@selfmasteryclub.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar skoja och säga “don't touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter:– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

For our final installment in our “EJ with EWB” series, we talk to Gerard Dalziel, Chief Engineer, and Eric Lundborg, Senior Program Engineer, both of whom deal extensively with the technical aspects of the design and implementation of the projects performed by EWB-USA. We talked about the realities of climate change and environmental justice need to be incorporated into the design of engineered projects and how each project is carefully reviewed and quality-controlled to deliver the best product, regardless of the partner or the location. They also talked about the early stages of discussions and analysis related to climate change and environmental justice that led to the development of the Environmental Justice and Climate Resiliency Initiative. Enjoy our conversation!Resources: The Environmental Justice and Climate Resiliency Initiative Connect with our Environmental Justice Lab community: Instagram: @envjusticelabFacebook: www.facebook.com/EnvironmentalJusticeLabEmail: theenvironmentaljusticelab@gmail.comDon't forget to subscribe and rate the podcast wherever you listen!

Master Sergeant Corban Lundborg is currently serving in the Air Force Reserve as a combat photojournalist at the 4th Combat Camera Squadron based out of Charleston, South Carolina. Corban is one of the unit's designated aerial photographers, working as fully qualified aircrew. The unit supports the Department of Defense with frontline imagery in combat, aerial and humanitarian environments. Corban's photojournalism work has been recognized around the world. He earned the title "Air Force Photographer of the Year" in the 2018 media awards and won first place at the 2022 international Best Combat Camera Competition. Corban is now living in Atlanta, Georgia where he creates full time, working on a variety of projects in different mediums, from painting to woodworking. He also leads a creative agency with his wife called CALM Collective, where he works as a creative director and cinematographer. His camera work has attracted top companies and non-profits from around the country, who have hired him as a director of photography on national ad campaigns and commercials. Moving forward, Corban's dream is to use his creative gifts to serve others and Christ. Corban's website

Master Sergeant Corban Lundborg is currently serving in the Air Force Reserve as a combat photojournalist at the 4th Combat Camera Squadron based out of Charleston, South Carolina. Corban is one of the unit's designated aerial photographers, working as fully qualified aircrew. The unit supports the Department of Defense with frontline imagery in combat, aerial and humanitarian environments. Corban's photojournalism work has been recognized around the world. He earned the title "Air Force Photographer of the Year" in the 2018 media awards and won first place at the 2022 international Best Combat Camera Competition. Corban is now living in Atlanta, Georgia where he creates full time, working on a variety of projects in different mediums, from painting to woodworking. He also leads a creative agency with his wife called CALM Collective, where he works as a creative director and cinematographer. His camera work has attracted top companies and non-profits from around the country, who have hired him as a director of photography on national ad campaigns and commercials. Moving forward, Corban's dream is to use his creative gifts to serve others and Christ. Corban's website

Carey spoke with Corban Lundborg, Air Force Reserve combat cameraman and the founding creative director at CALM Collective.   They talked about learning how to learn through the mini-transitions along the way.   You can follow Corban and CALM on Instagram where you can also follow Veteran Made for daily updates.   https://www.calm-collective.com/ https://www.corbanlundborg.com/

Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulin reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-06-03. Essän är inläst av Sofia Strandberg. I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet primater. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser.Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet.På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer.I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag?Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken Handen i den digitala världen. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid.Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas. Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter?Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning.Jag tänker på Sara Stridbergs roman Kärlekens Antarktis, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick.Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln The Social Power of Touch, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande.Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet.Exakt hur de kommer att förändras vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd.Jag sträcker ut handen mot museets monterglas nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden.Anna Thulin, journalist och författare Inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg Omnämnt i essän:Handen i den digitala världen av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019.The Social Power of Touch av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015.Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018.Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/)Muséum national dhistoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.

This episode features Eric Lundborg, senior program engineer with Engineers Without Borders USA. Lundborg discusses how he became involved with EWB-USA, the responsibilities of his position and his role overseeing projects in East and West Africa as well as his time spent with the Peace Corps in Sierra Leone. He is a registered professional engineer in Colorado.

Martina Lundborg är tillbaka efter 5 år för ett nytt avsnitt i Fotopodden. Senast pratade vi om hur hon började som bröllopsfotograf och hur hon har etablerat sig i bröllopsfotobranschen. Efter det har Martina även börjat gå över på att filma bröllop och gör idag båda delarna, ofta tillsammans med andra fotografer. I avsnittet pratar vi om vilken kamerautrustning hon föredrar, hur man delar upp det mellan sig när man är fler som fotar och filmar och mycket mer!

Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan? ____________________Queera livslopp, del 100.00 Makz och Milla funderar på det där med att bli äldre17.52 Milla ringer en kompis23.12 Utdrag ur böcker28.45 Vad är queera livslopp?44.25 Studiebesök på Skogskyrkogården55.43 Queera livslopp i litteraturen____________________MedverkandeGäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan? ____________________Queera livslopp, del 300.14 Intervju med Linnéa Lundborg29.16 Queera barn- och ungdomsböcker35.10 Författarpresentation Leslie Feinberg37.58 Boktips45.30 Avslutning____________________MedverkandeGäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan? ____________________Queera livslopp, del 200.15 Intervju med Anna Siverskog37.03 Intervju med Pia Laskar____________________MedverkandeGäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Antibiotika har inneburit att en lång rad tidigare potentiellt dödliga infektionssjukdomar kan botas ganska enkelt. Men överanvändning har skapat resistenta bakterier, och otillräcklig forskning för att få fram nya preparat riskerar att göra antibiotikaperioden kort ur ett historiskt perspektiv. Professor Cecilia Stålsby Lundborg har forskat om följderna av antibiotikaresistens, särskilt i låginkomstländer.

Linnea Lundborg och Ylva Oknelid har gjort en bilderbok tillsammans. “Skjortorna”. Den hade releasefest på hbtq-bokhandeln Page 28 i september och ikväll har vi både författaren Linnea och serietecknaren Ylva med oss i studion. Tillsammans pratar vi om garderober som inte behöver några gränser för hur en skjorta kan se ut. Claes och Jonas har varit på Out of the blue, danspjäsen av Malmö Opera och Skånes Dansteater som hade premiär den 4 december. Är det värt att se? Och det blir ordentlig bögig julstämning i radion ikväll tillsammans med Peter och Linus från Regnbågskören som hade julkonsert i Sankta Maria Kyrka i lördags. Vi kanske får lite mersmak och röstprov i dagens sändning? Musik i dagens sändning: Missing You - Robyn Chaise Longue - Wet Leg! Förlorare - Mattias Alkberg Just one person - Regnbågskören Let's come together - Rickard Söderberg Suspirium - Thom Yorke

Den här bubblaren är lite speciel då den inte är bräd- eller rollspels fokuserad. Men det är en annan sak som är viktig för oss på Mindy. Och det är inkludering. Och det är vad vi tycker podden I AM NO MAN verkligen försöker göra. Så dagens intervju är med Charlotta Lundborg. Grundare och moderator i podden. I am no man Hemsida https://iamnomanpodcast.libsyn.com/?fbclid=IwAR10QZ1yw4DZHFH1nDV5M7wOI95wO-XZFP80XrOgbOtv-16HOm31SQXAKKY Facebook https://www.facebook.com/iamnomanpodcast Twitter https://twitter.com/Iamnomanpodcast Instagram https://www.instagram.com/iamnomanpodcast/ Våra länkar Hemsida https://mindy.nu/ Facebook https://www.facebook.com/Mindypodd.nu/ Twitter https://twitter.com/MindyPodd Youtube https://www.youtube.com/channel/UCmOr6MyeugbWX_VnckgGkDQ?view_as=subscriber Instagram https://www.instagram.com/mindypodd/?hl=sv Vår Patreon https://www.patreon.com/user?u=2776677 Vår merch butik https://www.spreadshirt.se/shop/user/mindy/ Mickes Mail Micke@mindy.nu

The man who joins me for this episode is an artist of various sorts, an explorer of the many corners of this world and a member of a rather unique Air Force specialty; Combat Camera.  Corban Lundborg grew in Minnesota, deciding to join the Air Force after high school. He carried his curiosity and artistic nature forward with him and it's led him to experience life and service in his own way. 

Staff Sgt. Corban Lundborg is a an artist, muralist, and currently serving in the Air Force Reserve as a photojournalist at the 4th Combat Camera Squadron please follow @corbanlundborg Topics: Arnold Schwarzenegger, growing up in minneapolis, rhymesayers, tattoo apprenticeship in south korea, south africa, coffee stain and MRE as mediums for art, Noho Murals, the military has no party.

