Podcasts about tahrirtorget

Ramy Essam blev internationellt känd från protesterna på Tahrirtorget i Kario under den arabiska våren 2011. Ensam på scen med en gitarr blev hans protestsånger mot regimen en symbol för de ungas kamp. Men musiken var också orsaken till att han greps och torterades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det snart tio år sedan han kom som fristadsmusiker till Malmö.Nyligen släpptes hans senaste album ”Metgharabiin” - främlingskap - en platta som handlar just om ett konstnärskap i exil, ibland väldigt långt hemifrån. P1 Kultur har träffat honom.Reporter: Esfar AhmadProgramledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Ramy Essam blev internationellt känd från protesterna under den arabiska våren 2011. Ensam på scen med en gitarr blev hans protestlåtar mot regimen en symbol för de ungas kamp. Men musiken var också orsaken till att han greps och torterades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det snart tio år sedan han kom som fristadsmusiker till Malmö. Nyligen släpptes hans senaste album ”Metgharabiin” - främlingskap - en platta som handlar just om ett konstnärskap i exil, ibland väldigt långt hemifrån. P1 Kulturs Esfar Ahmad har träffat honom.SYNTIKONEN VINCE CLARKE PÅ EGNA BENFör över fyrtio år sedan var han med om att grunda Depeche Mode, hemma i Essex. Den konstellationen lämnade han snart för att gå vidare till Yazoo och sedan Erasure. Nu är 65-åringen aktuell med sin första soloskiva, som är raka motsatsen till den refrängstarka synthpop han är känd för. Anton Bennebrant har intervjuat Vince Clark.KRITIK: TOVA MOZARD ÖPPNAR TID OCH RUM I NY FILMINSTALLATIONSedan Tova Mozard gick ut konsthögskolan för 20 år sen har hon etablerat ett eget, visuellt och narrativt universum - vägg i vägg med Edvard Hoppers melankoliska måleri och David Lynchs dova filmberättande. Nu aktuell med filminstallationen I LOVE RUSS på galleri Cecilia Hillström i Stockholm. Mårten Ardntzén recenserar.MÖT HÖSTENS HETASTE SVENSKA KONSTNÄR – SIROUS NAMAZIJust nu ställer han ut i Stockholm och till våren visas en presentation av Sirous Namazis konstnärskap på Malmö Konstmuseum. I november tilldelades han dessutom ett av Sveriges största konstpriser på 400.000 kronor: Barbro och Holger Bäckströms stipendium, med motiveringen att han ”bryter ner och återskapar tid och minne, använder brustna fragment i nya bilder på ett sätt som liknar tidens ofta brutala ingrepp i våra enskilda liv”. P1 Kulturs Mårten Arndtzén träffade honom under arbetet med den pågående utställningen ”Pending” på Magasin 3.ESSÄ: UNDANTAGSTILLSTÅNDET BÄR PÅ EN DRÖM OM FRIHETUndantagstillståndet tycks utöva en särskild dragningskraft på människan. Men vad handlar den här längtan om, egentligen? Det funderar Maria Andersson Vogel på.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Haytham el-Wardanys poetiska essä "Sömnboken" undersöker sömnens potential och dess koppling till motstånd, förändring och revolution. Haytham el-Wardany (född 1972) är en egyptisk författare, bosatt i Berlin. Med "Sömnboken", en säregen kartläggning av sömnens alla möjligheter, presenteras han för första gången på svenska. New York Review of Books beskriver boken som ett verk "fullt av tankar och känslor, som kristalliserats till märkvärdiga former". Vad är sömn och vad gör den med de sovande? Är den individuell men inte personlig? Kan en kollektiv dröm föras in i sömnens sfär och få ett eget liv? I efterdyningarna av den arabiska våren söker Haytham el-Wardany svar på frågor som blivit akuta under protesterna på Tahrirtorget i Kairo, där demonstranterna sov tillsammans natt efter natt. Vad händer när människor sover på allmän plats, när de blundar inför reklamtavlornas budskap och drömmer sig bort? Eller när de lägger en amulett under kudden, trotsar uppmärksamhetssamhällets krav på ständig tillgänglighet och somnar mitt på dagen? I samarbete med förlaget Nirstedt/litteratur. Från 25 oktober 2023 Jingel: Lucas Brar

Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover. I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till de dödas stad och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för sopfolket. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. Fakta om Kairo: En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånareKänd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséetDöptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsenNu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför KairoMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Det har gått tio år sedan Egyptens revolt mot diktatorn Mubarak bröt ut. Minnet av revolutionen har medvetet suddats ut av den nuvarande regimen, men många analytiker menar att revoltens spår ändå finns kvar. Vår korrespondent Cecilia Uddén har talat med en ung man vars liv förändrades för alltid av 25 januari-revolten.

I Irak fortsätter de omfattande demonstrationerna mot regeringen och Irans inflytande. Samtidigt fick demonstranterna på torsdagskvällen en rejäl portion ny energi när tiotusentals människor hade samlats på Tahrirtorget i Bagdad för att se en kvalmatch i fotboll mellan Irak och demonstranternas värsta antagonister Iran. Det var ett jubel med en magnitud som sällan hörts i Irak. Det var en match som var mer än fotboll, mer än sport. Vi måste vinna för folket, inte bara för spelet. Det är mer än en match, det är ett krig, sa unge Mohammed, draperad i Iraks flagga när han tillsammans med tiotusentals män, kvinnor, unga och gamla jublade över Iraks seger mot Iran. Genast hördes talkören Iran ut ur Irak. En seger som ger demonstranterna ny energi. Långt in på småtimmarna firades segern större än ett VM-guld. Många ser det som en revansch på Iran, för de över 300 demonstranter som dödats sedan början av oktober och mot en regering som vägrar avgå och som enligt många styr med korruption och styrs av Iran. Trots allt våld, skarp ammunition och tårgasbehållare skjutna mot demonstranters huvud, avtar inte demonstrationerna. Dagligen samlas här vid Tahrirtorget tiotusentals människor. Folk hjälps åt. Det delas ut vatten, bröd och te. Sjukvårdspersonal hjälper till och det doftar en blandning av grillat kött och sötaktig tårgas. 21-åriga Esraa al Saadi säger att demonstranterna är fredliga, men dödas ändå. Vi kan inte döda, vi är människor och styrs av medmänsklighet. Men vi dödas för att vi kräver våra rättigheter och en framtid. De som styr bryr sig inte, det enda som intresserar dem är pengar och olja, säger hon. Hon och alla andra jag pratar med säger att demonstranterna kommer att hålla ut tills de fått igenom sina krav. Det kommer att sluta när vi fått vad vi vill. Vi kommer inte att sluta innan, vi ger inte upp. De kräver bland annat att regeringen avgår, förändringar i statsskicket, att korruptionsmisstänkta ställs inför rätta och att separera religion och politik. Det är en fråga om liv och död. Vi kan inte svika de som dödats, deras blod är heligt, de ska inte ha dött i onödan, säger Esraa al Saadi Trots alla döda verkar ingen vara rädd, många säger att det gått för långt för rädsla nu. Det handlar om ett lands framtid med en uppslutning som inte tidigare skådats i Irak. Det är demonstranter som inte tänker gå hem. Johan-Mathias Sommarström, Bagdad johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se 

Författaren, läkaren och feministen Nawal El Saadawi har i decennier kämpat för kvinnors rättigheter. När den Arabiska våren nådde Egypten deltog El Saadawi varje dag i demonstrationerna på Tahrirtorget i Kairo. 2018 har det gått sju år sedan dess. Vilka förändringar kan hon se i Egypten och Mellanöstern? Och var står den arabiska kvinnokampen? Moderator: Johar Bendjelloul. Inspelat den 28 september 2018 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Författaren, läkaren och feministen Nawal El Saadawi har i decennier kämpat för kvinnors rättigheter. När den Arabiska våren nådde Egypten deltog El Saadawi varje dag i demonstrationerna på Tahrirtorget i Kairo. 2018 har det gått sju år sedan dess. Vilka förändringar kan hon se i Egypten och Mellanöstern? Och var står den arabiska kvinnokampen? Moderator: Johar Bendjelloul. Inspelat den 28 september 2018 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Vi öser kärlek över Egypten, går igenom VM-kval-grupperna, blickar mot Amsterdam Arena.

