Podcasts about lisbeth larsson

Vad betyder staden? Genom tiderna tycks staden ha fått spela olika roller i kulturen: Ibland som tillflyktsort och som symbol för livets möjligheter andra gånger, som en plats för brustna förhoppningar och rentav undergång. P1 Kulturs reporter Jenny Aschenbrenner följer stadens avtryck i litteraturen genom seklerna, och ser en växling mellan ett löfte och ett hot. Medverkande Håkan Forsell, urbanhistoriker; Pooneh Rohi, Författare; Lisbeth Larsson, litteraturvetare; Sasha Marianna Salzmann, dramatiker samt Daniel Gustafsson, författare.

Människorna åkte in till städerna i en helt ny omfattning för så där 200 år sedan. När urbaniseringen och industrialismen tog verklig fart vid 1800-talets början beblandade sig människorna med varandra, buffades och knuffades, klättrade och gjorde klassresor. Det var också då som romanen, så som vi känner den idag, föddes. Mångröstad och detaljrik, som staden själv. Men plötsligt är inte städerna längre självklara magneter för lycksökare och klättrare klimat-kris och terrorhot, pandemi och segregation urholkar stadens position som alltings sjudande ursoppa.  I dag hör vi ett långt kulturreportage där du får möta urbanhistorikern Håkan Forsell, författarna Pooneh Rohi och Daniel Gustafsson, litteraturvetaren Lisbeth Larsson och dramatikern Sasha Marianna Salzmann. När reportern Jenny Aschenbrenner undersöker vad det är som händer med staden och hur det syns i romanerna.   SAMTAL: OPERANS FRAMTID I SVERIGE Imorgon drar Mötesplats Opera igång. Det är första gången alla delar av operasverige finns representerade på ett tvådagarssymposium arrangerad av Kungliga Musikaliska Akademien med anledning av deras 250 års jubileum. Tanken är att forskare, sångare, operachefer, studenter, dirigenter, tonsättare, librettister, regissörer och allmänheten ska mötas och diskutera operan idag och operan i framtiden. Men vilka utmaningar står operan inför? Susanne Rydén, preses för Musikaliska Akademin kommer till programmet och svarar.   ESSÄ: VART TOG MÖRKRET VÄGEN 1812 fick London världens första gasverk, och redan nästa år kunde Westminster Bridge stoltsera med en sensationell nymodighet: permanent gatubelysning. Under århundradet som följde lystes världen upp, och det ogenomträngliga mörker som i alla tider hade ramat in vår tillvaro, fick ge vika. Vad gjorde det med oss? Och var tog allt detta mörker vägen? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i dagens Obs-essä.   Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

2021 har utnämnts till supermiljöåret, då många viktiga globala beslut ska tas kring klimatet och den biologiska mångfalden. Bland dem som satt ljuset på de här frågorna allra längst finns Världsnaturfonden Sverige, som fyller 50 år i år. Pandor, fjällrävar och regnskog har räddats i kampanjer som på senare år blivit digitala framgångssagor. I det här avsnittet av Digitala Influencerpodden berättar WWF:s kommunikationschef Lisbeth Larsson om hur man kommunicerar sambandet mellan pandemi och brist på biologisk mångfald, om matapparna som förändrar en hel bransch och om varför hon drömmer om fler medelålders manliga influencers.

