Podcasts about nilen

To matchende menn tar deg med på en turbulent flytur fra Nilen via Rembrandt til sorte lyn - men hvor skal egentlig grensen gå? Ved puffede hvetekorn med honning? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bob, Jerry, Patrick & Svante presenterar ny Hårdrauk. 10:13 ColdCell 15:35 PAIN 21:15 Neaera 25:33 Wraith 29:34 Nile 36:54 Swärta 43:38 Nestor 50:51 D-A-D Musiken är förkortad på grund av upphovsrättsliga skäl och används enbart i citatsyfte. Stötta artisterna. Lyssna på deras musik. Köp deras album och merch. Gå och se dem live. Länk till Hårdraukspoddens spellistor med låtarna som det snackas om i podden. Eller sök på profil "Hårdraukspoddens spellistor" i Spotify. https://open.spotify.com/user/icc28l43si59fh57v5crnzc8d?si=f4852338f5704703 Övriga länkar: Spotify: https://open.spotify.com/show/3PeKf8fLZqvh9q6kuPBB7D?si=aed4b6be579f4296 Soundcloud: https://soundcloud.com/user-749751656-102342282?utm_source=clipboard&utm_medium=text&utm_campaign=social_sharing Avsnittsbild konstnär @LightofIshtar på Nightcafé Kontakta podden: hardraukspodden@gmail.com

Under Fashodakrisen hösten 1898 höll Frankrike och Storbritannien på att gå i fullskaligt krig med varandra över en handelsutpost vid övre Nilendeltat till synes utan något större värde för de europeiska stormakterna. Men Fashoda hade stort symboliskt värde. Här möttes franska och brittiska koloniala intressen.Bakgrunden till detta finns att hämta i den epok som brukar kallas för ”The Scramble for Africa”. Efter Berlinkonferensen 1885 hade västra Afrika delats upp mellan de europeiska stormakterna, men områdena öster om Tchad, ut mot Röda havskusten, var ännu terra incognita för både britter och fransmän, och nu ämnade man ändra på det.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Fashodakrisen 1898.Problemet var att medan britterna sökte sig söderut från Egypten, med målet att knyta ihop kolonierna i norr med kolonierna i Sydafrika, önskade fransmännen att knyta ihop sina kolonier i västra Afrika med besittningarna längs med östkusten. Fashoda, som idag ligger i Sydsudan, var den plats där britternas och fransmännens intressen korsades.Det började med en liten fransk expedition på ca 200 personer startad två år tidigare, från Guineabukten i riktning mot Röda havet, och slutade i en mobilisering av både Franska och Brittiska flottan i oktober 1898.I praktisk och logistisk mening var Fashoda också viktig. Det var ett av få ställen där båtar kunde lägga till längs med övre Nilen, och som sådan var den av intresse både för britter och fransmän. En gammal befästning fanns på platsen sedan tidigare, och när den franska expeditionen nådde Fashoda västerifrån i juli 1898 tog de denna i besittning. Samtidigt var brittiska ångbåtar på väg ner från Egypten. Snart skulle de mötas, och med det, var krisen igång.Bild: Ankomst av de anglo-egyptiska trupperna till Fashoda. Fotograf: Okänd, 1898 - Frederick A. Sharf, red., Expedition from Uganda to Abyssinia (1898), Newburyport Press, 2005. Fotografi som visar hur den egyptiska flaggan hissas vid Fashoda efter Kitcheners flottiljs ankomst 1898. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gabriel har fått höra talas om att det är förbjudet att sova på kylskåp i delstaten Pennsylvania, men Åsskar kan inte tro att det är sant. Tillsammans lär dom sig mer om tokiga lagar runt världen och pratar om såväl Samoa och Singapore, som Alaska och Svalbard. Varför får man inte tugga tuggummi? Vem har tänkt putta ut en älg ur ett flygplan? Hur kan det vara förbjudet att dö?! Det tar dom reda på i dagens avsnitt, samtidigt som dom lär sig mer om var Svalbard ligger någonstans och varför det är som ett gigantiskt kylskåp. Dom pratar även om varför stora städer ligger vid vatten och hur viktiga floder är för oss människor, till exempel världens längsta flod Nilen! Åsskar får även lära sig om hur nya lagar blir till och att Sverige är ett av dom enda länderna i världen där det serveras gratis skolmat.  Dagens ord: delta, lagar Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Längs med Nilen, bland sanden och klipporna syns inskriptioner. Forntida lämningar från människor som bott här innan. Underliga märken som bara ett fåtal kan tyda och som under århundraden har dröjt sig kvar, för att berätta om livet då. I det här gästavsnittet gästas Spöktimmen av arkeologen Maria Nilsson, som tillsammans med sin man driver det enda nuvarande svenska arkeologiska uppdraget i Egypten. Sen 2012 har de varit ledare för en utgrävning vid Gebel el-Silsila och har bland sand, skorpioner och ormar upptäckt 10 000 års mänsklig historia. Vill du stötta Marias arbete så kan du göra det på hennes GoFundMe. Länken hittar du HÄR.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Come out and play” av DesperateMeasurez“Mystic forest” av Brandon Liewhttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Agatha Christie tog världen med storm med sina "whodunit" med kluriga mordgåtor som får sin lösning genom den briljans som är detektiven Hercule Poirot eller den gamla ungmön Miss Marples klipskhet. Agatha är mest känd för alla sina böcker – inte föga förvånande eftersom hon toppar listorna över flest sålda ex och flest översatta böcker. Men hon närde också ett stort intresse för fornhistoria och arkeologi. Hennes resor längs Nilen, besök till sumeriska städer och inte minst hennes deltagande vid flera stora arkeologiska expeditioner smögs sig in i flera av hennes mest kända böcker. I det här avsnittet pratar vi mysmord, ansiktskrämer i konserveringssyfte och lyxkryssningar längs med Nilen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 april 2024. Farao ville kasta alla pojkbebisar i Nilen. Men Jokeved vill inte att hennes son ska dö. Vad ska hon göra. Dagens berättelse är från boken Bibeln dag för dag. Författare: Juliet Davis. Översättare: Lisette Härsjö

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i Mellanöstern. Storbritanniens och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gamal Abdel Nassers tillträde 1952, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i Mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i Mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig Mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning. Istället skulle den leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i Mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Hop-Hansen

I dagens Lumos-episode laver vi en afstikker til (det gamle) Egypten! Vi starter med at undersøge, hvornår Egypten på den ene eller anden måde optræder i Harry Potter-serien og i den magiske verden. Vi kommer bl.a. omkring Egypten som arnestedet for magi, Egyptens forbindelser til alkymi og de magiske væsner fra Egypten. Herefter dykker vi ned i den egyptiske mytologi, hvor vi ser på nogle af lighedspunkterne mellem fortællingerne her og Harry Potter-serien. Vi stiller skarpt på myten om den egyptiske gud Horus for at finde ud af, hvordan den kan forbindes til Harrys liv. Herunder diskuterer vi bl.a. faderløse drenge på hævntogter samt det store (egyptiske) fokus på død og udødelighed. I Hedvigs hjørne diskuterer vi Weasley-tvillingernes frustration over Percys mange fortræffeligheder. Lyt med, og bliv klogere på alt fra gamle gravkamre og betydningen af Nilen i den Egyptiske kultur.

