Podcasts about felaktiga

Mitt i livet får Maria beskedet att hon drabbats av Alzheimers. Nu måste alla drömmar förverkligas innan det är för sent. Men så vänds allt på ända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Löfgren är 59 år då får hon problem med minnet och känner sig fumlig. Hon söker läkarhjälp och det är då beskedet kommer. Hon har Alzheimers sjukdom. Vad gör man när man snart inte kommer att finnas kvar längre? Maria förändrar sitt liv, köper ett nytt hus och håller avskeds-kalas för sina vänner. Men så kommer ett besked som kastar omkull allt igen.Medverkande: Maria LöfgrenAllis Nyström, Marias dotterAnna Sjögren, Marias kollega och vänDokumentären gjordes 2025.Reporter: Lena CallneProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Tvillingarna placeras i särskolan på oklara grunder och konsekvenserna kommer förfölja dem. Det visar sig att de inte är ensamma. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Som barn har tvillingbröderna Rasmus och Robin svårt att lära sig läsa. Första åren i skolan blir tuffa, och i fjärde klass placeras pojkarna i särskolan, skolformen för barn med intellektuell funktionsnedsättning, men vid den här tiden kallas diagnosen fortfarande utvecklingsstörning.Deras mamma Christina tror att särskolan innebär att barnen får mer hjälp och kan plugga i lugnare takt. Vidden av inskrivningen kommer att hinna i kapp familjen många år senare, och leda till en lång och stundtals smärtsam rättsprocess, där rätten måste ta ställning till frågan: är Rasmus och Robin utvecklingsstörda?Felaktiga särskoleplaceringar och bristfälliga utredningar i många kommunerPå 1990-talet tar kommunerna över ansvaret för särskolan. Snart placeras tusentals fler barn än tidigare i särskolan, och det ska visa sig att många kommuner missköter sina utredningar. Barnen möter konsekvenserna när de blir vuxna och inser att de varken kan plugga vidare eller hitta jobb. Och ingen verkar veta hur många de felplacerade barnen är.Medverkande:Rasmus Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Robin Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Christina Sjöholm, mamma till Rasmus och Robin.Magnus Tideman, professor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad, forskar på villkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning.Ann-Marie Begler, före detta generaldirektör för Skolinspektionen.Olle Andersson, pensionerad lärare i Kramfors.En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.

”Shoot The Puck” är en podcast available Hockeynews.se Det här gången gästas Hockeynews chefredaktör Henrik Sjöberg av den finländske hockeylegendaren Olli Jokinen – som tagit SHL med storm och snabbt blivit en av SHL:s största profiler. Mycket tack vara sin raka men ärliga ledarstil. Här berättar han bland annat om bilden av honom, varför tränarkollegorna i Sverige inte är något större fan av honom, den långa karriären i NHL, de omtalade ledigheterna som fått stor uppmärksamhet och när Henrik Lundqvist rånade honom i slutsekunderna av OS-finalen i Turin 2006. Ur innehållet: 03.00: Så tas han emot i Finland 05:00: Givande åren som TV-expert 07:00: 1–10 – betyg på Timrå hittills 10:00: Största överraskningen i SHL 17:00: Har tagit jobbet av en svensk tränare 18.00: Bakgrunden till långa ledigheterna 26:00: Felaktiga bilden av honom 28:00: Lär känna Jokinen – 13 snabba frågor 34: 00: ”Jag fick hitta sätt att ta mig till träningarna” 38:00: Bästa minnena från NHL-karriären 44:00: Kallades ”The Finnish Fabio” 48:00: Olyckan i Florida – mardrömmen 52:00: Rånade av Lundqvist i OS-finalen 55.10: Tre Kronors bragd i Hartwall Arena 59:00: ”Jag hoppas vi tappar Filip Hållander”

Ekonomiskt bistånd riktar sig till de mest ekonomisk utsatta personerna i samhället och är hjälp med den grundläggande försörjningen. För att pengarna skall gå till dem som har behov är det viktigt att utveckla kontrollsystem så att pengarna inte hamnar fel. SKR har under 2024 undersökt förekomsten av felaktiga utbetalningar och hur kommunerna jobbar med det. Medverkande: Fredrik Krait, SKR och Christina Kiernan, SKR. Samtalsledare: Nils Munthe, SKR 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jacob och Linnea diskuterar den enorma hälsoinfluenserna Andrew Huberman och allt kritik som har riktats mot honom de senaste månaderna. Efter en artikel i New York Magazine som mest fokuserade på Hubermans privatliv så har det i efterhand också kommit ut en hel del artiklar som mer fokuserar på den felaktiga och missvisande information som Huberman ofta delar i sin podcast och andra sammanhang. En sådan artikel är The misleading information in one of America's most popular podcasts. Även om den är okej så tycker Jacob att det är allt för mycket som utelämnas. Som exempel tar han bland annat upp följande saker: Felaktiga saker kring sömn och tillväxthormon (1) Hype av en kass studie kring isbad och viktnedgång som sedan blev tillbakadragen (2) Väldigt missvisande information kring ryggsmärta (3) Påhittade påståenden kring koffein på morgonen (4) Felaktig information kring cannabis (5) Otroligt felaktig återberättande av ett studieresultat med Robert Lustig (6) Till sist diskuteras även ett kort klipp från podcasten Science vs där Huberman blir konfronterad kring att han överdriver evidensen bakom olika kosttillskott där svaret som Huberman ger är väldigt talande för hur dålig han är på att ge lyssnare av hans podcast en bra känsla för hur stark evidensen är för olika saker. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Kort intro (00:01:52) Avsnittet om Andrew Huberman (00:06:38) Hubermans privatliv blev granskat i NY Magazine (00:08:34) Vad är forskning och vad är underhållning - och vem får pengarna? (00:14:14) Kritiken mot det vetenskapliga har fått mindre plats och är sällan utförlig (00:17:26) Trots att podden tar upp typ alla ämnen du kan tänka dig så är det inget kring vaccin (00:30:27) De felaktigheter som media tagit upp är bara toppen av ett isberg (00:36:07) Några av gästerna är uppenbart oseriösa och inga som seriösa personer beblandar sig med (00:38:20) En avstickare in på Peter Attia och köpta samarbeten (00:40:40) Hur Huberman blandar etablerad vetenskap med vilda spekulationer

Kokainjakt i riksdagskorridorerna, hur rent mjöl i påsen har journalisterna själva? Fel person i bildspel över döda legender på Idrottsgalan. Varför är Tutankhamon är en oslagbar klickmagnet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Björklövens målvakt Joona Voutilainen har fått en fin start på den här säsongen – en av personerna bakom succén är Björn Bjurling. Den karismatiske målvaktstränaren gästar denna veckas avsnitt av Studio Ladan där han förutom rollen i Löven berättar om sin egen spelarkarriär, den felaktiga bilden av honom som målvakt och vem som egentligen är den bästa burväktaren genom tiderna.  Studio Ladan är en podd från VK och Folkbladet där Emil Wikström och Ludvig Gulliksson träffar en känd Lövenprofil och diskuterar det som redan hänt och det som kommer.  Musiken i podden är gjord av Karl Fjellborg. Ansvarig utgivare är Jessica Wennberg.

Nersnack av Lyon Världscup.Hur skötte sig dom svenska ryttarna ?Golden Generation är såå nära att lösas .Breeders statistik. Hur många final hästar blir egentligen 150 hästar ? ( 6 åringar)Dom sista ledtrådarna i " På Spåret" tävlingen.Micke har plockat svamp i veckan.Och mycket annat..

I december 2018 försökte den då 80-årige Arne Gavelin ta ut pengar från bankomaten, men det gick inte. Förklaringen visade sig vara att en domstol, utan hans vetskap, hade ställt honom under förvaltarskap. Efter att Arne själv ansökt om att förvaltarskapet skulle upphöra gjordes en utförlig medicinsk utredning som visade att han aldrig haft något behov av förvaltarskap. Domstolen blev då tvungen att riva upp beslutet. Med Centrum för rättvisas hjälp har Arne begärt skadestånd av staten för bristerna i handläggningen och för att han var felaktigt ställd under förvaltarskap under ett års tid. Samtal med Lisa Hyder, Henrietta Cahn och Olivia Möller som är ombud för Arne Gavelin. Musik: Adam Nordén. Klippning: Violeta Bukera. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheterna Radio 12.00

Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST, är den tolfte gästen i Duas intervjuserie om perspektiv på samverkan. Tillsammans med programledare Maja Dahl diskuterar Britta Lejon hur ST och ST:s medlemmar ser på samverkan och på reformeringen av Arbetsförmedlingen.

Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers. I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården? För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen. En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom. Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson. Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Att kunna be om det som känns viktigt kan vara en stor utmaning. Vi använder oss av Johari-fönstret och Maslows behovshierarki för att synliggöra en till ytan enkel fråga men som ofta är betydligt mer invecklad.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Gränskrisen enorm, Biden hycklar; Biden möter inget journalistiskt motstånd på sin första presskonferens; Demokratisk borgmästare i Texas undrar om Biden står på amerikaners eller de illegala immigranternas sida?; Evanston i Illinois blir första stad i USA att betala reparations för slaveriet; Georgia inför nya vallagar, vilket politiseras av Demokraterna; Transportminister Pete Buttigieg kastar fram idé om skatt på körlängd för fordon; Felaktiga rasistanklagelser efter skjutningen i Colorado; Hunter Biden ljög sannolikt vid vapenköp; New Yorks guvernör Andrew Cuomo gav instruktioner för att få sin familj att slippa vaccinationskön; Teater om Askungen utsatt för Cancel Culture; Liberaler börjar kritisera Cancel Culture; Utflyttning och re-districting kan gynna republikanerna; En spelare i USA:s college-basket-liga vägrar knäböja. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Programmet är en repris från 5 februari 2021. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren

Nyheterna Radio 07.00

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren

Denna vecka gästas Tyngre Träningssnack av en legend inom träningsfysiologi både här i Sverige och internationellt, Björn Ekblom, Professor emeritus på GIH. Du får höra om en av de längsta karriärerna inom träningsfysiologi från när Björn som elitorienterare och läkarstudent blev tillfrågad att börja hjälpa till med forskning på GIH på 60-talet fram tills idag när han hjälper till både på labbet och med att analysera data från en av de största databaserna som finns på konditionstester i den allmänna befolkningen. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har suttit i hemkarantän 00:02:29 Ville har kört ett critical speed test 00:10:05 Veckans gäst Björn Ekblom 00:12:00 Björns bakgrund och väg till forskning på GIH 00:13:42 Forskning under Per-Olof Åstrand 00:16:04 Bengt Saltin bjöd i honom att börja hjälpa till med forskning på GIH 00:19:41 Hur var det att vara först på det mesta kring träningsfysiologi? 00:24:52 Forskningen bidrog inte till att förändra idrottares träning 00:28:29 Kolhydratuppladdning blev en grej 00:29:38 Felaktiga uppfattningar kring vätskeintag 00:32:31 Framtida forskning måste bli bättre på att ta hänsyn till utgångsläget och inte titta så mycket på medelvärden 00:37:34 Att alla lösningar måste vara individuell öppnar upp för charlataner som säger sig kunna lösa allt 00:40:16 Björns första studier på bloddoping 00:45:26 Användes bloddoping redan av idrottare? 00:48:55 Forskare behöver försöka hålla sig fri från egna ekonomiska vinningar från forskningen 00:52:36 Forskning på befolkningen på påskön 00:55:24 En databas med väldigt många arbetstester över lång tid på Svenskar 00:56:28 Några av de första träningsstudierna på personer med reumatism på 70-talet 01:02:21 Första studien på EPO som doping 01:10:02 Studier på hur ett maraton påverkar immunförsvaret 01:15:33 Central governor theory och trötthet vid prestation 01:23:03 Vad Björn hjälper till med på GIH just nu

Många är de företag som har misslyckats med att sätta rätt typ av mål för säljare. Felaktiga mål leder till bristande fokus och engagemang bland säljare. Så hur skall då företag och ledare resonera för att lyckas med att sätta rätt typ av mål för säljare och hur skall säljare belönas? Kristin Axelsson, regionchef på SalesOnly, leder och genom dessa komplexa frågor och ger samtidigt många bra exempel på hur vad som fungerar (och vad som inte fungerar). - Vilka olika typer av mål finns det och vilka typer av mål passar vilken typ av affär? - Vad finns det för olika sätt att belöna en säljare och hur skall belöning balanseras mot fast lön? - Vilka är de vanligaste misstagen som ledare bör undvika vid målsättning och i belöning? Detta är några av de frågor som vi tar upp i detta avsnitt av Tillväxtpodden tillsammans med flera bra exempel från olika branscher och bolag.   - - - - - - - - - - Tillväxtpodden är till för dig som är intresserad av att leda eller bidra till att skapa tillväxt för dig och ditt företag. Fokus är områden som berör marknadsföring och försäljning, men flera teman kan med fördel användas som råd och inspiration för att utveckla andra delar av ett företag.  Ta del av kommande avsnitt genom att prenumerera på Tillväxtpodden via din podd-app samt bli en del av diskussionen genom att följa oss på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/tillvaxtpodden/ Vill du veta mer om Tillväxtpodden eller komma i kontakt med Peter Önnby; besök www.tillväxtpoddden.se - - - - - - - - - -  

Joakim Jardenberg är en av Sveriges starkaste och mest erfarna profiler när det kommer till internet och sociala medier. Här gästar han podden för att prata om bland annat kommunikationslandskapet, debattklimatet, influencers, vad värderingsdriven kommunikation egentligen innebär och hur han ser på konflikten mellan kommunikatörer och journalister. Dessutom blir det diskussion om sommarens stora händelse i sociala medier där tusentals företag bojkottade Facebook på grund av desinformation och hat. Något Joakim menar var både cyniskt, felaktigt och ingenting som påverkade plattformen i grunden. Joakims hemsida: https://jardenberg.se/ Joakims podd "En sak i dag": https://jardenberg.se/ensakidag/avsnitten/ Facebook Transparency Report: https://transparency.facebook.com/ ----------------------- Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation? Kontakta oss på: svenssonmattisson@hotmail.com Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson

Den svenska integrationsdebatten har pågått i flera decennier nu. Och kanske är en av anledningarna att premisserna för varför vi tar emot invandrare är fel? Det menar Arash Sanari, specialistläkare och författare till boken "Sverigevänner" där han skriver om frågan ur ett perspektiv som fått mig att se på frågan i ett nytt ljus. Så länge det är synd om någon är det en självklar insikt att hjälpa till, säger Sanari, och det har också varit ett av huvudargumenten. Men om inte är synd om de som kommer hit vet vi inte riktigt vad vi ska göra med dem eller hur vi ska behandla dem. I avsnittet talar vi om den svenska integrationspolitikens goda intentioner och hur de, paradoxalt nog, kanske förhindrat integration i praktiken.BokrekommendationerGuns, germs and steel - Jared Diamond Sapiens: en kort historik över mänskligheten - Yuval Noah Harari. The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion - Jonathan Haidt.#perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Taggar: See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alla fyra medlemmar är återigen samlade för att fortsätta snacka om diskbråck. Här pratas det om symtom vid diskbråck, hur kan det gå till när man blir undersökt vid misstanke om diskbråck? Begreppsförvirring vid diskbråck och mycket mer. Det har kommit in väldigt mycket frågor just om diskbråck, vill du att vi ska svara på din fråga i nästa avsnitt, damma in din fråga till rehab@tyngre.se eller skriv/kommentera på Tyngre Rehabs Instagram. Hålltider 00:00:00 - Intro 00:03:00 - Symtom vid diskbråck 00:10:35 - Vad betyder ischias? 00:13:50 - När och hur kommunicerar man att en patient har ett symtomatiskt diskbråck? 00:16:50 - Felaktiga uppfattningar om diskbråck 00:22:00 - Kan du förvärra diskbråck? 00:35:20 - Veckans fråga: Vad är en muskelknut? 00:36:10 - Hur ställer man diagnosen diskbråck? 00:39:30 - Är diskbråck farligt? 00:43:30 - När ska man gå vidare och göra magnetkameraundersökning? 00:54:30 - Veckans spaning: virtualpainsummit.com - 2 heldagar gratis föreläsning via nätet 00:56:20 - Sammanfattning Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Ring P1 från Malmö om bland annat det nya coronaviruset, laddstolpar och felaktiga parkeringsböter. Programledare: Sofie Ericsson

Varannan svensk fisketrålare som kontrolleras i Danmark har uppgett fel mängd av den sill och skarpsill som tagits upp. Det kan leda till att beslut om fiskets framtid tas på fel grunder. Det här visar en granskning som Kaliber har gjort.

