Podcasts about svenska akademin

I måndags kom A-kursen i svenska språket och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med David Håkansson som är professor i svenska språket vid Uppsala Universitet och ledamot i Svenska Akademin. David berättar bland annat vad som egentligen menas med rikssvenska, om vi hade kunnat konversera med svenskar under senmedeltiden och vilka som är mest drivande till att språket förändras.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samhället förändras i rasande fart – från tekniska genombrott till en ny världsordning, och parallellt med samhällsförändringar brukar också språket förändras. Men hur mycket påverkas svenskan av det som händer just nu? Och är det i turbulenta tider som vi också behöver förstå våra nordiska grannar lite bättre? På det svarar David Håkansson som är professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademin. Dessutom pratar Emma och Clara om dialekternas intåg i tv och radio, bespottade danismer och klapperslangar.Klipp och musik:Svenska språket, Örebro universitet inför språktest vid vårdutbildningarP4 Göteborg, Norska språkdissen: Här är felen svenskar alltid görTV4 Nyhetsmorgon, Därför är det så svårt att lära sig svenskaSVT, Värsta språketRadio SMF - Berit hälsarDanske dialekter- Charlotte fra Rønne på BornholmSweden National Anthem (Instrumental)DR P4 BornholmVår tenta i svenska språket hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan.2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner.Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag?”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever”2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda. Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”.I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

I 2021 ble Abdulrazak Gurnah tildelt Nobelprisen i litteratur, som den første afrikansk-fødte forfatteren på nær 20 år. I begrunnelsen fra Svenska Akademin heter det at han «kompromissløst og med stor medfølelse har belyst kolonialismens virkning og flyktningers skjebne i kløften mellom kulturer og kontinenter».Verden over får stadig flere lesere øynene opp for Gurnahs forfatterskap. Romanene Paradis, Etterliv og Svik utforsker Øst-Afrikas og Zanzibars historie, mens andre, som Taushetens øy og Ved sjøen, skildrer møtet med det britiske samfunnet som migrant. Felles for dem alle er at han skriver fram minneverdige personer som ikke er helter, men som tvert imot er unike i all sin stille hverdagslighet, og som ofte kan kjenne seg fremmedgjort fra verden rundt.Gjennom disse menneskenes fortellinger gir Gurnah oss mesterlige skildringer av en region og dens historie, av kolonitid, eksil og migrasjon. I en stille revolusjon forskyver han perspektivet fra det kjente, vestlige narrativet til et øst-afrikansk utgangspunkt, og tar oss med inn i den store historien sett gjennom vanlige menneskers blikk.«Gurnahs bøker er glimrende, engasjerende og fascinerende. Han er en mester i å skrive om de menneskene som trykkes ned av urett og undertrykkelse.»Det har forfatter Leila Aboulela uttalt om Gurnahs forfatterskap, som hun har et nært forhold til. Aboulela er født og oppvokst i Sudan, og bor i dag i Skottland. Hun har utgitt en rekke romaner, novellesamlinger og skuespill, senest romanen River Spirit i 2023. Nå møter hun Abdulrazak Gurnah til samtale om hans forfatterskap, om å skrive Øst-Afrikas historie, om migrasjon og kolonihistorie, og om de unike menneskeportrettene og relasjonene han skriver fram.Arrangementet ble støttet av NORAD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Religion, ett ord som är både laddat och tomt, är temat och gästen är Jayne Svenungsson. Hur används ordet religion för att misstänkliggöra vissa människor och beteenden och premiera andra? Jayne Svenungsson är professor i systematisk teologi vid Lunds universitet, före detta ledamot av Svenska Akademin och självutnämnd "universitetsråtta". Victor tar sig till Jaynes kontor för att prata om varför Slavoj Žižek gillar Paulus, om varför filosofi länge höll religion på replängds avstånd och hur märkligt det är att det laddade ordet religion alltid handlar om någon annan och inte om hur Sven E. Banan döper sina barn i en kyrka. Burkinis och barbari bland annat i detta avsnitt! Dessutom, Anton ger sig in i en beef med Dålig Liturgi Dödar samt tycker att religionsfrihet är den plojigaste rättigheten. ---- Gilla oss på ⁠Facebook⁠ Följ oss på ⁠Twitter⁠ Skriv till oss på ⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠ Stöd oss på ⁠Patreon⁠ Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är sedan 2019 även ledamot i Svenska Akademin och har skrivit flera böcker, däribland Alternativa fakta som behandlade frågan om "fake news" och hur kunskap manipuleras.   För Adam berättar Åsa Wikforss om varför hon anser att vissa faktafrågor inte bör vara föremål för debatt i radio och tv. Hon pratar även om demokratins tillbakagång i världen som hon menar sammanfaller med en ökad spridning av desinformation och konspirationsteorier på sociala medier, därför anser hon även att det finns ett behov av att reglera sociala medier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år är det femtio år Peps Persson introducerade reggae på den skånska och därmed svenska musikscenen. Skåningar i olika och skiftande konstellationer tycks fortfarande dominera musikgenren och en av de tongivande är Carl-Martin Vikingsson som bland mycket annat grundat både Svenska Akademin och Stures Dansorkester.Eftersom jag nyligen upptäckt genren bjöd jag in Vikingsson att hjälpa mig få perspektiv på historien och samtiden, de politiska dimensionerna, vad det är som är så lockande med musik i baktakt och som gör att både vi i publiken och han blir på gott danshumör. Albumrekommendationer:- Hög standard (1975) - Peps blodsband- Fläcken som aldrig går bort (2011) - Kapten Röd- Klarspråk (2019) - AylaProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Vi recapar kulturbråket mellan Leif GW Persson och David Lagercrantz, och pratar nya hämndböcker från kaoset kring Svenska Akademin. Dessutom: Scenes from a marriage på HBO Nordic. Är nyversionen lyckad?Med Jenny Aschenbrenner och Kristin McMillen