Många svenskar tillbringar stora delar av året med att längta efter ljuset. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem och i denna essä varnar hon för det artificiella ljusets lockelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången år 2020.Får man längta efter mörker i det här landet?Någon gång på senvåren börjar det. I takt med att dagarna blir längre blir jag allt mer nedslagen. Årstidsbunden depression drabbar de flesta på hösten och vintern men mig slår den mot på sommaren. Det tog ett tag att förstå vad det var för fel på mig. Jag tycker ju om att bada, odla, spana på växter och mycket annat som man främst kan ägna sig åt på sommaren. Ändå mådde jag så dåligt. Med september kom befrielsen men jag greppade inte att det var själva mörkret som var medicinen. För det är ju så med vårt språk och vår kultur att ordet ljust är synonymt med gott och glatt och alla förväntas älska sol och värme. Det gjorde det svårt för mig att få syn på att hösten äntligen gav mitt mörkerälskande jag löfte om ljusare tider.Men eftersom normen är att älska ljus försöker vi förvandla även höst och vinter till en enda lång ljusmanifestation och förstör de njutningar som mörkret erbjuder. Som promenader i så starkt månljus att träden kastar långa skuggor; eller vandring under stjärnklara himlar som gnistrar och överväldigar med sin oändlighet.Vi sätter upp fasadbelysningar och ljusslingor och gatlampor och strålkastare för att belysa träd och hus och pyntar vartenda fönster med lampor och allt detta ljus bildar ljusföroreningar. Människor som bor i städer ser allt färre stjärnor och märker allt mindre av månens sken. Eftersom gatlampor bara gör det riktigt ljust något tiotal meter omkring sig så upplever vi dessutom områden bortanför lampskenet som mörkare än om inte det artificiella ljuset funnits där som kontrast. Och så känner vi oss manade att lysa upp mer och mer av våra samhällen, för ingen människa ska ju behöva vara rädd för mörker. En effekt av det har fått det poetiska namnet himlaglim: ett diffust sken som i värsta fall kan bädda in hela städer i en gul kupol helt utan natthimmel. Alltfler människor lyser också upp alltmer av sina trädgårdar. Men om en massa lampor lyser i trädgården går det ju inte att se vad som finns bortanför ljuskäglorna. Sikten blir kortare, världen mindre. Och nattliga vandrare får sin mörkersyn förstörd.Det är inte bara vi mänskliga mörkerälskare som lider av det myckna artificiella ljuset på fel tider av dygnet och året. I boken ”Mörkermanifestet” berättar författaren och biologen Johan Eklöf om hur ljusföroreningar påverkar även djur och växter. Han börjar med sitt eget expertområde: fladdermössen. För 40 år sedan gjordes en studie som visade att två tredjedelar av kyrktornen i Västergötland hyste fladdermösskolonier. Eklöfs forskning visar att siffran nu sjunkit till en tredjedel. Skälet är att många kyrkor numera är upplysta av strålkastare för att synliggöra arkitekturen. Fladdermössen blir förvirrade och vet inte om det är natt eller dag. Istället för att ge sig ut och söka föda kurar de kvar inne i mörkret och svälter ihjäl.En tredjedel av alla ryggradsdjur och nästan två tredjedelar av de ryggradslösa djuren är nattlevande. De får sina dygns-, parnings- och födosöksrytmer störda, med förödande konsekvenser. Nattfjärilar är en av de mest drabbade arterna. De är lika viktiga pollinerare som bina men utför sitt jobb nattetid och fastnar lätt i ljuskäglor av olika slag när de försöker orientera sig efter månen, och dör. Den totala insektsbiomassan minskar i naturen och ökar i våra städer eftersom insekter som borde hålla till i skogen eller på ängen men förvirras av artificiellt ljus, är många. Jag förstår dem. När jag precis flyttat ut på landet blev jag själv lurad eftersom det såg ut som att solen gått ner rakt i söder, där himlen glödde vackert röd. Tills jag fick förklarat för mig att det var ljuslågorna från raffinaderiet i Stenungsund, två mil bort. Överbliven gas behöver emellanåt eldas upp och från de höga skorstenarna kan lågorna stå 20 meter höga. En annan ahaupplevelse fick jag för några år sedan då jag ännu flög och färdades över Egypten nattetid. Under mig syntes Nilen som en starkt upplyst orm genom landskapet. Människorna hade koncentrerats kring vattnet och ljuset spillde 10 000 meter upp i atmosfären. Men inte bara människor behöver vatten för att kunna leva. Vad gjorde den starka belysningen med alla andra levande varelser som rimligen är koncentrerade kring Nilen?Ljusföroreningarna rubbar och utarmar våra ekosystem och Johan Eklöf går till storms mot vår vansinniga strävan att lysa upp allt i vår värld. Förutom att det stör djur- och även växtliv är det också ett gigantiskt energislöseri – en tiondel av all vår energiförbrukning går till belysning. Studier visar att för mycket, och fel sorts, artificiellt ljus bidrar till sömnsvårigheter, depressioner, fetma och vissa cancerformer. Så vad innebär det för invånare, djur och växter i den kinesiska staden Chengdu om en artificiell måne följer staden; en satellit som ska spegla ner solljus åtta gånger starkare än naturligt månljus om natten?Visserligen minskar kriminaliteten i mer upplysta miljöer men vi kanske kunde prata lite om vilket pris vi betalar för det? Lösningen måste inte vara total mörkläggning. Vi skulle inte bara kunna minska på ljuset utan också bli mycket bättre på att skärma av ljus så att det lyser på rätt ställen och inte strålar ut i atmosfären. Och vi skulle kunna välja färg på våra ljuskällor med större omsorg. Nattinsekter flyger framför allt mot grönt, blått och ultraviolett ljus. Gatlampor som lyser i orange är ett mindre problem än de som lyser med vitt sken – som innehåller stora mängder violetta nyanser. Också andra djur och växter, och vi människor, påverkas olika av olika färger på ljuset. Och till skillnad från andra föroreningar kan vi göra något åt de som har med ljus att göra och få omedelbar effekt.Några av mina allra starkaste naturupplevelser har jag haft i mörker: nätter med mareld så intensiv att fiskars flykt under bryggan blir till långa ljusblixtar i vattnet och varje vågskvalp upp på stranden ser ut som flytande guld över sanden; nattliga bad i mörka sjöar, lägereldar, månljuspromenader, att ligga i sovsäck under bar himmel med åskblixtar i fjärran. Mörker gör det möjligt att se det naturliga ljuset och de ljusfenomen naturen bjuder på. Därför blir jag glad av att läsa i Mörkermanifestet att man runtom i världen börjat uppmärksamma problemen med ljusföroreningar alltmer och också börjat värna mörkret. Strandpromenader släcks ner för att invånarna ska kunna se havet ordentligt även när det är mörkt; LED-belysning anpassas för att lysa med olika sken beroende på när på dygnet det är; länder stiftar lagar som sätter stopp för ljusföroreningar ut i atmosfären och kräver ljusavskärmning; The International Dark Sky Association certifierar mörkerparker, kommuner och reservat som kan uppvisa extraordinär natthimmel, fri från störande ljus. Låt oss, som Johan Eklöf formulerar det, fånga natten - carpe noctem. Mörkrets krafter, mobilisera er!Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Den ulmende konflikt mellem rockerklubben Hells Angels, og den nu forbudte bande Loyal To Familia er igen blusset op herhjemme. I Sverige bekriger bander også hinanden med syv skuddrab på 10 dage til følge. Og fælles for de involverede bander, er, at flere medlemmer slet ikke befinder sig i Danmark og Sverige, men er draget sydpå, hvorfra de kan kontrollere deres kriminelle aktiviteter i fred for politi og myndigheder. Et regulært byggeboom i dæmninger og vandkraftværker er i gang. Senest har Etiopien færdiggjort en gigantisk dæmning ved Nilen, der skal bringe elektricitet til landets fattige befolkning. Men projektet har fra første dag udløst protester i nabolandet Egypten. Det er bare det nyeste eksempel på, at dæmninger, og dermed adgangen til vand, rummer et stort konfliktpotentiale. Gæster: Carsten Norton, journalist på Frihedsbrevet og medvært på podcasten "Banderelateret" og Helle Munk Ravnborg, seniorforsker på DIIS. Tilrettelæggelse: Nickolaj Sander og Sven Johannesen. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Emil och Erik pratar om uppföljaren till nyadaptionen av boken som Mordet på Orientexpressen från 1974 bygger på - Döden på Nilen från 2022.

Denna rafflande äventyrsberättelse från 2017 - innehåller också oerhört mustiga karaktärer som hamnar i luven på varandra. Vi ger er Richard Francis Burton och John Speke. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots vidden och vikten av folkmordet i Rwanda är kunskapen ytterst bristfällig. Eva-Lotta Hultén ser hur Scholastique Mukasonga med fantastisk litteratur undervisar oss om det fruktansvärda. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag var liten upptäckte jag Förintelsen. Det var så det kändes när jag läste Katitziböckerna och fick veta att något fruktansvärt hade hänt. Jag drog slutsatsen att få kände till det. Varför hade jag annars inte hört talas om detta oerhörda innan? Lite samma känsla fick jag när jag på 2010-talet läste in mig på folkmordet i Rwanda. Visst hade jag hört om, och upprörts över skeendet och världens passivitet redan när det skedde 1994 men det hade sedan dess varit så märkligt frånvarande i vårt samtal om världen att det nästan kändes som om jag grävde fram en hemlighet.Andra världskrigets folkmord har jag efter Katitziupplevelsen studerat i skolan, läst romaner och fackböcker, sett spelfilmer, dokumentärer och samtalat om otaliga gånger. Det är precis som det ska vara. Förintelsen utspelades i vår del av världen och har fortfarande starka återverkningar på samhälle och politik. Den finns där som bakgrund till allt som hänt och händer i vår närhistoria och nutid. Varje tecken på okunskap, och de finns, är en varningsklocka, och glömskan blir ibland föremål för debatt.Med folkmordet i Rwanda är det annorlunda. När jag tog upp det i en föreläsning för journaliststudenter frågade jag dem om de alls kände till det. Ingen svarade ja. Det kan inte bero på att omfattningen var obetydlig. Upp mot en miljon människor mördades i en befolkning på omkring sju och en halv miljoner. Det borde inte heller bero på att det inte har med vår del av världen att göra. Rwanda var en belgisk koloni fram till 1962, kolonialismen var en stark faktor i upptakten till folkmordet och efterverkningarna av kolonialismen inverkar, precis som andra världskriget, på vår nutid på en rad intrikata sätt.Vi bör inte underskatta vår förmåga att förtränga denna historia, inte heller européernas ointresse för händelser bortom den egna och den nordamerikanska kontinenten. Men kan det som gör detta gigantiska folkmord så lite omtalat också ha med bristen på berättelser att göra? Några reportageböcker och romaner fanns översatta sedan tidigare, men det är ändå svårt att överskatta betydelsen av att rwandisk-franska Scholastique Mukasongas fruktansvärda och underbara böcker började ges ut på svenska år 2020.Mukasonga föddes 1956 och växte upp i Rwanda med sin stora familj. När hon var fyra år blev de fördrivna från sitt ursprungliga hem till det oländiga Bugesera där de levde i ett flyktingläger tillsammans med andra från folkgruppen tutsi som också tvångsförflyttats. Mukasonga var studiebegåvad och fick en plats på den eftertraktade skolan Lycée Notre-Dame-de-Citeaux i Kigali där katolska nunnor undervisade. Hon fortsatte sina studier vid socialhögskolan i den rwandiska staden Butare. 1973 drevs tutsiska elever bort från högre utbildningar och Mukasonga flydde till Burundi där hon studerade klart och sedan arbetade för UNICEF. 1992 flyttade hon vidare till Frankrike.Ett par år därefter utbröt folkmordet i Rwanda. På två och en halv månad mördade människor ur folkgruppen hutu forna grannar och vänner ur folkgruppen tutsi i ett tempo som är oöverträffat. Titeln på Jörgen Gassilewskis roman om händelserna är passande: ”Hastigheten”. De flesta dödades med macheter som köpts in och distribuerats av milisgrupper kopplade till regeringen. En radiostation som stöddes av huturegimen hetsade till att göra slut på ”kackerlackorna” och göra ”arbetet” tills det var helt avklarat. Det var så man pratade. Om ett arbete som gick ut på att döda kackerlackor.Trettiosju av Scholastique Mukasongas närmsta släktingar mördades. Däribland hennes båda föräldrar och alla syskon utom ett. Först tio år efter folkmordet klarade hon att återvända till Rwanda och efter det bestämde hon sig för att berätta om den värld hon växt upp i och de människor som befolkat den. Debuten fick titeln ”Kackerlackor”. Uppföljaren ”Barfotakvinnan” handlar om Scholastique Mukasongas mor och alla andra kvinnor som gjorde allt de kunde för att skydda sina barn och behålla sitt eget vett i en ständigt hotfull omvärld. Det är en varm, vacker och förtvivlad bok som inleds med ett kapitel om hur mamma Stefania ständigt försökte skaffa sig information om annalkande faror och lärde sina barn att gömma sig ute bland taggbuskarna för att undkomma de mobbar av unga hutumän som regelbundet besökte området och trakasserade, misshandlade och våldtog dess tutsiinvånare.I kapitlen som följer tecknas sedan framför allt en vardag med odling, matlagning, skolgång, lek och fester. Läsaren hinner glömma den mörka fonden av hotande våld. Tills det plötsligt dyker upp igen i ett par meningar eller en bisats. Som när författaren berättar om sin brors lyckliga bröllop och äktenskap och avslutar med att skriva: ”De fick nio barn, varav sju pojkar, till min mors stora glädje. Hon tänkte att åtminstone några av dem skulle överleva och föra släkten vidare. Hon misstog sig.” Och så slutar det kapitlet och ett nytt tar vid, åter tillbaka i det vardagliga.Mukasonga skildrar också med bakgrund i egna erfarenheter tiden som förebådar folkmordet. Som tutsi hade hon fått en kvotplats på det prestigefulla läroverk där den rwandiska hutuelitens döttrar fick sin utbildning, och romanen ”Madonnan vid Nilen” hade mycket väl kunnat vara en vanlig skildring av vänskap, utsatthet och pennalism på en internatskola. Omnämnandet av de pogromer och attacker mot tutsier som förekom i Rwanda vid denna tid, förvandlar berättelsen till en föraning om det som ska följa.Vi säger gärna att vi måste minnas Förintelsen för att det inte ska hända igen. Men sedan 1945 har flera andra folkmord inträffat och det i Rwanda är av en enorm omfattning. Jag kan inte låta bli att undra: är det bekvämt för oss att stanna vid andra världskrigets illdåd eftersom de ligger allt längre ifrån oss tidsmässigt? Skyddar vi oss genom att tänka att det hände för länge sedan? Eller är det snarare så att vi tänker att folkmordet i Rwanda inte har med vår moderna, västerländska värld att göra? Mördandet i Rwanda framstår kanske som primitivt eftersom det skedde med machete men det var oerhört välorganiserat. Mordredskapen beställdes från Kina och distribuerades över landet. Uppifrån utsedda ledare såg till att arbetet fördelades rättvist och sköttes på normala arbetstider. Det var inte en outvecklad nations kaos som ledde till massdödandet. Det var tvärtom ett administrativt välordnat samhälle som gjorde effektivitet och precision möjligt. Motsättningarna mellan grupperna, påeldade av kolonialmakten Belgien, var grogrunden men i Rwanda visste också alla sin plats och när myndigheterna gav order så lydde man, även när det innebar blodbad.Scholastique Mukasongas böcker påminner oss om att liv är liv var det än levs och att folkmord är en del av såväl vår historia som vår nutid. Det räcker faktiskt inte att vi inte glömmer Förintelsen. Vi borde också prata mer om Rwanda.Eva-Lotta Hultén. journalist och författareLitteraturScholastique Mukasonga: Barfotakvinnan och Madonnan vid Nilen. Översättning: Maria Björkman. Bokförlaget Tranan, 2020 respektive 2022.