När drottning Kristina kom till Rom hamnade hon fort i händelsernas centrum. Men spåren efter monarken som blev mecenat är nästan utsuddade. Anna Blennow följer tecknen i jakt på Kristinas identitet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Detta drottning Christinas palats är stort. Uti den understa våningen kommer man i en stor sal, beklädd med rikt blommerat rött damast med guldgaloner. I salen är en präktig röd sammetshimmel, och under himmelen är drottningens devis broderad, en Fenix i eld, med en sol över. Orden tillhör Mårten Törnhielm, svensk adelsman på resa i Europa. Han ska snart lämna Rom, men hoppas få audiens hos drottningen dessförinnan. En kall decemberdag blir det äntligen verklighet. Han följs av en kammartjänare genom rum efter rum, där röda sammetstyg hänger vid varje dörr och lyfts av lakejer när någon passerar. Dörren till drottningens eget rum öppnas. Hon sitter liten och svartklädd och värmer sig vid elden i spisen. Hon frågar Mårten ett och annat om Sverige, och sedan ställer hon sig, skriver han, tyst och tankfull bredvid honom vid fönstret och stödjer sig med högra handen mot fönsterkarmen, innan hon tar avsked. Kristina hade anlänt till Rom mer än trettio år tidigare. Klockan två på natten den 19 december 1655 red hon in genom Porta Pertusa, en oansenlig port på baksidan av Vatikanpalatsets mur. En bostad hade inrättats åt henne i det så kallade Vindarnas torn, som innehöll ett påvligt observatorium med ett solur i marmor. Här sov hon fyra nätter mitt emellan himmel och jord, mitt emellan sitt gamla och nya jag, inför det offentliga intåget i Rom den 23 december. Drottningen rapporterades vara smyckeslös och iklädd svart hatt. Inför avresan från Sverige hade hon klippt sig kort, klätt sig i manskläder och hängt ett svärd vid sidan. Vid en senare resa till Frankrike reser hon i mansperuk, och liknas vid en vacker yngling med stora och tjusande ögon. Från Innsbruck, där hon konverterade till katolicismen, skriver hon till sin kusin Karl X Gustav: Jag har lyckligen anlänt hit, och har nu fått Hans Helighets tillstånd att öppet visa mig sådan jag länge har varit. Men vilket var detta jag? Eller rättare sagt: hur skulle hon visa sig vara? Kort efter ankomsten till Rom, vid karnevalen i februari, hittar vi henne i händelsernas centrum. Under en kunglig baldakin, på en tron draperad i guldbroderad blå sammet, omgiven av uppvaktande adelsfamiljer och kardinaler, sitter drottning Kristina. Så kan hon nämligen fortfarande titulera sig, tack vare en skrivning i avsägelseakten som lät henne förbli suverän monark trots att hon abdikerat i juni 1654. En målning bevarad i Museo di Roma avbildar en tillfällighetsteater som vid samma tid byggts vid palazzo Barberini. På hedersplats sitter Kristina och fem kardinaler och iakttar en iscensatt kamp mellan plymklädda riddare och amasoner. Men drottningen är svår att urskilja på bilden. Hennes gestalt har nästan suddats ut där färgen försämrats. Drottningens hem i Rom blev palazzo Riario på västra sidan av Tibern. Salarna var fyllda av målningar, skulpturer, speglar och böcker. I en stor salong arrangerades teater och musikföreställningar, men bara under karnevalstid, det enda tillfälle då detta var tillåtet i det påvliga Rom. Bottenvåningen innehöll antika skulpturer, och väggarna beskrivs av besökaren Törnhielm så här: målade såsom skogar och landskap, och taken som himmel eller luft med moln och fåglar. Gästerna får till och med titta in i den lilla badstugan med vitkalkade väggar och två badkar i marmor. Nästan ingenting av detta finns kvar från Kristinas tid. Palatsparken har uppgått i Roms botaniska trädgård. Och där, i ett växthus, bevaras hennes två badkar. I det ena växer agave; i det andra har kaktus planterats. En liten skylt talar om vem badkaren tillhört. Drottningens roll som musikmecenat i Rom sträckte sig snart också utanför palatsets väggar. Hon lät inrätta en egen teater, Tordinona, i ett gammalt torn vid floden, men efter bara fem år upphörde verksamheten när påven införde ett totalförbud mot offentlig teater. Om detta berättar musikforskaren Anna Zilli detaljerat i boken Drottning Kristinas sångerskor (2019). Kvinnliga musiker var oftast förbjudna att verka i Rom vid den här tiden. 