Podcast appearances and mentions of helena lindblad

Han börjar på botten, hittar räddningen i skådespeleriet och blir en av Frankrikes mest folkkära personer. Sedan kommer våldtäktsanklagelserna, en efter en. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Med över 250 filmer på cv:t har Gérard Depardieu haft en karriär som få andra. Sedan genombrottet i Bertrand Bliers ”Flörtkulorna” (1974) har han hunnit spela präst, pundare och allt däremellan. Under nästan ett halvt sekel har han, med sin alldeles särskilda slags frenesi, varvat prestigefilmer med fåniga familjekomedier. Han har gestaltat några av den europeiska historiens mest framträdande karaktärer – och länge betraktas han som något av en fransk nationalklenod.Men idag är bilden av den tidigare så folkkära skådespelaren en annan. Efter dussintals fylleskandaler, en flytt till Ryssland och en uppmärksammad bromance med Vladimir Putin finner sig Depardieu nu även vadandes i våldtäktsanklagelser och polisutredningar.Det här är en historia om dysfunktionalitet, att tvingas bli vuxen alldeles för tidigt och att återuppfinna sig själv på nytt, utan att egentligen förändras ett dugg.I avsnittet medverkar bland andra Cecilia Blomberg, programledare och kritiker på Sveriges Radios kulturredaktionen, och Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.Avsnittet gjordes våren 2024 av Dist.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Hateff MousaviyanSlutmix: Fredrik NilssonLjudklippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, France24, Complément d'Enquête, The Tonight Show with Jay Leno, The Late Show with David Letterman, Golden Globe, AFP, Al Jazeera, The Hollywood Reporter, ”Les Valseuses”, ”Cyrano de Bergerac”, ”Green Card”, ”Asterix och Obelix möter Caesar”.Boken ”Ça s'est fait comme ça” och dokumentären ”L'homme dont le père ne parlait pas” har varit till särskilt stor hjälp under arbetet.