Kajsa Lundborg har trots sin unga ålder redan hunnit driva flera framgångsrika bolag, arbetat med tillväxt för Spotify i Norden, hållit sitt eget TED-talk, föreläst inför över 15 000 personer och hjälpt alltifrån marknadschefer och vd:ar till hela ledningsgrupper med hur man med digitaliseringen som kraft kan skapa framgång. Kajsa har utsetts till Supertalang av Veckans Affärer och Microsoft har utsett henne till en av Sveriges främsta kvinnor inom IT. Hon har även varit krönikör för Breakit och idag är hon CMO på FRODA. I det här avsnittet pratar vi om att stå emot andras förväntningar och istället följa sina egna drömmar, om vikten av att omge sig med personer som inspirerar en och hur det är att vara ung kvinna inom techbranschen. Kajsa berättar också om hur åren med mobbing format henne, om nördfaktorn i att redan som ung tjej vara intresserad av teknik och hur man på bästa sätt avvärjer män med andra intentioner än att prata business. F*ckuppodden är en podd som drivs av Johanna Tömmervik och Carolin Runnquist.

Martina Lundborg gästar och vi pratar om hur hon börajde med bröllopsfotografering och budoir, men framförallt om att våga tro på sig själv. Vi diskuterar varför många fotografer är så självkritiska och hur man egentligen kan tänka för att vända detta. Ett väldigt peppigt avsnitt!

Today I share poetry from my audio book Love In Millennia: One Millennial's Journey To Christ in 12 Poems. FYI, this episode is a little longer than usual. I will also share what my husband and I have been up to on our artistic journey with regards to moving during the vlog chat and also give you an update about the Love In Millennia website. You can watch my vlog at www.loveinmillennia.com

Corbin Lundborg is an Air Force Veteran, combat photographer and tattoo artist. Mike talks with him about his story and much more. https://www.cold-studio.com/about.html https://www.blkgunco.com/ https://fieldcraftsurvival.com/ https://www.instagram.com/mike.a.glover/ Theme Song: by Tyler Ashley (https://www.instagram.com/the_tylerashley/) https://open.spotify.com/track/3Z7FkIvbbRtSOFBbon6P0H?si=TD8xgFqqRdmzBIbDzhv3-A

Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulni reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg. I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet primater. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser. Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet. På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer. I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag? Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken Handen i den digitala världen. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid. Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas. Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter? Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning. Jag tänker på Sara Stridbergs roman Kärlekens Antarktis, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln The Social Power of Touch, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande. Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet. Exakt hur de kommer att förändras vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd. Jag sträcker ut handen mot museets monterglas nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden. Anna Thulin, journalist och författare Inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg Omnämnt i essän: Handen i den digitala världen av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019. The Social Power of Touch av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015. Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018. Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/) Muséum national dhistoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.

Vi pratar serviceupplevelse, det lilla extra och hur man i kundmötet kan skapa lojala kunder som blir marknadsförare och ambassadörer med serviceproffset Hedda Lundborg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ända sedan hon var liten flicka har Kajsa Lundborg varit intresserad av teknik, men länge var det något hon talade tyst om. Idag arbetar hon som techguru på fintech-startupen Froda och har bland annat en bakgrund från Spotify. Hör henne berätta om hennes passion för tech och varför fler kvinnor borde välja den banan. Och vad som är en av våra allra viktigaste utmaningar med samhällets digitalisering.Lyssna på de bästa godbitarna från vår lunchkonversation! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lennart fra Den Grønne Gren har fået lappet sit hoved sammen igen, Eroticus er igen klar til at guide dig i det moderne parforholds labyrint, Henrik Isaksen er blevet degraderet, Øjvind Lundborg er tilbage med nye børnebogs-idéer i "Den Bløde Pony" og så er der nye madlavningsfifs i "Studieguffer" og scoretips fra Kim Leisner. Produceret for DR af Doceye Digital.

Hedda Lundborg som varit Lillasyster hos Tjejzonen tar med oss tillbaka till högstadiet och berättar om en mycket speciell lärare, Tobbe. VEM VILL DU HYLLA?Hjälp till att hylla alla de som lyssnat när ingen annan gjorde det – med Tjejzonens hyllningsstory. Swisha en gåva till 90 02 072. I meddelandefältet skriver du Instagram-namnet (eller förnamnet) på den du vill hylla samt ditt eget Instagram-namn (eller förnamn). Till exempel: ”@emma_r_87 hyllar @anna_katt123”.Din gåva hjälper oss i kampen att öka unga tjejers psykiska hälsa. Tack! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från Kenneth Walz till idag. Hur ska teorin förstås? Vad förklarar den? Hur ser den på makt och världsordning? Vad säger dess kritiker? 