1686 tvingade påven alla sångerskor att antingen lämna staden eller gå i kloster: nunnor fick utöva musik under högst kontrollerade former. Men Kristina hade flera sångerskor anställda hos sig, inkvarterade i en av palatsets våningar. Mårten Törnhielm nämner i förbifarten en kvinnsperson, som påven låtit i kloster sätta, vilken därutur hade rymt och tagit sitt refugium hos drottningen. På Kristinas teater var hennes loge prydd av en krona. Men idag finns ingenting kvar av teatern utom en minnestavla i sten på trottoaren vid floden. Hennes namn nämns inte i texten. Men Kristina iscensätter inte bara musik och teater, utan också sig själv, otålig att få framträda som den hon är: monark utan land, äktenskap och ättlingar, och därför fri från fasta attribut som nationalitet och genus. Religionen är bara en av de klädnader hon använder för att konstituera sig själv. Som ständigt skrivande skapar hon sin persona även i textform. I sin självbiografi tackar hon Gud för att hennes själ gjordes helt manlig, liksom resten av min kropp, fri från kvinnliga svagheter. I sin barndom sov hon enligt biografin ofta under bar himmel och kunde gå i dagar utan mat och dryck karaktärsdrag kompatibla med antikens hjälteskildringar. Hela texten andas av idén om varje människas förutbestämda personlighet: hon är född att härska, hennes handlingar är av manlig art. Men dåtidens texter rörde sig efter förväntade mallar. En formulering kunde vara mera av en fras än en sanning. Vad vet vi om drottningens genus och relationer? Är hennes kärleksbrev till Ebba Sparre uttryck för uppriktighet eller genre? Dess tilltal har analyserats som övervägande maskulint enligt rådande litterära modeller. Känslouttrycken i de senare breven till kardinal Azzolino har däremot i större utsträckning tolkats som sanna. Andra källor anger i vilket fall att båda har tillbringat nätterna med Kristina Kristina är metamorfosernas drottning, skriver Peter Englund i biografin Silvermasken: hon förändras ständigt. Och allt runt Kristina förändras under loppet av hennes liv: hemland, religionstillhörigheter, kärleksaffärer. Men är hon inte själv ständigt densamma? Hennes palats är numera konstmuseum, men hennes egna samlingar är sedan länge skingrade. Det enda rum som är relativt intakt från drottningens tid är hennes sovrum med fresker i taket och två kolonner med förgyllda kapitäl. Här låg hon för döden och avled i april 1689, ett drygt år efter Törnhielms besök. Två fönster vetter ut mot gatan, avskärmade av höga fönsterluckor av åldrigt trä. I det ena står luckorna på glänt. Det var vid ett sådant fönster som han och Kristina stod bredvid varandra. Det tidlösa vinterljuset silar in i rummet. Ingenting är så närvarande som det som är frånvarande. Ingenting är så verkligt som en kuliss. Barockens färgsprakande teater är blott ett luftslott. Spåren efter drottningens platser är nästintill utraderade. Men i texterna står hon kvar, precis så som hon själv ville framställa sig. Anna Blennow, latinforskare och skribent Litteraturlista Anna Zilli, Drottning Kristinas sångerskor en omvälvande kraft i Roms musikliv, 2019. Eva Hættner Aurelius, Drottning Kristinas brev till Ebba Sparre galanta brev eller kärleksbrev? i Liv, lust och litteratur: festskrift till Lisbeth Larsson, eds. K. Hermansson, C. Lenemark och C. Pettersson, 2014. Peter Englund, Silvermasken, 2006 (ny, reviderad och utökad upplaga 2019). Kristinas självbiografi är publicerad i "Kristina. Brev och skrifter", 2006, urval och redaktion av Marie Louise Renata Rodén och med introduktion av Peter Englund. Självbiografin är översatt från originalets franska av Cecilia Huldt. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Originalhandskriften med Mårten Törnhielms resedagbok finns i Roggebiblioteket i Strängnäs; den finns fritt tillgänglig i digitaliserad version via Kungliga biblioteket.