"Jag gillar att det inte finns något hot som skrämmer Zelenskyj eller ukrainarna", säger Sean Penn. Ett år efter att Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes, kommer filmerna som skildrar livet i Ukraina. På filmfestivalen i Berlin visas just nu "Superpower", dokumentärfilmen som är gjord för en amerikansk publik av Hollywoodskådisen och regissören Sean Penn och kollegan Aaron Kaufman. I "Superpower" skildras Sean Penns egen sorg över ett USA som han menar inte håller ihop och en beundran inför ett enat mod han ser hos Zelenskyj och det ukrainska folket. Dess närmast raka motsats är dokumentären "In Ukraine", en okommenterad film om vardagslivet i Ukraina under året som har gått, gjord av de två polska filmarna Tomasz Wolski och Piotr Pawlus.P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström jämför de båda filmerna, vad de berättar och hur de gör det.JOHAN JÖNSON: POESIN ÄR EN ACCESSOAR FÖR ÖVRE MEDELKLASSENJohan Jönson är kritikerhyllad för nya diktverket "Nollamorfa", där han i A3-format fortsätter att frenetiskt bearbeta sina teman våld, kroppsarbete, klasshat och kärlek i en söndersprängd montageform. Håller medelklassen på att totalabsorbera hans författarskap? Och hur ska man egentligen läsa "Nollamorfa"? Katarina Wikars åker hem till Johan Jönson i Örnsberg i södra Stockholm för att fråga om det - och om han håller med de litteraturkritiker som vill se honom som ledamot i Svenska Akademien. "Litteraturen ska vara en absolut allmänning. Nollamorfa stirrar tillbaka på de som läser den", säger han.DEN HEMLIGA HISTORIEN AV DONNA TARTT FYLLER 30 ÅRI dagarna är det exakt 30 år sedan Donna Tartts klassiska roman "Den hemliga historien" kom ut på svenska i översättning av Nille Lindgren. Det är en tjock bladvändare om ett kompisgäng som läser grekiska och latin på college på 1980-talet. De testar droger, alkohol och riter i sann dionysisk anda. Lekarna spårar ur och en av dem mördas. "Den hemliga historien" blev ganska snabbt en kultbok, inte minst för att Donna Tartt själv omgärdas av olika myter, men också för att romanen om kompisgänget fick så oerhört många läsare. Hur är det då att läsa om romanen idag? Bokpodden i P1 satte i somras "Den hemliga historien" i händerna på Lydia Sandgren, författaren till augustprisbelönade "Samlade verk". Tillsammans med kulturredaktionens Lina Kalmteg och Anna Tullberg läser hon om boken som en gång var en byggsten i livet.ESSÄ: MUKASONGAS BÖCKER PÅMINNER OSS OM RWANDAI dagarna besöker den fransk-rwandiska författare Scholastique Mukasonga Sverige. Introduktionen av hennes författarskap på svenska har större betydelse än att vi får ta del av fantastisk litteratur. Scholastique Mukasongas böcker påminner oss om att liv är liv var det än levs och att folkmord är en del av såväl vår historia som vår nutid. Det menar Eva-Lotta Hultén i dagens essä från OBS.Vill du läsa en roman av Scholastique Mukasonga? Vi tipsar om "Madonnan vid Nilen".Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Prisvindende krigsfotograf og vidne til klodens naturkatastrofer  Jan Grarup har igennem de sidste årtier rejst verden rundt flere gange for at dække krige, konflikter og humanitære katastrofer. Hans arbejde afspejler hans tro på nødvendigheden af at fortælle historier om mennesker, der ikke selv er i stand til at fortælle deres egne historier. Han har gennem sin karriere vundet en lang række nationale og internationale priser for sine fotografier - og kan med rette kalde sig en af verdens bedste krigsfotografer.     Udover hans fokus på verdens krige og konflikter fylder hans arbejde med at dokumentere klimaforandringerne i verden mere og mere. Jan fortæller i dette afsnit af SHOTGUN om bl.a. oversvømmelserne i Syd Sudan hvor klimaforandringerne har udløst voldsom regn, der får Nilen til at gå over alle bredder, så 600.000 mennesker lever i mudder på små øer og børnene der svømmer i skole. Madagascar, hvor det er tørke der tvinger børn ud af skolerne og ned i minerne for at sikre familiernes overlevelse og videre til en snak om hvor klima-flygtningene skal rejse hen. 

Likt Moses i sin korg sjösattes Gösta Karl Johan Bågenholm som nyfödd, inte på Nilen, men väl på en ångare på Göta kanal. Hör honom berätta om att växa upp på sjön och om de som försvunnit i djupen. I serien Min berättelse är det lyssnarna själva som skriver och berättar om avgörande ögonblick i livet. Vill du skicka en hälsning till Gösta kan du göra det via mail till seriens producent Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.seFler program av Gösta Bågenholm hittar du nedan.

Påskekrim. Et særnorsk fenomen som starta med en smart reklamekampanje i 1923! Vi har sett flere av årets serier, og tar en prat om våre favoritter. Vi tar en lengre prat om nyinnspillingen av Mordet på Nilen. Jada..vi vet at vi har feil tittel i vårt episodebilde ;) Vi har også slengt oss fra 3 til halv 4 i klassikeren Jungle Hunt til Atari 2600! I tillegg har Lars spilt Grand Theft Auto: The Trilogy – The Definitive Edition til Nintendo Switch..Er det egentlig så ille som anmeldelsene tilsier? Kos eder!Støtt oss på Patreon: https://www.patreon.com/retrotimenFølg oss på Spotify: https://open.spotify.com/show/5zGwZLI4M6OVUzzMuu3Qqk...Bli med på vår discord server: https://discord.gg/CKPw9KRmDFSupport this show http://supporter.acast.com/retrotimen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det äggstra goa avsnittet! Vi säger GLAD PÅSK och firar med ett längre avsnitt weekenden till ära! Mumsigt chitchat och filmiska grejer och grunkor och annat smått och gott! På tal om gott: vi manar till UPPROR angående FILMSTADENS senaste PR-självmord i veckan! För korkat för att inte tas upp med onda ögat! Vi reser också runt lite i veckans filmutbud! En sväng till Nilen och murriga mord med lätt lyxtouch, vidare till Sydafrika och ännu mer murriga obehagligheter, som dessvärre finns fast förankrat i den bistra verkligheten. Och så avslutar vi med att gå på bio igen - fast hemma! Väl i hembiosoffan hälsar vi på i Texas, där det blir OBEHAGLIGAST av allt! Hu! Påskrysligheter som får en att tugga i sig allt godis direkt i ren nipprighet! I Patreon avlägger Fiffi rapport om en återtitt hon gjort, enbart på grund av BEN. Å så förstås deltävling 4 i den Stora Tävlingen! Häng med! Get some!

