Podcast appearances and mentions of Jon Persson

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radiosporten laddar upp inför fotbollsfesten i Tyskland. Ni hör bland andra våra experter Johan Elmander och Jon Persson. Programledare Martin Marhlo och Samuel Sillén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad gör det med oss när vi mäts hela tiden? Vi hör ett cykelbud berätta.Data är toppen. Data hjälper oss att få syn på helheter och detaljer och att hålla koll. Men ibland går kärleken till data överstyr. Det blir mätning för mätningens skull., eller ännu värre, att vi skapar ett modernt slavsystem.Livet som cykelbudVi bjöd in Anders Teglund, pianist, förläggare och författare, för att prata om hur det är att vara gig-arbetare och ständigt mätas in i minsta detalj. 2022 släpptes hans debutbok Cykelbudet som kom till när han under pandemin tog jobb som cykelbud.Anders upptäckte snabbt att mätningar och siffror var väldigt viktiga. Det mättes prestation och det rankades. Buden visste inte alltid vad som spelade roll av allt som mättes men det kändes oftast som att det mesta spelade roll. Beröm fick man sällan. Framförallt uppmärksammades det om saker och ting tog tid. Och i slutet av dagen kunde man se resultatet: hur många mil man cyklat och hur många leveranser man gjort.Beroendeframkallande mätningarAnders blev förvånad över hur fort han vande sig vid mätandet och nästan blev beroende av det. När företaget tog bort siffrorna på snitthastighet per dag blev många kollegor besvikna och ville ha tillbaka dem. Man kan säga att de bad om att bli kontrollerade lite extra.Utgångsläget för att bli mätt var däremot olika. Den som inte hade råd med en bra cykel hade förstås svårare att prestera.Att ständigt vara i leveranslägeSom gig-arbetare är man ständigt i leveransläge. En kontorsarbetare behöver också leverera resultat men har sällan deadlines hela tiden utan har också ett visst utrymme för att planera och reflektera. Gig-arbetaren, däremot, är aldrig bättre än sin senaste leverans. Perspektivet är alltid kortsiktigt.Siffrorna ger tydliga svar - men på vad?Varför vill vi mäta så mycket, undrar vi? Självmant? När ger mätandet oss själva koll och när betyder det snarare att vi låter oss kontrolleras av andra? Anders funderar på om det inte har att göra med vårt mänskliga behov av att höra till och få veta att vi duger. Vi behöver tydliga svar, och det får vi i apparna som berättar för oss om vi har tagit tillräckligt många steg idag, om vi sovit gott och om vi gjort det vi ska.Här finns ett klassperspektiv också. Sättet på vilket cykelbuden mäts in i minsta detalj liknar det tidiga nittonhundratalets taylorism, där arbetsledare klockade arbetarnas varje moment för att uppnå effektivitet. Ett koncept som i sin tur har rötter i hur man jobbade på amerikanska slavplantager århundradet innan.Så medan vi kontorsarbetare kan prata om saker som delaktighet och gott ledarskap på jobbet, kör gigarbetaren bara på, leverans för leverans.Den här diskussionen fick oss att tänka på vårt allra första avsnitt. Vår gäst där, Jon Persson, förvånade många med att säga att de inte mäter medarbetarnas prestation med siffror. Anledningen? "Den som pressas av att hela tiden följas upp på siffror blir bara jagad och stressad."---Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Det är så lätt att fastna framför datorn istället för att ta en promenad. Att tänka “jag ska bara” och så försvann den där stunden för att hämta andan.Twitch Health hjälper företag med träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Men framför allt jobbar de med aktivering så att hälsan blir av.Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljugarbänken är äntligen tillbaka och det efter ett stillsamt transferfönstret där vi lyckats behålla befintlig trupp. Den numera samspelta kvartetten inleder därmed säsongen 2024 med en genomgång av alla allsvenska lag inför säsongsstarten. I detta avsnitt granskas BP av panelen själva och gästande Jon Persson.Podden klipps av MpaG Media.Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This episode of Big Blend Radio features singer, songwriter, and multi-instrumentalist Alice Austin who discusses her music and new album "Goodnight Euphoria" that releases on April 22, 2022. Rich with layered instrumentation, this second full-length album was artfully mixed and mastered by Timothy Phillips at Mercy Sound Studios. Besides being a melodic guitar-based rock album, GOODNIGHT EUPHORIA features a diverse collection of performances from Seth Campbell (mellotron and piano), Emily Garcia (violin), and Jon Persson (trumpet). The lyrical content of this collection of songs aims to be easy listening on the surface, with a depth that reaches out to its audience if they are willing to dive deeply into some pretty heavy messages about the love and the laws of physics, haunted guitars, mental illness, suicide, and telepathic communication. More: https://aliceaustinmusic.com/  This interview was part of Big Blend Radio's Champagne Sunday anniversary show that broadcasted live on April 3, 2022. 