Stefan Ljungdahl, förstelärare och mentor på Enbacksskolan i Stockholm Tensta delar med sig om läraryrket och sin vinst till Svensklärarpriset från Svenska Akademin.  I dagens episod kommer vi fundera på… Hur får man fram glädjen i att lära sig Vikten av att sätta mål inför varje lektion och man vet att eleverna uppnått målet Hur når man fram med sitt budskap utan att behöva höja rösten? Hur skapar man goda relationer så det inte känns kravfyllt? Vad är nyckeln till att hålla inspiration vid liv även efter en lång karriär?

Jag mådde otroligt dåligt när jag var ung och åkte väldig mycket nattbuss på nätterna. Jag trodde mitt hjärta skulle stanna, berättar teaterdirektören Martina Montelius för Katarina Hahr. Jag gick omkring med händerna på halspulsådern för att känna att mitt hjärtat slog. Jag trodde att varje andetag var det sista, att jag skulle dö. Martina Montelius berättar också, i samtalet om makt, om hur det var att vara en av de 18 kvinnor som i Dagens Nyheter berättade för Matilda Voss Gustavsson om sina erfarenheter av Kulturprofilen. Jag får inte ångest av att tänka på Kulturprofilen och incidenten med honom utan jag får ångest av att tänka på den kollektiva skuld som alla som visste om det här, inklusive jag, bär på för att vi inte berättade om det här tidigare. Martina Montelius berättar också om sin mamma, författaren Kristina Lugn, och vad Svenska Akademin betytt.   Svenska Akademin betydde jättemycket för Kristina. För henne var det ett sammanhang där hon kunde känna sig trygg och hemma. Och det är jag tacksam för mot Svenska Akademin. De har verkligen avlastat mig! Och hon höll alltid på sin sekretess! Jag har aldrig sett ett dokument från Svenska Akademin, jag har aldrig hört en antydan om vilka böcker hon läste när hon var med i Nobelkommittén. Programmet är gjort 2021.