Professor Cecilia Stålsby Lundborg jobbar tillsammans med indiska forskare för att kunna rena vatten från antibiotikarester. Hon vill också att antibiotika ska användas på ett klokare sätt. I många år har hon jobbat med att lära svenskarna att antibiotika inte behövs vid en vanlig förkylning. Med kinesiska forskare kartlägger hon kunskapen bland landsbygdsbefolkningen i Kina. I Indien är hon med och driver många intressanta projekt. I Europa sticker Malta ut som det land där antibiotika användningen är ovanligt hög, och där hon tillsammans med lokala forskare försöker förstå hur det kommer sig. För egen del är det ungefär 50 år sedan Cecilia Stålsby Lundborg använde antibiotika senast. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Idag gästas vi av 24-åriga Kajsa Lundborg som haft techintresset som den röda tråden genom hela sitt liv. Som 9-åring byggde hon sitt egna datorspel och sedan dess har hon fortsatt med att driva både app- och e-handelsbolag, haft ett eget TEDx Talk och jobbat på bl.a. Spotify. Idag jobbar hon som strategikonsult och hjälper andra techbolag med affärsutveckling. I dagens avsnitt talar vi bland annat om hur det är att växa upp med ett teknikintresse som tjej, hur algoritmer styr våra sociala flöden och hur man kan starta upp och lansera en e-handel på endast fem dagar

Kajsa Lundborg är en fantastisk ung kvinna som verkligen vågar vara sig själv fullt ut, vilket jag tycker är beundransvärt.

Uitzending week 3. Nadat Allan min of meer per ongeluk een dorpsgenoot heeft opgeblazen, wordt hij naar de kliniek van rasssendokter Lundborg gestuurd. Na jaren opsluiting wordt Allan Karlsson vrijgelaten uit de kliniek van dokter Lundborg, en hij keert terug naar zijn boerderij. Allan denkt het goed voor mekaar als hij door Julius wordt uitgenodigd voor hertenbiefstuk, maar hij weet niet dat de skinhead wiens koffer hij heeft meegenomen het er niet bij laat zitten.

Är slöjdämnet förlegad nostalgi eller ett skolämne i framkant? Vad skulle hända med mänsklighetens utveckling om vi slutade använda våra händer? Vi träffar slöjdläraren Jenny Andersen och hennes elever på Sveaskolan i Limhamn i Malmö, samt handkirurgen Göran Lundborg.

Är slöjdämnet förlegad nostalgi eller ett skolämne i framkant? Vad skulle hända med mänsklighetens utveckling om vi slutade använda våra händer? Vi träffar slöjdläraren Jenny Andersen och hennes elever på Sveaskolan i Limhamn i Malmö, samt handkirurgen Göran Lundborg.

I det femte avsnittet av Tekniskt sett möter vi Kajsa Lundborg, som redan vid 23 års ålder blev utsedd till en av Veckans Affärers 101 supertalanger 2017. Kajsa har erfarenhet från sitt egna TED talk, app-utveckling, drömjobbet på Spotify och är även utsedd till en av Sveriges Mäktigaste Unga. Kajsa brinner för entreprenörskap och innovation, vilket visar sig hennes egna företag och hon delar med sig av många nyttiga tips för den som vill starta eget. På instagram hittar ni Kajsa under @kajsalundborg. Kontakt Facebook: Tekniskt sett (www.facebook.com/teknisktsettpodcast/) Instagram: @teknisktsettpodcast Mail: teknisktsettpodcast@gmail.com

Kajsa arbetar som managementkonsult på Seventy Agency. Redan i sitt UF-företag på gymnasiet startade teknikintresset. Programledare: Julia Tollin Podden är producerad av Association och Ung Företagsamhet Sverige

Hör Åsa Lundborg Ling, som är marknadschef på B2B-företaget Litium, berätta hu de fick massor av relevant och värdefullt innehåll genom att ta fram en egen rapport. Du hör också Malin Sjöman från byrån Hägvall & Sjöman som hjälpte Litium med rapporten. Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0) Musik: I'll Be The One © Max Rozkrut, Andrew Lutyi (CC BY-NC-SA 3.0)

Uitzending week 3. Nadat Allan min of meer per ongeluk een dorpsgenoot heeft opgeblazen, wordt hij naar de kliniek van rasssendokter Lundborg gestuurd. Na jaren opsluiting wordt Allan Karlsson vrijgelaten uit de kliniek van dokter Lundborg, en hij keert terug naar zijn boerderij. Allan denkt het goed voor mekaar als hij door Julius wordt uitgenodigd voor hertenbiefstuk, maar hij weet niet dat de skinhead wiens koffer hij heeft meegenomen het er niet bij laat zitten.

Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink diskuterar handens betydelse i vår visuellt fixerade värld. Filosofen sitter isolerad i sin fåtölj i sitt torn och läser, medan allt fler av oss andra ägnar allt fler av dygnets vakna timmar stirrandes på små och stora skärmar. Allt färre barn leker med hela kroppen, allt färre vuxna jobbar fortfarande med händerna - om man inte räknar fingrandet på olika pekskärmar och tangentbord. Kanske är det därför vi finner en sådan tillfredsställelse i handfasta hobbies som just handarbete, musicerande, fiske, trädgårdspåtande eller idrott. Och vem längtar inte efter en varm hands smekning?Kant kallade handen för människans yttre hjärna, Aristoteles menade att vi både lär oss och minns med handen, och språket är fyllt av hänvisningar till handen: fatta, begripa, rörandeKeramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink uppmärksammar och uppvärderar människan som hand-lande, skapande varelse i ett samtal från Pernillas verkstad under ledning av Lars Mogensen.Producent är Thomas Lunderquist.

In this episode we find out exactly how nimble yoga-master Rhegan Lundborg is at answering our questions.

MDS presents the latest research and findings from the field of Movement Disorders. Abstracts of articles from the Society Journal, Movement Disorders, are taken from the November 2013 (Vol. 28, Issue 13) issue.