Efter tolv säsonger har humorserien Curb your enthusiasm på HBO gått i mål. Serieskaparen Larry David har blivit mångmiljonär på socialt vardagsgnissel i TV, men vad lämnar han efter sig, egentligen? P1 Kultur bjöd in kritikern Göran Everdahl för att reda ut Larry Davids storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NY #METOO-SKANDAL SKAKAR FRANSK FILMEn känd fransk filmregissör, även kallad Frankrikes Ken Loach, figurerar i det franska public service-bolaget France Infos utredning om sexuella trakasserier i filmvärlden. Tio skådespelerskor har anklagat honom för ovälkomna sexuella närmanden. Den franska filmvärlden har alltså inte lämnat #metoo bakom sig. Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad kommer till studion och försöker reda ut vilka värderingar som genomsyrar den franska filmbranschen .HÄXORNAS HISTORIA PÅ KALMAR SLOTT”Häxor” - med underrubriken ”Den svartaste sagan i Sveriges historia” heter en ny utställning på Kalmar Slott. Men det var ju ändå ingen saga, utan vidrig verklighet för de drabbade. Vad som kallas ”Det stora oväsendet” vid slutet av 1600-talet fick hundratals svenska kvinnor att avrättas för häxeri i en hysteri som svepte över hela Europa. P1 Kulturs reporter Mattias Berg tog med sig utställningens scenograf Erik Gullberg in i slottets mörker. Texterna på utställningen är skrivna av Cecilia Düringer, programledare för P3 Historia och gymnasielärare i historia, och Pompe Hedengren är dess konstnärligt ansvarige.DDR:S HISTORIA i GLÖMD DAGBOK”Syskonen” heter en roman av den östtyska författaren Birgitte Reimann som levde mellan 1933 och 1973. År 2022 hittade man Reimanns originalmanus i en källare. Boken har kommit ut tidigare men med strykningar gjorda av politiska skäl. Det är en berättelse om östtysk vardag, om två unga människors olika sätt att hantera ett svartvitt system. Systern är lojal med den kommunistiska ideologin och vill stanna, brodern vill fly till väst. Kulturredaktionens Lina Kalmteg berättar mer om detta märkliga verk.OBS-ESSÄN OM DE FATTIGAS KRIGVilka är egentligen drivkrafterna bakom religiösa revolter? Det undrar författaren Elisabeth Hjorth i dagens OBS-essä. Uppviglaren Thomas Müntzer blev historiens förlorare, men hans olyckliga öde kan hjälpa oss förstå varför blasfemi fortfarande rör upp så starka känslor. han var en rasande praktikant fick fattiga bönder att göra uppror i 1500-talets Tyskland.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Chloë Sevigny har blivit lika uppmärksammad för sin klädstil som för sitt skådespeleri och många har enats om att det bara finns ett enda ord som sammanfattar hennes stil och personlighet cool. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu kan man se Chloë Sevigny i tv-serien ”Feud: Capote vs. The Swans”. En dramaserie om fejden mellan författaren Truman Capote och de bättre bemedlade kvinnor som tog honom under sina vingar – ända tills han avslöjade deras hemligheter i en artikel i tidningen Esquire, 1975. I serien spelar Chloë Sevigny en klassiskt elegant kvinna vid namn CZ Guest, blond och välfriserad och propert klädd med pärlor om halsen.En stil tvärtemot den som Chloë Sevigny själv blivit känd för. För under det tidiga 1990-talet blev hon höjd till skyarna som New Yorks nya ”it-girl” tack vare att hon inte verkade bry sig om vad hon satte på sig – eller hur hon såg ut – och ändå fick det att se häpnadsväckande rätt ut. Det var mikrominikjolar, förkläden och tigermönstrade strumpbyxor i en osalig blandning.Redan 1994 blev hon porträtterad i den prestigefulla tidskriften New Yorker av den då trendige författaren Jay McInerney som beskrev henne som “the coolest girl in the world”. Då hade hon ännu inte fyllt 20. Men sedan dess har detta epitet ”cool”suttit som klistrat på henne. För än idag – när hon snart firar 50 år, hon fyller i november – är det alltid ordet ”cool” som dyker upp i samband med hennes namn. Förra månaden prydde hon till exempel omslaget av franska Vogue och rubriken var, förstås: ”Chloë Sevigny, les sens du cool”.Att hon har lyckats upprätthålla denna position under mer än trettio år måste nog betraktas som en sorts bedrift. Inte minst i dagens tider då både trender och kändisar kommer och går snabbare än vad vi hinner scrolla på våra skärmar. Men det är inte bara det personliga sättet att klä sig på som fått henne att bli betraktad som en annorlunda stilförebild. Det har också filmerna hon valt att medverka i gjort. Det är inte de mest publikfriande filmerna direkt.I veckas stil pratar vi med Andrea Linett, som på 90-talet arbetade som moderedaktör på coola ungdomsmagasinet Sassy. 1992 upptäckte hon en då 17-årig och okänd Chloë Sevigny på gatan i New York, något som ledde till både modelljobb och praktikplats på Sassy. Vi reder också ut vad som hände med multitalangen och regissören Vincent Gallo. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med Gallo 1998. Och så ringer vi upp komikern och ex-mormonen Carah Burrell för att prata mormonstil och tv-serien ”Big Love” som Chloë Sevigny medverkade i 2006-2011.Veckans gäst är Helena Lindblad, filmredaktör och kritiker på Dagens Nyheter.

Strejken i Hollywood har pågått i månader. Konflikten mellan de stora filmbolagen och manusförfattare och skådespelare har lett till att talkshowprogram stängts ner, filmsläpp blivit uppskjutna och tv-produktioner pausats. För att dra sitt strå till stacken går världens mest kända late night-värdar samman. Kan de påverka strejken? Programledare: Evelyn Jones. Med DN:s filmredaktör och filmkritiker Helena Lindblad. Producent: Sabina Marmullakaj.

