Podcasts about transtr

In this episode, we seek to learn more about two poets by having the two duel! This time, we look at two poets read in translation. Allen Ginsberg once asked in “A Supermarket in California,” “and you. Garcia Lorca, what were you doing down by the watermelons?” and this episode seeks to find out by looking at Federico García Lorca. Tomas Gösta Tranströmer's The Blue House goes toe-to-toe with Lorca. Add in a totally unrelated chocolate tasting and you have an episode to satisfy the poetry sweet tooth!At the table:Katie DozierTimothy Green

Hur ser poesin i Sverige ut 2024? Vad handlar böckerna om och hur är de skrivna? På poesimässan 2024 samlas poeter, förläggare och läsare på Tranströmerbiblioteket för tre dagar av poesi. I detta avsnitt, inspelat inför publik en vecka innan mässan, gör Patrik, Alice & Elias en exposé över medverkande poeter och tipsar om några favoriter. Det blir flanörer, vardagsmystik och sorg över döda mödrar och katter, och poeter som presenteras är bland andra Hanna Rajs, Ingela Strandberg och UKON. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström, Maja Bünger och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm.

Tisdag! Kakdags! Det blir stor poesi och starka känslor. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet0:41 - Brevet5:58 - Blind date10:27 - Att göra en höna av en fjäder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Theodor Adornos nedtecknande av sina drömmar bär på en imponerande återhållsamhet. Det kritiska filosofen undviker nämligen att tolka. Aris Fioretos följer med honom in i natten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tomas Tranströmer har lärt oss att uppvaknandet är ett ”fallskärmshopp från drömmen”. Drömlivet äger rum någonstans ovanför den sovande, i en viktlös och luftig, ja, eterisk sfär. När den anonyma huvudpersonen i hans berömda dikt ”Preludium” lämnar sömnen, sjunker ”han” därför nedåt ”morgonens gröna zon”. Plötsligt hejdas ”denna lodräta färd genom ögonblicket” och mannen som är på väg att vakna breder svävande ut vingarna som över ”strömmande vatten”. Så landar han mjukt; med fötterna på marken är han med ens klarvaken. Stående under ett lövverk några timmar senare undrar han om ”ett stort ljus [skall] vecklas ut över hans huvud”.Det är lätt att känna igen sig. Då vi drömmer tycks jaget, eller om det är själen, sväva några meter upp medan kroppen blir kvar under filtarna. Inte konstigt att fallskärmshopparen funderar över vad han varit med om när gruset väl gnuggats ur ögonen. På diktens sista rad är han en nybliven uttydare, väntande på att ljuset bokstavligt talat skall gå upp och drömmen prisge sina hemligheter. Nattens skimrande händelser och varelserna som befolkade medvetandet, bristen på konsekvenstänkande eller tvärtom den ödesbundna logik med vilken allt tycktes ske, de ömsom lustfyllda, ömsom fasansfulla stämningarna, skiftningarna i ljussättning och kulisserna som växlar – allt verkar på ett lika undanglidande som betydelsedigert sätt rymma intima budskap om livet. Eller som den tysk-judiske filosofen Theodor W. Adorno konstaterar, även han förstås en falskärmshoppare: skeendena pekar mot ”den fåfängliga existensens innersta hemlighet”.Adorno nedtecknade sina drömmar så fort han vaknat – inte för att tolka dem, utan för att bevara deras efterglöd. Därför blev uppvaknandet avgörande. Strax efter landningen i en värld av hårda fakta, där gravitationen är lag, förbinds vi ännu med drömmen på samma sätt som fallskärmshopparen som via bärlinor hänger ihop med polyestern som så hastigt skrynklas samman över huvudet. Det finns något i detta ömtåliga ögonblick som senare tolkningsinsatser inte kommer åt. Drömtydningen lägger tillrätta. Nu har selarna lossats och fallskärmen skall packas ned i förklaringarnas fodral – som om den väldiga sfären som bar oss fortfarande liknade en glödlampa och inte en manet på torra land. Uppvaknandet sker innan denna efterbehandling, som oavsett om den är varsam eller hårdhänt söker göra drömmens egenart tillgänglig för begrepp. Vi är fortfarande förenade med vad som höll oss uppe, till synes viktlösa och fria från avsikt. Om drömmen skulle ha en sensmoral, stickad på kudden som vi vilat vårt huvud mot, kunde denna lyda: ”Jag vet inte vad som händer mig”.Redan före sin flykt från hemlandet, undan nazisterna, började Adorno protokollföra drömmar. Han som skulle bli Efterkrigstysklands främste representant för ett ungt och kritiskt förnuft, ja, för en ny upplysningstid som ville verka för den sortens klarhet som Tranströmers resenär tycks vänta på, var inte intresserad av att tolka de nattliga visionerna. Tvärtom gällde det, som han skriver, att betrakta dem inte bara som ”'våra', utan de utgör också ett kontinuum, [de] tillhör en enhetlig värld”. För Adorno var uppvaknandet ett avbrott i detta större förlopp, ett flöde i vilket drömtillvaron fortsatte även då vi inte sov.Hur vaknade han själv? Den första anteckningen från året efter nazisternas maktgripande, i januari 1934, bådar illa. Filosofen drömmer att han tillsammans med Gretel Karplus, som han skulle gifta sig med tre år senare, råkar ut för en trafikolycka. Bussen som paret färdas med störtar ned i en ravin i schweiziska Alperna, lyckligtvis kan båda resa sig ur vraket: Jag kände hur jag grät när jag sa: Jag hade så gärna fortsatt att leva med dig. Först då insåg jag att min kropp var fullständigt sönderslagen. Jag vaknade med döden. Adornos första protokoll slutar bokstavligt talat med döden. Ja, även drömmen i vilken denna död får sista ordet dör, för i samma ögonblick som ordet faller slår han upp ögonen och incidenten förflyktigas likt ont mörker då ljuset tänds.I december 1940 vaknade Adorno med en känsla av främlingskap i New York, dit han flytt med sin nyblivna hustru. Året därpå öppnade han ögonen ”av skräck och bävan” under palmerna i Los Angeles, dit paret flyttat vidare. Under de sista krigsåren vaknade han ”utan förhoppningar”, senare ”med kväljningar” och ytterligare några år därefter ”full i skratt”. Ena gången ter sig övergången till vakenlivet lustfylld, andra gången smärtsam, på gränsen till traumatisk. Adorno drömmer om bordeller, fast också om koncentrationsläger.Det kan förvåna att denne tänkare, som mer än någon annan förknippas med ”den kritiska teorin”, knappt nagelfar sina nattliga upplevelser. På några ställen undslipper honom visserligen en tolkning. 1948 konstaterade han att drömmens ”verkliga betydelse ligger i öppen dag”: vad han just erfarit innebar att han ville ”återvinna det europeiska liv som gått förlorat”. Trots våldsamheterna som drabbar Adorno i drömmarna, vilka till antalet nog bara överträffas av gångerna då han umgås med kvinnor i olika stadier av avkläddhet, månade han dock om att bevara dem så intakta som möjligt.Den som tar del av dessa protokoll, som finns i en fin och finurlig svensk översättning med den lätt missvisande titeln Drömdagbok (det handlar ju just inte om att föra bok över sitt dagliga liv), får svårt att inte imponeras av Adornos återhållsamhet. När han på annat ställe understryker att drömmarna är av ”väsentlig betydelse för begreppet” är det denna deras ofrivilliga, liksom oformade eller ännu begreppslösa karaktär som han önskar lyfta fram. De markerar, som litteraturvetaren och sociologen Jan Philipp Reemtsma framhåller i sitt kloka fast krångliga efterord, ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet”. Vi tar om det där: ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet” … Vad Reemtsma menar är att drömmen, i likhet med exempelvis litteraturen, utgör en uttrycksakt, i vilken personen vars blick rör sig bakom ögonlocken kan omfatta hela tillvaron, även de delar som ligger bortom sociala regelverk och egna intentioner.För Adorno gjorde drömmen det till och med möjligt att uppleva döden utan att dö. Åter tillbaka i Frankfurt, i november 1956, noterade han: Jag drömde om en förfärlig värmekatastrof. I glöden – en kosmisk glöd – flammade alla döda än en gång upp i sin forna gestalt under några sekunder, och jag visste: först nu är de helt och hållet döda. Genom att avstå från tolkning ville Adorno bevara drömlivets efterglöd. Allt annat vore en hädelse mot dess miljöer, stämningar, invånare. På sitt sätt är protokollen ett rekviem. Eller som denne nattexistensens trogne bundsförvant skriver i en av sina sista rapporter: ”Med tanken: vi får be för att det blir något kvar, vaknade jag.”Aris Fioretosförfattare, översättare och professor i estetikLitteraturTheodor W. Adorno: Drömdagbok. Svensk översättning av Anna Petronella Foultier med efterord av Jan Philipp Reemtsma. Nirstedt/litteratur, 2024.