ROT-avdraget har gjort byggbranschen renare. Det talas om tiotusentals nya vita jobb. Men byggarbetare som Kaliber pratar med vittnar om något helt annat och myndigheter som vill ingripa, har inte de verktyg som de behöver. Jag står utanför Kulturhuset på Sergels torg i Stockholm och väntar på Alexej. Han är byggjobbare, från Estland, bor i Sverige sedan några år tillbaka och har förgäves försökt ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Ett tiotal olika arbetsgivare har han haft, säger han. Alla har jobbat med hemrenovering, med ROT-avdrag till sina kunder. Men trots löften har ingen betalat en enda krona i vit lön, Och flera av företagen betalade inte Alexei någon lön alls. Så sa Centerpartiledaren och näringsministern Annie Lööf, i en partiledardebatt i SVT i oktober förra året. Hon pratar alltså om ROT-avdraget, som infördes i sin nuvarande form för drygt fyra år sedan. Tanken var bland annat att stimulera vita jobb genom att göra dem billigare för kunden. Med ROT-avdraget står staten står för halva arbetskostnaden för arbeten som reparation och tillbyggnad i hemmet. Och det blir alltmer populärt att nyttja ROT-avdrag, vilket syns på att utbetalningarna ökar för varje år. Under 2012 betalade staten ut 14,6 miljarder. Och det är inte bara politiker som hyllar ROT-avdraget Enligt en undersökning som Företagarna låtit göra tillsammans med Sveriges byggindustrier, har ROT-avdraget skapat 25000 nya vita jobb, Och även minskat toleransen för svartarbete i samhället. Elisabeth Thand Ringqvist Är vd för Företagarna. Nya vita jobb alltså, enligt politiker och branschfolk. Men hur många av de här är vita i slutändan? Hur mycket vet vi om vilka det är som faktiskt utfört själva jobbet? Fick de en vit lön? Fick de sin lön överhuvudtaget? Kaliber har granskat vad som döljer sig bakom den vita fasaden. Låt oss återvända till Alexejs berättelse. Uppdragsgivarna, säger han, låter honom aldrig se något kontor eller någon adress där man söka dem. Ofta möts man bara någonstans, kanske på stan. De plockar upp en, skjutsar en till adressen, visar vad som ska göras och man kommer överens om priset. Ibland heter de att de först vill se vad man går för, att man ska provjobba, sedan ska man få anställning,. Ibland får man en del av summan i förskott så man ska lita på att allt är schysst berättar Alexei. Sedan säger de ofta att beställaren inte är nöjd med jobbet. Sår man får inte betalt. Efter det går de inte att få tag i. De svarar inte när man ringer, byter nummer Alexejs sambo, Jelena, har försökt hjälpa inte bara honom, utan även hans kamrater, att få ut sin lön från olika bolag. Rashid heter egentligen något annat. Han kommer från Kazakstan och beskriver också hur han arbetat för ett tiotal byggföretag sedan han kom till Sverige. Lönerna har varit svarta, ibland uteblivna.  Upplägget med ROT beskriver han som idealiskt för bedragare. – På stora byggen finns det mer insyn, ibland kan det bli kontroller, det går rykten om vilka som jobbar där. Men ROT, i någons hem, totalt utan tillsyn och dessutom med staten som garant för halva kostnaden – det är ett idealiskt upplägg för oseriösa bolag, säger han – ”Idealnaja schema” Kaliber träffar trettio byggjobbare inom ROT, som alla beskriver liknande erfarenheter; avtal som inte hålls, anställningar som uteblir, löner som inte betalas och framför allt: de löner som betalas är svarta löner. Företagen är ofta underentreprenörer, eller hyr ut personal till andra bolag. Rekryteringen sker gärna via landsmän, Jobbannonserna är skrivna på spanska, arabiska och framför allt: ryska – Behöver ni en professionell byggarbetare, med svenskt ID-kort? Sergej från Lettland sitter på ett café och ringer på jobb. Han säger att han haft fjorton olika arbetsgivare, som alla specialiserat sig på ROT-avdrag. Flera av dem dyker upp i nya bolag med nya namn, säger han. När de förstår att de talar med en tidigare anställd slänger de på luren Sergejs ger oss ännu en berättelse om ROT-avdrag, svarta löner, företagare som luras. Och kunder, som är lyckligt ovetande… Vi är hemma hos familjen Lundborg, och en av makarna visar mig deras badrum, som de lät renovera i höstas. Adressen har jag fått av Sergej, som var en av de killar som utförde jobbet. Och fram till nu har familjen varit övertygad om att allt gick rätt till. Sergej berättar att han la ner 160 timmars jobb, alltså motsvarande fyra veckor heltid. Han hade blivit lovad 15 tusen vitt, men fick bara 3 tusen, svart, alltså mindre än 20 kronor i timmen … Jag sitter bredvid Cajsa Toresten, som samordnar Skatteverkets kontroller av ROT-avdragen. Fokus för deras insatser ligger på olika typer av bedrägerier och fel i företagarens beskattning och bokföring. Däremot har man ingen möjlighet att kontrollera huruvida utföraren har jobbat svart eller vitt, säger hon. Det som man kan se – och som ROT-avdragets förespråkare gärna påpekar –  är ett ökat vitt kassaflöde mellan kunderna och bolagen. Men hur mycket av det vita som egentligen ÄR vitt, det vet man mycket litet om. Det förklarar Lennart Berg, nyligen pensionerad från Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, och en av Sveriges främsta experter på ekonomisk brottslighet.. Christer Carlsson är ombudsman på Byggnads förbundskontor. Vi låter honom ta del av Kalibers granskning. Calle Fridén har jobbat i byggbranschen i snart 30 år. Jag träffar honom vid byggnationen av nya stadsdelen Annedal, vid gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm. Han upplever inte att svartjobben minskat med ROT. Jag kontaktar det företag som renoverat badrummet åt familjen Lundborg. De har en imponerande hemsida, med gott om referenser och erbjuder en mängd olika typer av arbeten. Skulle kunna vara ett företag med tio, femton anställda. Men bakom den solida fasaden