Historiens mörkaste strid! My fick greyscale och vikarieras i detta avsnitt av Isa Mårtenson som tillsammans med Ted & Anka diskuterar säsongens längsta avsnitt hittills. Ambivalenta känslor och teorier som ANTAGLIGEN INTE kommer att inträffa utlovas!

Lugnet före stormen fortsätter. Blir nästa avsnitt historiens häftigaste strid? Vem kommer att dö? Antagligen en av My, Ted eller Anka som diskuterar säsongens andra avsnitt som Thormund dricker fermenterad getmjölk.

I avsnitt 178 av Tyngre Träningssnack går vi på djupet kring inflammation och vad som menas med antiinflammatorisk kost. Är man intresserad av dieter och hälsa så har man nog inte missat den senaste trenden med storsäljande dietböcker som påstås förmedla en antiinflammatorisk kost. Vilken forskning ligger bakom dessa böcker och vad vet vi idag kring vilken kost som är inflammatorisk och vilken kost som är antiinflammatoriskt? Och är det bra att fokusera på endast inflammationsdelen i kroppen eller riskerar vi att tappa ett helhetsperspektiv? Till vår hjälp i det här avsnittet har vi David Ek som varit med flera gånger som gäst i podden. Om du gillade det här avsnittet så gillar du troligen också de tidigare avsnitten som vi har haft med honom. Det är avsnitt 4, avsnitt 19, Avsnitt 60 och avsnitt 125. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Försnack 00:01:18 David Ek är tillbaka som gäst 00:02:53 Antiinflammatorisk kost - vet vi ens vad det är? 00:03:28 Vad är inflammation? 00:05:40 En typ av låggradig inflammation som vi inte vill ha 00:10:42 Vi vill inte motverka alla inflammationsprocesser 00:12:16 Fetma och för mycket fettmassa har stor inverkan på låggradig inflammation 00:12:36 Försöker man bara påverka ett symptom med antiinflammatorisk kost? 00:14:48 Överskattar vi fettmassa eftersom vi kan mäta det precist? 00:15:52 Vi vet att fettmassa påverkar rent mekanistiskt med 00:18:51 Kroppen hanterar tillfälliga förändringar väldigt bra 00:20:18 Epidemiologiska studier på antiinflammatorisk kost är väldigt tveksamma 00:26:04 Vad innebär de antiinflammatoriska index som finns? 00:31:40 Antiinflammatoriska index är inte bättre än andra index för hälsosam mat 00:35:30 Interventionsstudier där man sett en lägre inflammation 00:37:46 Vissa tillskott som sänker inflammationen försämrar hälsoutfall 00:42:45 En pågående svensk studie på antiinflammatorisk kost och reumatism 00:48:05 Det går att sälja det nya och coola utan att överdriva 00:50:19 Finns det faror med att folk överdriver doserna? 00:54:20 Felaktiga förklaringsmodeller begränsar också människor i onödan 00:59:21 Enskilda livsmedel och deras påverka på inflammationsmarkörer 01:02:41 Interventionsstudierna är svåra att tolka - ett löjligt exempel 01:04:56 Har man testat ett råd eller faktisk fysiologi i en interventionsstudie? 01:06:20 Termen antiinflammatorisk kost för friska ger ingenting nytt

När och hur ska man framföra klagomål? Hur ska man förhålla sig till dricks? Vilken sorts gäst är du? Så ser restaurangfolket på oss gäster. Och sakerna de vill att vi lär oss. Paret Daniel Cederberg och Maria Celovska gillar att gå ut och äta. - Jag vill inte vara en besvärlig gäst, säger Daniel. Jag vill vara personalen till lags och vill att de ska tycka om mig. Daniel klagar sällan, passar bokad tid och nöjer sig med det bord de fått sig tilldelat. - Jag är nästan tvärtom, säger Maria. Jag är väldigt kritisk och har inga problem med att säga till. Daniel och Maria berättar hur de framför klagomål. Och hur de tycker att de tas emot. Kocken och krögaren Björn Persson har över trettio år i branschen och driver flera olika ställen i Göteborg en liten vinbar, ett brasserie och en restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Hur tas klagomål emot på restaurangen? Hur ska vi gäster bete oss när det gäller bokningar, specialkost och stora sällskap? - Det är bra att veta vilket ställe man gått till, säger han. Så att man inte har fel förväntningar. Det kan vara jobbigt att komma uppklädd till ett enklare ställe. Eller enkelt klädd till fine dining-stället. Felaktiga förväntningar kan skapa missnöje. - En bra gäst är öppen för vad som händer och har förtroende för restaurangen. Åker med på det som restaurangen vill erbjuda. Och hur ska man göra med dricksen? Daniel och Maria berättar hur de tänker. Krögaren Björn ger sin bild av dricksen. Och Per Persson, avtalssekreterare på Hotell och Restaurangfacket, berättar om fackets inställning. Dessutom berättar vi om dricksens långa historia, och förklarar varför USA, som kanske är det allra mest dricksande landet, en gång i tiden förbjöd dricks i flera stater.

Lagstiftning och reglering av teknik. Politikers förhoppning om att nästa Facebook ska växa fram just i deras stad eller land istället för idéer om hur teknik kan användas för att bygga ett samhälle vi vill ha. Felaktiga uppfattningar om vad som är disruptiv teknik och om hur lång tid ny teknik faktiskt tar att utveckla. […] The post #158 – “Vi har verktygen och kunskapen för att göra världen mycket bättre” appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

De flesta av oss har någon gång bett en bön. Men bön kan också vara en källa till frustration, dåligt samvete och besvikelser. Att få en rätt inställning till bön kan hjälpa, men innan vi går igenom det så pratar vi i det här avsnittet om 4 felaktiga idéer som många av oss har om just bön. Dessa fyra idéer är: Bön är en trollstav Bön är en brandsläckare Bön är en brottningskamp Bön är en religiös ritual Lyssna och ta reda på vad de står för och varför de inte stämmer.  

I år har över 50 000 européer fått mässlingen och 70 dött. Många har avstått från vaccinering, på grund av rädsla att vaccinet kan ge svåra biverkningar. Men de uppgifterna bygger på felaktig forskning. Eftersom mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar är spridning lätt om inte en väldigt hög andel av befolkningen är vaccinerad. Men trots det finns det rykten om att det kombinerade vaccinet som ges mot mässling, påssjuka och röda hund skulle vara farligt och kunna orsaka autism hos barn. Ett av de vanligaste ryktena kommer från ett allvarligt fall av felaktig forskning i slutet av 1990-talet. I London berättar journalisten Brian Deer om hur det gick till när han avslöjade alla felaktigheter kring den här forskningsstudien. I samma stad säger också barnsjuksköterskan Jo Townson att det fortfarande är vanligt med frågor om det här från oroliga föräldrar. I programmet medverkar Brian Deer, journalist i London, Jo Townson, förälder och barnsjuksköterska, Mike Catchpole, forskningschef på det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC. Reportaget är en repris från 2015. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Läs mer om bakgrundsfakta till programmet

Kontoret svämmar över av hårdvara som snart ska lanseras, men det hindrar inte Jonas och Kenneth från att ta en paus från testandet och riva av en panel om den senaste tidens händelser.