Om bakslag och frambrytningar för arabvårens mödrar och döttrar. Vad hände med kvinnorna som stred i täten mot förtrycket? Vart tog de vägen när konstitutionerna skulle skrivas om och nya politiker väljas? Hör om sextrakasserier, överlevnadsstrategier och hjältinnemod i Jemen, Egypten, Libyen och Syrien - i de arabiska revolternas kölvatten. Vid den här tiden för två år sedan slog den arabiska våren ut i full blom. I land efter land, över hela arabvärlden, gick människor ut på gatorna för att protestera. Mot sina envåldshärskare och för demokrati. Och på många platser var det kvinnorna som stod i centrum för revolutionerna. De stod längst fram i demonstrationstågen och stred för sina rättigheter sida vid sida med männen. Tillsammans  fick de marken att röra sig under fötterna på diktatorer i Tunis, Kairo, Tripoli å Sanaa.  Men sen dess har mycket hänt. På många håll verkar den feministiska festyran ha kommit av sig. Det talas om en islamistisk vinter, om religiösa maktfullkomliga män som helst vill förpassa kvinnor till hemmet, eller nikaben. Som inte alls vill dela med sig av makten när det kommer till kritan och som vill skrämma och straffa kvinnor som tar sig ton mot de nya ledarna. Men - hur stort problem är egenligen islamisterna? Kvinnorna har ju tagit en allt större plats också inom dessa rörelser? Konflikts Lotten Collin var i Jemen under revolutionens crescendo, i oktober 2011. Hon återvände i veckan till huvudstaden Sanaa - där protesterna mot kvarlevorna av den nu avgångne president Ali Abdullah Salehs regim fortfarande pågår. På fredagsbönen mötte hon de islamistiska kvinnorättsaktivisterna Yusra Ahmed å Nadia Abdallah. I veckan hölls en syrisk kvinnokonferens i Stockholm. Kvinnor från oppositionens många falanger möttes för att planera hur kvinnors ställning kan stärkas den dag inbördeskriget är över. Till konferensen kom också kvinnor från andra delar av arabvärlden för att dela med sig av sina erfarenheter från pågående och avslutade revolutioner. Konflikts Kajsa Boglind åkte dit för att spela in ett samtal med tre av deltagarna: Bassra Kodmani, syriska och tidigare taleskvinna för syriska nationella rådet, Sameera Tuwaijri, saudiska och chef för UN Womens kontor i Kairo och Israa Murabit från organisationen Voice of Libyan Women. De tecknade en bild av att kvinnor visserligen blivit mer politiskt aktiva under upproren, men att de ändå inte inkluderas när nya lagar väl ska stiftas å konstitutioner skrivas. Många arabiska kvinnorättsaktivitster betonar att kvinnorna under revolutionerna vågat bryta mot de sociala normerna, och därigenom vidgat sitt handlingsutrymme. Men det är fortfarande inte helt ofarligt att utmana de gränser som finns för kvinnorna i arabvärlden. Det har blivit tydligt i Egypten.  Två år efter revolten som störtade Mubarak har landet kastats in i en turbulent period av politiska kriser, våld och protester. Och för halva befolkningen har revolutionen inte lett till några påtaliga förbättringar alls - tvärtom toppar Egypten den skamliga lista över länder där kvinnors inflytande minskar - enligt den internationella studien Global Gender Gap Report. Egypten har idag en enda kvinnlig minister - det är lika många som på Gamal Abdel Nassers tid på 60-talet - och inte en enda kvinnlig guvernör. I det första parlament som valdes efter revolutionen avskaffades könskvoteringen som tidigare funnits - vilket resulterade i endast 2% kvinnliga ledamöter. Men det som väckt starkast känslor när det gäller Egyptens kvinnor, är de grova sexuella övergrepp som ägt rum - på bland annat Tahrirtorget mitt i Kairo. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar därifrån. Men det finns också ljustecken, och tillförsikt. Många kvinnorättsaktivister menar att det faktum att kvinnorna spelat en så stor roll under revolterna kommer leda till att de i fortsättningen vägrar låta sig tystas. Att det på sikt ovillkorligen kommer att leda till det ökade politiska inflytande som så många kvinnor strävar efter. En av de mer hoppfulla rösterna är den jemenitiska protestledaren och fredspristagaren Tawakkol Karman. Konflikts Lotten Collin träffade henne i huvudstaden Sanaa. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Lotten Collin