Kritikerduell om tittarsuccén på SVT. I den slutgiltiga uppgörelsen skärskådar vi skådespeleriet, scenografin och spänningsmomenten. Vad är bäst och vad är sämst? Mikael Marcimains dramatisering av Kerstin Ekmans roman "Händelser vid vatten" går i mål idag när det sjätte och sista avsnittet läggs upp på SVT Play. Dramaserien har blivit lägerelds-tv på söndagskvällarna. Många älskar serien med Rolf Lassgård och Pernilla August i några av huvudrollerna, och kritikerna var överlag mycket positiva i sina recensioner. Men det har också klagats på dåligt ljud och att den kanske mest ändå är omsorgsfull scenografi av ett svunnet Sverige. Vi låter två kritiker mötas i en slutgiltig duell. I ena ringhörnan: Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter. Hon gav Händelser vid vatten högsta betyg i sin recension. I den andra, mer skeptiska, ringhörnan: Jenny Aschenbrenner, kulturjournalist. OBS! Vi avslöjar INTE slutet på serien.SILVANA IMAM – FRÅN MIKROFONEN TILL BIODUKENSilvana Imam gör debut som skådespelare i filmen "Dogborn" som har premiär i dag. Samtidigt har hon ett nytt album på gång. Skådespelardebuten var mer känslor än kontroll, berättar hon för P1 Kulturs reporter Björn Jansson.SOCKEREXPERIMENTET PÅ VIPEHOLMVipeholms sjukhus i östra Lund var en anstalt för "sinnesslöa" under åren 1935-1982. På sjukhuset utfördes experiment på intagna patienter med intellektuell funktionsnedsättning, i strid mot medicinsk-etiska principer. Ett av dem var kariesexperimentet, när patienterna tvingades äta stora mängder kola för att se hur det påverkade deras tandhälsa. Kariesexperimentet och verksamheten på Vipeholm har skildrats i P1s prisbelönade dokumentärserie "Vipeholmsanstalten" av reportern Randi Mossige-Norheim och producenten Magnus Arvidson. Nu kommer filmen "Sockerexperimentet". Vad kan fiktionen tillföra vår förståelse av de verkliga händelserna? Filmens huvudrollsinnehavare Amanda Malmberg, producenten Johan Fågelström och regissören John Tornblad kommer till studion.KLASSIKERN: KATTRESAN AV IVAR AROSENIUSKonstnären Ivar Arosenius föddes 1878 och hans bilder känner man kanske framförallt igen på deras humor. Men det allra mest spridda och älskade av hans verk blev en saga för barn: Kattresan, som översatts till en mängd språk och på svenska utgivits 24 gånger vid det här laget. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger Kattresan en ram i veckans Klassiker.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Ali Abbasi om hoten han fått ta emot och hur hans nya film om en seriemördare som rensar gatorna från prostituerade kvinnor berättar om korruption i Iran. Ali Abbasi slog igenom med den hyllade och prisade trollfilmen "Gräns". Nu är det premiär för hans nya film, som bygger på en verklig seriemördares framfart i Irans heligaste stad Mashhad i början av 2000-talet."Holy Spider liknar inte något du kan se på bio eller tv just nu", säger Kulturnytts kritiker Emma Engström i sin recension.P1 Kulturs Lisa Bergström har intervjuat Ali Abbasi, som burit på idén till den här filmen länge.Emma Engström diskuterar "Holy Spider" med Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED DISNEY?Disneykoncernen håller på att ta sig igenom en tung kris. Under 2022 förlorade Disneyaktien 44% av sitt värde, det sämsta året för företaget på börsen sedan 1974. Under dramatiska former fick Disneys VD Bob Chapek sparken i slutet av förra året och ersattes av sin företrädare Bob Iger. Vad är det egentligen som händer med Disney? Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson rapporterar.KLASSIKERN: KERSTIN EKMANS ROMAN HÄNDELSER VID VATTEN"Händelser vid vatten" visas just nu som dramaserie på SVT. Vi återvänder till romanen som när den kom ut 1993 blev rikligt prisbelönad. Det stod ändå inte klart då, att Kerstin Ekman skrivit något banbrytande. P1 Kulturs Mia Gerdin utnämner "Händelser vid vatten" till en föregångare i genren Norrländsk noir.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Under 90-talet skapade en ny stil inom modefotografi stora rubriker. Beniga modeller med blek hy, stripigt hår, utsmetat smink och butter uppsyn betraktades som solklara exempel på en missbrukarlook. "Knarkare säljer parfym", löd en rubrik i Aftonbladet 1996. Det är skamligt, kommenterade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Widar Andersson. Det som rörde upp känslor var en reklamkampanj där, bland andra, det nya stjärnskottet Kate Moss syntes. Modellerna i kampanjen beskrevs som unga, bleka och hålögda.Looken retade gallfeber på en opinion som började gasta om magra modeller, ätstörningar och glamorisering av drogmissbruk. Frågor ställdes om varför modevärlden skulle hylla drogmissbrukare? Heroinister! Drevet gick och luften gick så småningom ur looken.Men i början av november i år skrev tabloidtidningen New York Post en artikel med rubriken Bye-bye booty: Heroin chic is back, där det förklarades att 90-talets heroin chic-estetik håller på att göra comeback. Men, värt att påminna om om man är lite petig med modehistorien är att beniga modeller med lågt BMI inte är synonymt med den stil som fick öknamnet heroin chic. Det var snarare en look en hel estetik som bjärt bröt av mot den svulstigare 80-talsstil som dominerat; och den handlade om långt mer än bara kroppsvikt. I veckans Stil berättar vi historien om hur estetiken med öknamnet heroin chic skapades.Det blev en stil som kom att göra starkt intryck på många av dem som var unga under 1990-talet. Vi träffar Cecilia Suhaid Gustafsson, som idag är konstnärlig ledare för Riksteaterns dansrepertoar och driver podden Kulturens ABC, men vid den här tiden gick hon på gymnasiet och var uppslukad av fotomodeller. Hon minns tydligt när Kate Moss gjorde entré i hennes liv. Heroin chic-estetiken återfanns inte bara i modebilden. Liknande uttryck färgade vid samma tid även musik och film. 1995 recenserade Helena Lindblad den cinéma vérité-inspirerade filmen Kids, som med ett rått och dokumentärt uttryck visade upp staden New York. Bakom filmen stod regissören Larry Clark och manusförfattaren Harmony Korine. Vi pratar med filmkritikern Helena Lindblad om den senares inverkan på skildringen av den amerikanska ungdomskulturen.Heroin chic-estetikens kroppsideal har under hösten påståtts vara tillbaka. Vissa pekar ut Kim Kardashians drastiska viktnedgång inför årets Metgala som en brytpunkt för skiftande ideal. Andra har spekulerat i hur hennes onormalt stora kroppsförändring egentligen var möjlig. På sociala medier sprids obekräftade rykten om att realitystjärnan kan ha använt sig av ett läkemedel. För under hösten har en ny bantningstrend skapat rubriker i USA. Mediciner med ämnet semaglutide, menat för diabetes- och obesitaspatienter har börjat köpas upp av rika, friska människor. Nöjesjournalisten Michelle Hallström berättar om hur Hollywoodtrenden redan tagit sig till Sverige och överläkaren Mikael Rydén påtalar dess riskabla konsekvenser.Veckans gäst är Stefania Malmsten, grafisk formgivare och lektor i visuell kommunikation vid Beckmans Designhögskola, som var med och startade två av 1990-talets mest inflytelserika modetidningar i Sverige: Pop och Bibel.