This episode of Big Blend Radio features singer, songwriter, and multi-instrumentalist Alice Austin who discusses her music and new album "Goodnight Euphoria" that releases on April 22, 2022.Rich with layered instrumentation, this second full-length album was artfully mixed and mastered by Timothy Phillips at Mercy Sound Studios. Besides being a melodic guitar-based rock album, GOODNIGHT EUPHORIA features a diverse collection of performances from Seth Campbell (mellotron and piano), Emily Garcia (violin), and Jon Persson (trumpet). The lyrical content of this collection of songs aims to be easy listening on the surface, with a depth that reaches out to its audience if they are willing to dive deeply into some pretty heavy messages about the love and the laws of physics, haunted guitars, mental illness, suicide, and telepathic communication. More: https://aliceaustinmusic.com/This interview was part of Big Blend Radio's Champagne Sunday anniversary show that broadcasted live on April 3, 2022.

Vi gästas av fotbollsexperten Jon Persson. Vi går igenom samtliga lags försäsonger, träningsmatcher, spelare in spelare ut och blickar fram mot den kommande säsongen. Jon tycker också att både Djurgården och Hammarby bör förlänga med sina tränarduos, Mjällby och Sirius får det otroligt tufft och vi pratar om Malmös väg ut till Europaspel på Europaspel. Dessutom pratar vi det ständiga guldtjatet kring Häcken, cirkusen i Norrköping och det nygamla IFK Göteborg. Följ oss på Patreon för ett dagligt sillymagasin: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt gästar Jon Persson som grundat och driver konsultbolaget Cygni. Vi får höra om hur det var att säga upp sig för att starta eget, om att bygga en stark teamkänsla och relationer till sina kollegor, lönesättning och hur du får medarbetarna att vilja stanna på ditt bolag.  Jon och CJ diskuterar även hur man kan hantera uppsägningar och chefsrekryteringar.  Är ditt företag i behov av IT-kompetens, hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se 

It’s an extra special bumper Monday episode this week! Jon and I were so keen to chat again that we’ve found time outside of the Tuesday slot to get together to chat again. This time we’re talking productivity, discipline and self-promotion. I’m all about those things so I was very fired up for this one. About Jon: Jon Persson is a college drop-out and self-taught brand strategist and identity designer based in Sweden. He works with clients at http://cultmethod.com and is building his own media company at http://outsiderview.com. He spends his free time reading German and Japanese literature, going to church, and very occasionally playing tennis. Read more about Jon: https://cultmethod.com https://jonpersson.co https://twitter.com/jonlpersson

This week I spoke to Jon Persson. Jon is like me—he runs his own agency. He calls himself a brand expert, and we dug into branding, design, and what it's like in the world of marketing. Find out more about Jon: https://twitter.com/jonlpersson