Tobias, Kristoffer och Fredrik snackar om alla projekts inneboende trasighet, Dijkstras obekväma sanningar, chansen att vi lever i ett simulerat universum … … och kärnvapen. I korthet. Allt är korthus byggda i panik, som man gradvis upptäcker och kanske försöker fixa. Så gräver man sig ner i högen och har plockat ner allt i atomer. Det blir inte bättre av att allt görs och tolkas av människor, och att bilden av vad man egentligen ska göra ständigt förändras. Vi tror inte heller att det är bättre någon annanstans, men mjukvara kanske gör det lite lättare att plocka isär precis allt. Det enda lyckade projekt som finns är kanske det förra, eller förrförra, större man gjorde. Det brukar folk vara rörande överens om var mer lyckat och färdigt än det man har just nu. Vad tycker ni som lyssnar? Känner ni att alla projekt flippar ur på olika sätt, eller håller ni inte alls med? Har det aldrig varit värre än nu? Eller är det ungefär som det alltid har varit, och är det kanske till och med ett gott tecken? Simulationsteorin inkluderar en del boktips från Tobias, tankarna kommer ur bra science fiction. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrigoch @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Dijkstra Dijkstra lsita på allt som är fel Fortran PL/I BASIC Cobol APL Lisp We are legion (we are Bob) For we are many Dennis Taylor Simulationsteorin Niklas Boström - även känd som Nick Bostrom Elon Musk Rekursion Har universum en upplösning? Wait but why har skrivit en hel del om AI och dess möjliga faror Tidigare Kodsnack som diskuterar risken eller ej och utmaningen med att försöka skapa AI, med Tim Urban och Torill Kornfeldt Hardcore history om kärnvapen Vätebomber Manhattanprojektet Vetenskapens värld om Tjernobylsarkofagen Titlar En blandad pott Varför går alla mjukvaruprojekt åt helvete Korthus byggda i panik I panik bygga upp ett nytt korthus Allting är föränderligt Många saker som flyttar på sig Någon som känner att de inte inte vet vad de håller på med Välkomna till Kodsnack, allt är kört Arketypen för programmerare med åsikter Dijkstra höll i alla fall med 1975 En attityd som har funnits hela tiden Min fatalt skeva och felaktiga världsbild Jag har åsikter En grundpremiss som inte är säkerställd En tillräckligt kraftig simulator Universum är en process Vi har ju bara ett universum att jämföra med En kul tankevurpa Det går inte att återspegla i en så rudimentär simulation Vi börjar närma oss slutet på vår sprint Filosofin flyttar på sig Lägstanivån är ganska dålig

Redan 2009 kunde Ekot visa på att barn blev inlåsta i isoleringsceller på felaktiga grunder. Då utlovades förbättringar, men vad hände med löftena? Ekots Daniel Velasco granskar ungdomshemmen igen.

För snart tre år sedan blev då 22-åriga Karim Mitanda tvångsutvisad till Uganda. Men det begås ett stort misstag. Karims fall var inte avgjort hos Migrationsverket. Vad har hänt sen dess?

Flemming misstänks för sexuella övergrepp på sin dotter. Anklagelsen mot honom hade kommit till på skolan genom kommunikationsmetoden FC. Men vem är det egentligen är som skriver? Del 2: läsa tankar I oktober 2012 misstänks Flemming för sexuella övergrepp på sin dotter Rebecca. Rebecca har en grav utvecklingsstörning och kan inte kommunicera genom att prata. Anklagelsen mot honom hade kommit till på Rebeccas skola genom en kommunikationsmetod som heter faciliterad kommunikation. Den går ut på att en assistent stödjer Rebeccas hand så att hon kan peka på ett tangentbord.Frågan är vem det egentligen är som skriver? Andra delen: läsa tankar Är det här framme eller? Ja.Jag är på väg till det gruppboende där Rebeccas bodde när allting hände. I huset så är det sex lägenheter.Bor man en i varje eller hur funkar det? Ja, så det bor sex personer på gruppbostaden och då var det tre tjejer och tre killar som bodde där i blandade åldrar. Och Rebecca var yngst.Frida Ahlgren var under den här tiden Rebeccas kontaktperson på boendet. Hur var Rebecca, undrar jag? En jätteglad tjej. Alltid glad. Väldigt sprallig. Social, jättesocial. Ville aldrig vara själv utan gillade att vara i allrummet tillsammans med de andra som bodde där och med personalen framförallt, berättar hon.Idag är Frida Ahlgren utbildad stödpedagog och jobbar som omsorgshandledare inom hemtjänsten. Men då, 2012, träffade hon Rebecca varje dag, tog hand om henne och skötte kontakten med Rebeccas skola. Det började ju med att jag var på ett utvecklingssamtal tillsammans med Rebecca där de talade om att hon hade sagt saker som var oroväckande, via FC. Då var det bland annat att hon hade sagt att hon inte kunde sova på nätterna för att det sprang folk in i hennes lägenhet, hon sade att hon hör dåligt och ville gå till läkaren och hon sade även att hennes bror är hörselskadad. Och inget av det stämmer. Och då började vi ana lite oro. Vad kommer att komma härnäst när de säger att hon sagt sådana saker?Frida hade också gått på en endagsutbildning som skolan ordnat om faciliterad kommunikation. Och hon hade själv testat att skriva med Rebecca fem, sex gånger. Men det hade inte fungerat. Rebecca hade bara pekat på alla möjliga bokstäver, säger hon. Vi var ju rädda att det skulle kunna komma nånting mot oss då. Vi hade ju män som jobbade hos oss och vi var ju de som var ganska intima med henne och duschade henne och hjälpte henne med det intima. Så vi var ju rädda att det skulle komma fram något sådant sedan. Men då kom ju detta istället.Det är med den här metoden som Rebecca ska ha uttryckt att hennes pappa, Flemming, har utnyttjat henne sexuellt. Den som stödde, eller faciliterade, Rebecca när detta först kom fram var hennes elevassistent i skolan. Samma elevassistent som var med och skrev med Rebecca under polisförhören.Felaktiga uppgifter om abortDe anklagelser som kommer fram är inte bara att pappan ska ha haft sex med Rebecca. Han ska också ha tagit med henne till andra män och låtit dem ha sex med henne också. Han ska ha förgripit sig på en av Rebeccas bröder. Och så ska han ha gjort Rebecca med barn. Ja, hon nämnde att hon skulle ha varit gravid och gjort en abort och då hittade vi inga uppgifter om det. Vi letade ju efter journalanteckningar och begär olika vårdinrättningar att skicka in sådant. Men det fanns ingenting. Och sådana saker är ju starka indikationer på att det här inte stämmer, säger åklagare Stefan Lind som var förundersökningsledare i Rebeccas ärende.Polisen kontaktar åtta olika kliniker i regionen. Ingen har gjort någon abort på Rebecca. Och så ungefär en och en halv månad efter det sista förhöret med Rebecca hör skolans kurator av sig till polisen och säger att Rebecca nu tagit tillbaka allting. Hon ljugit om pappa och ingenting har hänt. Den här informationen ska precis som vanligt ha skett genom faciliterad kommunikation med elevassistenten som alltid skrev med Rebecca. En vecka senare lägger åklagaren ner fallet med motiveringen att brott inte kan antas. Det är det starkaste skälet att lägga ner en utredning. Det var ju en samlad bedömning av allting, både bevisning men givetvis hade metoden som sådan en viss betydelse. Givetvis, säger åklagare Stefan Lind.Jag har spelat upp delar av de videoinspelade polisförhören med Rebecca för Stefan Lind, nu tre år senare. I det här fallet så är det ju ett rent fysiskt sätt att styra hennes fingrar på. Och om inte jag missminner mig så fanns det ett mått av att man skulle känna i någon form av muskelrörelser i handen, vilken bokstav och vart hon ville på tangentbordet, och det kändes ju spontant som lite märkligt.Så om man ska vara krass så vet ni inte vems berättelse det är som har dykt upp här? Nej, det vet vi inte. Det kan ju vara hennes eller en annan elevs som dyker upp via en annan elevassistent. Vi vet ju faktiskt ingenting egentligen. Helt krasst så är det nog så faktiskt.Stefan Lind skulle inte förbjuda någon att använda den här metoden i polisförhör igen för, säger han, det spelar ingen roll hur en anklagelse kommer fram, de måste ändå alltid säkra upp den med hård bevisning. Som när målsägaren är ett spädbarn till exempel. Då kan ju den personen inte berätta någonting alls."Inte en kritisk tanke"I det här fallet blev den misstänkte Flemming, på starkast möjliga sätt, friad från anklagelserna som kommit fram genom faciliterad kommunikation med elevassistenten. Tack och lov så ljög hon så enormt att det blev lätt för polisen att kolla. Men det fanns inte en kritisk tanke i någon av alla de här så kallade akademiska huvudena. Det var från rektor, specialpedagoger, assistenter, kuratorer, socialsekreterare. Ingen hade en kritisk tanke, kan detta vara sant? säger Flemming.Att ha blivit misstänkt för att ha förgripit sig på sin dotter, det är inget som försvinner bara för att polisen lägger ner en förundersökning, säger han. Det är ju något som smetar vid en än. För så fort någon tar upp det här blir det Var han inte pedofil? Ja det var han väl?. Så man blir aldrig fri från en sådan lögn. Beroende på att i efterhand så kommer inte folk ihåg hur det var.Här måste jag också tala om att Rebecca inte längre är i livet. Hon dog på hösten efter att hennes pappa friats från misstankarna. Det hade inget med det här att göra. Rebecca hade nämligen också epilepsi och den 23 oktober 2013 fick hon ett krampanfall som hon inte klarade.Jag hör av mig till Rebeccas elevassistent. Jag vill veta om hon verkligen trodde att det var Rebeccas egna ord hon fick fram? Hur hon ser på metoden idag? Om hon använder den med någon annan? Ja, jag vill helt enkelt gärna prata med henne. Ja, det kan jag förstå att du vill. Jag måste kolla upp lite här hur det är med det här. Hur jag får uttala mig om detta nu, säger elevassistenten.Efter det här samtalet får jag ett sms där hon säger att hon inte vill vara med. Och hon svarar inte längre när jag ringer.Myndigheterna varnarFlemmings fall är inte det enda i Sverige där faciliterad kommunikation lett till grova anklagelser. Ungefär samtidigt blir en elevassistent på en annan särskola i Göteborg anklagad för sexuellt utnyttjande av en av eleverna på skolan. Den utredningen lades också ner. Men elevassistenten fick ändå inte behålla jobbet och säger att han idag är för knäckt för att orka prata om det.Jag får också höra om ett tredje fall. En familj som själva bett om att få använda faciliterad kommunikation i sitt barns skola, men där det sen inte dröjt mer än några månader innan anklagelser om andra fysiska övergrepp kom. Inte heller de orkar prata om det som hänt.Socialstyrelsen avrådde från faciliterad kommunikation efter en tillsynsinspektion 2010. År 2014 gjorde de också en större kartläggning av det internationella forskningsläget om metoden. Myndigheten konstaterar då att faciliterad kommunikation inte går att lita på. Det finns helt enkelt inte något vetenskapligt stöd för metoden. När fem rapporter av fem visar att det är faciliteraren som påverkat kommunikationen, så blir ju det också vår slutsats, säger Alexandra Snellman som var ansvarig utredare för Socialstyrelsens kartläggning. De här människorna befinner sig i en jättesvår situation och deras anhöriga befinner sig också i en svår och frustrerande situation. Och då hade det varit jättebra om det hade fungerat, men vi har som sagt inga som helst bevis för det, fortsätter hon.Sensommaren samma år anmäler Flemming metoden till Skolinspektionen och i december 2014 kommer deras beslut. Inte bara Göteborg, utan alla skolor i hela Sverige förbjuds att använda faciliterad kommunikation. Normalt sett lägger sig inte Skolinspektionen i enskilda metoder ute i skolorna, det har de faktiskt bara gjort en gång tidigare, men FC var speciellt. Är någonting inte vetenskapligt grundat så ska det inte finnas i svensk skola, säger enhetschef Lena von Platen som fattade beslutet"Jag har lagt detta bakom mig"Kerstin Damgaard var rektor på skolan där Rebecca gick och det var under hennes ledning som FC användes där. Idag är hon rektor på en annan gymnasiesärskola i Göteborg. Hon säger att metoden inte används alls längre. Vi använder oss inte av det eftersom vi har fått föreläggande från Skolinspektionen.Och din personliga åsikt? Det vill inte jag gå in på utan jag har lagt detta bakom mig nu. Har du någon självkritik kring agerandet och användandet av faciliterad kommunikation så här i efterhand? Jag vill inte gå in på det.Varför inte det? För att jag har lagt det bakom mig och vi använder oss inte av det alternativa kommunikationssättet.Och du vill inte svara på om du fortfarande tycker att metoden är en relevant, bra och tillförlitlig metod eller inte? Nej, det vill jag inte.Och anledningen till det, igen? Jag har lagt detta bakom mig."Kommunicerar med djur på det sättet"Men trots skolinspektionens beslut och socialstyrelsens kritik mot faciliterad kommunikation fortsätter metoden att användas med funktionsnedsatta i Sverige idag. Framförallt inom olika antroposofiska verksamheter.Och det verkar ske med myndigheternas goda minne. Det visar sig när jag begär ut fakturauppgifter från samtliga svenska kommuner. Bara sen januari 2015 (alltså efter skolinspektionens förbud och Socialstyrelsens kartläggning som säger att metoden inte går att lita på) har ett 20-tal svenska kommuner sammanlagt betalat ut över 170 miljoner kronor till antroposofiska organisationer som använder faciliterad kommunikation i vissa av sina verksamheter. Vi kan inte se exakt vad alla pengarna har använts till, men det handlar framförallt om vårdavgifter till LSS-boenden, HVB-hem och daglig verksamhet. Pengar som alltså har gått till organisationer som stödjer och använder metoden. Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå, säger en föreståndare för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende idag. Även den verksamheten finansieras med skattemedel från kommunen. Föreståndaren inte vill medverka i programmet och är därför anonym. Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet, säger föreståndaren.Det här var andra delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 3 publiceras onsdagen den 16 mars.Reporter Mikael SjödellProducent Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se 