Det är påskledigt och ramadan samtidigt i år, men oavsett om du firar religiösa högtider eller inte, så innebär den här perioden för många en tid för tv-serier. Dagens Nyheters filmredaktör Helena Lindblad berättar om sina bästa streamingtips inför tv-helgen. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudteknik: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

På festivalens nionde dag gör Bille August, Helena Lindblad och Frédéric Boyer revolt. Ali Boulala var en av världens mest kända skateboardåkare – sen inträffade olyckan som delade in hans liv i före och efter. Dessutom en guide till dagens bästa filmer i den digitala salongen.

Musikaler, superhjälteaction, dystopisk science fiction och svenska komedier kommer att trängas på de nyöppnade biograferna framöver. DN:s filmredaktör Helena Lindblad tipsar om sommarens bästa biofilmer, och berättar om hur filmvärlden blir allt mer intresserad av att spegla andra historier och erfarenheter än vita amerikaners. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

SVT:s planer på en ny version av Saltkråkan har skapat debatt, men vad är det som gör om det blir succé eller kalkon? Och så går vi till botten med det armeniska folkmordet. Känslostormarna kring SVT:s planer på en ny version av Saltkråkan har fått Thomas att fundera över fenomenet remake att göra nya versioner av gamla filmer och TV-succéer. Handlar det om idétorka och tron på nostalgins makt? Finns det några recept för framgångar? För att prata om detta har vi bjudit in filmkritikern Helena Lindblad och  regissören Alexis Almström som gör en ny version av 90-talssuccén Vinterviken. Den här veckan har Joe Biden varit USA:s president i 100 dagar. Han har fått mycket gjort och häromdagen erkände han det armeniska folkmordet. Den 11 mars 2010 beslutade den svenska riksdagen att uppmana regeringen att erkänna folkmordet, men beslutet har aldrig verkställts av svenska regeringar. Varför gör inte den svenska regeringen samma sak som USA? Och vad hände egentligen 1915? Vi har bjudit in folkrättsexperten Ove Bring. Thomas har också lyssnat på den långa intervjun med kungen inför 75-årsdagen där han bl a bekräftar vilken som är hans favoritlåt. Är den otippad? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Maria Bertell