Oro i Egypten efter presidentens dekret att hans beslut inte kan överklagas och författningskommisionens förslag till ny författning som snabbehandlats. Oppositionen demonstrerar igen och tårgasen hänger på nytt över Tahrirtorget i Kairo. Samtal med Sören Wibeck om det spända läget och stödet för det muslimska brödraskapet. Mänskliga rättigheter och ställningen för religiösa minoriteter i Burma. Reportage av Åsa Furuhagen. Roasting av Gud i St Johanneskyrkan i Malmö drog fullt hus. Är det rätt att driva med Gud i Herrens hus? Reportage av Natacha Lopez. Övertygelsens pris, del 2 med prästen Bo Brander, som av teologiska skäl håller fast vid sitt motstånd mot kvinnor som präster. Reporter Karine Mannerfelt. Utrikeskrönika från Johanna Melén i Moskva. Samtal med Ginna Lindberg SR:s korrespondent i Washington om varför kristna konservativa värderingar inte blev en valvinnare denna gång och vilken strategi republikanska konservativa kandidater ska ha inför framtiden.

Pecha kucha, TED talks, poetry slam, pitch-slam, för att inte tala om sms, youtube, och bloggande, det finns många olika sätt att kommunicera idag. Men frågan är om tekniken har ändrat retoriken? Och har vi hängt med i den utvecklingen exempelvis i skolan? Hur kort kan en övertygande kommunikation vara? Det frågar sig Retorik som idag gästas av Måns Adler, en av grundarna till Bambuser, programvaran som ser till att din telefon kan skicka film lätt och direkt till nätet. Tekniken användes inte minst i Egypten under kravallerna på Tahrirtorget. Tävlat i vältalighet har man gjort sedan Aristoteles levde på 300-talet före Kristus. Rethoric Slam startade i Stockholm för ungefär ett år sedan och har nu spridit sig till Lund. Vi gick på premiären i Lund och var med när vinnaren av retoriktävlingen utsågs. I juryn - bland andra vår egen Anders Sigrell som du som vanligt också hör i programmet. Missa inte heller vinterns sista tomtevers av Christina Claesson. Kommentera gärna programmet genom att klick på kommentarer här ovan! Vi är nyfikna på dina åsikter! I Retorik den 30 januari kl 10.35 i P1.

2011 var ett omvälvande år på många sätt, inte minst politiskt. När den amerikanska tidskriften Time valde 2011 års person att sätta på framsidan av sitt decembernummer, blev det varken någon megakändis eller någon företagsledare - det blev demonstranten. 2011 var revolutionernas år. I veckans P4 Kultur får vi träffa journalisten och fotografen Mia Gröndahl som sedan tio år bor i Kairo i Egypten. Hennes bok med foton från Tahrirtorget ligger på topp tio på den egyptiska bokförsäljningslistan. Med ett så speciellt år bakom oss, med stora världshändelser, vad väntar 2012? Dessutom fördjupar vi oss i fagra nyårslöften, löften som har en tendens att spricka redan några dagar in på det nya året. Författaren Gunilla Thorgren, som var med och startade Grupp 8 i Stockholm på 60-talet, kom ut med boken Ottar och kärleken i augusti i år. För oss berättar hon om Ottar, eller Elise Ottesen-Jensen som hon egentligen hette. Och om hur det har varit att arbeta med boken om den mycket starka kvinnan och pionjären inom sexualupplysningen i Sverige. Vad skulle Ottar ha sagt om hon såg utvecklingen i Europa idag? Den tredje personen vi får träffa i P4 Kulturs nyårsprogram är filmaren Johannes Nyholm, som har prisats för sin kortfilm Las Palmas, i vilken hans lilla dotter spelar huvudrollen som berusad turist.