Poetės ir vertėjos Zitos Mažeikaitės vienas eilėraštis baigiasi klausimu: „gal mane vis dar globoja/ anoji Šiaurės dvasia?“Studijavusi germanistiką ir pradėjusi nuo vertimų iš vokiečių kalbos, ji vėliau ėmėsi vis daugiau versti iš švedų kalbos ir dabar jos dėka lietuviškai galime skaityti daugybę klasikinių ir šiuolaikinių Švedijos autorių.Tarp jų – ir du poetai, Werneris Aspenströmas ir Tomas Tranströmeris, du ryškūs šiaurės dvasios puoselėtojai poezijoje.Su Zita Mažeikaite „Pirmame sakinyje“ kalbamės apie šiuos du poetus, jų eilėraščių šiaurietiškumą ir šiaurės dvasios įtaką jos pačios kūrybai.Pirmas sakinys.Ved. Mindaugas Nastaravičius ir Tomas Vaiseta

Vårsäsongen som kom och gick, lyssnarreaktioner angående yrken i fiktionen och VAR i fotbollen, en oväntad gåva, en sten som blev ett geléhjärta och ja ... det oförglömliga Tranströmer-gate. Samt sommarplaner och Stundens soundtrack.Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til en ny nobelkveld! Denne gangen er det den svenske poeten Thomas Tranströmer det skal handle om. Han fikk prisen i 2011 og er kanskje Skandinavias mest kjente poet. Øivind Hånes står som vanlig klar med et for anledningen helt nyskrevet manuskript. Det er bare å sette seg til rette og nyte en time med poesi i verdensklasse! Foto: Gyldendal Norsk Forlag

Farah Abadi gästar podden för att prata om Tranströmer, Karin Boye, förskolelärare, Melodifestivalen, och relationsråd. Dessutom, om Tucker Carlsons avsked från Fox News, och Frank Ocean på Coachella. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Farah Abadi försöker skilja på Tranströmer-dikter och Mello-låtar.