DN:s filmkritiker Helena Lindblad, berättar vad hon samlat ihop för tips om helgens bästa filmer och serier i sitt påskägg. Lyssna på podden och duka fram påskmaten, sedan kan ni sätta er bekvämt tillrätta i tv-soffan och påbörja vårens längsta filmmaraton. Programledare: Aminata Grut. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Projekt har bromsat in och filmpremiärer skjutits upp som en följd av coronapandemin. Betyder det att värdet på t ex en Oscarsstatyett devalveras när tävlingsfältet glesnar? Vi bollar frågan vidare till Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens Nyheter. EXISTENSIELL KATASTROFFILM STARKT OSCARSTIPPAD USA efter finanskrisen: äldre medelklassamerikaner som bor i husbilar och åker mellan tillfälliga jobb eftersom de inte har råd att pensionera sig. Filmen "Nomadland" är en film om ensamhet och utsatthet, men med en svindlande horisontlinje över livet "on the road". Hör P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj om filmen. MÖT VINNAREN AV ARKITEKTURENS GULDBAGGE På Arkitekturgalan igår gick det prestigefulla Kasper Salin-priset till  renoveringen av Kulturhuset i Stockholm, genomförd av arkitektfirman Ahrbom&Partners. "Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränderlighet och publik närhet", som en del av prismotiveringen lyder. Hör arkitekten Per Ahrbom, som levt och jobbat med förändringarna av Kulturhuset i drygt femtio år. VECKANS KLASSIKER KULTUHUSET Med anledning av Kasper Salin-priset repriserar vi Klassikern om Kulturhuset. Mikael Timm var där redan vid invigningen 1974 och har återvänt många gånger. Han porträtterar ett hus som vägrar bli gammalt. NATTEN FÖRE JULAFTON FÖRSVINNER ETT NYFÖTT BARN Det är upptakten på SVT:s nya dramathriller Snöänglar, som premiärvisas på söndag 28:e mars. Vår reporter Björn Jansson bjuder på en försmak, och har intervjuat huvudrollsinnehavaren Josefin Asplund och regissören Anna Zackrisson. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Ulph Nyström

"Verk 2000-2020" heter den nyöppnade, retrospektiva utställningen med Ann Böttchers konst, som ställer frågor om natursyn och nationalism. Vilken betydelse kan en granskog ha? Konstnären Ann Böttcher har gång på gång återvänt till naturen och hur synen på den kan skapa politiska och estetiska ideal. Hon har blivit mycket känd för sina noggranna blyertsteckningar av barrträd och granskogar, men det senaste decenniet har hon också skapat verk i skandinavisk vävteknik. På Verk 2000-2020, Bonniers konsthalls nyöppnade, retrospektiva utställning, ställs bland annat den stora gobelängen Återbrukerskan ut. Hör Ann Böttcher själv om sin konst, men också kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén och Maryam Fanni, grafiker och konstkritiker, i ett samtal om utställningen. NY DIKTSAMLING: HIMLEN TILL MUNNEN TÅNGEN TILL HJÄRTAT Gabriel Itkes-Sznap debuterade 2015 med diktboken "Tolvfingertal". Han var också redaktör för den stora samlingsvolym med fem av Paul Celans diktböcker som kom i svensk översättning i höstas. Nu finns författarens andra diktsamling och litteraturkritikern Lars Hermansson har läst en bok "där det går ett svart stråk av våld och maktutövning, men de fjorton dikterna är så vardagligt förankrade och associativt lekfulla att svärtan känns lätt att ta till sig." VAD ÄR HEMLIGHETEN BAKOM TV-SERIEN "RING MIN AGENT"? Fjärde och sista säsongen av franska "Ring min agent" eller "Dix pour cent" har nyligen haft premiär på Netflix och serien når numera en stor publik över hela världen. Hur kan en tv-serie om en skådespelaragentur i Paris bli så populär? Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad kommer till studion för att ge sin syn på framgången. DAGENS ESSÄ Kan man påstå att det är fusk att lyssna på en ljudbok istället för att läsa? Författaren och kritikern Elin Grelsson Almestad ställer sig den frågan i dagens OBS, där hon undersöker skillnaden mellan litteraturens olika spridningsformer.

Går det att producera tv-serier under en pandemi? Kommer vi att kunna följa våra tv-serier nästa år eller är de satta på paus på obestämd tid? I dagens avsnitt pratar vi med DN:s filmkritiker Helena Lindblad om tv-serieåret som gått och det som kommer – och får massor av tips.