finns ingen fast personal alls. Affärsidén är F-skattare, från Baltikum som man hyr in. Och att de skulle hyrt in någon Sergej har de inga noteringar om. Trots att familjen Lundborg minns att Sergej jobbat hos dem. Sergej kom i kontakt med den här firman via webbsidan ”Shvedskaja Palma” – ”Den Svenska Palmen”, och det har även flera av de övriga byggjobbare Kaliber pratar med Här kan man hitta det mesta – alltifrån barnpassning och kokerska till en uppsjö av jobberbjudanden. Enligt Sergej fungerar Svenska Palmen som en bemanningssajt för oseriösa bolag, främst inom ROT-sektorn, som fiskar efter billig svart arbetskraft från forna Sovjet eller Östeuropa. Och för dem som vill jobba i Sverige men inte är EU-medborgare finns en rad olika annonser som erbjuder lösning på det problemet. Jag kommer till ett ukrainskt mobilnummer. För 800 Euro får jag visum till ett polskt byggföretag, sedan är det bara att ta färjan till Sverige. – Jag har sålt 600 visum redan, och inte en jäkel av dem jobbar i Polen. 400 är redan i Sverige, säger han. Så här gör alla som vill jobba i Schengen nuförtiden, förklarar han Kaliber får kontakt med den person som står som ansvarig för Svenska Palmen. Han är medveten om att det förekommer många ohederliga annonsörer på sajten. Men han säger att han varken har någon kontakt med eller något ansvar för dem som annonserar. Crossroads på Kungsholmen i Stockholm är ett stödcentrum som drivs av bland annat Stadsmissionen. Även om målgruppen är EU-medborgare, kommer en tredjedel av besökarna kommer från andra länder.  Hit kommer människor från hela världen, som är i Sverige för att söka jobb Men många har råkat illa ut på sistone, allt fler faller offer för oseriösa arbetsgivare, berättar enhetschef Arto Moksunen … Cecilia Giordani som också arbetar här, säger att många som kommer hit får en ändrad bild av Sverige. Utvecklingen i byggbranschen har skapat en våg av missnöje bland många arbetare. Det säger Calle Fridén, som vi hörde tidigare Jag får en rundvisning av Tobbe som håller på och renoverar lägenheter i Enskede, söder om Stockholm. Han driver ett mindre byggföretag och underentreprenör åt större bolag. Men nuförtiden är han ständigt 40 procent dyrare än sina konkurrenter.  Det är dags att göra något annat, säger han. Frågan om mindre seriösa underentreprenörer kom att prägla årets avtalsrörelse som blev hård och var nära att landa i omfattande strejker. Byggnads Christer Carlsson tycker att utvecklingen i branschen är på väg i en farlig riktning. Flera av de utländska byggjobbare Kaliber pratar med som har jobbat svart, beskriver ett återkommande mönster, där de får svarta och ibland inga löner, samtidigt som bolaget har några vitt anställda som en fasad utåt. Så långt är upplägget enkelt. Men hur får bolaget loss pengarna till svarta löner? Jens Hoffman beskriver sig själv som en före detta halvseriös entreprenör som har mognat som människa.  I dag driver han ett av de större företagen på Stockholms byggmarknad, och han har kommit att bli en av branschens mest högljudda debattörer mot svartarbete. Han säger att byggbranschen har blivit en kassako för kriminella. Ja, hur stor är egentligen risken att ”åka dit” ? De kontrollmekanismer som finns i samhället mot illegal och svart arbetskraft, hur väl fungerar de när det gäller byggbranschen? Vi börjar hos gränspolisen i Stockholm De får utföra arbetsplatskontroller på företag som har kontanthantering, exempelvis restauranger. Men till byggarbetsplatser har vi inget tillträde, förklarar gruppchef Jerk Wiberg. Och Skatteverkets kontrollanter får inte heller göra oanmälda kontroller på byggarbetsplatser. Tillsynen är begränsad till skrivbordskontroller. Pia Bergman, som samordnar arbetet mot svartarbete och organiserad brottslighet säger att Skatteverket i dag saknar tre viktiga kontrollmöjligheter. Det handlar alltså om personalliggare, rätten att göra oanmälda kontrollbesök och så kallad månadsrapportering – att arbetsgivaravgifterna ska rapporteras på individnivå varje månad. Ett förslag på månadsrapportering har utlovats från regeringskansliet. Och på Skatteverket väntar Pia Bergman otåligt på regeringens proposition. Men propositionen kommer inte som Skatteverket trott i slutet av mars, och regeringen framstår som splittrad i frågan. Finansminister Anders Borg vill ha förslaget, näringsminister Annie Lööf är emot. Flera tunga remissinstanser, däribland Företagarna, anser att månadsrapportering skulle innebära ett orimligt krångel. Och tidigare i veckan blev det klart att regeringen dragit tillbaka förslaget tills vidare. Sergej söker fortfarande efter ett hederligt arbete i Sverige. Men han önskar det fanns nånstans att vända sig för den som blivit lurad. – Oavsett vem man är och var man kommer ifrån, att man kunde vända sig nånstans och säga att jag har vittnen; här jag jobbat, det här har jag utfört, jag fick inte betalt, Alexeis sambo, Jelena, samlade ihop vittnesmål från fem byggjobbare som inte fått ut någon lön och gjorde en polisanmälan om bedrägeri mot en av ROT-firmorna hennes sambo blivit lurad av. Några dagar senare fick hon svar: Civilrättsligt betyder att det är ett fall som polisen inte utreder. De oseriösa byggföretagen kan med andra ord vara trygga. Arbetare som har ett svagt fortfäste i Sverige kommer knappast att skaffa en advokat och driva en civilrättslig process. Dem är det riskfritt att lura. En besökare på Crossroads uppmärksammar Cecilia Giordani på att flera av jobblapparna på anslagstavlan har passerat bästföredatum. Men det spelar föga roll. Chansen att få napp på arbetsförmedlingens annonser är ändå minimal för besökarna här, berättar Cecilia. Kaliber är slut för i dag. Nästa vecka fortsätter vår granskning av en ny svensk arbetsmarknad. Reporter: Per Shapiro Producent: Sabina Schatzl