Jon Persson är en av Sveriges bästa fotbollsexperter. I dagens avsnitt analyserar vi tillsammans Allsvenskan 2020, lag för lag. Vi undrar också vilken arena som är svårast att ta sig till, vem som är drygast i branschen, men mest handlar det om lagen, om spelarna som stuckit ut, om tränarna som tappade eller återfann det, om framtiden för klubbarna. Vi går igenom ALLA lag och sammanfattar på så sätt hela Allsvenskan 2020 nu när det faktiskt bara är lite drygt en handfull matcher kvar att spela. Möt en av branschens varmaste och nördigaste experter i onsdagens avsnitt.Vill du ha fler intervjuer, videos och krönikor! Signa upp er på Patreon här: https://www.patreon.com/studioallsvenskan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En este resumen del libro «Confesiones de un publicitario» te cuento la obra y vida de David Ogilvy. El libro está mucho más enfocado en enseñar los principios de la publicidad descubiertos por Ogilvy que a contar la propia biografía del autor. Sígueme en mi Canal de YouTube para ver más recursos como este: ¡Suscríbete Ahora! ¿Para quién es este libro? Confesiones de un publicitario es ideal para: Profesionales de marketing y copywriting.Agencias de marketing y publicidad (directores y miembros).Emprendedores que quieran mejorar sus textos y aprender de copywriting.Apasionados por la publicidad. Autobiografía repleta de contenido A pesar de que podría parecer una biografía donde el autor cuenta su vida, el libro de Ogilvy va más allá. El aspecto autobiográfico de “Confesiones de un Publicitario” simplemente hacen de marco y contexto para enseñar lecciones de liderazgo, adquisición de clientes, gestión de clientes, redacción de textos publicitarios y publicidad, y mucho más. Quién es David Ogilvy David Ogilvy CBE (1911 – 1999) nació en una familia británica de clase alta en 1911. Recibió una beca para asistir a la Universidad de Oxford, pero pronto fue expulsado por su bajo rendimiento académico. Vida de Ogilvy Trabajó como asistente de chef en el Hotel Majestic en París durante un año, antes de regresar al Reino Unido para convertirse en vendedor de puerta en puerta en Escocia. Finalmente fue contratado como ejecutivo de cuentas por la agencia de publicidad británica Mather & Crowther. En 1938, Ogilvy convenció a su empleador de que lo dejara trabajar en el Instituto de Investigación de Audiencias del Dr. George Gallup en Nueva Jersey durante un año. Más tarde atribuiría gran parte de su éxito a lo que aprendió trabajando para el Dr. Gallup. Durante la Segunda Guerra Mundial, trabajó para el Servicio de Inteligencia Británico en una instalación paramilitar británica ubicada en Canadá, donde fue entrenado en sabotaje y combate cuerpo a cuerpo, así como en propaganda y operaciones psiquiátricas. Después de la guerra, Ogilvy vivió entre los amish durante varios años, antes de mudarse a Manhattan. Ogilvy y la publicidad Con el respaldo de su antiguo empleador Mather & Crowther, que ahora estaba dirigido por su hermano, lanzó con éxito una agencia de publicidad en Madison Avenue: Ogilvy & Mather. Con los años, Ogilvy y su agencia de publicidad trabajaron para Rolls Royce, Sears, el gobierno británico, el estado de Puerto Rico, Dove, Shell y docenas de marcas importantes en la industria. ¿Qué podemos aprender de este libro? Los nombres de cada capítulo de “Confesiones de un publicitario” dejan claro todo lo que podemos aprender: I: Cómo dirigir una agencia de publicidad Principios de liderazgo, principalmente narrados a través de anécdotas sobre los días de Ogilvy como chef en la cocina del Hotel Majestic en París. El papel principal de un buen líder: proporcionar una atmósfera en la que los rebeldes creativos puedan hacer un buen trabajo. Ogilvy también comparte principios para ser un buen empleado. II: Cómo conseguir clientes Adquirir clientes como una pequeña agencia; abordar objeciones de tamaño; métodos de autopublicidad; el deporte de las ventas; mostrando entusiasmo vs. indiferencia; la importancia de establecer criterios para posibles clientes; cómo evitar ser agujereado; y la importancia de ser honesto y mostrar tus defectos. III: Cómo conservar clientes Cultivar relaciones a largo plazo y mutuamente beneficiosas con sus clientes; la importancia de la franqueza; por qué necesita constantemente «revender» su agencia a clientes corporativos; Cómo dar presentaciones más efectivas. IV: Cómo ser un buen cliente Quince reglas para extraer el mejor servicio posible de su agencia; preguntas que hacer antes de cambiar una agencia por otra. V: Cómo hacer grandes campañas Diez principios para crear grandes campañas; la importancia de invertir en una imagen de marca consistente; la importancia de las grandes ideas; El papel de los hechos en la publicidad. VI: Cómo escribir anuncios poderosos Características de titulares efectivos; características de textos efectivos. De alguna manera los principios actuales del copywriting en la web y del copy en general. VII Cómo ilustrar anuncios y carteles Importancia del atractivo de la historia y de la gran fotografía; consejos sobre cómo dividir textos más largos. VIII: Cómo hacer buenos comerciales de TV Este capítulo es muy breve debido a la novedad de la televisión en 1963 y la inexperiencia de David Ogilvy con el medio; contiene principalmente principios generales sobre campañas publicitarias. IX: Cómo hacer buenas campañas de productos alimenticios, destinos turísticos y medicamentos. Ogilvy trabajó para desarrollar destinos turísticos como Inglaterra y Puerto Rico. El valor del marketing de contenidos, la prueba social y la moda; La importancia de nunca forzar la credulidad. (no mentir). X: Cómo alcanzar la cima de tu carrera (Consejos para los jóvenes) Convertirse en un experto en los negocios de sus clientes; cómo sacar a tu competencia del agua; cómo navegar por la política de la oficina; Cómo construir una marca personal. XI ¿La publicidad debería ser abolida? En este capítulo, Ogilvy presenta argumentos contra la publicidad y la publicidad de varios economistas, y defiende los beneficios económicos de la publicidad (para el público, no solo para las empresas individuales). Otros recursos relacionados En el caso que te interese conocer más sobre publicidad y marketing te comparto algunos recursos más: Link citado: cómo ganar más con menos clientes (video).Otro resumen del libro «Jab, jab, jab, right hook» de Gary Vee.Qué es copywriting y cómo contar tu historia con storytelling.Cómo vender más con tu web gracias al copywriting (entrevista). Fuentes: gran parte de este artículo ha sido traducido y adaptado del original de Jon Persson. Algunas diferencia con la edición en español se deben a mi edición en portugués de la Ed. Bertrand Brasil (2019).