Att tipsa om att dricka desinfektionsmedel var droppen för många även inom Trumps egna parti. Vi dissekerar Trumps på- och av-relation med presspodiet. Och Biden får nu stöd av Clinton och startar podd. Vissa delstater lättar gradvis på restriktionerna på fredag. Och så får Sara äntligen ägna en stor del av podden åt att debriefa Homeland. Medverkande: Ginna Lindberg, SR:s USA-kommentator, Andreas Utterström, kommunikationskonsult och USA-expert, Helena Lindblad, film- och TV-kritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Cecilia Khavar  Tekniker: Lotta Linde-Rahr

Spoilervarning! DN:s Greta Thurfjell och Helena Lindblad diskuterar bröderna Safdies omtalade Netflixfilm ”Uncut gems”, med Adam Sandler i huvudrollen. Hur medberoende kan man egentligen bli av en film? Hur porträtteras frun, spelad av Idina Menzel, och älskarinnan, spelad av Julia Fox? Och vad är det som pågår med Howard Ratners klädstil? Tekniker: Oliver Bergman.

Spoilervarning! DN:s Greta Thurfjell, Kristofer Ahlström och filmredaktör Helena Lindblad tar sig an höstens mest omtalade film – ”Joker” med Joaquin Phoenix i huvudrollen. Hur förhåller sig ”Joker” till sina filmföregångare? Hade den verkligen behövt utspela sig i Batmans universum? Och vad betyder egentligen slutet? Tekniker: Oliver Bergman.

Filmen "Daughters of the dust" utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker. Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry". "Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i filmen, är familjens indigofläckade händer. De närmast tatuerade blålila spåren efter att ha slitit på indigoplantagen. Det är kvinnorna som står i centrum och den som för ordet är ett ofött barn som befinner sig i historiens mellanrum av mormödrar, mödrar och deras barn. Alla är klädda i edwardianska vita klänningar och de vandrar, och dansar och för samtal längs de vita palmkantade ständerna - om familjehistorien och de olika öden som drabbat familjemedlemmarna under slaveriet och efter befrielsen. Nu vill den yngre generationen lämna ön och gå vidare. När Beyoncés visuella album Lemonade kom 2016 i anslutning till hennes album med samma namn, var det många som såg influencerna från Julie Dash film. Något som gav filmen något av en pånyttfödelse. Samma år digitaliserades och restaurerades den också till ursprunglig filmkvalitet och med korrekt färgåtergivning och tillgängliggjordes på Netflix. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sr.se

Linnea, Sara och Helle får besök av Brandon Jenner som pratar om sin EP och sin pappas övergång från Bruce till Caitlyn, snackar Notre-Dame med DN:s Helena Lindblad och diskuterar modet på Coachella.

Representanthusets justititeutskott har sjösatt en stor utredning om Trump och kallat en massa människor till förhör. Vad handlar det om och hur jobbigt är det för presidenten? Apropå jobbigt för presidenten så har det inte varit hans bästa vecka i övrigt heller med Cohen-förhör och no deal med Nordkorea. Men på konservativa CPAC:s kongress rev han av ett marathon-tal och möttes av rungande applåder och jubel. Det blir också film- och seriedags med Helena Lindblad som är filmkritiker på Dagens Nyheter. Vi tar på oss våra internationella kvinnodags-glasögon och lyfter de mest spännande kvinnliga karaktärerna inom amerikansk politisk film- och seriekultur. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Fernando Arias, New York-korrespondent och Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Viktor Mattsson

Vilken roll spelar bilen i musik, i konst och på vita duken? Vi pratar bilen som frihetssymbol, undersöker hur musik påverkar trafiksäkerheten och undrar hur framtida biljakter på film kommer se ut? Medverkar i programmet gör: John Eyre, konstnär. Joppe Pihlgren, musiker och TV-programledare. Helena Lindblad, filmredaktör DN. Dessutom krönika av Jonas Fröberg, motorjournalist SvD. Programledare: Karin Adelsköld Slutmix: Daniel Högberg Reporter till krönikor: Jesper Cederstrand Producent: Anna Berg Exekutiv producent: David Rune På väg med Karin Adelsköld görs av produktionsbolaget Munck.

Podden är tillbaka i Radiohuset för att reda ut varför justitiedepartementet nu ska utreda utredningen, vem Stacey Abrams är, vad Obamas Netflixsamarbete går ut på och vad Iran tycker om Pompeos tal. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent, Sanna Thorén Björling, journalist på Dagens Nyheter och fd USA-korrespondent och Helena Lindblad, filmkritiker, Dagens Nyheter. Programledare: Sara Stenholm Pihl. Producent: Cecilia Khavar.