Det nærmer seg påskeferie og i påsken hører det med at man skal lese krim. Akkurat det har Bokbaren gjort, vi har tatt på oss detektivbrillene og lest en bok av selveste krimdronningen Agatha Christie. Hør oss diskutere hennes roman "Mord på Nilen" i dagens episode. Du får også med deg et spennende lesetips til ferien. God påske!

Journalisten, dokumentärmakaren och författaren Anton Berg gästar podden och pratar om fiktion, sanning, sport, P3 Dokumentär, podden Spår och hans thrillers i De Aderton-trilogin. Ja, lite om Lucky Luke också. Och bibliotekarie Eva Berg. Och Palmemordet. Avsnittets berättelsetips, moffa, är böckerna De Aderton och Trohetseden av Anton Berg och Döden på Nilen av Agatha Christie. Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner.

Wolfgang Wee Uncut Miniserie med Terje Tvedt: 7 Bøker Mot Strømmen.Episode 5: Nilen – Historiens elvVi snakker her om en bok der Tvedt rett og slett gjør en elv til historiens hovedperson; samtalen dreier seg altså om en fascinerende elvs stormfulle biografi over 5000 år. Hvordan søkte Tvedt å disponere en bok som både er en samtidig reiseskildring oppover elven, mot strømmen, og en historiebok om en definerende geografisk struktur som mennesket har prøvd å utnytte og kontrollere siden tidenes morgen? Vi snakker også om rollen til verdens lengste elv i imperiers historie, og i samtidens storpolitikk. Terje Tvedt er professor, forfatter og dokumentarfilmskaper. Han har særlig forsket og formidlet norsk bistands- og migrasjonshistorie, Afrika- og globalhistorie og særlig vannressursers betydning kulturer.I denne podkastserien snakker jeg med professor Terje Tvedt om sju utvalgte titler fra hans omfattende forfatterskap. Tvedts forskning har konsentrert seg om tre områder: Moderne norsk idéhistorie knyttet opp til bistand, utenrikspolitikk og integrering; britisk kolonihistorie med særlig søkelys på Afrika og Nilområdet; og verdenshistorie med fokus på fremveksten av den moderne verden og om forholdet mellom mennesket og vann. Han står også bak en rekke dokumentarfilmer.Felles for de sju bøkene er at alle kaster et uvanlig og kritisk lys på svært sentrale samfunnsspørsmål i dag ved å plassere dem i en større historisk sammenheng. I tillegg er de originale og motstrøms, de er alle uavhengige av politiske bindinger og hensyn, og de er fulle av konkrete historier som ellers ikke er blitt fortalt.Oversikt Terje Tvedts arbeider: https://tvedt.w.uib.no/curriculum-vitae/Youtube-kanal. https://www.youtube.com/channel/UCA6IbXwI8kF-GzputhX0dIQTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (1:7) | Bilder av “De Andre”. Om utviklingslandene i bistandsepoken.Se hele episoden her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (2:7) | En reise i vannets historie Se hele episoden her: https://youtu.be/llILE5EHFRYTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (3:7) | Verdensbilder og selvbilder: en humanitær stormakts intellektuelle historieSe hele episoden her: https://youtu.be/tx4eKuqZKpUTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (4:7) | Utviklingshjelp, Utenrikspolitikk og Makt. Den Norske ModellenSe hele episoden her: https://youtu.be/sQvYG9e-Pe8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (5:7) | Nilen – Historiens elvSe hele episoden her: https://youtu.be/ulANYiUtc7ETerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (6:7) | Det Internasjonale Gjennombruddet: Fra “Ettpartistat” til Flerkulturell StatSe hele episoden her: https://youtu.be/MHwXE_wsb1wTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (7:7) | Verdenshistorie. Med fortiden som speil. Se hele episoden her: https://youtu.be/LptwBxHDiKE00:00 Start8:30 Arbeidet bak boken11:49 Egypt er Nilens land 22:30 Historien bak da britene holdt Egypt fra 1882 til 195336:09 Planla en helt ny Nil! 47:30 Britenes prestisjenederlag i Egypt 56:23 Sovjetunionen kommer til Egypt1:06:33 Konflikten Egypt vs Etiopa - En dødstrussel! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wolfgang Wee Uncut Miniserie med Terje Tvedt: 7 Bøker Mot Strømmen.Episode 5: Nilen – Historiens elvVi snakker her om en bok der Tvedt rett og slett gjør en elv til historiens hovedperson; samtalen dreier seg altså om en fascinerende elvs stormfulle biografi over 5000 år. Hvordan søkte Tvedt å disponere en bok som både er en samtidig reiseskildring oppover elven, mot strømmen, og en historiebok om en definerende geografisk struktur som mennesket har prøvd å utnytte og kontrollere siden tidenes morgen? Vi snakker også om rollen til verdens lengste elv i imperiers historie, og i samtidens storpolitikk. Terje Tvedt er professor, forfatter og dokumentarfilmskaper. Han har særlig forsket og formidlet norsk bistands- og migrasjonshistorie, Afrika- og globalhistorie og særlig vannressursers betydning kulturer.I denne podkastserien snakker jeg med professor Terje Tvedt om sju utvalgte titler fra hans omfattende forfatterskap. Tvedts forskning har konsentrert seg om tre områder: Moderne norsk idéhistorie knyttet opp til bistand, utenrikspolitikk og integrering; britisk kolonihistorie med særlig søkelys på Afrika og Nilområdet; og verdenshistorie med fokus på fremveksten av den moderne verden og om forholdet mellom mennesket og vann. Han står også bak en rekke dokumentarfilmer.Felles for de sju bøkene er at alle kaster et uvanlig og kritisk lys på svært sentrale samfunnsspørsmål i dag ved å plassere dem i en større historisk sammenheng. I tillegg er de originale og motstrøms, de er alle uavhengige av politiske bindinger og hensyn, og de er fulle av konkrete historier som ellers ikke er blitt fortalt.Oversikt Terje Tvedts arbeider: https://tvedt.w.uib.no/curriculum-vitae/Youtube-kanal. https://www.youtube.com/channel/UCA6IbXwI8kF-GzputhX0dIQTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (1:7) | Bilder av “De Andre”. Om utviklingslandene i bistandsepoken.Se hele episoden her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (2:7) | En reise i vannets historie Se hele episoden her: https://youtu.be/llILE5EHFRYTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (3:7) | Verdensbilder og selvbilder: en humanitær stormakts intellektuelle historieSe hele episoden her: https://youtu.be/tx4eKuqZKpUTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (4:7) | Utviklingshjelp, Utenrikspolitikk og Makt. Den Norske ModellenSe hele episoden her: https://youtu.be/sQvYG9e-Pe8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (5:7) | Nilen – Historiens elvSe hele episoden her: https://youtu.be/ulANYiUtc7ETerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (6:7) | Det Internasjonale Gjennombruddet: Fra “Ettpartistat” til Flerkulturell StatSe hele episoden her: https://youtu.be/MHwXE_wsb1wTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (7:7) | Verdenshistorie. Med fortiden som speil. Se hele episoden her: https://youtu.be/LptwBxHDiKE00:00 Start8:30 Arbeidet bak boken11:49 Egypt er Nilens land 22:30 Historien bak da britene holdt Egypt fra 1882 til 195336:09 Planla en helt ny Nil! 47:30 Britenes prestisjenederlag i Egypt 56:23 Sovjetunionen kommer til Egypt1:06:33 Konflikten Egypt vs Etiopa - En dødstrussel! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ojojoj. I avsnitt 237 slår vi nästan knut på oss själva och bjuder på hela 5 filmrecensioner. Tomas har varit på bio och sett Tom Holland spela Nathan Drake i filmadaptionen av tv-spelet UNCHARTED. Det bjuds tydligen på härliga äventyr på exotiska platser och fullt med skattjakter. Frågan är hur väl spelet har lyfts över till den vita duken? Och båda herrarna T & T har tillsammans sett på bio, Kenneth Branaghs andra Agatha Christie-adaption, THE DEATH ON THE NILE med en fullsmetad kändistät ensemble, och Gal Gadot förstås. Hercule Poirot har får ett nytt mordmysterium att lösa på en båt längs floden Nilen i Egypten. Dessutom blir det en ordentligt fight i poddstudion nu när MATRIX RESURRECTION med Keanu Reeves skall avhandlas. Behövs det verkligen en fjärde film i denna ojämna franchise? I vårt goa segment " ÅTERTITTEN" tar vi oss upp i en jättehög skyskrapa och bevittnar när katastrofen är ett faktum när det börjar brinna ordentligt på grund av dåliga elkablar. Dessutom fightas Steve McQueen och Paul Newman om vem som har flest repliker. Allt detta i SKYSKRAPAN BRINNER (THE TOWERING INFERNO" från 1974. Thomas har bevittnat LEATHERFACE återkomst i den sprillans nya Netflixfilmen : TEXAS CHAINSAW MASSACRE. Frågan som återstår. Behövs det verkligen en till uppföljare? Vi tipsar också om tv-serien PAM & TOMMY på Disney +. Ni vet den där hemmavideon med vuxeninslag som hamnar på avvägar och sprids i en rask takt. Så Pamela Anderson och Tommy Lee får det riktigt hett om öronen. Så välkomna till ett extra långa och välfyllda avsnittet 237. Nu kör vi!!!