Egyptens unga blev en symbol för den arabiska våren när de fällde Mubarak. Nu samlas de åter på Tahrirtorget och vi undrar vad som kommer segra nu - ungdomlig idealism eller militär cynism? /// Siffran sju är inte bara ett turtal, antal dössynder eller den perfekta sizen på ett dvärgentourage - den är också den kritiska gränsen för räntan på statsobligationer - är det för att siffran är magisk? /// Deltagarna i Melodifestivalens första deltävlingar har presenterats. Vem vinner? Vi gör ryggradsreflex-testet på dagens sidekick Monica Green.

Nya protester har brutit ut på Tahrirtorget i Kairo i vad som kallas Egyptens andra revolution. Protestanterna tycker att reformerna går för långsamt och att politiker och poliser som begått brott ska ställas inför domstol. Samtidigt formerar sig de politiska krafterna för parlamentsvalet i höst. Det Muslimska Brödraskapet är Egypten bäst organiserade rörelse, trots att den har varit förbjuden sedan 1954. Inför valet had de bildat det politiska partiet, Frihets- och Rättvisepartiet. Att partiet kommer att få inflytande på Egyptens politik står klart. En huvudpunkt är att landet ska styras utifrån sharialagens principer. Vad innebär det? Och vilken position får kvinnor i partiet? En av ledarna, Amr Darag, och två "muslimska systrar", Zahraa El Shater och Sondos Asem, berättar om sin syn på Egyptens framtid. I april skrev Tv-stjärnan Buthayna Kamel historia genom att bli Egyptens första kvinnliga presidentkandidat. - Min kandidatur är ett resultat av revolutionen. Den är viktig inte bara för Egyptens kvinnor utan för alla egyptier. Den 49-åriga före detta programvärden har gjort sig känd för att utmana den egyptiska makteliten och tala om tabulagda ämnen som våld mot kvinnor och sex. Hör Buthayna Kamel som kallar sig feminist och socialdemokrat och som vill utgöra ett alternativ till de religiösa krafter som fått spelrum efter Mubarakregimens fall. -Det är med blandade känslor jag ser mitt land delas. Jag gratulerar Sydsudan, där folket nu kan få sina rättigheter, men i Norra Sudan är risken att islamisterna till en början blir starkare, och livet för kvinnorna blir hårdare. Lubna Al-Hussein blev världskänd för två år sedan när hon arresterades för att ha burit byxor. Det anses vara ett brott mot de stränga sharialagarna i hennes hemland Sudan och kan bestraffas med upp till fyrtio piskrapp. Lubna utmanade myndigheterna och sa att hon gärna skulle ta sitt straff, om hon fick se var i Koranen det stod att detta klädesplagg var förbjudet. Samtidigt passade hon på att bjuda in vänner, journalister och diplomater till rättegången, som på så sätt fick enorm uppmärksamhet världen över. Hon skrev också en bok där hon ifrågasatte och kritiserade förtrycket av kvinnor baserat på islam i Sudan. Men vad hände sedan? Riskerar kvinnor fortfarande spöstraff på grund av sin klädsel i Sudan? Hur kan delningen av landet påverka islamisternas inflytande? Och hur blev Lubnas eget liv, när tv-kamerorna slocknat? Hör Lubna Al-Hussein som nyss kommit ut med sin andra bok: Suis-je Maudite? "Är jag förbannad? Sedan islamistiska Hamas tog över Gazaresmsan sommaren 2007 har kvinnors liv reglerats allt mer. Hamas har utfärdat lagar som förbjuder kvinnor att röka och åka motorcykel och påtvingar kvinnor i vissa yrkesroller att bära sjal. Men hur framgångsrika har lagarna varit? Hur har livet för Gazas kvinnor förändrats under Hamas? Terje Carlsson besöker Gaza. Den allra sista filmen om Harry Potter hade premiär i veckan och med det avslutas en epok av magi och det godas kraft över det onda. I USA har Harry Potter-böcker bränts på bål av fundamentalistiska kristna grupper som anser att böckerna uppmuntrar till satanism medan bokens författare J.K. Rowling menar att hon alltid föreställt sig Harry Potter som kristen. Jesusfigur eller en inspiration till häxkonst? Vi ringer upp den norska religionshistorikern Jeanette Sky som skrivit boken "Religion og fortelling fra Ingmar Bergman til Harry Potter". Utrikeskrönikan handlar om svart humor mitt i den grekiska krisen och är signerad David Rasmusson. Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