Filmen "Daughters of the dust" utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker. Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry". "Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i filmen, är familjens indigofläckade händer. De närmast tatuerade blålila spåren efter att ha slitit på indigoplantagen. Det är kvinnorna som står i centrum och den som för ordet är ett ofött barn som befinner sig i historiens mellanrum av mormödrar, mödrar och deras barn. Alla är klädda i edwardianska vita klänningar och de vandrar, och dansar och för samtal längs de vita palmkantade ständerna - om familjehistorien och de olika öden som drabbat familjemedlemmarna under slaveriet och efter befrielsen. Nu vill den yngre generationen lämna ön och gå vidare. När Beyoncés visuella album Lemonade kom 2016 i anslutning till hennes album med samma namn, var det många som såg influencerna från Julie Dash film. Något som gav filmen något av en pånyttfödelse. Samma år digitaliserades och restaurerades den också till ursprunglig filmkvalitet och med korrekt färgåtergivning och tillgängliggjordes på Netflix. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sr.se

I veckans Stil ska vi ägna oss åt trendsättande gangsterromantik genom att ta en titt på en banbrytande film som kallats för den första moderna amerikanska filmen Bonnie and Clyde. Bonnie and Clyde är filmen där Faye Dunaway och Warren Beatty spelar ett verklighetsbaserat par, med samma namn, som rånade banker och butiker under 1930-talets depression i USA tills de gick döden till mötes i ett kulregn från polisen, som låg i bakhåll för bilen de färdades i. Filmen som hade premiär 1967, det vill säga för femtio år sedan drog sig inte för att skildra brutalt våld på ett för tiden helt nytt sätt. Smärtan skulle inte bara synas, utan verkligen kännas, menade regissören Arthur Penn. Och det var inte bara tänkt som ett stilgrepp, utan som en sorts kommentar till samtiden som var fylld av våldsamma nyhetsbilder från kriget i Vietnam. Bonnie and Clyde kom inte bara att sätta sprätt på den då slumrande amerikanska filmbranschen. Den satte också baskern på kvinnors huvuden, igen. En huvudbonad som då inte varit populär sedan just 1930-talet. Men den saken ändrade Faye Dunaway på i rollen som den stentuffa Bonnie Parker med en basker på sniskan. Hela hennes look i filmen fick faktiskt modet att börja skifta. De vid tiden populära korta kjolarna kortkort hade då varit grejen under några år började leta sig längre ned på benen igen, och hjälpte till att popularisera maxikjolen under det tidiga 70-talet. För filmens kläder stod en kostymör vid namn Theadora Van Runkle, en kvinna som kanske bäst kan beskrivas som en stylist med säker smak för vad som låg i tiden. Hon kom året efter Bonnie and Clyde att göra Steve McQueen till en stilförebild genom att klä honom i filmen Bullit. I veckans program berättar vi mer om både verklighetens Bonnie and Clyde och filmen från 1967. Vi pratar också med kostymören Mia Andersson, som belönades med en Guldbagge för bästa kostym till filmen Tjuvheder från 2015. Vi tar även en närmare titt på begreppet pricken över i och vad det kan betyda när det handlar om kläder. Och så pratar vi med författaren Victoria Larsson, vars roman Ett norrländska trauma kretsar kring trippelmorden i Åmsele och den misstänkte gärningsmannen Juha Valjakkala, som bokens huvudperson börjar brevväxla med och förälskar sig i. Veckans gäst är Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter.