Velkommen til Episode 176, hvor vi skal se om Bpba Fett endlig får sin fortjente tid i rampelyset, og om Kenneth Branaghs overskæg stadig er ligeså storladent på Nilen som i Orientekspressen. Derudover ser vi nærmere på programmet til Symfonien står i Flammer koncerten i DRs Koncerthus, som vi er værter ved i august måned.  00:00:00: Intro 00:19:30: Døden på Nilen anmeldelse 00:38:15: Book of Bpoba Fett anmeldelse 01:04:15: Nyheder 01:22:15: Han Duo Jokes 01:26:30: Karakter og afslutning Episoden er klippet af Mie Brandstrup God fornøjelse Kh Jacob & Elias 

Hvor meget er vi egentlig inde i vores instinkter?  Flemming Christensen sidder igen i sin kahyt ombord på det skib, der sejler gruppen op ad Nilen.  I dag handler det om Gudernes kamp med sig selv, som spejler den indre kamp i os alle. Kampen handlede om at besejre det dyriske, som var beskrevet som en flodhest. Men det handlede ikke om at slå det ihjel. Det handlede om at tæmme det.  Der er noget, der skal erkendes. Og for egypterne skulle det erkendes over en runde på 10 erkendelser. Lyt med på refleksionerne over vores indre kamp, erkendelser og instinkter.   

Lige nu befinder Flemming Christensen sig på en båd på vej op ad Nilen.  I denne episode har Flemming fundet nogle aftegninger i et tempel, som har bragt ny mening til den måde, han opfatter og underviser i Enneagrammet.  Det var en serie på tre gange tre billeder af guder, guddommelige principper og menneskelige kvaliteter.  Det viser sig, at Gurdjieff også har været på denne tur i Egypten og opdaget dyb mening, måske i det samme billede. Tallet tre går igen og igen. Også i Enneagrammet.  Hvorfor?  Lyt med og hør, hvad Flemming Christensen har fundet ud af ved at tale med Russ Hudson, med sine medrejsende og ved at se tilbage til Óscar Ichazo, der også har beskrevet det særlige ved Enneagrammet og denne her "law of three". 

OHJ det vart nytt avsnitt! DET SNACKAS:Slalom på sårskorpa.Den lilla lilla Nilen.Män som vill samla allt firande till en enda dag.Tjockstickad offerkofta.Kontantinsats: Framtida arv.Och att du ska bli patreeeeooon: https://www.patreon.com/rattuppiverkligheten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denne gang har Karoline og Claus udvalgt tre titler, som har det tilfælles, at en morder er på spil. Mesterdetektiven Hercule Poirot skal i 'Døden på Nilen' finde ud af hvilket overklasseløg på en ekstravagant flodpram, der er den skyldige. I Apple TV+'s geniale 'The After Party' bliver en gammel-elev fest til et gerningssted - og hvem har skubbet Justin Bieber klonen i døden? Og så er Ghostface tilbage i en ny omgang 'Scream', og er der stadig bid meta-slasher-franchisen, eller er kniven blevet sløv?Klip: 20th Century Fox, Apple TV+ og SF Studios

Troldspejlets redaktion taler om hele tre biografpremierer i denne uge, nemlig filmene Scream, Uncharted og Døden på Nilen. Derudover anmelder vi frisbee-spillet Windjammers 2, Netflix-filmen Hilda og bjergkongen, brætspillet The Shining: Escape from the Overlook Hotel, Peder Riis' tegneserie Igor & Doktor samt LEGO-sættet Daily Bugle. Medvirkende: Jakob Stegelmann, Troels Møller, Ida Rud, Christopher Andersen og Regitze Heiberg.

Hanna og Ayla snakker om hva de har sett siden sist, tar for seg premieren på Death on the Nile, og leker "Six Degrees of Seperation". God lytt!

Klipp fra Wolfgang Wee Uncut Miniserie med Terje Tvedt: 7 Bøker Mot Strømmen. Tilgjengelig nå for medlemmer av WWU på Youtube eller Apple Podcast. Episodene slippes også på ordinært vis på øvrige plattformer i 2022. Se første episode her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8 Terje Tvedt er professor, forfatter og dokumentarfilmskaper. Han har særlig forsket og formidlet norsk bistands- og migrasjonshistorie, Afrika- og globalhistorie og særlig vannressursers betydning kulturer. I denne podkastserien snakker jeg med professor Terje Tvedt om sju utvalgte titler fra hans omfattende forfatterskap. Tvedts forskning har konsentrert seg om tre områder: Moderne norsk idéhistorie knyttet opp til bistand, utenrikspolitikk og integrering; britisk kolonihistorie med særlig søkelys på Afrika og Nilområdet; og verdenshistorie med fokus på fremveksten av den moderne verden og om forholdet mellom mennesket og vann. Han står også bak en rekke dokumentarfilmer. Felles for de sju bøkene er at alle kaster et uvanlig og kritisk lys på svært sentrale samfunnsspørsmål i dag ved å plassere dem i en større historisk sammenheng. I tillegg er de originale og motstrøms, de er alle uavhengige av politiske bindinger og hensyn, og de er fulle av konkrete historier som ellers ikke er blitt fortalt. Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (1:7) | Bilder av “De Andre”. Om utviklingslandene i bistandsepoken.Se hele episoden her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8 Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (2:7) | En reise i vannets historie Se hele episoden her: https://youtu.be/llILE5EHFRY Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (3:7) | Verdensbilder og selvbilder: en humanitær stormakts intellektuelle historieSe hele episoden her: https://youtu.be/tx4eKuqZKpU Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (4:7) | Utviklingshjelp, Utenrikspolitikk og Makt. Den Norske ModellenSe hele episoden her: https://youtu.be/sQvYG9e-Pe8 Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (5:7) | Nilen – Historiens elvSe hele episoden her: https://youtu.be/ulANYiUtc7E Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (6:7) | Det Internasjonale Gjennombruddet: Fra “Ettpartistat” til Flerkulturell StatSe hele episoden her: https://youtu.be/MHwXE_wsb1w Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (7:7) | Verdenshistorie. Med fortiden som speil. Se hele episoden her: https://youtu.be/LptwBxHDiKE Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Endelig kære lyttere! Så kan vi igen invitere jer ind i vores mærkelige univers i Podcasten "To Halvdele Af Én idiot!". Podcasten hvor vi fortsat ingenting ved, og snakker om alt! Dagens afsnit er en nytårsspecial hvor vi bl.a. kigger tilbage på et hektisk og med fart over feltet, snakker om vores manglende geografiske færdigheder, samt udkårer dette års nytårstorsk. Alt det og meget mere gøgl! Godt nytår! Vi håber i vil lytte med. - Emilie og Peter

Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover. I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till de dödas stad och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för sopfolket. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. Fakta om Kairo: En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånareKänd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséetDöptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsenNu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför KairoMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

Det är oroligt i Sudan. Tidigare i veckan genomförde militären en kupp och satte premiärministern, Abdalla Hamdok, i husarrest och flera andra höga ministrar greps. Oppositionen har uppmanat folket att gå ut och demonstrera och omvärlden har fördömt kuppen. 2019 så tog landet ett stort kliv mot att bli en demokrati, när den förre presidenten, Omar al-Bashir, avsattes efter 30 år vid makten. Nästa år är tanken att val ska hållas i landet, men det är mycket osäkert nu. Samtidigt så är det mer oroligheter i regionen, i Etiopien pågår ett inbördeskrig och Egypten, Etiopien och Sudan ligger i konflikt med varandra om ett dammbygge i Nilen. Så, hur påverkar alla de här konflikterna regionen och det som händer i Sudan? Finns det hopp för folket om att det kan bli en riktig demokrati framöver? Det här försöker vi reda ut i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Wolfgang Hansson, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren.

Nilen och de kulturer som växte upp runt floden förundrade grekerna och romarna under antiken. Så till den grad att en specifik genre av mosaik började dyka upp, föreställande landskapet kring floden. Nilenmosaiken från Palestrina är ett exempel på ett sådant Nilenlandskap.  I dagens minisnitt ska vi ta en närmare titt på Nilenmosaiken från Palestrina. En antik mosaik som nu pryder väggen i det 1600-tals palats som idag är det arkeologiska museet i Palestrina. 

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Äntligen måndag och äntligen ett nytt land! Gabriel och Åsskar åker till nordöstra Afrika och pratar om mumier, pyramider, faraoner, hieroglyfer, arabiska våren, medeltemperaturen i Kairo, biblioteket i Alexandria och Suezkanalen. Gabriel berättar om världens längsta och viktigaste flod Nilen och Åsskar uppfinner gurkaglassuzzis. Dessutom diskuterar dom om det går att simma i gurkaglass?!  Dagens ord: mumie, hieroglyfer, farao, arabiska våren, gurkaglassuzzi Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

LUMMERALARM: Dette afsnit indeholder masser af beskidte referencer! Så hvis det er too hot for you, så spring den her over.. Denne gang handler det nemlig om det, vi allesammen laver når vi er alene hjemme. Nemlig at hive sig i fjederen, trille med ærten og generelt lege med sig selv. Det kan lyde plat, men onanien har faktisk været både tilbedt og udskammet gennem historien. Menneskets lyster har nemlig både startet en indre ild hos mange - men har også bidraget til at de blev brændt på bålet. Vi når vidt omkring - fra Faraoer, der spillede den af i Nilen til hysteriske kvinder der fik styr på “temperamentet” og så får vi også rundet anti-tilskuersporten "wank-athon". Dagens Øl: Giv Aldrig Op, DIPA (8 %) fra Alefarm. --------- Find billetter til Lars Thiesgaards foredrag her: www.1000stemmer.dk Køb billetter til vores live-shows samt merchandise på: https://www.vanvittigverdenshistorie.dk/ Støt os på 10er: vanvittigverdenshistorie.10er.dk Meld dig til Zetland: zetland.dk/augsburgrocks Hvis du vil have en god dag, så følg dette link: https://youtu.be/tRBeGm0QMvU

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Et stort mysterium har plaget verdens geografer gennem hundredvis af år. Hvor udsprang Nilen? Vi skal ud på en næsten to års strabadserende ekspedition gennem Centralafrika med to excentriske, men også meget forskellige mænd: Richard Francis Burton og John Hanning Speke. Ekspeditionen resulterer i store opdagelser - men også med at de to gode kammerater bliver dødeligt uvenner. Forrådte den ene den anden? Rejsen giver de to stor berømmelse, men ender med, at den ene af dem bliver fundet død, skudt af sit eget våben. Er det selvmord, et vådeskud eller mord? Medvirkende: Kay Søren Nielsen. Historiker fra Københavns Universitet, tidligere museumsinspektør på Krigsmuseet og tilknyttet Forsvaret i mange år.