Jon Persson var vår allra första gäst i podden när vi startade för över fyra år sen. Cygni, där han är vd, var Sveriges och Europas bästa arbetsplats både då - och nu. Hur lyckas de? Då som nu är relationer ett stort intresse för Jon. Han tror på mångfald och det är viktigt att hans chefer är intresserade av andra människor. - Som chef på hos oss ska man se det som sin arbetsuppgift att vara en servicefunktion. Att bara gilla att styra och ställa funkar inte, säger Jon. Chefer ska coacha och bygga gruppen Chefernas roll på IT-konsultföretaget är att coacha, peppa och se till att hålla ihop gruppen och bygga samhörighet. På Cygni lägger man mycket fokus och tid på onboarding och inkludering. Man pratar inte skit om varandra, inte för att det står i någon handbok (det gör det inte) men det sitter starkt i kulturen de har byggt upp genom åren, säger Jon. Själv är han allergisk mot värdeord och har aldrig tyckt att det har varit rätt väg att gå för dem. Men hur styr man en kultur då? Jons svar är att det går inte att styra en kultur. - Däremot tar vi människor efter varandras beteenden, säger han. Så det som många gör blir helt enkelt byggstenarna i kulturen. I dilemman tar kulturen form I onboardingprocessen får nya medarbetare bland annat spela ett dilemmaspel för att ta ställning till vilken väg man skulle ta i en svår situation. - Det är när saker ställs på sin spets som det avgörs och märks hur en kultur är, säger Jon. Det är också viktigt på Cygni att man hjälps åt. Det är inte alltid så enkelt i en organisation där alla ska debitera timmar. Hur hanterar de den utmaningen? Jon berättar att det finns tydliga former för hur man kan hjälpas åt, som att man tar en "Cygnilunch" ihop. Det finns inte heller några individuella bonusar. - Det ska löna sig att hjälpa varandra. Det är helt enkelt förödande för en kultur när kollegor blir konkurrenter, säger Jon, som aldrig heller har använt siffror för att mäta medarbetares prestation. Mäter inte människor i siffror Han menar att alla normala människor har bättre och sämre perioder i livet. Det är viktigt att få utrymme för sådana naturliga fluktuationer även på jobbet. Den som pressas av att hela tiden följas upp på siffror blir bara jagad och stressad. Istället vill de att den som börjar jobba på Cygni ska känna att det ger energi, inte tvärtom. Cygni har vunnit utmärkelsen A Great Place to Work för medelstora företag flera gånger, både i Sverige och Europa. Det var en ambition de satte upp tillsammans, att bli den bästa arbetsplatsen. Det första året de deltog kom de på en femte plats bland mindre bolag och det sporrade dem. Men nu, säger Jon, börjar de bli färdiga med just den utmärkelsen. Lärdomar efter fyra år Så vad har Jon lärt sig under de här fyra åren, medan IT-konsultföretaget han är vd för har gått från 80 till 200 medarbetare och startat kontor i utlandet? Han nämner att han blev väldigt inspirerad av en föreläsning av etnologen Kalle Ström nyligen. - Hos oss på Cygni har det alltid varit informellt och agilt med mycket medbestämmande. Men kanske behöver vi ibland mer tydlighet och styrning? För många val gör oss olyckliga Han berättar hur Kalle Ström beskrev det så kallade Netflix-syndromet: i vår tid har vi så många val att vi kan fastna i valsituationerna och till och med bli olyckliga av dem. En metafor för det är att vi ägnar mer tid åt att välja bland filmerna på Netflix än att faktiskt titta på dem. - Att vara snäll kan faktiskt vara att vara ärlig, säger Jon och fortsätter: - Det kan vara snällt att vara tydlig med till exempel vem som passar som chef och vem som inte gör det. Medan vi kommer från en kultur där Cygnireflexen mer är att få göra som man vill. Här ser han att Cygni har något att jobba med framöver. Vi människor behöver inte bara ha möjligheter att välja utan också att få kämpa och sträva och få göra det tillsammans i ett lag. Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om att vi ska röra på oss för att må bra och kunna prestera på jobbet. I det ingår att bryta det stillasittande som annars så lätt tar över hela dagen. Variation är nyckeln, gärna varje halvtimme. Det finns faktiskt ingen optimal position utan det viktiga är just att variera. Här kan du läsa ett inlägg med tips om varför vi ska pausa stillasittandet och hur. Vi samarbetar också med Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt. Temat idag är ju den framgångsrika arbetsplatsen och i en artikel av Einar Weman reds det ut vad det faktiskt handlar om. Här kan du läsa den och här hittar du en artikel med vår gäst Jon Persson.

Vilken gammal giffare levererade den bästa klenoden i samband med sitt swishstöd? Kan Anders ta revansch på Johan i Spelarbussen? Och har Anders Tegnells genombrott någon motsvarighet i fotbollshistorien? Dessutom: Hemma i karantän, små fickor av vällust, Coronaexperterna, permitteringsfilosofi, ÖSK-slussen, supportrar som gisslan och en (möjligtvis felaktig) omvärdering av Stefan Schwarz bevingade ord från VM-94.

Vilken gammal giffare levererade den bästa klenoden i samband med sitt swishstöd? Kan Anders ta revansch på Johan i Spelarbussen? Och har Anders Tegnells genombrott någon motsvarighet i fotbollshistorien? Dessutom: Hemma i karantän, små fickor av vällust, Coronaexperterna, permitteringsfilosofi, ÖSK-slussen, supportrar som gisslan och en (möjligtvis felaktig) omvärdering av Stefan Schwarz bevingade ord från VM-94.

Studio Allsvenskan gästas av C Mores-expertkommentator Jon Persson! Vi snackar bland annat om karriären som började i Brage innan den tog fart i Stockholm och Djurgården innan det blev BP. Hur det är att jobba som expert på C More, om Discovery hört av sig och så snackar vi ner Allsvenskan 2019. Men vi pratar också upp nästa års allsvenska. Hur ska lagen agera under Silly Season, vilka lag kommer slåss om guldet? Att det är ett fiasko om Malmö inte vinner och att det borde vara dags för Hammarby snart! Sen givetvis alla era lyssnarfrågor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jon Persson, medgrundare och VD på Cygni, driver Europas bästa arbetsplats, enligt Great Place to Work. Cygni grundades med visionen att först skapa Stockholms och sedan Sveriges bästa arbetsplats. De bygger sin framgång genom att först rekrytera de som är helt rätt personer för Cygni och sedan lägga allt fokus på att behålla dem. Graden av omtanke är väldigt hög och organisationen investerar mycket tid i att hela tiden skapa de bästa förutsättningarna, redskapen och verktygen för varje individ att både må bra och prestera bra samtidigt. De har en konstant och öppen dialog mellan medarbetarna och de uppmuntrar varandra ständigt till utveckling och tid för eftertanke, feedback och uppföljning. Basen till detta öppna klimat ligger i en hög grad av tillit mellan medarbetarna. Programledare: Beata Wickbom. Avsnittet producerades av 15kstudios.com