P3 Planet burnar ut i världen! I en vägkant träffar vi liftarprofeten Calle Cunelius som vigt sitt liv åt att ha tummen i vädret, ett glatt leende på läpparna och en skylt i handen. På andra sidan jordklotet cruisar Pontus Palmgren och Allan Myrhé i Nya Zeeland och vi snackar med Planetens Pernilla Kommes som gilder runt på en amerikansk road trip. Dessutom drabbas Linnéa Lundborg av Parissyndromet och vi snackar med vinnaren av tävlingen Sämsta semester-souveniren! Programledare: Joni Söderström Winter

22% av svenskarna är villiga att sälja sin 150-grams njure för 300 000 kronor. Forskarna föreslår att anhöriga ska få begravningskostnaderna täckta för sin avlidne närstående. Inget av detta är tillåtet, samtidigt som köerna för transplantation blir allt längre. Är alla helt överens om att det är moraliskt och etiskt fel att ta betalt för sin kropp? Veckans magasin handlar till stor del om de etiska och  juridiska dilemman som uppstår när vi sätter pris på kroppen. Vi hör röster som avfärdar alla sådana tankar, samtidigt som det visar sig att en femtedel av befolkningen, oavsett hur mycket pengar man har, kan tänka sig att sälja en njure. Annika Östberg, redaktör i arbetsgruppen för Organshopping redogör för dagens reaktioner, och presenterar ett ljudklipp av socialminister Göran Hägglund från en debatt som sänds på söndag klockan 12.00 I veckan föreslog också en grupp linköpingsforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling ett kompensationssystem för efterlevande. De föreslår ett engångsbelopp på 40- till 50 000 kronor för begravningskostnader mot att den avlidne donerar sina organ - ett förslag som väckt många reaktioner. Dagens SIFO-undersökning synas även den i sömmarna av både medier och läsare/lyssnare. Gustav Tinghög, en av författarna till rapporten om begravningsersättning, är med i studion - han tycker det är fy skam att ett rikt västerland inte kan förse sina sjuka med organ legalt. Många dialyspatienter hoppas ju på forskning som stamceller, där vi utrett att det kommer att ta årtionden innan det någonsin kan bli tal om att skapa organ. Men för att höra om det istället kan komma små apparater att operera in i kroppen för dialys, intervjuas forskningschefen på Gambro, Anders Wieslander av Johan Bergendorff Vår hörsel har utvecklats under mycket lång tid, och är en anpassning till landlivet från de vattenlevande djuren. Precis hur förändringen från de tidiga försöken till det moderna däggdjursörat gick till visste man inte förrän alldeles nyligen,då kinesiska forskare hittade ett ca. 20 cm stort däggdjur från dinosaurietid. Det är ett välbevarat fossil, där övergångsformen mellan det gamla mellanörat och det moderna syns tydligt. Professor Per Alhberg vid Uppsala Universitet intervjuas av AnnLouise Martin Hur föränderlig är vår hjärna egentligen - när vi ser bilder av arbetande hjärnor lyser de tydligt i sina verksamma områden, men samtidigt vet man att hjärnan inte är så utrymmesbegränsad.  Den tar det utrymme i anspråk som den kan, om reservkapacitet uppstår så utnyttjas det till fullo och förstärker känsligheten eller förmågan. Ett tydligt exempel är att ett amputerat finger ger ytterligare hjärnutrymme för de omgivande fingrarna. Men det syns inte på magnetkamerabilderna, det är ett alltför trubbigt instrument. Den visar i princip bara blodflödet som aktivitet; finliret och det expanderade hjärnutrymmet syns inte. Handkirurgen professor Göran Lundborg intervjuas av Magnus Hagström Redaktör AnnLouise Martin ann-louise.martin@sr.sr

Maria Lundborg blev "Lyssnarnas val" vid vår omröstning i våras. Maria är 48 år och bor i Örby i Mars kommun. Hon har tre barn och arbetar som sjuksköterska. Hennes program handlar om det naturliga med nakenhet, funderingar kring mina och dina barn, vänskap och 100 procent telefontillgänglighet på vårdcentralen. Producent Niclas Odengård. www.sr.se/sjuharad