Vad betyder det ökande föraktet för vetenskap och fakta? Vad får det för konsekvenser – för demokratin och Nobelpriset? I dagens Studio DN special pratar vi med Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten – där han också berättar vad Svenska Akademin borde göra för att bli en värdig utdelare av litteraturpriset, vad han ångrar under sina tio år som vd och vem han helst sitter bredvid på Nobelbanketten. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I denne episoden tar vi turen til Sverige, for å med utgangspunkt i Matilda Gustavssons bok "Klubben" se på hva som faktisk skjedde når Jean Claude Arnault-saken sørget for at Svenska Akademin fikk seg en (uopprettelig?) skrape. Og så tar vi for oss noen opplagte likheter med den norske Kulturprofil-saken. Tune in!

David Eberhard pratar med folkbildaren och forskaren Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och Åsa Wikforss som är professor i teoretisk filosofi och nyinvald i Svenska Akademin. De reder ut vad som är de största och värsta myterna om hälsa och vad man lite försiktigt kan börja tro på även om det inte är helt bevisat ännu.

Jörgen och Hanna får en exklusiv intervju med Matilda Gustavsson som skrivit Klubben, boken om krisen i Svenska Akademin och kulturprofilen. Dessutom kommer Germund Stenhag och bjuder på lite musiknostalgi.

Den svenska folkkära författaren Selma Lagerlöf har både prytt den svenska 20-lappen, tagit emot Nobelpriset i litteratur och valts in som första kvinna i Svenska Akademin. Men vem var hon egentligen? Anna-Karin Palm har skrivit biografin Jag vill sätta världen i rörelse och lär oss allt om författaren.

Vi sammanfattar Teamsåret 2019, plockar fram några personliga favoriter och blickar framåt in i 2020. Och inte minst till Teamsdagen den 11:e mars. Vi pratar även om nya ord som Språkrådet gett ut (vi nämner felaktigt Svenska Akademin). Tack för i år och vi hörs och syns under 2020.

En radiokorrespondens mellan Annika Lantz och P1 Kulturs Roger Wilson. Idag om Svenska Akademin och en smart plan för att rädda den utrotningshotade ålen.