Jon Persson, medgrundare och VD på Cygni, driver Europas bästa arbetsplats, enligt Great Place to Work. Cygni grundades med visionen att först skapa Stockholms och sedan Sveriges bästa arbetsplats. De bygger sin framgång genom att först rekrytera de som är helt rätt personer för Cygni och sedan lägga allt fokus på att behålla dem. Graden […] The post 49. Jon Persson – Så fungerar det på Europas bästa arbetsplats appeared first on HejEngagemang.

Jon Persson is a brand strategist, designer and creative director from Sweden. On today's show we discuss why he set up his agency Cult Method against using just his name, how he introduced brand strategy into his business and more. If you're unsure whether to set up your business under your name, or a corporate one, this is the episode for you! Find Jon online here: Cult Method / Twitter Don't miss Sagi Haviv's new course "Designing Brand Symbols: The Principles & Process of Making Logos that Last" use the Skillshare link below! To get 2 FREE months go to: https://skl.sh/cfowlerdesign Let me know if you found this episode useful by tagging me in your Instagram story @cfowlerdesign! If you enjoyed today's solo episode please leave us a 5 star review on iTunes and I'll read them out on the next solo episode! Thank you for supporting the show!

Ett rykande färskt avsnitt av Fotbollspodden - denna gång med den C more-märkta Borlängesonen Jon Persson. Kanon-Jon har såväl synts i Djurgårdens och BPs backlinje på 90- och 00-talet, men numera är det såklart hans insatser som expert i fotbollssändningar som känns mest aktuella. Utöver just detta då - Jons medverkan i Fotbollspodden är ju oerhört aktuell, ety den sker just NU! Varmt välkomna att lyssna in tankar kring konstgräs, nya bilar och inte minst hur han klarar sig i quizzet!Fotbollspodden görs av fans, för fans - och om du gillar det vi gör kan du stödja oss genom att lyssna via Acast app. Grazie, e a presto! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi ger er del två i intervjun med Norsjösonen Jon Persson. Vi snackar även upp veckans lag-EM i franska Nantes. Får vi medaljer?

Interested to start a personal brand? Does your company need more information on the power of branding? Jon Persson, a brand strategist who runs the brand studio, "Cult Method,' has some answers. You'll learn: + The different types of branding + How to build your brand + How to create raving fans ...and so much more. Share this episode with a friend! ************************* Jon Persson TWITTER: @jonlpersson WEBSITE: cultmethod.com ************************* Alejandro @ Docu[mental] TWITTER: @documental_ INSTAGRAM: @documental__ --- Support this podcast: https://anchor.fm/documental/support

I säsongens sista avsnitt har Håkan & Mattias bjudit in tidigare poddgäster och trogna lyssnare till poddfest. Det blir många samtal om branschen och framtiden, lite om den kommande sommaren och vad som hänt sen sist. Några av de otroligt kompetenta personer som hörs i avsnittet är Anders Barnå, Åsa Söderbergh, Jon Persson, Johan Haeger, Julia Thelin, Orry Clatén och Pia Ganeva. Vi kommer tillbaka i höst!

Varför blir så många sjuka på jobbet när hälsa är en förutsättning för lönsamhet? Den frågan har vi ställt till forskare, företagare och experter i tre år och 100 avsnitt och vi är säkrare än någonsin: hälsa borde ta plats i varje företags affärsplan. Först vill vi rikta ett varmt och innerligt tack till alla er lyssnare som följt oss, interagerat och engagerat er under alla avsnitt. Ett stort tack också till alla våra kloka och kunniga gäster som bjudit på sin kunskap genom åren. Hälsa och lönsamhet När vi började för 100 avsnitt och tre år sen ville vi förstå varför så många blir så sjuka - ofta av jobbet. Och varför hälsotrenden snarare bidrar till ohälsa än tvärtom. Vi ville också vända blicken från individen och snacket om hur människor äter och tränar till att prata om hur organisationskultur och ledarskap påverkar hur vi mår. Dessutom ville vi understryka kopplingen mellan lönsamma affärer och hälsa. Vi startade i februari 2016 med ett avsnitt som verkligen satte tonen för hela podden, med Jon Persson från Cygni som sa att "relationer är lite av en hobby för mig". Han poängterade hur viktigt det är att chefer har plats i sin kalender för just att vara chef och tillbringa tid med sina medarbetare. Det avsnittet håller verkligen än och i skrivande stund har Cygni för sjätte året i rad fått utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats i sin storleksklass. Stort grattis, säger vi! Lärande och engagemangVi har pratat allt mer om lärande organisationer, kreativitet och engagemang på sistone - och vi har ofta ställt frågan "varför?". När den frågan besvaras blir syftet med jobbet tydligt, det är lättare att fatta egna beslut och det är lättare att känna engagemang när man kan se vad det är för helhet det egna jobbet bidrar till. Framtiden - lite läskig men mest intressantNär vi blickar framåt ser vi bland annat att trenden att mäta allt möjligt så ofta det går inte verkar klinga av. Vi diskuterar fenomenet People Analytics och funderar på hur mycket av vår egen data vi egentligen vill dela med vår arbetsgivare. Hälsa i lågkonjunktur Framöver kommer det också med största sannolikhet en lågkonjuktur. Vad händer då? Gör vi om samma misstag som så många gånger tidigare, skär mer på arbetsstyrkor och låter allt för få göra alldeles för mycket? I så fall har vi ännu mer ohälsa framför oss. Eller har vi lärt oss något om hälsa och återhämtning som vi kan ta med oss in i sämre tider även om budgetarna krymper? Åttatimmarsdag - förlegat? Och ska vi jobba åtta timmarsdagar till tidens ände - eller när kommer nästa stora skifte på arbetsmarknaden? Är medborgarlön en lösning när allt fler jobb automatiseras? Det här och mycket annat kommer vi att fortsätta att bevaka under många avsnitt framöver. God lyssning! Vår samarbetspartner Wellbefy har ett smart analysverktyg som hjälper dig som ledare att utveckla både dig själv och organisationen. Med vecko- eller månadsvisa pulsmätningar kan du följa trender och data om medarbetarnas upplevda välmående och engagemang. Läs mer om det enkla analysverktyget som hjälper dig att följa rätt nyckeltal för att bli en vass ledare här.