Vi har granskat ämbetssveriges olyckliga förhållande till yttrandefriheten. Men vad händer meddelarfriheten när svenska myndigheter som leker företag. Vi undrar vilket ansvar en tidning har för fördomsfulla och felaktiga annonser. Och så om chokladbollarna som orsakade mediedrev förra veckan - kockarna bakom rasistdesserten säger att de blivit felciterade. Vad händer med meddelarfriheten när myndigheter vill kommunicera som företag?Meddelarfriheten och offentlighetsprincipen gör att jobbet på en myndighet skiljer sig rejält från att arbeta i ett privat företag. Ett särskilt ansvar att sköta sig - och att slå larm om något är fel. Och så ska det vara. Det är våra gemensamma resurser de förvaltar och inte så sällan makt som utövas. Men forskare menar nu att myndigheternas kommunikation allt mer börjar likna företags. Myndigheterna antar kommunikationspolicyer som trycker på vikten av att skapa rätt bild av myndigheten i medier och många vill reglera vilka som får uttala sig.Vi har granskat de femtio största statliga myndigheternas kommunikationspolicyer. Var fjärde myndighet nämner inte meddelarfriheten. Och var femte myndighet skriver uttryckligen att medarbetarna ska kontakta presstjänsten inför eller efter en intervju med en journalist. Men vad händer med yttrandefriheten om medarbetare inte informeras om att meddelarfriheten gäller eller om man på andra sätt inskränker den rättigheten? Läkemedelsverket är ett uppmärksammat fall som anmälts till JK där generaldirektören Christina Åkerman uttalade sig ogillande om att medarbetare läckt information till medier. Reporter är Jonna Westin. SD-annons upprör i Sunne Nu ska det handla om en annons i tidningen Fryksdalsbygden som skakat om ordentligt i värmländska Sunne. Det är Sverigedemokraterna som i en annons inför valet tillåts påstå att ensamkommande flyktingbarn har förtur till praktikplatser i kommunen. Annonsen lyder:  "Förtur för praktikplatser för ensamkommande?  Vi vill inte att Sunnes ungdomar ska komma i andra hand!" och så en bild på nyvalde riksdagsledamoten Runar Filper.  Det finns ju flera medier som vägrat ta in annonser för Sverigedemokraterna, bland annat Aftonbladet. Men här i Sunne blev frågeställningen skarpare än så - här valde tidningen Fryksdalsbygden att ta in en aggressiv annons - som byggde på ett felaktigt påstående.  Tonchi Percan reste till Sunne. Kickade krögarna slår tillbaka - skrev inte n-boll - men hur var det? I förra veckan blev det stora rubriker i medier och hårda ord i sociala medier som tvingade två kockar att avbryta ett ettårigt gästspel på stjärnkocken Niklas Ekstedts krog efter bara några dagar. På en efterrättsmeny där man tidigare serverat penis-isglassar och pratat om att servera salt i form av kokainlinor så gick det väldigt fel. Rubrikerna sa: ”Hade negerbollar på menyn – krögare får sparken”. Det blev artiklar i ett 50-tal tidningar om ämnet. Men allt började med ett tips från några av gästerna till Dagens Nyheter. Krogen hade till kaffet serverat en chokladboll i en gammal kolonial ljusstake med en rasistisk klichébild av en svart kvinna som håller i ett guldblad. Där låg chokladbollen alltså. Enligt gästerna på restaurangen ska personalen ha beskrivit desserten rätt och slätt som en negerboll. Men 10 dagar senare, i går fredag, så kom ett nytt kapitel i historien om restaurangen och dess kontroversiella dessert. I en debattartikel på sajten Nyheter 24 menade man att man i DN blivit felciterade och i samband med artikeln blev vi på Medierna uppringda av en PR-konsult som ville sälja in storyn om hur mediesverige missuppfattat det hela. Så hur är det med den saken egentligen? Reporter Martin Wicklin. 