Med hjälp av författaren Kathy Acker, youtubern Logan Paul och en dödlig sjukdom som liknats vid en blomma, reflekterar Elis Burrau över det som nästan dödar en, och får en att överleva. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Nyheten om youtubern Logan Pauls makabra reality show-promenad genom den japanska självmordsskogen Aokigahara, når mig samtidigt som jag avslutar Chris Kraus biografi över den experimentella författaren Kathy Acker. Hans groteska fnitter vid åsynen av liket. De blanka sidorna i slutet. Jag ligger i en säng i Tokyo. En mindre jordbävning får hela lägenhetskomplexet att skaka. Det blottas en avgrund varje gång en människa förhåller sig till döden. Jag tänker inte närma mig självmordet nu, men kanske sen. Via den lilla döden. Och nej, jag syftar inte på orgasmen nu. Jag tänker på det som dödar kroppen litegrann med överlevnad som motiv. Döden som får dig att överleva. Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera.  Jag läser ut Chris Kraus biografi After Kathy Acker motvilligt. Den är ljuvligt skvallrig. Det är årets första dag, i den aggressivt luftkonditionerade lägenheten vi hyr i Togoshi-Ginza, och jag läser ut den motvilligt eftersom jag inte vill att hon ska dö i cancer. Det etableras redan i början av biografin: hon ska dö i cancer. Och det etablerades i det verkliga livet. Hon dog i cancer 1997 i Tijuana, Mexiko. Det var ingen överraskning. 22 dagar efter De dödas dag. Hon dog omgiven av s.k. vetenskapsvidrig alternativ medicin och skolbarnsanteckningsblock som hon var alldeles för svag för att skriva i. Omgiven av s.k. vänner. Olika skelett. Varierande grader av skörhet. Redaktörer. Älskare. Helare. All död är stringent. Och den alternativa medicinen var väl inte särskilt vetenskapsvidrig när jag tänker efter. Den var lojt vetenskapsvidrig och den injicerade hopp. Jag återkommer ofta till Kathy Acker vars författarskap jag kanske läst lite för respektlöst, med en bristande koncentration och stor rastlöshet (ibland irritation). Hennes böcker har verkligen stört och inspirerat mig. Det visionära användandet av lögnen och biografin har ofta rört mig till tårar. Respekten inför hennes gärning är liksom grundmurad och lika stor som respektlösheten i min läsning. Allt det där som ekar. Det är ekot från en ängel.  Men nu ska det inte handla om ett komplext författarskaps storvulna intelligens. Det ska handla litegrann om att vilja döda sin kropp med goda intentioner. Goda elakartade intentioner. Göra sin kropp starkare. Förgöra det sjuka och det friska. Förföra det sjuka och det friska. Metodiskt. Det ska handla om det som återkommer. Det ska absolut inte handla om självmordet, men kanske lite.     Döden är bara en barnsjukdom. Så kommer det vara tills våra barnbarnsbarn är döda. Därefter blir det andra bullar. Så kommer det att vara och så kommer det att bli. Jag läser orden stiliserad bild av harakirisituation, det är en bildtext, research. Det är svårt att inte tänka på Harry Martinsson. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Harry Martinsson.  Cancer är ett paraplybegrepp, men vi som befinner oss inuti koncernen får generalisera. Jag tycker verkligen att jag får skämta om barncancer eftersom jag haft cancer som barn. Det låter kanske märkligt. Min enda stoiska övertygelse. När det verkligen gäller. Jag återkommer ofta till Kathy Acker men också till cancer, rent tematiskt, i min egen litterära praktik och det har jag faktiskt slutat skämmas för. Det är kanske det enda tolkningsföreträdet av värde jag äger med någorlunda gott samvete. Och jag har bestämt mig för att vattna ur det. Nu har jag bestämt mig! Jag bestämde mig nyss. Jag skäms fortfarande för skämten, men jag måste välja en riktning. Jag ska vattna ur sjukdomen som naturligtvis förändrade mitt liv, mest på grund av hur människor i min omgivning agerade (mer än de galopperande cystorna i min lekamen). Jag ska vattna ur sjukdomen som tog livet av Kathy Acker.  Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning. De så kallade vännerna (bredvid min sjuksäng) var verkligen bra vänner. Fina vänner. Goda vänner med snygg benstomme. Som jag illa kvickt sa upp all kontakt med. Sen började jag skildra.  Det finns en inbyggd ära i självmordet. Missförstå mig rätt. Jag inbillar mig detta eftersom Thomas Bernhard skriver att äran är pervers. Med ett visst referensbibliotek i ryggmärgen är det svårt att inte tänka på Thomas Bernhards priser i tider som dessa.  Kathy Acker var för en nedbrytning av kroppen när det kom till träning. Hon lyfte skrot stundtals besatt. Hennes metod var att systematiskt förstöra kroppen så att den tvingas bygga upp sig själv igen, starkare. Hon visste att kroppen behövde krossas för att kunna resa sig. Dödas lite. Det handlade om upprepning. Tappa bort sig själv som en aktiv handling bland repetitioner. I matematik. Ett hypnotiserat subjekt i dödkött som fortsätter när räkningen gått förlorad.      Man kan tycka att hon enligt samma rationella doktrin borde varit för den skenbart kontrollerade nedbrytningen av kroppen, eller förgiftningen, i medicinskt syfte. Jag talar om cellgift. Det var hon inte. Hon ville inte utnyttja samma princip för att överleva. Att göra kroppen starkare, okej, men att överleva nej, Kathy Acker ville hellre få i uppdrag av självutnämnda helare att hitta ett specifikt barndomstrauma, en orsak till cancern, då skulle den försvinna vilket den gjorde. Vilket den inte gjorde. Men hon trodde det. Att den gjorde det. Personligen gillade jag cellgift när jag fick det insprutat i kroppen. Indroppat. I ryggmärgen och bröstet. Mest på grund av hela gift-grejen. Illamåendet. Viktraset, min spegelbild. Inte så mycket på grund av det injicerade hoppet. Det var mer av en positiv bieffekt. Men jag gillade verkligen giftet på ett konceptuellt plan. Rent konceptuellt. Smutsigt. Kathy Acker var inte konsekvent och det gillar jag. Jag är inte konsekvent och det gillar jag, ibland. En annan tanke är att Thomas Bernhard hade haft lika lite att säga om Svenska Akademin kris som om Aviciis död. Lika lite kan betyda ganska mycket. Förlåt, det är ryggmärgens referensbibliotek som läcker sin giftiga spekulation. Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta. I en annan värld hade självmordsskogen varit en skog för självmord och löpning och det hade varit lika sorgligt men lika sant. Youtubern Logan Paul hade kanske sprungit utan att filma. Han hade kanske sprungit mot sin död. Vilken monumental respekt. Jag läser att han ska sluta posta videor på daglig basis.     Den japanska poeten Hiromi It har skrivit en dikt som heter Killing Kanoko, i engelsk översättning. Kanoko är Hiromi Its dotter. Det är research.  Jag har beskrivit cancer som en blomma i en dikt. Det är jag stolt över. Den stringenta döden slår ut det mesta. I dagsläget: allt. Blomman som slår ut i alla som finns, när alla är borta. Du kollar på en dokumentär om självmordsskogen. På andra sidan sängen. Det är långt bort. Sängen delas av en spricka. Vi var med om en liten jordbävning igår. Hela lägenhetskomplexet skakade. Jag tänker på en utslagen blomma, helt utslagen. En avslagen blomma, helt avslagen. Som cancerogen lightläsk. När jag varit nära döden har jag bara kunnat skämta. Jag har bara kunnat skämta om mig själv. Elis Burrau, författare