Vi har gjort en rundvandring och intervjuat ett gäng solenergiexperter på forskningsinstitutet RISE i Borås. Här forskas det om allt möjligt som har med solenergi att göra, bland annat om solcellsmodulers prestanda och tålighet, mätning av solinstrålning, byggnadsintegrerede solceller, solvärme och om hur trion solceller, batterier och DC-nät kan skapa nytta. Stort tack till alla på RISE som deltog och ett extra stort tack till Jon Persson som planerade besöket och som bjöd in oss!

Hur bygger man upp en stark företagskultur och hur gör man för att låta värderingarna styra verksamheten? Gäst är Jon Persson, vd och grundare av Cygni, som vunnit både Sveriges och Europas bästa arbetsplats, flera gånger om.

Sara blev änka i unga år. Två av hennes barn fick stämplen "mindre vetande" och "trög". När hon sedan fick ett utomäktenskapligt barn blev hon för alltid beroende av andras hjälp. I det gamla samhället var det vanligt att en åldrande förälder skulle försörjas och tas om hand av sina barn. Men om barnet själv behövde tas om hand även som vuxen blev situationen annorlunda. Så blev det för Sara Persdotter som födde två barn som i kyrkböckerna kallades för "mindre vetande" respektive "trög". Och Saras tillvaro blev ännu svårare genom att hon i hela sitt liv blev övergiven av dem hon var beroende av, och som skulle kunnat innebära ett tryggare liv för henne. Sara föddes i Norge 1780 men växte upp i Arjeplogs församling. Familjen var nybyggare och på gården fanns flera generationer. Men när Sara var 11 år förändrades hennes tillvaron drastiskt då hennes pappa Per Jonsson lämnade och det fastän det var planerat att det var han som skulle ta över gården. Det berättar Ida Lejon som är ättling till en av Saras söner. - Per Jonssons föräldrar som äger nybygget hade skapat ett förgångskontrakt där det stod att Per skulle ta hand om sina föräldrar när de blev äldre och få ta hand om nybygget. Men eftersom Per stack skrev dom över kontraktet på dottern.  Det blev Saras faster som tog över gården och i förgångskontraktet kan man mellan raderna skymta hur besviken fadern Jon Persson är över sonens svek. Såsom jag Jon Persson och min hustru Marta Olofdotter i Arieplog för wår sjukdom af ålderdomsbräckelighet skull sedan wår son Per Jonsson uphäfwit det med honom förr ingångna Contract och flyttat ifrån oss samt därigenom lemnat oss utan alla hielp nu icke lengre förmå uppehålla wårt nybygge. Altså återkalla wi hermed den öfwerenskommelse, som med wår son Per Jonnson skrivit, at han ingen rättighet derefter mera har at fordra. Samma år som Saras pappa försvann lämnade också mamman gården, och därmed hade familjen splittrats. Men Sara stannade kvar på nybygget fram till dess hon fyllde 18 och då tog tjänst som piga, först i Sverige och sedan i Norge där hon också mötte sin Anders Olsen. - Hans pappa var länsman och hade säkert en hög status i området. Sara och Anders fick fyra barn, men det äldsta barnet dog som liten. De andra barnen var Peder, Eva och Anders. Och när Anders, den yngste, föds 1811 står Anders som avliden i kyrkboken. Sara väljer då att flytta tillbaka till Sverige och Peder lämnas kvar i Norge. Hon har med sig Anders som är ett år och dottern Eva står noterad som "mindre vetande" och "vanvettig" vilket visar att hon har någon typ av handikapp, säger Ida Lejon. - Det kanske fanns en förhoppning om att hon skulle träffa en ny man i Sverige som kunde vara pappa till hennes barn, men så blev det ju inte. Sara träffade i och för sig en ny man, drängen Olof Isaksson från Björkholmen vars far var klockare och med det också han kommen från en väl ansedd familj. Sara och Olof får sonen Johan i september 1816 fastän de inte var gifta och i kyrkboken står den lille Johan noterad som oäkta. Men bara tre månader efter att barnet fötts gifter sig Olof med en annan kvinna och lämnar Sara ensam med de tre små barnen.  Saras situation ansågs vara så svår att den togs upp på sockenstämman i Jokkmokk den 24 november, bara två månader efter att Johan fötts. Om utfattiga Norrska Enkan Sara Greta Pehrsdotter yttrade Allmogen, på Pastors gjorda ömma föreställningar, sig villig, att vid alla sammankomster nästkommande år, 1817, söka att en hvar, efter råd och tillfälle, stödja henne och hennes barn med lifvets näring. Saras försörjning blev nu hela socknens ansvar och hennes situation var verkligen eländig. För inte nog med att Olof hade bara övergett Sara. Hans nya kvinna var gravid när Sara födde sitt barn. Och kanske var det närheten till Olof och hans nya familj som gjorde att Sara valde att resa vidare trots pastorns goda föresatser att hjälpa henne. Sara och hennes tre små barn flyttade igen och i kyrkboken står det noterat att hon var ledig till äktenskap. - Det måste ha varit tufft och det fanns ju inget att falla tillbaka på. Hon flyttar till Sävast och fick väl hyra in sig i en stuga där hon stannar till sin död 50 år senare.  