I Märkvärdiga svenska kvinnor som vi inte klarat oss utan har Lisbeth Larsson skrivit om 200 kvinnor som format oss och vår historia. Vem skapade rollatorn? Vem var Elin av Skövde? Vem var första kvinnan i regeringen? Samtal med Cristina Grenholm. Medarrangör: Albert Bonniers Förlag

Framstående kvinnor som trängts undan i historieskrivningen har börjat dyka upp i flera encyklopediska verk på sistone. Nu kommer Lisbeth Larssons bok "Märkvärdiga svenska kvinnor" och samtidigt har pjäsen "Historiska systrar" premiär i Malmö. Dessutom: Liv Strömquist är aktuell med ny bok - hon är gäst i P1 Kultur! Varför verkar Leonardo DiCaprio aldrig lyckas bli riktigt kär? Serietecknaren Liv Strömquist är aktuell med ny bok Den rödaste rosen slår ut, om narcissism, konsumtion och kärlek i vår tid. Liv Strömquist är gäst i dagens program. Vart tog alla kvinnor som präglat Sverige vägen? Möt litteraturvetaren och författaren Lisbeth Larsson som är aktuell med boken Märkvärdiga svenska kvinnor - 200 kvinnor som förändrat våra liv. och samtidigt i Malmö är det strax dags för premiär för pjäsen Historiska kvinnor på Stadsteatern om kvinnorna som halkat ur historieböckerna. Varför ser vi denna rörelse att lyfta fram bortglömda kvinnor just nu? Regissören Py Huss-Wallin kommer till studion. Dessutom: Linda Boström Knausgård aktuell med ny roman vi har läst; veckans ord enligt Karsten Thurfjell är Leftwing face och i dagens essä från OBS skriver Stefan Lindberg om författaren Lars Jakobsons (fiktiva) död. Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi diskuterar jämställdheten i revisions- och redovisningsbranschen. Medverkar gör Susanne Tillqvist, managementkonsult och delägare på EY och Lisbeth Larsson, marknads- och kommunikationschef på Grant Thornton. Samtalet leds av Pernilla Halling, chefredaktör på tidningen Balans och Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare.

Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker så att de blir ett eget konstverk.Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska.Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage.I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar.Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013)Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!

Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker - så att de blir ett eget konstverk. Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska. Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage. I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar. Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013) Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!

En dialog ur författaren Niklas Rådströms pjäs Bibeln, som spelar just nu på Göteborgs stadsteater: Exegeten: De där historierna är inte bara upphittade arkeologiska föremål att betrakta i en glasmonter. Ateisten: Det är bara sagor. Exegeten: Vi måste ge dem liv och mening. Ateisten: Man kan ju inte ge mening åt det som inte finns. Exegeten: Vi måste hela tiden ge allt i våra liv ny mening. Det gäller även Gud. I en inspelning från Göteborgs stadsteater diskuterar programledare Lars Mogensen vårt behov av myter med Niklas Rådström och litteraturvetaren Lisbeth Larsson. Producent är Thomas Lunderquist.

Nya vågen uppmärksammar produktplacering i litteraturen tillsammans med författarna Marie Hermanson, Åke Edwardson och litteraturprofessorn Lisbeth Larsson. Dessutom uppmärksammas den svenska kortfilmsboomen - finns det en sådan? Marit Kapla, konstnärlig ledare för Göteborgs Filmfestival diskuterar tillsammans med filmaren My Sandström och kulturradions Roger Wilson. Programmet inleds med panelen som kommenterar aktuella kulturhändelser: ett alternativt filmavtal., Ernest Coles foton fr Sydafrika samt fenomenet att alla ska ha en berättelse. Programledare: Malin Sandberg, producent: Mia Gerdin Många har väl sett ett-åriga Helmis framfart i baren på playan, iklädd baddräkt och solhatt.  Johannes Nyholms prisbelönta kortfilm Las Palmas har blivit ett oväntat fenomen på YouTube, visats bl a i SVT, och tävlar just nu på Sundancefestivalen i USA. Las Palmas är bara ett av flera exempel på att svensk kortfilm känns vitalare och spänstigare än någonsin, och detta fenomen uppmärksammas i Nya Vågen.  Göteborgs Filmfestival som startar senare i veckan visar drygt 80 svenska kortfilmer - festivalens konstnärliga ledare Marit Kapla finns i studion tillsammans med My Sandström, filmhögskolestudent, prisbelönt för sin kortfilm Nudisten, och Kulturradions Roger Wilson.  Produktplacering blir ett allt vanligare sätt att finansiera film och TV-serier och därmed vardagsmat för konsumenten. Nya vågen tittar i kristallkulan och undrar om det också är litteraturens framtid?  Eller är det otänkbart, och i så fall varför? Blir Lisbeth Salander mer trovärdig när hon använder senaste MacBook istället för en anonym laptop – och vad är skillnaden mellan varumärkesanvändning och produktplacering? På plats finns författarna Marie Hermansson och Åke Edwardson samt litteraturkritikern och professorn Lisbeth Larsson. Panelen består den här veckan av Marit Kapla, Marcus Morey-Halldin och Mia Gerdin. Programledare är Malin Sandberg. Producent Mia Gerdin.