Det är den största riktade satsningen regeringen gjort mot ungdomsbrottslighet på många år - Sociala insatsgrupper för unga kriminella. När pilotprojektet avslutades förra hösten talades det om "remarkabla resultat" och att "nästan alla har ändrat sin livsstil". Kaliber har gått tillbaka och granskat vad projektet egentligen resulterade i. Det är den största riktade regeringssatsningen mot ungdomsbrottslighet på många år. Projektet med sociala insatsgrupper har framställts som en succé. Kaliber granskar och finner felaktiga siffror, bristfällig utvärdering – och tveksamma slutsatser.    – Känner du igen Fredrik här? – Du var i bibilioteket… – ”Bad boys, bad boys”… ”polis, polis, potatisgris”… – Snälla, du ska ju sjunga ”Ett, ett två – farbror blå, vad händer då” – 112 Aina ju, säger Fredrik Malm. Fredrik Malm är polis i området Vivalla i Örebro – ett av ställena som var med i försöket med sociala insatsgrupper – och ”på pappret ett problemområde”, säger han. I ett hörn av Vivalla centrum öppnade ett lokalt poliskontor för några år sen. – Jobbar man lokalt så är man inte bara polis – utan de säger mitt namn. För att kunna påverka måste man har relationer. Det räcker inte med uniformen för att få respekt, man måste visa vem man är. – I början kunde de få skit när jag gick runt i uniform och hälsade. Alla i sällskapet kanske inte pratade svenska,  – ”vad pratar de om, golar han eller?”.   Vi flyttar oss bakåt i tiden, till hösten 2012. Det är presskonferens på Rosenbad i Stockholm. Två ministrar, rikspolischefen och höga tjänstemän står på podiet inför församlade media. Beatrice Ask, justitieministern, inleder: – …ett arbete med det som vi kallar för sociala insatsgrupper, som handlar om konkreta insatser visavi ungdomar som riskerar rekryteras till kriminella nätverk eller har svårt att ta sig ur kriminella gäng. Men låt oss backa bandet ännu lite till. I Kaliber förra veckan kunde du höra om hur unga från runt 11-årsåldern utnyttjas för att göra äldre kriminellas grovjobb som stjäla, hota, förvara skjutvapen och stora mängder narkotika. Vår granskning visade att de så kallade ”springpojkarna” utgör en rekryteringsbas för kriminella nätverk – och att fenomenet är spritt i stora delar av landet. Och för att försöka hejda utvecklingen med kriminella gäng tillsatte regeringen en utredning som skulle föreslå åtgärder för att strypa rekryteringen. 5000 unga i Sverige – riskerar rekryteras till kriminella nätverk. Den bedömningen görs i utredningen.   Ur utredningen kom också idén med att bilda sociala insatsgrupper på lokal nivå av socialtjänst, polis och skola. Regeringen skriver på sin hemsida att projektet med sociala insatsgrupper är ”den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som regeringen gjort på många år”. Samarbetstanken är inte ny: sedan 1940-talet har olika regeringar pekat på att socialtjänst och polis bör jobba närmare varann med att förebygga ungdomskriminalitet. Men ett stort hinder är att det finns stark sekretess mellan myndigheterna. Det innebär till exempel att socialtjänsten inte kan säga till polisen vilka åtgärder de sätter in mot en ungdom. Det nya i SIG-projektet är att den som tackar ja går med på att sekretessen bryts mellan inblandade parter. Är man under 18 år ska föräldrarna också göra det. Rikspolischef Bengt Svensson på presskonferensen: – Det som är det annorlunda i det här är att man utgår från individen. Här är det explicit vad ”Kalle” behöver. Tillsammans med ungdomen ska polis och socialtjänst och eventuellt andra myndigheter som kopplas in komma fram till en åtgärdsplan – och vem som ansvarar för vad. En åtgärd kan till exempel vara att en ungdom inte ska röra sig ute efter en viss tid på kvällen, eller jobba med sitt bemötande mot polisen. I pilotprojektet, som riktade sig mot 15 – 25-åringar, var totalt ett drygt 90-tal ungdomar med. Försöket pågick juni 2011 till september 2012 på 12 utvalda platser, i Örebros Vivalla – men också från Boden i norr till Malmöstadsdelen Hyllie i söder. Ingen penningspåse följde med satsningen.   Maria Larsson, barn- och äldreminister: – Rikspolischefen uttryckte sig som ”banbrytande” när vi hade vår dragning här innan på förmiddagen. Jag tror att det kan bli det. Än så länge har det inte pågått så länge – ändå är det remarkabla resultat. Rikspolischef Bengt Svensson, intervjuas av Sveriges Radios Ekot samma dag: – Det har gått väldigt bra. Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. Justitieminister Beatrice Ask flaggar för att projektet kommer fortsätta: – Det blir en fortsättning, jag är oerhört engagerad i detta. Det visas statistik också, tårtdiagram. Projektledaren på Rikspolisstyrelsen tar upp Linköping som exempel. 17 deltagare var med i piloten. Under pilotprojektet har bara fem anmälts för nya brott, medan tolv inte gjort det, säger hon. I samband med presskonferensen om projektet har rikspolischef Bengt Svensson haft en debattartikel införd i Svenska Dagbladet. Rikspolischefen skriver att han vill att arbetet med sociala insatsgrupper sprids. Han tar – Linköping – som exempel och att statistiken visar att 12 av totalt 17 ungdomar inne projektet inte misstänkts för nya brott och de fem som gjort det – har märkbart minskat sina kriminella aktiviteter: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. (...) Även om givetvis andra faktorer kan ha bidragit i dessa fall, tror vi oss ändå kunna påstå att de sociala insatsgrupperna har betydelse och ger effekt.” Återigen Linköping alltså. Såväl i presskonferensen som i debattartikeln refereras det till Linköping. Och alla tycks vara eniga – pilotprojektet med de sociala insatsgrupperna är en framgång. En kille vi kan kalla för ”Affe” är en av dem som det här verkligen handlar om. Han är 20-25 år gammal och har haft social insatsgrupp bara i några månader när vi träffar honom. Pilotområdena fortsatte att arbeta på det här sättet när projektet var över. Vi träffar honom i en svensk storstad. Han berättar att han kom in i kriminaliteten som 13-14-åring när han började sälja mindre mängder knark. – Såg man en jacka som kostade 500 så kunde man inte gå till föräldrarna för de hade det inte. Det var så det började. Med åldern blev allt tyngre, mängderna man sålde och fängelsedomarna blev tyngre. Sen tidiga tonåren har ”Affe” haft kontakt med socialtjänsten och han har dåliga efterenheter av bland annat ett ungdomshem som han menar var som en skola i brott. – De borde inte ha låst in mig när jag var 15 i tron att jag skulle komma ut som en bättre ungdom. För låser du in en ung kille med massa unga som har ett destruktivt beteende – inte fan kommer han bli bättre. ”Affe” avancerade i den kriminella världen. Tills det en dag bara tog stopp. Han avtjänade ett fängelsestraff när han fick ett religiöst uppvaknande. När han muckade hade han själv bestämt sig för att lämna det gamla livet bakom sig. Sen, efter att han kom ut och efter att han själv hoppat av gänget, kom han i kontakt med socialtjänsten och den sociala insatsgruppen. Eftersom han är så missnöjd med den hjälp han fått tidigare har han inte skyhöga förväntningar på sociala insatsgruppen. Men han vet vad han vill  hjälp med. – Från deras sida att kunna hjälpa med det man är hjälpt utav och inte vad de anser man är i behov av. Att de lyssnar och förstår vad man behöver hjälp med. Skulle det ha sett annorlunda om du inte haft den här kontakten? – Ja, det tror jag nog. Eftersom för att kunna nå dit jag nått nu, så först måste man ändra sin mentalitet. Alla gör det på olika