I Glasgows høyesterett sitter en kvinne med blond parykk og falske negler på tiltalebenken. Isla Bryson er dømt for å ha voldtatt to kvinner i 2016 og 2019 - men på det tidspunktet var hun juridisk mann, og het Adam Graham. Saken ble dråpen som fikk begeret til å renne over i en allerede betent transdebatt i Skottland, og som skulle bidra til den skotske førsteministerens avgang. Hør episoden i appen NRK Radio

I det sjätte avsnittet undersöker vi queera generationer. En generation sägs bära på gemensamma erfarenheter och kunna förstå varandra på ett sätt som inte andra gör. Genom symboler och berättelser binds personer tillsammans som tillhör samma generation. Hur förhåller sig queera personer till sina generationer – och till andra generationer? Vilka berättelser och texter är särskilt viktiga inom olika generationer?____________________Queera generationer, del 200.15 Vad är en queer generationsroman?07.00 1890-1910-tal – Den tysta tiden11.05 Lina Axelsson Kihlblom boktipsar13.30 Studiebesök vid Tranströmerbibliotekets regnbågshylla och intervju med Jenny Granberg19.10 Ingenstans, Karin Boye20.02 1920-1940-tal – Dekadens, exil och en gryende homokultur28.50 Niklas Willemark Mesaros boktipsar32.10 Krönika: Makz berättar om morbror Janne35.55 Sara Parkman boktipsar38.55 I want to break free, John Deacon, Queen40.10 1950-1980-tal – Häxjakt, revolt och uppväxtskildringar____________________MedverkandeGäster: Sam Holmqvist, Lina Axelsson Kihlblom, Jenny Granberg, Niklas Willemark Mesaros, Xenia Klein, Sara Parkman, Marcus Tallberg, Lou Mattei och Jonathan Breslin.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det sjätte avsnittet undersöker vi queera generationer. En generation sägs bära på gemensamma erfarenheter och kunna förstå varandra på ett sätt som inte andra gör. Genom symboler och berättelser binds personer tillsammans som tillhör samma generation. Hur förhåller sig queera personer till sina generationer – och till andra generationer? Vilka berättelser och texter är särskilt viktiga inom olika generationer?____________________Queera generationer, del 200.15 Vad är en queer generationsroman?07.00 1890-1910-tal – Den tysta tiden11.05 Lina Axelsson Kihlblom boktipsar13.30 Studiebesök vid Tranströmerbibliotekets regnbågshylla och intervju med Jenny Granberg19.10 Ingenstans, Karin Boye20.02 1920-1940-tal – Dekadens, exil och en gryende homokultur28.50 Niklas Willemark Mesaros boktipsar32.10 Krönika: Makz berättar om morbror Janne35.55 Sara Parkman boktipsar38.55 I want to break free, John Deacon, Queen40.10 1950-1980-tal – Häxjakt, revolt och uppväxtskildringar____________________MedverkandeGäster: Sam Holmqvist, Lina Axelsson Kihlblom, Jenny Granberg, Niklas Willemark Mesaros, Xenia Klein, Sara Parkman, Marcus Tallberg, Lou Mattei och Jonathan Breslin.Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.Teknik och klippning: Makz Bjuggfält.Musik: Anna Hed.____________________På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna söndag ägnas åt en förödande känsla, nämligen SKAM. Varför skäms vi? Vad skäms Ann över? När känner Anna-Karin skam? Vad är skillnaden på skuld och skam? Och är Sverige en skam eller skuldkultur? Är det alltid destruktivt att skämmas? Kan skam vara bra? Vilken plats har skammen i barnuppfostran? VIDARE: Greta Thunberg, Karl-Ove Knausgård och Tranströmer. DESSUTOM: Köttskam, flygskam och skamlöshet. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén marcus@silverdrakeforlag.se www.silverdrakeförlag.se

Om Ralf Rangnicks intåg i Manchester United. Och faktiskt en hel del om vad Leeds vd skrev i matchprogrammet inför matchen mot Crystal Palace.

Mikael Wiehe ska efter nya albumet "Den siste mohikanen" ut på en sista turné, Krister Thelin om fonden till Lars Vilks minne och Sally Rooney stöttas. Poeten och Tranströmer-pristagaren Robert Bly är död

Glädjen när Tomas Tranströmer tilldelades litteraturpriset 2011 var enorm. Det hade spekulerats så länge om att han, eftersom han var svensk, inte skulle komma ifråga eftersom det framförts en del (rättmätig) kritik mot att så många nordiska författare prisats under åren. I det här sista avsnittet i vår serie svenska litteraturpristagare har vi bjudit in kollegan Håkan Olsson. Vi pratar om våra favoritdikter och vad det är som gör Tranströmers poesi så fantastisk.

Jane Hirshfield curates poems that look into the abyss with brave clarity and complex humility. Hirshfield shares Eavan Boland’s probing into the place of shadows that history passes by (“Quarantine”), Miroslav Holub’s reminder that there is life and meaning beyond human precision (“Brief Thoughts on Exactness”), and Tomas Tranströmer’s marrying of the visionary and the vernacular (“Vermeer”). Hirshfield closes by reading her poem “Day Beginning with Seeing the International Space Station and a Full Moon Over the Gulf of Mexico and All Its Invisible Fishes.”Listen to the full recordings of Boland, Holub, and Tranströmer reading for the Poetry Center on Voca:Eavan Boland (2003)Miroslav Holub (1988)Tomas Tranströmer (1988)Listen to a 1995 reading by Jane Hirshfield on Voca.

Vilka bilder använder vi när vi talar? Gudrun Olsson är professor i psykologi och har skrivit en omfattande bok om språkets metaforer. Vi ges exempel på vad en metafor kan vara genom Aristoteles, Tranströmer och Lena Andersson. Och på vilket sätt kan metaforer fungera bra i terapisamtal? Gudrun Olsson samtalar med Katarina O'Nils Franke.

Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Saga Gärde Årets Nobelpristagare i litteratur, amerikanskan Louise Glück, har sedan debuten 1968 gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset. Louise Glück får Nobelpriset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. DIKTSAMLING  Vild iris (Rámus, 2020) MUSIK Chris Bartels: Imagination EXEKUTÖR Elskavon

Every life, Tranströmer writes, “has a sister ship,” one that follows “quite another route” than the one we ended up taking. We want it to be otherwise, but it cannot be: the people we might have been live a different, phantom life than the people we are. I think it's some of these unchosen lives that drives me to write. To explore what I haven't in real life had the time, or the opportunity, or the inclination, or the money to explore. To play with options and possibilities. Links:https://www.jeannettedebeauvoir.com/bloghttps://www.amazon.com/Jeannette-de-Beauvoir/e/B00JC3FHK4https://www.goodreads.com/author/show/13994761.Jeannette_de_Beauvoirhttps://www.facebook.com/JeannettedeBeauvoir/

Dikt: "Tidigaste minnet" Översättning: Stewe Claeson Uppläsning: Saga Gärde Årets Nobelpristagare i litteratur är Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York. Hon har sedan debuten 1968 gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset. Louise Glück får priset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. DIKTSAMLING  Ararat (Rámus, 2019) MUSIK Johannes Brahms: Tredje satsen ur Violinsonat d-moll EXEKUTÖR Alina Ibragimova, violin och Cédric Tiberghien, piano

Dikt: "Vild iris" Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Saga Gärde Årets Nobelpristagare i litteratur är Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York. Hon har sedan debuten 1968 gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset. Louise Glück får priset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. DIKTSAMLING  Vild iris (Rámus, 2020) MUSIK Chris Bartels: Imagination EXEKUTÖR Elskavon

Dikt: "Vesper: Parousia" Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Saga Gärde  Årets Nobelpristagare i litteratur är Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York. Hon har sedan debuten 1968 gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset. Louise Glück får priset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. DIKTSAMLING  Vild iris (Rámus, 2020) MUSIK Nikolaj Rimskij-Korsakov: Näktergalen förtrollad av en ros EXEKUTÖR Mischa Maisky, cello och Pavel Gililov, piano

Dikt: "Ottesång" Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Saga Gärde Årets Nobelpristagare i litteratur är Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York. Hon har sedan debuten 1968 gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset. Louise Glück får priset för sin "omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. DIKTSAMLING  Vild iris (Rámus, 2020) MUSIK Augusta Holmès: Clair de lune ur Trois petit pieces EXEKUTÖR Juliette Hurel, flöjt och Hélene Couvert

Dikt: ur "Averno" 1a rad: Det är sant att det inte finns nog med skönhet i världen Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Stina Ekblad Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York, har sedan debuten gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset för en poesi  i Tomas Tranströmers anda som med exakthet och svärta låter det personliga genljuda ur en mytologisk och historisk klangbotten. Relationen till en mor och erövrandet av en egen röst i hennes skugga, är ett motiv som löper som en högspänningstråd genom Glücks författarskap, skriver författaren och kritikern Hanna Nordenhök i Expressen Kultur. DIKTSAMLING  Averno (Rámus, 2017) MUSIK Sergej Prokofjev: Introduktion ur Askungen EXEKUTÖR Londons symfoniorkester Dirigent: André Previn

Dikt: Snödroppar Översättning: Jonas Brun Uppläsning: Anna Pettersson Louise Glück, amerikanska med ungersk- judisk härstamning, född 1943 i New York, har sedan debuten gett ut tolv diktsamlingar. Tre finns i svensk översättning: Averno, Vild iris och Ararat. Hon har genom åren tilldelats flera utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1993 och i våras Tranströmer-priset för en poesi  i Tomas Tranströmers anda som med exakthet och svärta låter det personliga genljuda ur en mytologisk och historisk klangbotten. Relationen till en mor och erövrandet av en egen röst i hennes skugga, är ett motiv som löper som en högspänningstråd genom Glücks författarskap, skriver författaren och kritikern Hanna Nordenhök i Expressen Kultur. DIKTSAMLING  Vild iris (Rámus, 2020) MUSIK Peter Tjajkovskij: Snödroppen ur Årstiderna EXEKUTÖR Sven Bjerstedt, piano, Lasse Lundström, kontrabas och Lennart Gruvstedt, trummor

Nova umetniška dela – pa naj gre za pesmi ali romane, za oljne slike ali marmorne kipe, za samospeve ali simfonije – nikoli ne nastajajo v čistem vakuumu, temveč vselej v prostoru, katerega koordinate določajo družbena in politična trenja dobe pa verske predstave in prakse ter intelektualno prodorne filozofske ideje. Seveda ne gre, ko govorimo o okoliščinah geneze umetnin, pozabiti niti specifičnih življenjskih izkustev, ki so jih na svoji koži osebno skusili in nato v svojem ustvarjanju upoštevali umetnice in umetniki sami. No, ne nazadnje pa ne gre spregledati, da so dovolj pogosto za nastanek novih umetniških del bistvenega pomena umetnine, ki že obstajajo. Po svoje tega niti ni težko razumeti; če hoče, denimo, pisatelj napisati roman, bo menda najbolje ravnal, če se natančno poduči, kako, s pomočjo kakšnih pripovedovalskih prijemov oziroma ubesedovalnih tehnik so romane pisali njegovi predhodniki. Se pa ob tem velja spomniti, da nikjer ne piše, da romani brstijo samo iz drugih romanov, pesmi iz drugih pesmi ali oljne slike iz drugih oljnih slik. Prav nasprotno; pogosto imamo opravka z umetninami, ki so nastale kot neposreden, živ odgovor na dela iz drugih umetnostnih disciplin – znamenite Musorgskega Slike z razstave, na primer, so nastale kot odziv na razstavo danes malo znanega ruskega slikarja Viktorja A. Hartmana. Prav takim primerom smo se posvetili v pogovoru s slikarjem, umetnostnim zgodovinarjem in filozofom, dr. Jožefom Muhovičem, ter literarnim zgodovinarjem dr. Vidom Snojem. Naša tokratna gosta sta namreč pred nedavnim pod okriljem založbe Literarno-umetniškega društva Literatura izdala Diafanije, knjigo pogovorov, v katerih sta – prvi vrhunski poznavalec likovne in drugi za besedne umetnosti – diskutirala o literarnih delih, ki imajo svoje izhodišče v likovnih, ter o likovnih delih, ki svoj nastanek dolgujejo literarnim. S kakšnim upanjem sta se pravzaprav lotila teh pogovorov? Zakaj menita, da se da o določeni sliki vedeti več, če natančno preberemo pesem, ki jo je o njej nemara stoletja pozneje napisal kak pesnik? Do kakšnih rezultatov sta se navsezadnje dokopala? – Odgovore na ta in druga sorodna vprašanja smo iskali v Kulturnem fokusu, ki ga je pripravil Goran Dekleva. foto: Vermeerjeva Ženska v modrem, ki bere pismo ter besedilo Tranströmerjeve pesmi Vermeer (Goran Dekleva)

Avsnitt #14 var ett ämne som råkade bli två. Vi snöar in på både metaforer och synonymer, undrar hur ord uppstår och om vintern betyder död. Den ena av oss försöker övertyga (med viss framgång) den andre om att Jesper Waldersten är bra, och vågade försök att tolka Tranströmer görs. Frustration kring att poesi inte har några svar uttrycks och vi tänker på skillnaden i vad som berör och vad vi lär oss bäst av.