Den internationella konstbiennalen i Venedig öppnades för 54:e gången i helgen. I år deltar fler länder än någonsin förr, flera för första gången, och årets tema är ILLUMInazioni - en ordlek på begreppen nationer och ljus. Flera av de länder som visar fin konst i egna paviljonger här är hårdföra diktaturer på hemmaplan: Syrien, Iran, Kuba... Även om konstetablissemanget inte står på barrikaderna och protesterar - förutom alla som bär runt på en röd väska med texten Free Ai Wei Wei  - så finns det en hel del skarpa analyser av samtidens politiska dilemman i de olika paviljongerna. En av de allra bästa på årets biennal är  - om Kosmo fått bestämma - inte vinnaren Tysklands, utan Polens paviljong, där man i år har bjudit en den israeliska konstnären Yael Bartana. Hon var aktuell förra året med en stor utställning på Moderna Museet i Malmö. And Europe will be stunned hette den och det heter också biennalutställningen.  Det handlar om den polsk-judiska renässanasrörelsen – en skapelse av Yael Bartana.   Den romska paviljongen arrangerad av Unesco och med på Venedigbiennalen för andra gången. Call the Witness" heter utställningen, som byggs på vartefter med olika vittnesmål om romernas situation i Europa. Bland de deltagande fanns bland andra Tanja Ostijic som uppträdde med en performance kallad Naked Life 2, Daniel Baker med sitt verk Mirror, mirror och författaren Salman Rushdie var där och höll föredrag. Cecilia Blomberg pratade med Maria Hlavajova som är curator för den romska paviljongen. Den arabiska våren har även kommit till Venedig. Allra tydligast kanske i den egyptiska paviljongen - som tillägnats Ahmed Basiony, en 32-årig konstnär som skjöts ihjäl på Tahrirtorget i januari. Hans sista facebookstatus står tryck i entrén till paviljongen: en glödande uppmaning till alla fäder, mödrar, ungdomar och medborgare att komma ner till torget och ansluta sig. Och i en annan del av Venedig, på en naken tegelvägg i ett svalt gammalt hamnmagasin, hänger arabförbundets alla 22 flaggor slakt på rad, i ett verk som den marockanske konstnären Mounir Fatmi kallar De förlorade vårarna. Men två av dem, Egyptens och Marockos, har försetts med flaggstänger i formen av sopkvastar. Den panarabiska utställningen heter The Future of a Promise, ett löftes framtid. Mårten Arndtzén träffade bland andra den egyptiska konstnären Lara Baladi. Ett program gjort av Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén Producent: Marie Liljedahl

Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi - författare, feminist och psykiatriker blir 80 i år. Hon är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon nu i februari gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffar henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Från och med lördag 2 april gör Kulturredaktionens program nedslag i tankarna som denna vår av revolter har väckt. Kosmo har varit på plats i Kairo och mött författare och konstnärer som berättar att den egyptiska revolutionen blev en energikick. – Nu är det vi som äger gatorna, säger Ganzeer. Han är en konstnär som utnyttjat egyptiernas nyvunna frihet till att måla monumentala bilder av ungdomarna som dödades i revolutionens början. För att hedra dem och påminna om att revolutionen måste fortgå, säger han. Hör också författaren till Yacobians hus, Ala al Aswany, som idag skriver om människor på torget och konstnären Lara Baladi som gör radio tillsammans med människor hon lärt känna på Tahrirtorget i Karine Mannerfelts reportage. Hon har också träffat konstnären Nermine Hammam som inte är lika säker på att Egypten är på rätt väg och framför allt ifrågasätter militärens nya roll. De psykologiska mekanismer som drar igång när en grupp människor samlas för att protestera mot en regim, när en grupp personer slåss för något de tror på eller när långkonjunkturen drabbar världsekonomin är ämnen som intresserar den holländske konstnären Aernout Mik. I en rad videoinstallationer har han iscensatt situationer som påminner om verkliga händelser, men som inte riktigt går att placera.  Just nu visas en omfattande utställning med Aernout Miks verk på Jeu de Paume i Paris. Cecilia Blomberg har sett den och åkte sedan vidare till Amsterdam och träffade konstnären i hans ateljé ute i det gamla hamnområdet KNSM-eiland. Just nu pågår skenrättegångar i Vitryssland mot människor som befann sig på torget i Minsk i samband med valet 19 december då förhoppningarna om en förändring i Vitryssland brutalt slogs i spillror. Rättegångarna mot oppositionens fängslade presidentkandidater väntar i sommar. Maria Söderberg, som är fotograf och skribent, har rest i landet sedan 1997. De författare hon har kontakt med säger att de känner sig paralyserade. Hur ska man kunna skriva när man kanske nästa dag sitter i arrest? Kerstin Wixe har mött henne. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