sätt. För mig var det religionen som fick mig att ändra mitt levnadssätt. När man gjort det behöver man hjälp på många sätt. För jag vet inte hur man söker till utbildning till exempel, jag har aldrig gjort det. Ekonomi – hur fan klarar jag mig på en viss mängd pengar varje månad? – Generellt, är att det är segt i alla system. Men de gör sitt bästa. – Jag skulle säga att det är lite bättre trots allt. De är snabbare att hjälpa än vanliga soc. Har du fått mer insatser än vad du skulle haft annars? – Nja, vet faktiskt inte… Jag skulle säga att inte som det ser ut just nu har ingenting ändrats. Men eventuellt i framtiden. För att trots allt – det är ganska nytt ändå. Du lyssnar på Kaliber – om de sociala insatsgrupperna – den största riktade satsning mot ungdomskriminalitet som regeringen gjort på många år. Det här projektet som killen vi kallar ”Affe” hoppas ska hjälpa honom i framtiden – har politiker och Rikspolisstyrelsen, redan höjt till skyarna. Vi vill se vilka belägg som finns för framgångsbilden. Vi börjar med att titta närmare på siffrorna från Linköping, de som Rikspolisstyrelsen valt att lyfta fram flera gånger. Det som RPS presenterade då var att bara 5 av de 17 som deltog i projektet hade misstänks för nya brott under tiden de var med i pilotprojektet. Vi på Kaliber begär att Linköpingspolisen ska ta fram anmälningsstatistiken igen – fast åt oss. När vi granskar den ser vi att det är 10 av de 17 deltagarna som under pilotprojektet misstänktes för nya brott. Alltså inte fem som Rikspolisstyrelsen hävdade utan dubbelt så många. När vi borrar djupare visar det sig att förklaringen är att Rikspolisstyrelsen fått ut felaktiga siffror från pilotprojektet i Linköping. Och att Rikspolisstyrelsen inte dubbelkollat dem. RPS har stått på presskonferensen och pratat och Bengt Svensson har skrivit i Svenska Dagbladet – om siffror som var fel. Siffror som visade ett avsevärt tydligare – och bättre resultat än hur det verkligen ser ut. Men det slutar inte där. Rikspolisstyrelsen valde också att presentera siffror från endast ett av de 12 pilotområdena. Och innan de gick ut och berättade om resultatet, visar vår granskning, att de inte hade skickat ut nån förfrågan till alla pilotområden om liknande uppgifter. Så, det gör vi. Och när vi frågar tar fyra pilotområden till en jämförbar sammanställning åt oss. Låt oss påminna oss om vad rikspolischef Bengt Svensson sa: – Så långt som vi ser efter ett år har många brutit med sin kriminella bana. Nästan alla har ändrat sin livsstil – och väldigt, väldigt många har slutat begå brott. På de fem ställena vi haft möjlighet att granska har sammanlagt mer än hälften av deltagarna misstänkts för nya brott från att de gick med i social insatsgrupp och till då pilotprojektet formellt tog slut. Talen är så små att det är svårt att dra slutsatser av dem, men det är inte alls som de resultat Rikspolisstyrelsen presenterade. Vid presskonferensen har alltså Rikspolisstyrelsen har berättat om anmälningsstatistik som inte stämde och valt att inte ta med siffror från andra. En annan sak som man valde att inte ta upp under presentationen på presskonferensen är att Rikspolisstyrelsen faktiskt beställt en oberoende utvärdering. Ersta Sköndals högskola i Stockholm levererade den i god tid inför presskonferensen. Forskarna konstaterar att samarbetet mellan socialtjänst och polis har utvecklats i pilotområdena. Men att ”det är svårt att utläsa ett tydligt utfall för den sociala insatsgruppens påverkan på deltagarnas kriminalitet. De delgivna misstankarna pendlar upp och ned under hela uppföljningsperioden. Det går där med inta att koppla arbetssätt till utfall i kriminalitet” skriver de. I Vivalla i Örebro visar statistik över anmälningar vi begärt ut att efter att de kom med i en social insatsgrupp har alla de fyra deltagarna anmälts för nya brott – två av dem under pilottiden. Och Vivallapolisen Fredrik Malm är han inte nöjd med det. – Det konkreta resultatet – jag tycker kanske inte vi nådde fram till några bra för individerna då. Det mest positiva var att vi lyfte fram behovet att samverka mycket, mycket tydligare. Vi har ett bra samarbete med soc och skola, men måste kunna spetsa till det när det gäller de ungdomar som är kriminella. Han räknar upp en rad problem de stötte på: Polisen och soc hade olika syn på projektet, olika tidsperspektiv, både polis och socialtjänst hade hög personalomsättning. När det gällde deltagarna valde man i vissa fall ut fel personer. Och så har det varit vissa problem med att få folk att vilja gå med – att ge samtycke till att sekretessen bryts. – Det är klart att jag hade nog hoppats på mer. Man är obotlig optimist och att det här var lösningen – att får man bara komma med i SIG så går allt bra… men så enkelt kanske livet inte är alla gånger. Även om Fredrik Malm inte tycker de sociala insatsgrupperna har varit en succé här – så hoppas han det blir bättre med tiden. Efter att ha gått på sparlåga ett tag ska Örebro nystarta SIG nu till hösten i omstöpt form. – Jag tror på själva idén och ser inte hur vi skulle kunna göra på ett annat sätt. Beatrice Ask besökte ju Örebro. Varför skrattar du? – Ja, men det är ju så. Det är ju politik också… Hur framställdes projektet för henne? – Jo, men i det läget gick det ju bättre då. En kille från projektet var med och då gick det ju bra. När man räknar siffror och avhållsamhet från brott – det är väl en sanning med modifikation. Men som projekt och hur vi ville jobba och så – det kan jag väl var ärlig med tycker var bra. De involverade ministrarna och rikspolischefen var ju väldigt positiva. Minns du, kände du igen dig i den bilden? – Nej, det gjorde jag kanske inte utifrån det lilla perspektivet jag hade. Så att underlaget vi hade var nog för litet för att göra en jättebra bedömning på om själva projektidén är bra eller dålig.   Professor Johannes Knutsson har specialiserat sig på utvärderingar av polisens arbete. Han är i dag verksam vid Politihögskolen i Oslo. Och han är skarpt kritisk till att projektet med sociala insatsgrupper framställts som framgångsrikt. Det finns det nämligen inga belägg för, menar han. – Mycket av det här är någon form av ganska enkel retorik. Men vad är substansen i det hela? Enligt Johannes Knutsson går det inte med underlaget som finns att utvärdera om det är den sociala insatsgruppen som påverkat deltagare som inte begått brott under projekttiden. Man borde lagt upp det som ett experiment hos ett antal kommuner istället, menar han, med jämförelsegrupper som inte haft insatsgrupp. Enligt honom är det det enda sättet att ta reda på om en metod fungerar. Man har tagit upp Linköping som ett exempel… – Man kan inte dra slutsatser från sifforna. – Att skriva på det sättet, det är ju inte seriöst. Får jag läsa högt? Man skriver: ”Vi ser att vårt arbete har gjort skillnad. Bland de ungdomar som tackade ja till att delta finns flera som helt avhållit sig från kriminalitet under projekttiden”. Det är inte seriöst. De kan inte se det. Det är inte möjligt som det här är upplagt att säga någonting sånt. Alla verkar överens om att det är bra om polis och social samarbetar. – Ja, det är väl bra. Men fortfarande vet vi ju ingenting om substansen – samarbete är inget mål i sig, det är ju vad samarbetet utmynnar i som är det centrala. Det har beskrivits som en framgång av ministrar och rikspolischef? – Jag tror att skulle kräkas på mig själv om jag skulle säga någonting sådant efter att ha läst de här publikationerna. Jag kan inte se det vare sig när jag läser