Med Sibelius, Tranströmer och Odysseus reser vi till Svenska Högarna där forskaren Tina Elwing berättar hur det hotade havet egentligen mår. Är det så illa som många säger? Kommer Östersjön att dö? Om ni har för vana att lyssna till sjörapporten på P1 så har ni hört namnet flyga förbi många gånger. Svenska högarna. Den yttersta remsan skärgård innan det öppna Östersjön. Det är dit vi beger oss i dagens program. En resa ut till havs. Programledare är Edith Söderström.

I don't know why I checked the garment bag. I could have gotten away with taking on with me, but I thought I'd try and be a considerate traveler and follow the rules... after all, the bus was going to be crowded until Chicago.

Pontus och Ludvig återvänder till uppståndelsen efter alla kommentarer som kom in förra gången ämnet diskuterades. Det blir ett samtal om ande och kropp, om liv och död, om uppståndelse och himmelsfärd. Och så lite Tranströmer.

"Mares do Leste" (Editora Âyiné)é o primeiro livro do celebrado poeta sueco Tomas Tranströmer, Nobel de Literatura em 2011, a ser lançado no Brasil. A tradutora e ensaísta Marcia Sá Cavalcante Schuback fala sobre os poemas incluídos no volume, selecionados e traduzidos por ela, e lê alguns de seus escritos favoritos da obra de Tranströmer.

Ny episod av den brusande nattradioshowen Hela Huset Skakar. I årets första avsnitt har Jokke och Fred vittring, allt är kaos och inget är som dom minns att det var. Bowies book club besöks, Tranströmer återupptäcks och det blir premiär för en remix av Graceland signerad Wispy. Hela Huset Skakar är en podcast av och med Skuggorna Bakom Oss.  www.skuggornabakomoss.com www.facebook.com/skuggornabakomoss/ www.instagram.com/_skuggornabakomoss_/  