Et stort mysterium har plaget verdens geografer gennem hundredvis af år. Hvor udsprang Nilen? Vi skal ud på en næsten to års strabadserende ekspedition gennem Centralafrika med to excentriske, men også meget forskellige mænd: Richard Francis Burton og John Hanning Speke. Ekspeditionen resulterer i store opdagelser - men også med at de to gode kammerater bliver dødeligt uvenner. Forrådte den ene den anden? Rejsen giver de to stor berømmelse, men ender med, at den ene af dem bliver fundet død, skudt af sit eget våben. Er det selvmord, et vådeskud eller mord? Medvirkende: Kay Søren Nielsen, historiker fra Københavns Universitet. Tidligere museumsinspektør på Krigsmuseet og tilknyttet Forsvaret i mange år.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Många svenskar tillbringar stora delar av året med att längta efter ljuset. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem och i denna essä varnar hon för det artificiella ljusets lockelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Får man längta efter mörker i det här landet? Någon gång på senvåren börjar det. I takt med att dagarna blir längre blir jag allt mer nedslagen. Årstidsbunden depression drabbar de flesta på hösten och vintern men mig slår den mot på sommaren. Det tog ett tag att förstå vad det var för fel på mig. Jag tycker ju om att bada, odla, spana på växter och mycket annat som man främst kan ägna sig åt på sommaren. Ändå mådde jag så dåligt. Med september kom befrielsen men jag greppade inte att det var själva mörkret som var medicinen. För det är ju så med vårt språk och vår kultur att ordet ljust är synonymt med gott och glatt och alla förväntas älska sol och värme. Det gjorde det svårt för mig att få syn på att hösten äntligen gav mitt mörkerälskande jag löfte om ljusare tider. Men eftersom normen är att älska ljus försöker vi förvandla även höst och vinter till en enda lång ljusmanifestation och förstör de njutningar som mörkret erbjuder. Som promenader i så starkt månljus att träden kastar långa skuggor; eller vandring under stjärnklara himlar som gnistrar och överväldigar med sin oändlighet. Vi sätter upp fasadbelysningar och ljusslingor och gatlampor och strålkastare för att belysa träd och hus och pyntar vartenda fönster med lampor och allt detta ljus bildar ljusföroreningar. Människor som bor i städer ser allt färre stjärnor och märker allt mindre av månens sken. Eftersom gatlampor bara gör det riktigt ljust något tiotal meter omkring sig så upplever vi dessutom områden bortanför lampskenet som mörkare än om inte det artificiella ljuset funnits där som kontrast. Och så känner vi oss manade att lysa upp mer och mer av våra samhällen, för ingen människa ska ju behöva vara rädd för mörker. En effekt av det har fått det poetiska namnet himlaglim: ett diffust sken som i värsta fall kan bädda in hela städer i en gul kupol helt utan natthimmel.  Alltfler människor lyser också upp alltmer av sina trädgårdar. Men om en massa lampor lyser i trädgården går det ju inte att se vad som finns bortanför ljuskäglorna. Sikten blir kortare, världen mindre. Och nattliga vandrare får sin mörkersyn förstörd. Det är inte bara vi mänskliga mörkerälskare som lider av det myckna artificiella ljuset på fel tider av dygnet och året. I boken Mörkermanifestet berättar författaren och biologen Johan Eklöf om hur ljusföroreningar påverkar även djur och växter. Han börjar med sitt eget expertområde: fladdermössen. För 40 år sedan gjordes en studie som visade att två tredjedelar av kyrktornen i Västergötland hyste fladdermösskolonier. Eklöfs forskning visar att siffran nu sjunkit till en tredjedel. Skälet är att många kyrkor numera är upplysta av strålkastare för att synliggöra arkitekturen. Fladdermössen blir förvirrade och vet inte om det är natt eller dag. Istället för att ge sig ut och söka föda kurar de kvar inne i mörkret och svälter ihjäl. En tredjedel av alla ryggradsdjur och nästan två tredjedelar av de ryggradslösa djuren är nattlevande. De får sina dygns-, parnings- och födosöksrytmer störda, med förödande konsekvenser. Nattfjärilar är en av de mest drabbade arterna. De är lika viktiga pollinerare som bina men utför sitt jobb nattetid och fastnar lätt i ljuskäglor av olika slag när de försöker orientera sig efter månen, och dör. Den totala insektsbiomassan minskar i naturen och ökar i våra städer eftersom insekter som borde hålla till i skogen eller på ängen men förvirras av artificiellt ljus, är många. Jag förstår dem. När jag precis flyttat ut på landet blev jag själv lurad eftersom det såg ut som att solen gått ner rakt i söder, där himlen glödde vackert röd. Tills jag fick förklarat för mig att det var ljuslågorna från raffinaderiet i Stenungsund, två mil bort. Överbliven gas behöver emellanåt eldas upp och från de höga skorstenarna kan lågorna stå 20 meter höga. En annan ahaupplevelse fick jag för några år sedan då jag ännu flög och färdades över Egypten nattetid. Under mig syntes Nilen som en starkt upplyst orm genom landskapet. Människorna hade koncentrerats kring vattnet och ljuset spillde 10 000 meter upp i atmosfären. Men inte bara människor behöver vatten för att kunna leva. Vad gjorde den starka belysningen med alla andra levande varelser som rimligen är koncentrerade kring Nilen? Ljusföroreningarna rubbar och utarmar våra ekosystem och Johan Eklöf går till storms mot vår vansinniga strävan att lysa upp allt i vår värld. Förutom att det stör djur- och även växtliv är det också ett gigantiskt energislöseri en tiondel av all vår energiförbrukning går till belysning. Studier visar att för mycket, och fel sorts, artificiellt ljus bidrar till sömnsvårigheter, depressioner, fetma och vissa cancerformer. Så vad innebär det för invånare, djur och växter i den kinesiska staden Chengdu om en artificiell måne följer staden; en satellit som ska spegla ner solljus åtta gånger starkare än naturligt månljus om natten? Visserligen minskar kriminaliteten i mer upplysta miljöer men vi kanske kunde prata lite om vilket pris vi betalar för det? Lösningen måste inte vara total mörkläggning. Vi skulle inte bara kunna minska på ljuset utan också bli mycket bättre på att skärma av ljus så att det lyser på rätt ställen och inte strålar ut i atmosfären. Och vi skulle kunna välja färg på våra ljuskällor med större omsorg. Nattinsekter flyger framför allt mot grönt, blått och ultraviolett ljus. Gatlampor som lyser i orange är ett mindre problem än de som lyser med vitt sken som innehåller stora mängder violetta nyanser. Också andra djur och växter, och vi människor, påverkas olika av olika färger på ljuset. Och till skillnad från andra föroreningar kan vi göra något åt de som har med ljus att göra och få omedelbar effekt. Några av mina allra starkaste naturupplevelser har jag haft i mörker: nätter med mareld så intensiv att fiskars flykt under bryggan blir till långa ljusblixtar i vattnet och varje vågskvalp upp på stranden ser ut som flytande guld över sanden; nattliga bad i mörka sjöar, lägereldar, månljuspromenader, att ligga i sovsäck under bar himmel med åskblixtar i fjärran. Mörker gör det möjligt att se det naturliga ljuset och de ljusfenomen naturen bjuder på. Därför blir jag glad av att läsa i Mörkermanifestet att man runtom i världen börjat uppmärksamma problemen med ljusföroreningar alltmer och också börjat värna mörkret. Strandpromenader släcks ner för att invånarna ska kunna se havet ordentligt även när det är mörkt; LED-belysning anpassas för att lysa med olika sken beroende på när på dygnet det är; länder stiftar lagar som sätter stopp för ljusföroreningar ut i atmosfären och kräver ljusavskärmning; The International Dark Sky Association certifierar mörkerparker, kommuner och reservat som kan uppvisa extraordinär natthimmel, fri från störande ljus. Låt oss, som Johan Eklöf formulerar det, fånga natten - carpe noctem. Mörkrets krafter, mobilisera er! Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Vi följer valdramatiken i USA, Alexandra Zazzi gör trattkantarellpaj och Cecilia Uddén rapporterar direkt från Nilen om vad valresultatet i USA kan innebära för staterna i mellanöstern.

Ukens gjest er Sisi Sumbundu, kanskje også kjent for flere som Sisi Sing eller Sisi fra Stjernekamp. Sisi snakker om alt fra oppvekst til karriere, turnéer og bading i Nilen. 

Ukens gjest er Sisi Sumbundu, kanskje også kjent for flere som Sisi Sing eller Sisi fra Stjernekamp. Sisi snakker om alt fra oppvekst til karriere, turnéer og bading i Nilen.