Rikspolisstyrelsens rapport eller Sköndalsrapporten. Det verkar ju finnas flera kommuner som är jättenöjda med det här arbetssättet? – Ja, men det är väl dokumenterat i forskningslitteraturen att upplevelser kan man inte lita på. Man måste ha mycket strikta bedömningskriterier för att kunna säga någonting. Vad har det här gått ut på? – Min tanke är att det var fråga om att skapa en slags positiv bild av att man gör något åt ett svårt problem. Det är ganska allvarlig kritik? – Ja. Du tycker att du har belägg för det? – Det är de tankar jag får när jag ser hur det här genomförts. Professor Johannes Knutsson tycker dessutom att det är ett stort problem med metoden att bara de som självmant gått med på att vara med i projektet omfattas av det. – Kriminalitet innebär att vi har människor som drabbas. Vi har offer, lidande, ungdomar med stor risk för socialt elände och förtidig död. Att vi inte har dokumenterade metoder att bryta det här tycker jag är väldigt allvarligt. I vår granskning kommer vi fram till att Rikspolisstyrelsen har dragit slutsatser på ett bristfälligt underlag och framställt projektet som en framgång. Och så var det ju det där med att siffrorna från den ort man valde redovisa inte ens stämde. Rikspolischefen Bengt Svensson vill inte ställa upp på intervju. Istället får vi prata med Anders Hall, som är chef för polisavdelningen som håller i projektet med sociala insatsgrupper. Bengt Svensson säger att väldigt väldigt många slutar med brott, är det så? –Av den rapportering vi fått från pilotområdena så är det så, eller låter så. Vad baseras det på siffror ni fått in från pilotområdena? – Nej, vi har inte begärt in siffror. Vi har frågat pilotområdena vad deras uppfattning är. Sifferunderlaget för att säga att väldigt väldigt många har slutat begå brott är inte så stort? – Nej, men det sifferunderlaget finns ju i så fall hos varje pilotområde. Varje pilotområde har ju förhoppningsvis en uppfattning om hur det gått hos dem. Då säger de till oss att ”vår uppfattning är att många minskat eller upphört med sin kriminalitet”. När vi får en likartad bild från alla pilotområdena så drar vi den slutsatsen. Men det behöver följas upp med en utvärdering med kontrollgrupp enligt konstens alla regler. Vi har ju kunnat begära in uppgifter från fler ställen. Hade inte ni kunnat göra det också? – Det var begränsat med tid som stod till vårt förfogande när vi skulle sammanställa rapporten Det var det sätt vi gjorde på då. Med det ni vet idag – är det så att väldigt väldigt många slutar med brott som rikspolischefen sagt? – Inte helt och hållet. Och det har inte föresvävat oss att så skulle vara fallet heller. Men han sa ju så? – Han sa inte att de för all framtid slutat att begå brott. Det här är en svårbearbetad… Jo, han säger att ”och väldigt väldigt många har slutat att begå brott”. – Så såg det ut på den tiden vi hade presskonferensen. Att de därefter begått brott – du kan inte begära att han ska ha kunskap om framtiden. Men han kanske ska ha belägg för det han säger då? – Det hade han också, det byggde på den bild vi hade fått från pilotområdena. Om det i efterhand framkommer information som ger en annan bild, så kan vi ju rimligtvis inte lastas för att vi inte kände till information som inte fanns.  Polisforskaren Johannes Knutsson ser det här som ett politiskt beställningsjobb. Har ni känt er pressade av regeringen att presentera goda resultat? – Nej. Anders Hall medger att de inte säkert vet om det är sociala insatsgrupperna som påverkar personer som inte anmälts för nya brott under projektperioden. Borde ni inte haft ett mer noggrant underlag sett i backspegeln? – Den helhetsbedömning vi gjorde grundade vi på de omdömen och de erfarenheter vi fått in från pilotområdena och den utvärdering vi fått in från Ersta Sköndals högskola. Sen använde vi i en debattartikel ett sifferexempel från Linköping, om det i efterhand visat sig att det fanns fel i det sifferexemplet så är det naturligtvis olyckligt.   Hur väl tycker du att de siffror ni redovisade beskriver hela pilotprojektet? – Jag tycker att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av pilotprojektet. Erfarenheten var att vi fick unga människor med en tungt kriminell historik att i bästa fall avstå från brott eller i annat fall minska sin brottslighet. Justitieministern, Beatrice Ask, var ju också med på presskonferensen i november och har besökt alla pilotområdena. – Det är ingen tvekan om att samhället måste bli bättre på att samordna insatserna. Vi kan inte ha det på det sättet att skola, socialtjänst, polisen och andra jobbar i liksom på sitt eget sätt och inte pratat med varann för det gör att vi misslyckas med de här ungdomarna. Det här kallas den största satsningen som regeringen gjort på många år mot ungdomskriminalitet. 5000 unga riskerar rekryteras in i kriminella nätverk och den här satsningen nådde ett 90-tal med varierande framgång. Vad ska ni göra åt problemet nu? – Vi har gjort väldigt många olika saker när det gäller ungdomar och ungdomskriminalitet. Men underskatta inte att man tar tag i problemet med de ungdomar som är allra mest riskbenägna. Vi måste hitta bättre arbetsmetoder och då måste man börja någonstans. För de här ungdomarna riskerar annars i längden en väldigt tråkig framtid. Kommer det här projektet verkligen åt de tyngsta, de som verkligen är på väg åt fel håll? – Ja, tillräckligt många för att vi ska ha fullt upp att arbeta med. Någonstans måste man börja.    Enligt Beatrice Ask förs konkreta diskussioner om att följa upp metoden mer seriöst som hon säger – hur ska hon återkomma till. Men innan dess – nu i september ska det hållas uppstartskonferens, ett 30-tal nya kommer och stadsdelar tar över projektet med sociala insatsgrupper.   Tillbaks till Vivalla och polisen Fredrik Malm. Det var stökigt här helgen innan och ungdomar kastade sten mot polisen, tände på bilar och en del av en skola. – Vårt nya fönster som kom. Håller det för sten nu? Jag har några inne på rummet så jag kan testa. – Det ska vara säkerhetsglas det här. Det kastades inte bara sten på polisens fönster – utan också mot Fredrik. Många kommer fram den här dagen och frågar hur läget är. – Träffa dom dig? – Nej, jag klarade mig. – Varför gjorde de så? – Slog de dig? – Nej, de träffade inte. Wallah, gud var med mig! Vad kände du då? – En stor ilska, jättearg, besviken, ledsen. Du sa själv att du är en romantiker? Hur är det att jobba här, är det lite tröstlöst ibland? – Jo, men ibland – man lägger ner engagemang och så går det ändå snett. Visst kan det kännas tröstlöst – men man får inte ta sig själv på för stort allvar heller. Hur många minuter i livet träffar vi de här ungdomarna? Det är bara att se till att de minutrarna blir positiva. Handlar det om brott ska de ingripandena var tydliga också. Det är det svåraste här – att skapa relation och sätta gränser. Det är att vara en tydlig vuxen egentligen. –  Tjenare! – Tja! – Ute och fingår? Reporter: Kina Pohjanen Producent: Lisa Helgesson Exekutiv producent: Eskil Larsson

Vet du vad som hände år 1658? Då blev Skåne svenskt. Och det här vet säkert många, men långt ifrån alla. Ändå är det så att Länsstyrelsen, som sköter och informerar om historiska platser, ofta tar för givet att alla känner till just det årtalet och en massa andra fakta. Nu har man börjat skriva och rita om 700 informationsskyltar runtom i Skåne. Reporter: Agnes Henriksson Programledare: Maria Dietrichson

Kaliber har granskat vad som händer med ungas rättigheter när de hamnar hos polisen.