Hur gör tonsättare när de trollar fram den ljuvaste musik ur ord och bild? Hur många A4-sidors libretto behövs för en opera? Får tonsättare inspiration från ovan eller gräver de djupt i sitt inre? I de sex programmen i serien Ord och bild blir musik hör vi hur komponister skriver fram musik ur ord och bilder om: Grymhet, försoning, utanförskap, ordlekar, verkliga, dokumentära händelser. Ur riter, böner, respekt för språket, motstånd mot språket och glipor i språket. I det första programmet möter vi tonsättaren och musikern Paula af Malmborg Ward, en musikalisk mångsysslare som skrivit text och musik sedan barnsben. Det har bland annat blivit schlagertexter, ett antal operor med bland annat librettisten Kerstin Perski, en symfoni med text till en hjälpsam italiensk skomakare, Il Gallo Cortonese, och en samba, Sambal Dente, med text till Göteborgs symfoniorkester: Jag ville befria mej från samban ändå verkar det som om den tar över hela uttrycket jag älskar och hatar den den har mej i sin makt Den italienska texten till stycket Il Gallo Cortonese läses av Antonio Gammicchia. Paula af Malmborg Ward skriver musik i en röd stuga vid Göta Älv. Hon vann 2006 Prix Italia med radiooperan Hittekvinnan efter fem böcker av Kerstin Thorvall. Paula har varit hustonsättare vid Helsingborgs Symfoniorkester. Och för deras konserthus gjorde hon världens, förmodligen, första komponerade ring-in-signal. För instrumenten piccolaflöjt, trumpet, klarinett, triangel och virveltrumma. 1984 tävlade John Ballard i Melodifestivalen med Paula af Malmborgs text till schlagern Rendez-Vous. Så Paula har ingen stiff upper lip. Redan som trettonåring spelade hon dixieland-piano tillsammans med trombonisten Christian Lindberg. Paula har även gjort musik till SVT:s Julkalendern och Ernst Billgrens tv-serie AK3. Hon vikarierade som pianist med gruppen Stella I TV-succén På spåret. 2009 uruppfördes Paulas stycke evergreen med text, i Danmarks Radios nya konsertsal I Köpenhamn, av Malmö Symfoniorkester och Danska Radions Volakensemble. Och 2010 skidade Paula Tjejvasan och uruppförde sjungande sitt stycke JÅTPÅMF (Jag Åker Tjevasan PÅ Min Födelsedag) i spåret vid fem vätskekontroller. 15 oktober 2010 hade hennes opera Triumf och Tragedi urpremiär på Rotundan vid Kungliga operan i Stockholm. Librettot av Daniel Boyacioglu är influerat av brottaren Mikael Ljungbergs öde. En och annan dikt av levande och döda poeter (Levertin, Bei Dao, Szymborska, Aspenström, Tranströmer, Lina Ekdahl) har också fått musikalisk dräkt av Paula af Malmborg Ward. I programmet hör du Paulas egen berättelse om hur ord och bilder blir musik.   SPELLISTA: Fanfare for the Uncommon Woman nr 1 Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   Bim Bom Bossa Brigas nunca mais / Älska mig konkret Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, sång, piano. Sören Svedestig, flöjt Henrik Söderholm, gitarr Privat inspelning   Hittekvinnan Paula af Malmborg Ward, musik och libretto Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin Liveinspelning SR P2. Sändes annandag påsk 17/4 kl. 21.00 i P2   Ring-signal Paula af Malmborg Ward Tid: 020 Helsingborgs Symfoniorkester Privat inspelning   Rendez-vous Paula af Malmborg, text. Bjarne Nyqvist, musik. John Ballard   Cherry Berry                     Storbandsdrama i 6 scener Paula af Malmborg Ward Bohuslän Bigband Live Frölunda konserthus, 2009   Vill ni ha ett frostigt päron? Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Magnus Nilsson Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent.   Ärret, Akt 1. Opera i två akter fritt efter Bulgakovs kortroman En hunds hjärta Paula af Malmborg Ward, musik. Kerstin Perski, libretto David Björkman, dirigent. Mikael Axelsson, Henrik Holmberg, Catarina Lundgren, Nicola Matisic, Balcarras Crafoord Liveinspelning Urprem. 4/7 Gamla Teatern, Vadstena, 2004   Sambal Dente Paula af Malmborg Ward Göteborgs Symfoniker Live Uruppf. SR P2. 4 sept 2002   Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 3 Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir Live Helsingborgs Konserthus           The Far Away Shore Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester. Dir. T. Ringborg P2 Live klassiskt 20071201 1500 Uruppf. Helsingborgs Konserthus 8/11 2007   Fanfare for the Uncommon Woman nr 1 Joan Tower Marin Alsop, Colorado Symphony Orchestra Tower_ Fanfares For The Uncommon Woman, Etc _ Alsop, Et Al   "En Decemberdröm" - Underjorden Paula af Malmborg Ward Paula af Malmborg Ward, dir. Göteborgs Symfoniker, Bohuslän Big Band, Svenska Blockflöjtskvartetten, Göteborgsmusiken, Trio TPB,  Per Strandberg, Fredrik Bergman. Musiken till 2005 års julkalender i STV   Operation kärleken - Musikdrama i en akt Paula af Malmborg Ward Smålands Musik och Teater, Jönköping 2002 Libretto: Kerstin Perski fritt efter arbeten från tre högstadieklasser i Jönköpings Län Dir: Joachim Gustavsson/Mika Eichenholz Medv: Christina Knochenhauer, Thomas Lander, Jesper Arin, Brita-Lena Sjöberg, Jönköpings Sinfonietta Privat inspelning   Bombpartyt Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Lars af Malmborg. Efter en roman av Grahan Green. Orkester och solister vid Göteborgsoperan. B Tommy Andersson, dirigent. Liveinspelning.   Vill ni ha ett frostigt päron? Musik: Paula af Malmborg Ward Libretto: Magnus Nilsson Tove Dahlberg, mezzosopran. Johan Hallsten, baryton. Vadstena operaorkester. Olof Boman, dirigent. Liveinspelning av SR juli 2002, Vadstena   Il gallo cortonese, sinfonia concertante, sats 2 Paula af Malmborg Ward Helsingborgs Symfoniorkester, Bramwell Tovey, dir Live Helsingborgs Konserthus Privat inspelning   Evergreen Paula af Malmborg Ward Malmö symfonikerna. Danska radions vokalensemble P2 Live Nu!                                              Hittekvinnan Paula af Malmborg Ward, musik och libretto Maria af Malmborg Linnman, Mikael Samuelson, Susanna Levonen,  Göran Martling. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Mats Rondin Liveinspelning SR P2.

Lyran 3, podden om mötet mellan poesi och musik. Niklas läser "Klaviatur" ur Coda till Chopin. Tranströmer och Säkert! därtill....

Tomas Tranströmers förtätade, genomlysta bilder ger oss inte enbart en ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Han spelade själv piano. I det femte och sista programmet i serien Musiken har ordet står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand.   Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman.   2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga. I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik.   Poeten och författaren Eva Ström fick diktsamlingen Den halvfärdiga himlen redan som tonåring.   -Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystik. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna Namnet och Carillon.   Danske tonsättaren och dirigenten Bo Holten komponerade musikstycket Resan mot C av två av Tranströmers dikter Resan och C-dur, som står efter varandra i diktsamlingen Den halvfärdiga himlen.   -Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten.   I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, Den blomstertid nu kommer, för att skapa en varm och trygg känsla.   -Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten.   Pianisten och tonsättaren Daniel Stagno har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt Kyrie. Stagno skrev också 17 sånger för piano och bayton baserade på dikter av nobelpristagaren.   -Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno.   Tonsättaren och musikern Catharina Backman valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen Minusgrader med den inledande frasen Vi är på en fest som inte älskar oss.   -Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där Kalla kolosser står på skenor i dimman. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.   -Vid uruppförandet i Storkyrkan i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan!         Tomas Tranströmer, The Official Website: http://tomastranstromer.net   Tomas Tranströmer, Albert Bonniers Förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920   Tomas Tranströmer, Svenska Akademin: http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer     Eva Ström, blogg:http://evastrom.blogg.se   Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086     Bo Holten, Bach Cantatas:http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm     Daniel Stagnos hemsida:http://www.stagno.net   Daniel Stagno, Wikipedia:http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno     Catharina Backman, STIM: http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=Catharina%20BACKMAN   Catharina Backman, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman Låtlista: Sonata in F major Hob. XVI 23 - I. Allegro moderato Joseph Haydn Vladomir Horowitz, piano Allegro (ur Den halvfärdiga himlen). Jag spelar Haydn Tomas Tranströmer, text. Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Nachklangstudie I Josef Mattias Hauer Josef Mattias Hauer Tomas Tranströmer, piano för vänsterhand Den stora gåtan  IMPROVISATIONER FÖR PIANO VÄNSTER HAND NR 2 A VIGIL Frank Bridge Tomas Tranströmer, piano         Leonora-uvertyr nr 3 c-dur (op 72a) Beethoven Riccardo Chailly, dir. Gewandhausorkestern  Namnet Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996   Carillon Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996   Carillon Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996    Resan mot C för kör och orkester Bo Holten Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Symphony No. 3 in C major, op. 52, sats 3, Moderato  Allegro ma non tanto Jean Sibelius Leonard Bernstein, New York Philharmonic 1965  C-dur (ur Den halvfärdiga himlen)    Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Resan mot C för kör och orkester Bo Holten Gustaf Sjökvists Kammarkör. Gustaf Sjökvist, dirigent. Kyrie Tomas Tranströmer, text Tomas Tranströmer, uppläsning Tomas Tranströmer Läser 82 Dikter Ur 10 Böcker 1954-1996  Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie Daniel Stagno, piano Privat inspelning  Pianostycke för vänsterhand baserat på Tomas Tranströmers Kyrie Daniel Stagno, piano Privat inspelning En konstnär i norr (ur Klanger och spår) Tomas Tranströmer Tomas Tranströmer, uppläsning Klangen säger att friheten finns Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör. Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.  Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.  Minusgrader ur diktsamlingen Sanningsbarriären Catharina Backman, musik. Tomas Tranströmer, text. Gustaf Sjökvist, dir. Gustaf Sjökvists Kammarkör.