Ebba Witt-Brattström är en litteraturvetare, professor och feminist. Jag har länge velat intervjua Ebba för jag tycker hon är en av de mest intellektuella personer inom kulturvärlden i Sverige. Hon är en klipsk person som har varit lagledare för det vinnande laget i Kulturfrågan Kontrapunkt som går på SVT. Ebba lyfter fram kvinnliga författare från historien för att visa på att kvinnan kan. Dessutom för att visa på att vi har haft många duktiga kvinnor i vår tid, trots att endast 12 procent av historiens nobelpristagare inom litteratur är kvinnor. Dessutom är Ebba en röst för tragedin i Svenska Akademien då hennes ex-man är Horace Engdahl. 

Med handen på hjärtat - ledarskap i offentlighetens ljus I veckans avsnitt gästas Transparens av Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare, ledarskribent och PR-konsult. Hon delar generöst, öppet och ärligt med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring politik, makt, förebilder och såklart diskuteras även turbulensen i Svenska Akademin.

Idag pratade vi livsförändringar med våra fina lyssnare och Micke Tornving förklarade Svenska Akademin.

Vi pratar om Avicii, backpackers, bortresta flickvänner, Svenska Akademin och annat draget från höften.   Vi kanske har bättre ljud i det här avsnittet, är inte helt säker.   Av och med Erik & Viktor Instagram / Snickesnackpodcast Facebook / Snickesnack Podcast www.snickesnack.com

Det står klart att Svenska Akademin är Sveriges svar på House of Cards och spelen bakom stängda dörrar drar ut i media. Vidare har MIT ett svar på telepati? Vad är egentligen en bra ehandel? Och har Kinesiska forskare gjort en tapet som är en brandvarnare... Detta, bitcoin, spotify, facebook, game of thrones och mycket mer i veckans Nätarkeologerna. Låtsas sponsor - Klarna

Svenska Akademin - en tragedi och såpopera på samma gång. Men ökar eller minskar förtroendet efter dramatiken de senaste dagarna? Dessutom: Är slopandet av Arbetsförmedlingen en valvinnare och kommer det fria skolvalet utmanas? Med Vesna Prekopic, Ulrika Kärnborg och Elsa Persson