Martin Schibbye lyfter fram annat som nu blir tydligt i pandemins spår och nämner bland annat hur spädbarnsdödligheten ökar i Nepal. Saker som man i många länder arbetat med i åratal tar nu kliv bakåt i utvecklingen. Forskare vid Uppsala universitet har nu kunnat visa att det skett en halvering av antalet kvinnor som förlöser på sjukhus. Vi följer också upp dammprojektet i Etiopien och Martin berättar om hur planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 och frågan är om det kommer att hända igen? Länkar i avsnittet: Konsten att resa i en pandemi https://www.blankspot.se/stakston-konsten-att-resa-under-en-pandemi/ Nedstängningen strider mot lagen https://www.blankspot.se/domstol-i-osterrike-nedstangningen-strider-mot-lagen/ Topp 5 bästa maskerna - för dig och andra https://www.blankspot.se/topp-5-basta-maskerna-for-dig-sjalv-och-andra/ Forskare: Kraftigt ökad spädbarnsdöd till följd av Nepals lock-down https://www.blankspot.se/forskare-kraftigt-okad-spadbarnsdod-till-foljd-av-nepals-lockdown/ https://www.blankspot.se/planerna-pa-att-damma-upp-nilen-orsakade-krig-1956-kommer-det-handa-igen/ Planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 - kommer det hända igen?

Martin Schibbye lyfter fram annat som nu blir tydligt i pandemins spår och nämner bland annat hur spädbarnsdödligheten ökar i Nepal. Saker som man i många länder arbetat med i åratal tar nu kliv bakåt i utvecklingen. Forskare vid Uppsala universitet har nu kunnat visa att det skett en halvering av antalet kvinnor som förlöser på sjukhus. Vi följer också upp dammprojektet i Etiopien och Martin berättar om hur planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 och frågan är om det kommer att hända igen? Länkar i avsnittet: Konsten att resa i en pandemi https://www.blankspot.se/stakston-konsten-att-resa-under-en-pandemi/ Nedstängningen strider mot lagen https://www.blankspot.se/domstol-i-osterrike-nedstangningen-strider-mot-lagen/ Topp 5 bästa maskerna - för dig och andra https://www.blankspot.se/topp-5-basta-maskerna-for-dig-sjalv-och-andra/ Forskare: Kraftigt ökad spädbarnsdöd till följd av Nepals lock-down https://www.blankspot.se/forskare-kraftigt-okad-spadbarnsdod-till-foljd-av-nepals-lockdown/ https://www.blankspot.se/planerna-pa-att-damma-upp-nilen-orsakade-krig-1956-kommer-det-handa-igen/ Planerna på att dämma upp Nilen orsakade krig 1956 - kommer det hända igen?

Det har ofte vært vanlig å lage et skille mellom Nord-Afrika og områder på den andre sida av Sahara, men med forbindelseslinjer og ferdsel gjennom flere tusen år, gir det ingen mening. 5000 år gamle siviliasjoner eksisterte ikke bare i Egypt, men også langs Nilen og på høylandet. Det forteller historiker og forfatter Tore Linné Eriksen. Ved Karen Frivik musikk: Salif Keita: Ko-yan

Regeringen og en række af Folketingets partier blev i går enige om sommerpakke til at sætte gang i det danske sommerland. Ophedede forhandlinger om retten til vandet i verdens længste flod, Nilen, er endnu engang mislykkedes. Og så lider Præsident Trump et stort nederlag i sine politiske planer overfor indvandring til USA. Værter: Maria Dohn og Eva Dalgaard Andreasen. www.dr.dk/p1morgen

Ukens episode starter med en samtale om Trumps nye super-duper-missiler før vi begir oss ut på vår ukentlige roundup. Etter dystre oppdateringer om hemmingen av WHOs arbeid, blir det desto dystrere med oppdateringer fra voldsomme angrep i Afghanistan. Reisen går videre innom uroligheter på Vest-Balkan og i Midtøsten, med siste nytt om Israels nyeste regjering. Ukens gjest er vår kollega og professor Kjetil Tronvoll, som forteller oss om status for Etiopias store prestisjeprosjekt - renessansedemningen - som etter planen skal fylles gradvis fra og med i sommer. Demningen har stått i sentrum for en vedvarende geopolitisk disputt mellom Etiopia og naboene Sudan og Egypt, og Kjetil forklarer hvordan ståa ser ut den dag i dag. Til slutt snakker vi om Felicien Kabuga - en av de mest sentrale planleggerne bak folkemordet i Rwanda - som endelig har blitt arrestert i Frankrike.Dette og mer i denne ukens episode av Hva skjer med verden. 

Vi fortsätter på spåret utbildning och idag förklarar vi begreppet informationssäkerhet. Vad är egentligen informationssäkerhet och vad betyder det väl etablerade begreppet CIA Triad? Vi förklarar ingående vad C, I och A står för och vad de faktiskt innebär. Vi diskuterar även den senaste stora nyheten inom GDPR-världen där Datainspektionen dömt ut en sanktionsavgift på 75MSEK mot Google. Å ena sidan är det är den hittills största bot som utfärdats med stöd av #GDPR i Sverige vilket i sig är spännande. Samtidigt är det, i sammanhanget, en droppe i Nilen och istället är det ett principiellt viktigt fall som vi gärna vill adressera. Häng med oss, nu kör vi! Relaterat material --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

Christian har i denne uge været i Somaliland for at åbne en fiskefabrik. Franskmændene er igen på gaden mod Macrons pensionsreform, og så er der politisk kaos i Slovenien, hvor der måske/måske ikke er udskrevet valg. Hvad er det egentlig, der foregår i det lille EU-land? Vi spørger Heidi Klavzak, der har boet 26 år i landet. Vi tager også til en 500 år gammel nøgenfestival i Japan – kun for mænd. Kæmpe dæmningsprojekt på Nilen skiller vandene mellem Etiopien og Egypten. Hvad er de uenige om? Det gør Marta Flyvholm Tode os klogere på. Og så er det blevet sværere at sætte sine penge i skattely. Vi giver en guide til, hvor du bedst gemmer dine penge. Vært: Christian Friis Bach. Tilrettelægger: Anna Rigas. Producer: Rune Mathiesen. Medvirkende: Camilla Åkerblom, Martha Flyvholm Tode og Heidi Klavzak.

Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över. Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen. Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050. Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Marie-Louise Kristola

Den känslomässiga insikten att vi är en art bland andra arter kan fortfarande vara svår att fullt ut ta in. Anna Thulin reflekterar över hur vi speglar oss i andra djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från 2019. En julidag 1827 anlände en av Paris mest uppmärksammade invånare genom tiderna till staden, iklädd en gul kappa och två par skor. Det var en nubisk giraff, senare kallad Zarafa, som sänts som gåva till den franska kungen från Muhammed Ali av Egypten. Från Sudans öken fördes hon till Khartoum på kamelrygg och vidare på båt i Nilen till Alexandria. I Alexandria togs hon ombord på ett skepp till Marseille, där ett hål sågats ut i trädäcket så att hon kunde sträcka på halsen. Slutligen väntade en nätt promenad på nittio mil till Paris. Människor hade aldrig sett något liknande, skriver Michael Allin i sin bok Zarafa: A Giraffes True Story. Ja, för varje stad ökade uppståndelsen. I Lyon välkomnades hon av trettio tusen åskådare. När hon anlände till Paris kom hundratusen stadsbor för att se det märkvärdiga djuret. Hon satte snart avtryck i kulturlivet, där det blev på modet att ha prickiga kläder, köpa porslin med målade giraffer och bära högt uppsatta frisyrer à la girafe. När Zarafa dog gick hon samma öde till mötes som många andra omhuldade kändisdjur: hon stoppades upp och ställdes ut på museum, och där sträcker hon ut sin hals mot besökarna än idag. På många sätt har vårt förhållande till djur inte förändrats särskilt mycket sedan Zarafas tid. Vi intresserar oss mest för djur i hur de skiljer sig eller liknar oss, det vill säga i sitt förhållande till människan och inte i egen rätt. Vi ställer ut och betraktar dem, låter oss underhållas med skojiga klipp på internet, men tar inte riktigt djuren på allvar. Oftast ser vi dem inte ens som individer utan talar om stim, horder och flockar. Det finns såklart undantag: den folkkära isbjörnsungen Knut på Berlins zoo, katten Choupette som fick ärva en förmögenhet av Karl Lagerfeld, våra egna älskade familjemedlemmar på fyra tassar, Karo och Missan. Och först då, när vi ger dem namn och förmänskligar, tycks djuren få högre status. Kanske borde vi förmänskliga dem ännu mer? Eller snarare betrakta människan som det djur hon faktiskt är. När Charles Darwin 1859 publicerade On the Origin of Species, om det naturliga urvalet och arternas utveckling, var det inte bara vetenskapligt utan också socialt sprängstoff. Släkt med apor? Jag! Men än idag rör hans idéer upp känslor. Förutom att hans teorier går på tvären med många religiösa skrifter, där människan pekas ut som skapelsens krona, så kan den känslomässiga insikten att vi är en art bland andra arter vara svår att ta in. Ja, om barriären mellan människor och djur inte är så knivskarp, hur ska vi stå ut med det lidande som vi orsakar andra djur? Är det inte motsägelsefullt hur vi bryr oss om enstaka djur och sedan massivt exploaterar deras släktingar för mat och kläder? Kanske inte så motsägelsefullt ändå. I den tankeväckande antologin Djur, tar redaktörerna Simon Ekström och Lars Kaijser i inledningen upp tanken att det är just eftersom vi matas med berättelser om hur vi hjälper och räddar vissa, som vi kan stå ut med vetskapen om det lidande vi orsakar andra djur. Boken visar på olika sätt det som vi egentligen vet, men ändå har så svårt att verkligen inse: Skillnaden mellan människor och andra djur är främst kulturella. Men, tänker jag, att lyfta fram människans unika värde och särskilja oss från andra djur har i många fall varit positivt. Detta eftersom nästan alla grymheter som vi utsatt varandra för slaveri, folkmord, kolonisering har sin grund i avhumanisering, i att en annan grupp pekas ut som underordnade nästanmänniskor. Ja, mänskliga zoon fanns kvar långt in på 1900-talet, till exempel i Zarafas Paris, där man hämtade människor från koloniserade länder och visade upp i byar, alltmedan världsutställningarna pågick där man firade mänsklighetens framsteg. Att erkänna människors lika och unika värde har alltså varit avgörande för ett anständigt samhälle. Men är vi redo att låta det värdet, rätten till liv och frihet, även omfatta djuren? Kanske finns det en existentiell anledning till att vi gärna drar en linje mellan oss själva och andra djur: den för att hantera vår egen dödsångest. I antologin skriver Sverker Hyltén-Cavallius om naturhistoriska museer där vi samlar på utdöda arter, från dinosaurier och mammutar, till sabeltandade katter och dronter. I berättelsen om vår planet talar vi ofta om epoker där vissa arter haft herraväldet och att det efter ett massdöende getts plats för nya liv och härskare i djurriket som om det vore en successionsordning där människan nu tagit över. Men det är ingen långsökt gissning att samma öde väntar människan som många arter före oss. Ja, en dag är det vi som går under, och kanske rent av ställs ut på museum, som en historisk parentes bland andra utdöda djur. Våra bleka skelett upplysta i honungsgult sken. Samtidigt som vi vill särskilja oss från djuren, så använder vi dem gärna för att spegla oss: från folksagornas fabler till barnprogram med tecknade kaniner och björnar. Det är som om vi behöver en viss distans för att få syn på oss själva. Också våra mest mörka sidor. Nazisternas dödsläger och systematiska utrotning har sällan framställts med sådan brutal tydlighet som i Art Spiegelmans serieroman Maus, där judarna är möss och tyskarna katter. Förskjutningen fungerar klargörande och skillnaden belyser likheterna. Och jag kan inte låta bli att tro att något går förlorat när vi så kategoriskt håller fast vid artgränsen. Inte bara för andra djur, utan också för människan själv. I vår strävan efter att vara skapelsens krona, finns det inte en risk att vi blir främmande för oss själva och vårt ursprung? Jag tänker på den suggestiva romanen Väggen av Marlen Haushofer, där huvudpersonen en dag upptäcker en osynlig vägg i närheten av sin stuga i bergen. Under romanens gång förändras berättarens syn på djuren, som går från att betraktas som boskap till att ses som vänner och jämbördiga varelser. Allting ställs på sin spets när en främmande människa dyker upp och dödar ett djur. Vilket straff är rimligt? Berättarens agerande kan ses som förkastligt eller etiskt försvarbart, beroende på vem man identifierar sig med och tillskriver värde. Tillbaka på djurparken där vi skådar genom en annan genomskinlig vägg. Är vi de enda som betraktar? Eller blir vi lika mycket betraktade? Tre forskare vid Lunds universitet bestämde sig för att undersöka saken, genom att titta på hur människor och apor interagerade på Furuviks djurpark. Studiens resultat förvånade och belönades med IG-nobelpriset 2018. Det handlar alltså inte om det riktiga Nobelpriset, utan om en utmärkelse för forskning som först får folk att skratta, och sedan får dem att tänka. Som till exempel att schimpanser och människor som möts på en djurpark imiterar varandra, exakt lika mycket. En ömsesidig fascination och nyfikenhet djur emellan. Anna Thulin, frilansjournalist Källor Michael Allin: Zarafa: A Giraffes True Story. Delta, 1999. Simon Ekström och Lars Kaijser (red.): Djur berörande möten och kulturella smärtpunkter. Makadam förlag, 2018. Marlen Haushofer: Väggen, översättning av Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén Lindskog, 2014. Tomas Persson, Gabriela-Alina Sauciuc och Elainie Madsen: Spontaneous Cross-Species Imitation in Interaction Between Chimpanzees and Zoo Visitors, Primates, 2018. Art Spiegelman: Maus: a survivors tale 12. Pantheon Books, 1986 och 1991.