Jihde liknar veckans läsning med en skitjobbig löprunda, men grät ändå fyra gånger i slutet. Öhman spår mammabloggarnas revenge och har lärt sig snacka ned vem som helst om minusräntan. Veckans podd blandar ekonomijournalistikens Tranströmer (Andreas Cervenka) med skämtporr av Rocky Flintstone (My Dad Wrote A Porno). Programlederna har åsikter om bestsellern och Oprah-favoriten Love Warrior av Glennon Doyle Melton vars historia om bulimi, alkoholism och katastrofäktenskap har drabbat världen. Och så fler poddtips och lästips. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkommen till den sista delen i vår trepartare kring temat ”På lek på allvar” med Carl, Martin och Lotta. Vad blir vikten av god design eller medvetenhet kring design när skolarbete blir publikt, eller en nyttig produkt av något slag, både hos elever och lärare. Och hur kommer vi runt problemet kring att alla inte vill […] Inlägget Avsnitt 32 | The Tranströmmer Connection – Del 3 av 3 dök först upp på Tänktanken.

Hör Klas Östergren om hur en novell ska börja och sluta, hör Nina Lekander och Qaisar Mahmood i Bokcirkeln, och var med när vi slår upp en ny, stor och vacker bok om poeten Tomas Tranströmer. Det är en bok som är tung att bära men lätt att läsa. Författaren Klas Östergren har kommit ut med en nästan sjuhundrasidig lunta med Samlade noveller, skrivna under trettio års tid. Här finns berättelser som Veranda för en tenor, Vardagkväll före sekelskiftet, Röd jul och Ravioli. Vi snor formatet och bjuder på en serie intervjunoveller med författaren.Hur ska det går för Esther Greenwood? Huvudperson i Glaskupan av Sylvia Plath. Författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood brottas med frågan och bokcirklar i romanens intensiva mittparti, vi har läst kapitel 8 - 13. Och så öppnar vi dörren till ett mycket märkvärdigt litterärt skafferi, poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmers hemarkiv. Och ur skafferiet kliver nu en bok fram, I arbetets utkanter heter den, med valda delar av Tranströmers dagböcker, manuskript, brev och fotografier. Urvalet har gjorts av Monica och Tomas Tranströmer tillsammans med redaktören Magnus Halldin, och boken har formgetts av Nina Ulmaja.

Den svenske nobelpristager Tomas Tranströmer døde i marts i år, og vi genudsender et program, der præsenterer Tranströmer både som poet og pianist.

I det femte och sista programmet i serien "Musiken har ordet" står poeten och pianisten Tomas Tranströmer i fokus. Vi hör honom läsa egna dikter och dessutom själv spela pianostycken för vänster hand. Vi möter poeten Eva Ström, tonsättaren och dirigenten Bo Holten, pianisten och tonsättaren Daniel Stagno och tonsättaren och musikern Catharina Backman. Manus och produktion, Birgitta Tollan. 2011 fick poeten Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga". I programmet visar vi att Tranströmers lyrik även klingar av musik. Poeten och författaren Eva Ström fick diktsamlingen Den halvfärdiga himlen redan som tonåring. -Tranströmers dikter var musik från första stund! Där finns gåtfullhet och mystisk. Där finns även hot, ångest och skräck, men han beskriver också räddningen, och det är ofta musiken som ger tröst, säger Eva Ström, och ger exempel från dikterna Namnet och Carillon. Danske tonsättaren och dirigenten Bo Holten komponerade musikstycket Resan mot C av två av Tranströmers dikter Resan och C-dur, som står efter varandra i diktsamlingen Den halvfärdiga himlen. -Jag använder två kompletta körer som kastar ljus över temat från två olika håll. När kör ett lider känner kör två glädje och vice versa. Stycket går från mörker mot ljus, mot låga register till helt ljusa register i musiken, förklarar Bo Holten. I stycket lade Bo Holten in klingande fragment av en sång många svenskar känner till, Den blomstertid nu kommer, för att skapa en varm och trygg känsla. -Det finns människor som tror att smärta och lidande är djupare känslor än glädje. Det är fel, anser Bo Holten. Pianisten och tonsättaren Daniel Stagno har länge intresserat sig för vänsterhandskompositioner och har skrivit ett sådant stycke inspirerat av Tranströmers dikt Kyrie. Stagno skrev också 17 sånger för piano och bayton baserade på dikter av nobelpristagaren. -Hans poesi ger enorm inspiration, och det är svårt att låta bli att komponera till dem, säger Daniel Stagno. Tonsättaren och musikern Catharina Backman valde en dikt av Tranströmer som har plats för musik, nämligen Minusgrader med den inledande frasen Vi är på en fest som inte älskar oss. -Det är en kort prosatext som var rolig att tonsätta! En känsla av kyla och ensamhet grep dock tag i mig när jag läste orden - om festen som en växlingsbangård där Kalla kolosser står på skenor i dimman. Då lät jag en man i kören uttrycka en gråtares klagosång, en kontemplativ sorgefras, som påminner om östeuropeisk folkmusik, säger Catharina Backman.  -Vid uruppförandet i Storkyrkan i Stockholm blev den minutlånga inledningen av musikstycket bortcensurerad, berättar Catharina Backman. Där gestaltas en fest med partymusik och sorl där körmedlemmarna citerar fraser ur dikten. Det var tydligen alltför magstarkt för kyrkan! Tomas Tranströmer, The Official Website: http://tomastranstromer.net Tomas Tranströmer, Albert Bonniers Förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=5920 Tomas Tranströmer, Svenska Akademin: http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset_i_litteratur/pristagarna/tomas_transtromer Eva Ström, blogg: http://evastrom.blogg.se Eva Ström, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086 Bo Holten, Musica Ficta: http://www.ficta.dk/Bo%20Holten.Eng.html Bo Holten, Bach Cantatas: http://www.bach-cantatas.com/Bio/Holten-Bo.htm Daniel Stagnos hemsida: http://www.stagno.net Daniel Stagno, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Daniel_Stagno Catharina Backman, STIM: http://notes03.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/370D7806859C06FFC125715C003406C7 Catharina Backman, Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Catharina_Backman