Roger Wilson med gäster värmer upp inför Nobeldagen: Björn Kjellman läser ett avsnitt ur Kasuo Ishiguros Nobelföreläsning, vi diskuterar filmerna efter hans böcker och Mattias Berg om turerna kring Akademien. Inför söndagens Nobelprisutdelning i Stockholm laddar vi med samtal i studion och årets Nobelföreläsning. Föreläsningen hör du något förkortad och översatt med Björn Kjellman som uppläsare. Länk till ett längre utdrag ur Nobelföreläsningen under artikeln I studion Kristoffer Leandoer och Sofia Olsson som sett filmerna baserade på Kazuo Ishiguros romaner: Återstoden av dagen, Den ryska grevinnan och Never let me go. Mattias Berg, kritiker på kulturredaktionen, kommenterar avslöjandena kring Svenska Akademin och hur de påverkar samtalet kring utdelningen av årets Nobelpris i litteratur. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Tomas Tranströmers förtätade, genomlysta bilder ger oss inte enbart en ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Han spelade själv piano. I det femte och sista programmet i serien Musiken har ordet står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand.   Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman.   2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik.   Poeten och författaren Eva Ström fick diktsamlingen Den halvfärdiga himlen redan som tonåring.   -Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystik. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna Namnet och Carillon.   Danske tonsättaren och dirigenten Bo Holten komponerade musikstycket Resan mot C av två av Tranströmers dikter Resan och C-dur, som står efter varandra i diktsamlingen Den halvfärdiga himlen.   -Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten.   I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, Den blomstertid nu kommer, för att skapa en varm och trygg känsla.   -Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten.   Pianisten och tonsättaren Daniel Stagno har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt Kyrie. Stagno skrev också 17 sånger för piano och bayton baserade på dikter av nobelpristagaren.   -Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno.   Tonsättaren och musikern Catharina Backman valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen Minusgrader med den inledande frasen Vi är på en fest som inte älskar oss.   -Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där Kalla kolosser står på skenor i dimman. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.   -Vid uruppförandet i Storkyrkan i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan!         Tomas Tranströmer, The Official Website: http://tomastranstromer.net   Tomas Tranströmer, Albert Bonniers Förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920   Tomas Tranströmer, Svenska Akademin: http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer     Eva Ström, blogg:http://evastrom.blogg.se   Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086     Bo Holten, Bach Cantatas:http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm     Daniel Stagnos hemsida:http://www.stagno.net   Daniel Stagno, Wikipedia:http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno     Catharina Backman, STIM: http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=Catharina%20BACKMAN   Catharina Backman, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman Låtlista: Sonata in F major Hob. XVI 23 - I. Allegro moderato Joseph Haydn Vladomir Horowitz, piano Allegro (ur Den halvfärdiga himlen). Jag spelar Haydn Tomas Tranströmer, text. Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Nachklangstudie I Josef Mattias Hauer Josef Mattias Hauer Tomas Tranströmer, piano för vänsterhand Den stora gåtan  IMPROVISATIONER FÖR PIANO VÄNSTER HAND NR 2 A VIGIL Frank Bridge Tomas Tranströmer, piano         Leonora-uvertyr nr 3 c-dur (op 72a) Beethoven Riccardo Chailly, dir. Gewandhausorkestern  Namnet Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996   Carillon Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996   Carillon Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996    Resan mot C för kör och orkester Bo Holten Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Symphony No. 3 in C major, op. 52, sats 3, Moderato  Allegro ma non tanto Jean Sibelius Leonard Bernstein, New York Philharmonic 1965  C-dur (ur Den halvfärdiga himlen)    Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Resan mot C för kör och orkester Bo Holten Gustaf Sjökvists Kammarkör. Gustaf Sjökvist, dirigent. Kyrie Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996  Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie Daniel Stagno, piano Privat inspelning  Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie Daniel Stagno, piano Privat inspelning En konstnär i norr (ur Klanger och spår) Tomas Tranströmer Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.  Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.  Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.

Tom har läst finansmannen Mats Qvibergs biografi. Vi diskuterar GW Persson, Bowie, vakanser i Svenska Akademin, Inkassobolag, Gentlemen & gangsters samt diverse andra intressanta ämnen. Mycket nöje!