Likt Moses i sin korg sjösattes Gösta Karl Johan Bågenholm som nyfödd, inte på Nilen, men väl på en ångare på Göta kanal. Hör honom berätta om att växa upp på sjön och om de som försvunnit i djupen. I serien Svenska berättelser är det lyssnarna själva som skriver och berättar. Vill du skicka en hälsning till Gösta kan du göra det via mail till seriens producent Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den franska presidenten Macron kallar Nato för en "hjärndöd allians". Reportrar utan gränser Sverige fyller 25 år, vilka utmaningar står dem inför?Elever stressade av betyg i mellanstadiet. Hög kostnad för viltkollisioner med tåg. Lindas ytterdörr sprängdes sönder. Beredskap för kärnkraftsolyckor. Vattenbråk om Nilen. Huawei.

Elever stressade av betyg i mellanstadiet. Hög kostnad för viltkollisioner med tåg. Lindas ytterdörr sprängdes sönder. Beredskap för kärnkraftsolyckor. Nytt parlamentsval i Spanien. Vattenbråk om Nilen. Huawei.

De eldste sivilisasjonene vi vet om startet langs elvebreddene til Nilen, Eufrat og Tigris. Oltidens Egypt og de mesopotamiske bystatene var de første statene som sprang ut i overgangen fra kopperalderen til bronsealderen og la grunnlaget for uttalige andre kulturer. Selv om disse siviliasjonene kan virke like ved første øyekast var de veldig ulike: Egyptisk og mesopotamisk kultur og samfunnstruktur speilet elvene de levde langs, og utviklet helt andre typer samfunn. I denne episoden av Fortiden Demrer skal vi diskutere likhetene og ulikhetene blandt verdens eldste sivilisasjoner, og hvordan elvene de levde langs påvirket hele tilværelsen deres. Med i studio er Olav Wiedswang, Øyvind Skartveit og Håkon Sørgaard.

Min tid ved Nilen er snart forbi.  Det får mig til at tænke på det foranderlige. Og tænk hvis man kunne rumme det foranderlige i en selv. Når man er under forandring.  Hvad nu hvis, at jeg kunne udtrykke det at være mig. Tænk hvis det at gøre mig kunne være noget af det, jeg ville være god til. Gad vide, hvad det ville sige at gøre mig. Hvis man nu er et egern, så har jeg en ide om at et egern er forholdsvist dygtig til at være egern. Tænk hvis jeg var god til at være mig.  www.enneagrammetnextlevel.dk www.thinkaboutit.dk 

Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten  – och såklart hur julen firades.

I #100procentpodden avsnitt 96 möter du Gustaf Josefsson Tadaa, mannen med ett cv långt som Nilen och som älskar stora idéer. Han menar att mänsklighetens historia är en historia i teknologi - och det gäller det mesta från gudsbild till demokrati. Charlotte Cronquist mötte honom den heta tiden strax före riksdagsvalet 2018.

Hvorfor har kvinner aldri noe å ha på seg? Hva er egentlig et krones-marked? Hvordan gikk det da Kvindesland fyrte naken? Klarer du verdens vanskeligste konkurranse og er Nilen farlig å drikke?

Egyptiska öknen är hennes arbetsplats. Hon har hittat rester av ett tempel, sarkofager med skelett, borstat fram ristningar vid Nilen och viftar bort skorpioner. Maria är arkeolog - fråga vad du vill!

I denne podcasten anmeldes premierefilmene "Hjemsøkt", "Daddy's Home 2", "Kurt Josef Wagle og mordmysteriet på Hurtigruta", "The Killing of a Sacred Deer", "Winnerbäck" og "Neruda". Du får anbefalinger av dokumentarfilmene "Jim & Andy: The Great Beyond" og "Spielberg". Og så diskuterer vi nyheter om blant annet "Døden på Nilen", "Justice League", Alexander Skargård, Jude Law, "Star Wars Battlefront 2" og seks nye norske serier, Programledere er Birger Vestmo, Marte Hedenstad og Sigurd Vik.

på 1800-talet gav sig John Speke och Richard Burton iväg mot Afrika för att lösa den episka gåtan, var låg Nilens källa? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

GGenomgången finns också som video under länken nedan:   https://www.youtube.com/watch?v=zdE87T-NdRs&t=8s&index=11&list=PLR8uw1PQbMNZX43lbHfcEKZ-nx1Y4FCf9 

Henriks CV är lika långt som Nilen och lika imponerande som Kinesiska muren. Han har jobbat med tex; Wyclef Jean, Britney Spears, Ricky Martin, Madonna, Avicci, Kylie Minogue, Daniel Adams Ray, Miike Snow, Bloodshy & Avant mfl. Vi pratar om Sweet, Kiss, Yngwie, Prince, sampla varje ton på sin gitarr, klippa vokaler i 2 veckor, hur man förhandlar låtskrivarcredits med åtta andra, att försöka ligga steget före soundmässigt & om att det är viktigare att jobba med det man älskar före att få in snabba pengar. Lyssna på Henrik! /Martin Länk till programmet: Itunes: Soundcloud: Producent: Martin Frontman Andersson Signaturmelodi: The Ballroom Band - For the taste of her lips Länk till musik & artister som nämns i programmet. Foto: Fredrik Wannerstedt Tack till: Henrik Jonback, Hasse Lindén, Pelle Andersson & Afshin Tahmoury Följ oss: facebook.com/jagspelarforlivet Instagram.com/jagspelarforlivet www.soundcloud.com/jagspelarforlivet www.acast.com/jagspelarforlivet #Jagspelarförlivet #JagSpelarForLivet

In this episode, Jon Samuelson @jonsamuelson and Jake Duncan @jkdncn talk with high school app developer and former student of Jon's, Nilen Patel @nileyswag. Nilen created a great new app called Break Free. He did this entirely with the iPad app, Codea, as a summer project. Go and download Break Free in the app store today: https://itunes.apple.com/US/app/id909814381

Over 1000 folkeslag er formet av denne vannveien! Nilens historie er så omfattende at det kan ta pusten fra deg, Men nå skjer det mer med Nilen enn noen gang før. Forfatteren Terje Tvedt forteller.

Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi - författare, feminist och psykiatriker blir 80 i år. Hon är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon nu i februari gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffar henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.