I veckans Sil ska vi ägna oss åt ett ämne som är både förfärande och fascinerande, men som också kan vara förlösande, inte minst för ens stil skilsmässor. De senaste åren har skilsmässor mer än någonsin ältats i filmer, böcker, tv-serier, sånger och förstås i media, där det regelbundet rapporteras om en det ena, än det andra uppbrottet mellan olika kända personer. Vi säger bara Brangelina, det vill säga skådespelarna Brad Pitt och Angelina Jolie vars skilsmässa, efter tolv år tillsammans, väckt uppmärksamhet över hela världen. På bio kan man just nu se den svenska filmen Jag älskar dig  en skilsmässokomedi. På kultursidorna yvas det över Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen, en historia om en man som blir lämnad av sin fru. Förra hösten gjorde Martina Haag succé med sin skildring av en skilsmässa där kvinnan blir lämnad av mannen, i romanen Det är något som inte stämmer.  När Beyoncé dyker upp med ett nytt album som höjs till skyarna, så är det förstås ett krisande äktenskap som står för de starka texterna, och den stora uppmärksamheten. Vad handlar Mary J Bliges nya singel The Thick of it som får tummen upp om, om inte hennes skilsmässa. Och vad gör Sarah Jessica Parker då hon vill skapa sig en ny image, efter den glammiga serien Sex and the City hon spelar förstås huvudrollen i en ny tv-serie med titeln Divorce, skilsmässa. Skilsmässa är det nya svarta, skulle man kunna tro om man ska använda sig av en sliten modemetafor. Men skilsmässostatistiken visar inte någon påtaglig ökning av kraschade äktenskap, i alla fall inte i Sverige. Det är fortfarande nästan dubbelt så många som gifter sig, än skiljer sig. En skilsmässa är förstås ett tacksamt ämne att skildra då det kryllar av laddade komponenter som sex, svek, sorg och skuldkänslor. För en separation sätter inte bara det inre i gungning, även det yttre förändras på olika sätt. Somliga börjar träna. Andra byter klädstil. Många byter frisyr, eller ändrar hårfärg. Att göra en synlig förändring med hjälp av frisyr, smink och kläder kan helt enkelt fungera som en sorts symbolhandling för att gestalta den katharsis man går, eller har gått, igenom. I veckans Stil pratar vi med psykologen och författaren Jenny Jägerfeld om varför det kan vara skönt att byta stil när det krisar. Vi undersöker också om löpning kan läka ett brustet hjärta. Och så träffar vi modeskaparen Astrid Olsson som, tillsammans med sin man Lee Cotter, under flera år drev det hyllade modemärket V Ave Shoe Repair. För snart tre år sedan meddelade designduon att de hade valt att lämna sitt eget varumärke, efter konflikter med företagets styrelse en separation som krävde ett långt sorgearbete. Veckans gäst är Helena Lindblad, filmkritiker på Dagen Nyheter.

Hur minns vi 90-talet, då ett stort antal flyktingar från krigets sammanfallande Jugoslavien kom till svenska orter som Kimstad och Motala? Eller till dalsländska Åsensbruk utanför Mellerud, som är skådeplatsen för Exporedaktören Daniel Poohls debutroman Som om vi hade glömt - en bok som berättar om hur de kosovoalbanska flyktingarna tas emot i det lilla samhället och vilka förändringar deras ankomst för med sig. Sanna Rayman, ledarskribent på Svenska dagbladet, Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri och kulturredaktionens Cecilia Blomberg diskuterar romanen och spåren av 90-talets flyktingdebatt. Är tongångarna  annorlunda i dag? Och som Daniel Poohl själv frågar sig i romanen, varför blev polariseringen så kraftig mellan de fientligt inställda och de som tog flyktingarna i försvar? Och - berättelser om tid som flytt är förstås alltid tacksamt stoff i konsten, men på senare år har det kommit en hel mängd bio- och TV-filmer som bottnar i händelser under 1900-talets andra hälft, Mikael Marcimains "Call girl"är bara ett av de senaste exemplen, för några år sedan gjorde Amir Chamdin "Cornelis" - om musikern Cornelis Vreeswijk -  och i höst har "Monica Z" av Per Fly premiär. Nästa år är det dags för filmatiseringen av Klas Östergrens roman "Gentlemän" och dokumentären "Palme" av Maud Nycander och Kristina Lindström har nått stor publik. Varför är det förflutna så gångbart? Vad är det som lockar publiken och filmskaparna? Och hur påverkas filmskapandet av dagens ständigt ökande mängd digitalt arkivmaterial? Samtal med bland annat Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens nyheter. Programledare: Måns Hirschfeldt Reporter: Isa Andersson Producent: Maria Götselius

Nanne Grönvall och bisittare Anne-Lie Rydé pratar med gästerna Katrin Zytomierska och DN:s filmredaktör Helena Lindblad. Dessutom bjuder vi på en sketch med Hanna Hedlund.

På vilka sätt märks krisen av i kulturutbudet ett år efter kollapsen i världsekonomin? Medverkande var Helena Lindblad, filmredaktör på DN, Jasenko Selimovic, avgående chef för Radioteatern och Mikael Jönsson, Sveriges kulturråd i Paris.