I Sotenäs har politikerna kört över rektorerna och bestämt att skolavslutningarna måste firas i kyrkan de kommande fem åren. Kan kyrkliga skolavslutningar krocka med principen om icke-konfessionell skola och vem äger egentligen frågan om var skolavslutningen ska hållas? Ny statistik visar att kyrkorna i USA tappar medlemmar och allt fler unga amerikaner säger att de inte tillhör någon församling alls. Men med den entrepreneurs-anda som råder i USA tror experter att en ny och mer alternativ kyrkorörelse håller på att växa fram. Petra Socolovsky besöker en alternativ kristen grupp som håller sin söndagsgudstjänst på ett fik i Washington. Människor och tro följer händelseutvecklingen i Libyen. Sören Wibeck analyserar islamisternas möjligheter i Libyen och berättar om hur Muammar Khadaffi använt sin egen islamiska ideologi för att styra landet. Den katolska kyrkans kris är så djup att något måste göras snabbt. Det skriver över 260 katolska teologer, de flesta tyska, i ett upprop med krav på reformer. Inte minst vad gäller celibatet, kvinnliga präster och synen på homosexualitet. Dessa frågor diskuteras livligt i den teologiska världen, men kyrkan rör sig inte, säger talesmannen, professor Gerhard Kruip vid universitetet i Mainz, som ser paralleller mellan uppropet och revolutionen i den arabiska världen: - Människor har tappat rädslan och börjat prata och protestera. Auktoritära regimer, dit också kyrkan räknas, fungerar bara om människor är rädda. Kyrkan har inga vapen för repression som en stat, men i ett modernt samhälle kan människor lämna kyrkan. De som är kritiska och som kan driva på reformer försvinner, vilket är katastrofalt, säger Gerhard Kruip i Människor och tro. Journalisten och Vatikanspecialisten John L. Allen analyserar vad uppropet kan få för betydelse. Länk till de katolska teologernas upprop: För en vecka sedan, vid fredagsbönen, framträdde för första gången på 30 år den muslimske globale ledaren Yusuf al-Qaradawi på Tahrirtorget i Kairo. Al-Qaradawi som har ett förlutet i egyptiska Muslimska brödraskapet hyllade revolutionen och gav den en religiös betydelse samtidigt som han manade till sammanhållning mellan Egyptens muslimer och kristna. Paul Katsivelis vid Stockholms universitet analyserar al-Qaradawis symboliska framträdande. Utrikeskrönikan är signerat Hanna Sahlberg och kommer från Kina. Programledare: Åsa F Vestergren Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

I Egypten står slaget mellan demonstranter och motdemonstranter om Tahrirtorget - vilken symbolisk betydelse har torget i revolutionen? Och vad är det egentligen för torg från början - ett paradtorg, grönsakstorg eller ett knarktorg? /// Aftonbladets schlager-krönikör hotar att byta ut svenska folket om de röstar fel i Melodifestivalen på lördag - vår oberoende valobservatör Sonja Leister hittar en hel rad dåliga val svenska folket borde bytas ut för innan det. /// Carl Bildt kallar befolkningstillväxten i Egypten för en "demografisk tsunami". Och vi som alltid associerat tsunami till när människor blir färre. Språkvetaren förklarar modeordet tsunamis uppgång och kommande fall.