I det här avsnittet pratar vi om livet på Österlen, Svenska Akademin, Klas Östergren ,moden som kommer igen och skidsemestrar. Synnerligen underhållande diskussioiner och utsvävningar lågnt ifrån ämnet. Säcken knyts sedermera ihop med ett riktigt bra betyg på Klas Östergrens Twist. Vet du inte vad du ska läsa härnäst? Lyssna och ta del av Toms senaste supertips. 

Litteraturhistoriker och invald i Svenska Akademin I Sommar i P1 berättar Sara Danius om samtalet från Peter Englund, Svenska Akademins ständige sekreterare, som vände upp och ner på hennes tillvaro. - Jag tänkte att det var en försäljare, bäst att trycka bort samtalet, berättar Danius. Men så ångrade jag mig och svarade istället med trött och butter stämma. Sara Danius säger i sitt Sommarprogram att äran att få bli invald i Svenska Akademin är den finaste hedersbetygelse man kan få som litteraturforskare och kritiker och att det var något hon inte ens fantiserat om. Hon berättar också om de ”skandalösa” omständigheterna kring föräldrarnas äktenskap. - Pappa var trettiofem år äldre än mamma. När de gifte sig var han femtiotre, hon arton. För det andra var pappa mammas lärare på Viggbyholmsskolan. Äktenskapet varade i tre år och resulterade i två barn. Men vänskapen mellan de tidigare makarna bestod livet ut berättar Sara Danius i Sommar i P1. När hon var elva år träffade mamman en man från Egypten och familjen flyttade dit. Om Sara Danius Nyinvald bland De Aderton i Svenska Akademin där hon efterträder Knut Ahnlund på stol nummer sju. Professor i estetik vid Södertörns högskola, från och med i höst professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes böcker handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA, där hon bott i tio år. Dotter till Anna Wahlgren, känd för sina böcker om barnuppfostran. Har spelat basket på division 1-nivå och är utbildad croupier. Producent: Anneli Dufva

Sara Danius utsågs nyligen till ny ledamot i Svenska Akademin. På söndag berättar hon om samtalet från ständige sekreteraren Peter Englund. Det stod dolt nummer, så först trodde jag att det var en telefonförsäljare och svarade på ett ganska bryskt och otrevligt sätt. Hon berättar också om vad som förväntas av henne och varför hon tycker att akademin behövs. Danius är professor och litteraturvetare och intresset för språk har hon fått hemifrån. Hennes mamma, Anna Wahlgren är författare och har bland annat skrivit den omdebatterade ”Barnaboken” och pappa Lars Danius var även han författare men också gymnasielärare i svenska och historia.

Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli pratar apropå Strindbergsåret om poängen med att flippa känslomässigt, tidpunkten för när Dramaten borde avskaffa sig själv, Svenska Akademin ska ha på sig jeans och när det är dags att avskaffa monarkin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det femte och sista programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand. Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman. Manus och produktion, Birgitta Tollan. 2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga". I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Poeten och författaren Eva Ström fick diktsamlingen Den halvfärdiga himlen redan som tonåring. -Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystisk. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna Namnet och Carillon. Danske tonsättaren och dirigenten Bo Holten komponerade musikstycket Resan mot C av två av Tranströmers dikter Resan och C-dur, som står efter varandra i diktsamlingen Den halvfärdiga himlen. -Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten. I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, Den blomstertid nu kommer, för att skapa en varm och trygg känsla. -Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten. Pianisten och tonsättaren Daniel Stagno har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt Kyrie. Stagno skrev också 17 sånger för piano och bayton baserade på dikter av nobelpristagaren. -Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno. Tonsättaren och musikern Catharina Backman valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen Minusgrader med den inledande frasen Vi är på en fest som inte älskar oss. -Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där Kalla kolosser står på skenor i dimman. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.  -Vid uruppförandet i Storkyrkan i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan! Tomas Tranströmer, The Official Website: http://tomastranstromer.net Tomas Tranströmer, Albert Bonniers Förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920 Tomas Tranströmer, Svenska Akademin: http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer Eva Ström, blogg: http://evastrom.blogg.se Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086 Bo Holten, Musica Ficta: http://www.ficta.dk/Bo%20Holten.Eng.html Bo Holten, Bach Cantatas: http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm Daniel Stagnos hemsida: http://www.stagno.net Daniel Stagno, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno Catharina Backman, STIM: http://notes03.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/370D7806859C06FFC125715C003406C7 Catharina Backman, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman

I höst har den romantiske Carl Jonas Love Almqvist varit på tapeten och åstadkommit ett märkligt sammanträffande. Inte mindre än två svenska prosaister har valt att följa hans fotspår i sina nya romaner: Eva-Marie Liffner i Lacrimosa och Anna-Karin Palm i Snöängel. Hos Anna-Karin Palm hämtas inspirationen såväl från Amorina som Drottningens juvelsmycke. Det är den bistra vintern 1985-1986 som kulminerar i mordet på Olof Palme. Vid sidan om konspirationerna mot statsministern, får vi följa Hedvig, en androgyn Tintomara-gestalt och alla de människor som kommer i hennes väg. Snöängel är en Stockholmsskildring från en näraliggande tid som väver in frågor om minne och saknad . Hela berättelsen är återskapad av en svensk författare i självvald fransk exil. Precis som Anna-Karin Palm, som flyttade hem igen till Stockholm och Danvikens gamla dårhus, efter sex år i Normandie. Hon debuterade 1991 med Faunen.  Snöängel är hennes första roman på sex år. Ulla Strängberg tog en promenad med Anna-Karin Palm i Hedvigs kvarter kring  Allhelgonakyrkan i Stockholm. Uppläsare är Anna Persson. Eva-Marie Liffners roman Lacrimosa dyker rätt ner i Almqvists 1800-tal, med lukter och smaker från myllrande gator och fina salonger. Även denna roman har Tintomara som huvudperson, fast här heter hon ömsom Ros ömsom Mr Ross och Almqvist är en person som hon både älskar och hatar. Eva-Marie Liffner som nominerats till årets Augustpris, har alltid fascinerats av historia och upphör aldrig undra över vad som funnits tidigare, hur spåren av detta tidigare liv ser ut och flätas samman i en ofta fantastisk väv. I Lacrimosa lanserar hon t ex en ny teori om mordet på Gustav III och menar att Anckarström tog på sig skulden för kärleks skull. Lacrimosa är fjärde romanen sedan debuten med Camera 2001 och hon har nyligen av Svenska Akademin tilldelats Ole och Ann-Marie Söderströms pris på 80.000 kronor. Mia Gerdin intervjuar Eva-Marie Liffner i historisk miljö: Stadsmuseet i Göteborg. Uppläsare är Johan Gry. Musiken i programmet är till stor del skriven av Carl Jonas Love Almqvist, till exempel ”Du går icke ensam” (som börjar ”Om bland tusen stjärnor…”) som framförs av Solveig Faringer,  och Karin Jonsson-Hazell spelar hammarklaver i några av Almqvists pianostycken.

Ordalaget orerar vidare. Idag blir det fyra K-märkningar och en ordfästning. Vidare lär vi oss ordet crash pad och att ordet dåförtiden finns i Svenska Akademin. (P4 Jämtland 2011-10-28)

Kristina Lugn är poet och dramatiker och sedan 2006 ledamot i Svenska Akademin. Kristina Lugn vågar utmana våra livstabun genom att välja att besvara livets svåra frågor. Frågor om djup ångest, att vilja leva. Hon har valt tre lyssnarbrev från tre kvinnor. Musiken i programmet: Dream - Krokodil Lullaby for Patricia - Charlie Haden

Gunnar Bolin om Svenskar som skriver om Fotboll. Sara Stridsberg ny ledamot av Svenska akademin. Sommar och dom populära Park Teatrarna slår upp portarna. - Gunnar Bolin om Svenskar som skriver om Fotboll. Sara Stridsberg ny ledamot av Svenska akademin. Sommar och dom populära Park Teatrarna slår upp portarna.