Eva bodde hela livet med sin mamma och dog på fattighuset. Anders stämplades för stöld och med tanke på att de fick fattigunderstöd i så många år, fanns det inte medel att ta hand om alla, säger Ida Lejon. - Han ansågs inte heller kunna jobba bra och försvinner från hemmet. Lösa Drängen Anders Öström i Säfvast är född år 1813, at han genom sin vårdslöshet saknar tillbörlig Christendoms Kunskap och derföre icke begått herrans Nattvard. Han har altjemt drifvit omkring, är känd för både trög och oskicklig till arbete, hvarföre ingen vill taga honom i sin tjenst. Socknen bestrida honom försvar, med anhållan, at han måtte få plats vid något publiqt arbete. Ida har inte kunnat finna vart Anders tog vägen, men han verkar inte ha återvänt till sin mamma. Så kvar i stugan var Sara och hennes dotter Eva, som var stämplad som mindre vetande, och sonen Johan. Som husfattig, dvs de som hade bostad men saknade medel för uppehälle fick Sara pengaunderstöd och utsädeskorn från fattigvårdskommittén. Ida har sett att Sara fick mer underhåll ju äldre hon blev. Först 1859 började församlingen diskutera om de skulle upprätta en fattigstuga, och det var till den Eva flyttade när hennes mor Sara dog. Saras berättelse är alltigenom sorglig, men det fanns ändå en ljuspunkt i familjens liv, och det var sonen Johan som släktforskaren Ida Lejon stammar från. - Han hittade sig en tio år äldre hustru och fick fem barn, varav en av döttrarna är Idas anmoder. Han fick ett soldatkontrakt med ett eget torp med tillhörande mark och fick namnet Rolig.   Förgångskontrakt I det här avsnittet av Släktband berättar Ida Lejon om ett så kallat förgångskontrakt. Förgångskontrakt innebar att ägaren till en fastighet skrev över fastigheten på en annan person, oftast en son, mot att den gamle ägaren fick bo kvar på gården i resten av sitt liv. Normalt fanns det i kontraktet stadgat till exempel hur mycket utsäde, spannmål, mjölk och ved som den gamle ägaren hade rätt till varje år. Samma slags eller liknande kontrakt kallades vid olika namn i olika delar av Sverige. Förgångskontrakt var namnet som användes i norra Sverige. I södra delen av landet var den vanligaste benämningen Undantagskontrakt och i vissa fall Födorådskontrakt. I Finland heter kontraktet Sytningskontrakt. De kallades mindre vetande", "fånar" och "idioter Saras dotter Eva stod antecknad som "mindre vetande" i kyrkoboken, en term som antyder att hon hade någon form av funktionsnedsättning. Och hon levde ju också hela sitt liv på fattighuset där hon dog 1878, 70 år gammal. Många barn vars föräldrar inte kunde ta hand om dom hamnade i fosterhem, men det var nog inte aktuellt för Eva eftersom hon sannolikt inte kunde bidra med arbete i en familj. Det säger Roger Qvarsell som är historiker och professor emeritus vid Linköpings universitet. -Det genomgående mönstret var att de som tog emot fosterbarn ville ha friska, starka och arbetsföra barn. Ofta hade fosterfamiljerna inga egna eller bara få barn och behövde den extra arbetskraft som ännu ett barn innebar. Det innebar att barn med olika handikapp bara mycket sällan blev fosterhemsplacerade. Istället blev de föremål för fattigvården i sina socknar. - I Evas fall fanns det ju faktiskt ett fattighus. Det var vanligt att det var de lite mer välbeställda socknarna som hade egna fattighus, annars blev fattighjonen hänvisade till så kallad rotegång eller liknande. Så det varierar kraftigt hur fattigvården är organiserad i olika delar av landet, säger Roger Qvarsell. När man råkar på personer som Eva i gamla arkivhandlingar kan man bli en smula förskräckt över terminologin. Hon kallades ju Mindre vetande annars ser man ofta benämningar som Fånig, Idiot och Sinnesslö användas, inte minst i husförhörslängderna. Men det gäller att inte lägga nutida värderingar på de där orden, säger Roger Qvarsell.  - De där nedsättande värderingarna är en del av det historiska materialet, och vi kan inte avstå från att använda dem om vi vill förstå hur samtididen såg på människor med psykiska handikapp, säger han. - Fånig Stupid och Idiot var medicinska termer och de användes framför allt om dem som blev kvar på de hospital som långsamt omvandlades till sinnessjukhus från 1823. Då beslöt riksdagen att man skulle inrätta stora centralhospital bara för de som kallades sinnessjuka. - Men det fanns kvar personer som hade en medfödd svaghet och som man betraktade som obildbara. Den gruppen kategoriserades som fåniga, som var den mildare formen, stupid som var lite allvarligare och idiot, som var den allvarligaste varianten. - Benämningen idiot levde kvar hela 1800-talet, när man inrättade stora så kallade idiotanstalter för de med de svåraste utvecklingsstörningarna. Synen på personer med psykisk funktionsnedsättning har skiftat. Under upplysningstiden på 1700-talet ville man gärna tro att människan var bildbar och kunde lära sig saker utifrån sina egna förutsättningar. Men en bit in på 1800-talet börjar man att betona arvet mer, och då blev det avgörande hur skadan uppstått om den var medfödd eller förvärvad, - Vid mitten av 1800-talet konkurreras upplysningsidéerna om att alla är behandlingsbara ut av en mer pessimistisk syn på möjligheten till behandling. Med start i Tyskland skedde en uppdelning mellan dem som man såg som Obildbara och dem som var Bildbara. Man inrättade särskilda skolhem och liknande där de bildbara skulle få lära sig tillräckligt mycket för att kunna klara sig själva i någon mån. - De kunde få lära sig vissa hantverksyrken, kanske kunde de klara att bli konfirmerade. Det första skolhemmet av det här slaget inrättades på Nya Varvet i Göteborg 1868. Ända från slutet av 1500-talet och framåt så sker det en långsam förflyttning av ansvaret för de svaga i samhället, från familjen till det allmänna. Men den här utvecklingen gick långt ifrån spikrakt - när samhällsekonomin blev ansträngd, så fick familjerna rycka in igen- Den första gången staten går in med någon slags hjälp är i slutet av 1500-talet då sårade soldater fick en viss hjälp. På 1600-talet är det föräldralösa barn som första gången får stöd, och på 1700-talet är det de sjuka barnens tid. Under 1800-talet sker stora satsningar på sinnessjukvården. Familjeansvaret varierar över tid även i lagstiftningen. - Det stora bakslaget kom med fattiglagstiftningen 1871, berättar Qvarsell. Då lades huvudansvaret på familjerna igen, och skälet till det var att antalet fattiga i slutet av 1800-talet var så stort. Det fanns inga förutsättningar för de små socknarna att klara fattigvården. Det här var tiden då de svåra nödåren drabbade landet, den stora emigrationen gjorde att landet fick en ofördelaktig ålderssammansättning på landsbygden. De unga flyttade till städerna eller till Amerika och kvar blev gamla, sjuka och små barn, och det gjorde att fattigdomen ökade ganska kraftigt. Trots att det alltså fanns perioder då staten, samhället, av ekonomiska skäl var tvunget att dra tillbaka sitt ansvar för de svaga, så fanns ändå ett stort behov av att veta hur många människor som faktiskt var i behov av hjälp och stöd. Så, två gånger under 1800-talet så gjorde staten stora utredningar om fattigvården och i båda fallen kom det att handla ganska mycket om människor med olika funktionsstörningar. Första gången var 1826, då prästerna ombeds att rapportera hur många personer det fanns i deras socknar, som inte klarade sig på egen hand. De som redan var på olika institutioner hade man ju förstås koll på, men hur många som togs om hand av sina familjer, det visste man inte. - I slutet av 1800-talet gjorde undersökning nummer två och den var ännu mer väldokumenterad, och det var e undersökning av alla psykiskt sjuka och utvecklingsstörda som inte fanns på någon institution utan ute i socknarna. Den gången kom man fram till att det fanns 13 000 i hela landet. Den här undersökningen blir grunden för de nya institutioner som byggs upp, asyler och skolhem, för olika grupper. Man byter namn på dem vid flera tillfällen, från asyl till  idiotanstalt, hospital och sinnessjukhus. - Dels ville man nog komma bort från den nedsättande stämpel som de här namnen innebär, men ibland har det också handlat om att verksamheten har ändrat inriktning och arbetssätt, och det har man velat markera genom att byta namn på institutionen, säger Roger Qvarsell. - Namnbytena markerar både att attityden redan har ändrats, men är också försök att aktivt påverka attityder gentemot de psykiskt sjuka. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Anders Wikström slaktband@sverigeradio.se

Är Jonas Olsson en fuskare? Vad gjorde Tinnerholm där? Fixar Afc nytt och var finns Borlänges bästa pizza? I studion Jon Persson, Noa Bachner, David Fjäll och Björn Johnson.