Poeten Rut Hillarp (1914-2003) uppmärksammas i två böcker: Birgitta Holms monografi poet och erotiskt geni och Rut Hillarps dagböcker i urval av Holm. Hillarp hade många ansikten. Hon var kvinnorörelsens grand old lady samtidigt som hennes dikter föddes ur en passion med sado-masochistiska inslag. Hon var den självständiga yrkeskvinnan (gymnasielärare) jämsides med den trånande älskarinnan som upphöjde mannen till Gud. En sammansatt personlighet som gör det svårt att ringa in henne. Vem var den riktiga Rut? Ulla Strängberg har träffat Birgitta Holm, som hade Rut Hillarp som lärare på gymnasiet, blev senare hennes vän, och anförtroddes dagböckerna efter hennes död. Dubbelutgivningen av biografi och dagböcker ger en djupare förklaring till den lidelsens estetik som Hillarp utövar i den puritanska frikyrkliga uppväxtmiljön, och väcker liv i en författare, egenartad och djupt fascinerande. Birgitta Holms biografi om Rut Hillarp är bara en i höstens strida ström av biografier, självbiografier och autofiktion. Det verkar som om törsten efter verklighet aldrig varit större - fakta slår fiktion flera gånger om hos läsarna. Varför är intresset för det autentiska så stort nu? Lisbeth Larsson är professor i litteratur vid Göteborgs universitet och har forskat kring biografier i 40 års tid. Hon intervjuas av Mia Gerdin och konstaterar bl a att bekännelselitteratur är en term som försvunnit helt. Varför?

Biblioteket Nu och då med Georg Brandes 2010 05 17 1403 (2010 05 18 1815) 1871 formulerade den danske litteraturkritikern tanken att Litteratur skall sätta problem under debatt, en idé som blev central för en det moderna genombrottet som strävade efter realism. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Louise Epstein har pratat med Johan Jönsson, Dilsa Demirbag Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. 1871 formulerade den danske litteraturkritikern Georg Brandes tanken att ”Litteratur skall sätta problem under debatt”. Denna idé  blev central för en det moderna genombrottet, en litterär inriktning som bejakade ett nytt realistiskt sätt att skriva. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Och hur är det? Räcker det  att diskutera aktuella samhällsproblem för att en bok skall bli bra? Louise Epstein har pratat med författarna  Johan Jönsson, Dilsa Demirbag-Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. Programledare: Louise Epstein

Så fort det talas om kunskap och bildning blir stämningen lätt upprörd, eftersom allt urval också är ett rangordnande. Men världen blir allt mer globaliserad och det innebär kanske att innehållet i bildningen måste förändras. Vad skulle hända om vi började läsa något annat än vita män från Sverige, England och USA? Frågorna är många när Louise Epstein samlar skribenten Johan Hakelius, författaren Gabriella Håkansson och litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Det blir också poesi med poeten Johannes Anyuru som gärna blandar hiphop med Homeros. Anyuru läser högt ur sin senaste bok och pratar med Mia Gerdin om varför han tycker om att blada högt och lågt och varför Göran Sonnevi och The Latin Kings är lika lätta att inspireras av. Programledare Louise Epstein och Mia Gerdin

Bibl 20090608 Om sommarläsning. Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning. Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion! Ett program av Louise Epstein Strax semester och tid att packa. Baddräkter, metspön, hinkar och böcker. Det finns gott om dilemman när böckerna skall väljas. Skall vi satsa på fördjupning eller underhållning? Är det bäst med struktur och plikt, eller är det de slumpmässiga bokvalen som göra oss glada? Biblioteket undersöker om det finns litteratur som passar bäst för den slöa ljusa säsongen och om läsning på sommaren skiljer sig från annan läsning.  Vi har pratat med författarna Göran Greider, Hassan Loo Sattarvandi och Isobel Hadley-Kamptz, och med hjärnforskaren Per Hamid Ghatan och med Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap. Tips, minnen och reflektion! Ett program av Louise Epstein

Och nu dags för Nya Vågen, idag om litteraturvetenskapens ställning och så en färd till mörkrets hjärta med konstnären Jan Håfström. Programledare: Kim Nordberg. Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Au contraire: Karsten Thurfjell om det underbara med innerlig så Bokbranschen har upplevt några gyllene år. Mellan 1998-2007 växte försäljningen med inte mindre än 41 procent. Litteraturen klarar sig utmärkt, men läran om litteraturen - litteraturvetenskapen - verkar befinna sig i ett tillstånd av fortgående kris. Samtidigt som den läsande befolkningen masskonsumerar bloggtext, deckare och dataspel, är Gunnar Ekelöf fortfarande det finaste man kan skriva om på institutionerna. Menar vissa. Andra har påpekat att det är just forna tiders bidningsideal som ska försvaras mot angrepp från populärkultur och förflackning. Men hur ser diskussionen ut idag? Vi gläntar på dörren till seminarierummen och diskuterar vi litteraturvetenskapligt självförtroende med: Anders Johansson, författare till boken ”Avhandling i litteraturvetenskap. Adorno, Deleuze och litteraturens möjligheter”, Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Torbjörn Forslid, författare till ”Hamlet eller Hamilton? Litteraturvetenskapens problem och möjligheter”. Och så blir det en våldsam återresa uppför Kongofloden - konstnären Jan Håfström har återvänt till Joseph Conrads roman Mörkrets Hjärta i sin utställning på Liljevalchs konsthall. Vi har sett den. I studion: kulturredaktionens avant garde bestående av Mårten Arndtzén, Maria Edström och Mats Arvidsson. Programledare: Kim Nordberg

söndag 9 mars 17.00 i P1, med repris fedag 14 mars 21.03 Tänk dig att du aldrig sett dig själv i en spegel. Att allt du vet om hur du ser ut och hur du uppfattas bygger på omgivningens omdömen och reaktioner. Så har villkoren tidigare i historien sett ut för den vanliga människan som inte hade råd med porträttmålare och skulptörer. Idag möts vi av vår spegelbild många gånger varje dag och det finns otaliga fotografier som dokumenterar både vår vardag och de viktiga ögonblicken i våra liv. Ett annat sätt att få syn på sig själv är genom att skriva blogg, dagbok eller memoarer där vi tolkar oss själva. Filosofiska rummet handlar idag om hur man får syn på sig själv och hur vi påverkas av vår egen spegelbild.Gäster: Peter Gärdenfors, kognitionsforskare vid Lunds universitet, Lisbeth Larsson, litteraturforskare vid Göteborgs universitet och Anja Petersen etnolog vid Lunds UniversitetProgramledare och producent: Peter Sandberg

Om självutlämnande litteratur, och litteratur som också lämnar ut andra. Unni Drougge, aktuell med boken "Boven i mitt drama kallas kärlek" gästar Nordegren. Det gör också litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Och hur är det med utlämnandet på bloggen? Alex Schulman, aktuell med boken "Privat mejlkorrespondens" tillsammans med Carolina Gynning, medverkar. Och så hör ni Erik Edelstam, och hans kritik mot bilden av hans pappa som den förmedlas i filmen "Svarta Nejlikan", premiär i morgon.

Om självutlämnande litteratur, och litteratur som också lämnar ut andra. Unni Drougge, aktuell med boken "Boven i mitt drama kallas kärlek" gästar Nordegren. Det gör också litteraturprofessor Lisbeth Larsson. Och hur är det med utlämnandet på bloggen? Alex Schulman, aktuell med boken "Privat mejlkorrespondens" tillsammans med Carolina Gynning, medverkar. Och så hör ni Erik Edelstam, och hans kritik mot bilden av hans pappa som den förmedlas i filmen "Svarta Nejlikan", premiär i morgon.