söndag 18 november 17.00 i P1 (repris fredag 23 november 21.03) Och inom dem alla öppnade sig valv efter valv oändligt. Tomas Tranströmers älskade dikt Romanska bågar får läsaren att känna sig både större och betydligt djupare som människa. Dikterna har lästs från otaliga predikstolar och är en ovärderlig skatt för den andlige sökaren. Tranströmer själv värjer sig för att katigoriseras religiöst, ändå är det många som läser honom som en modern mystiker. I veckans Teologiska Rummet bläddrar vi i hans samlade verk och läser från vältummad sidor som väcker anden till liv. Medverkande är Owe Wiström, religionspsykolog, Marie Lundquist, poet och Claes-Bertil Ytterberg, tidigare biskop i Västerås stift. Programledare och producent Peter Sandberg

Efter andra världskriget började allt fler kvinnor föda barn på sjukhus. Sedan dess har den medicin-tekniska utvecklingen gått framåt. Vi har fått mer avancerad smärtlindring, värkstimulerande medel och rigorös övervakning av de ofödda barnen. I Sverige har vi den lägsta neonatala dödligheten i världen. Men glömde vi någonting på vägen? Många tror att det är förenat med livsfara att föda barn, säger Ingela Wiklund, ordförande för Barnmorskeförbundet. I dagens program möter vi pionjären och barnmorskan Ina May Gaskin. Hon är i Sverige under veckan för att ta emot pris för sitt arbete med att lära ut hur man föder mer naturligt, utan alla dessa tekniska hjälpmedel. I USA är hennes eget yrke hotat då högintensiva medicin-tekniska förlossningar är lättare att planera och mer lönsamma för sjukhusen och läkemedelsbolagen. Gäster i studion är Ingela Wiklund, ordförande, Svenska Barnmorskeförbundet och Ulla Waldenström, professor i omvårdnad vid Karolinska Institutet. Dessutom handlar det om vilken roll poesin spelar i psykologisk behandling. Vi går på en debattkväll under rubriken Psykologer läser Tranströmer - för och med psykologer.

Den 6 oktober öppnade Svenska Akademiens ständige sekreterare dörrarna i Börssalen och meddelade att Tomas Tranströmer vunnit 10 miljoner kronor. Hur är det att läsa Tranströmers poesi? Att översätta den? Hur upptäcker man den? Hur kändes det när han debuterade? Kan man låta bli att härma honom? Hur gör man poesin till sin och kan man bli av med den? Kulturradion: Tomas Tranströmer Del 1 av 3 4 samtida poeter ur olika generationer om hur de förhåller sig till storheten Tranströmer. Ingrid Arvidsson, Jan Erik Vold, Staffan Söderblom, Ann Hallström berättar för Göran Sommardal.

När det blev känt att Tomas Tranströmer är årets Nobelpristagare i litteratur, gick det ett sus genom Sverige. På arbetsplatser och i bussar och på torg brast folk ut i ett kollektivt äntligen. Tranströmers dikter hör till de mest älskade och översatta. Och några av hans allra mest kända dikter som "Romanska bågar" är andliga. Utan att för den sakens skull nödvändigtvis vara religiösa, eller bundna till en särskild tro. Snart är det dags för den stora Nobelbanketten i Stockholms stadshus då Tomas Tranströmer ska tilldelas 2011 års Nobelpris i litteratur. Det är ett pris som många svenskar hoppats på, men kanske aldrig riktigt vågat tro på. Under sitt långa diktarliv har Tranströmer ändå inte publicerat fler texter än att de ryms i en eller ett par samlingsvolymer. Men det han har skrivit har spridits och älskats världen över och hans texter har översatts till 60-talet språk. Kanske är det hans sätt att använda metaforer som fängslat så många läsare, och hans sätt att fånga andligheten både i människa och natur. I veckans P4 Kultur träffar vår reporter Hedvig Weibull poeten Ylva Eggehorn, journalisten och litteraturvetaren Eva Ekselius och kyrkoherden Anders Ekhem i Farsta församling, och samtalar om vad Tomas Tranströmers dikter betyder för dem.

Kven er Tranströmer, og kvifor vann han Nobelprisen i litteratur 2011? Førsteamanuensis i nordisk litteratur Jørgen Sejersted vitjar oss. Vi har også vore på Forfattarslepp, der vi snakka med Erlend O. Nødtvedt. Vidare har følt på stemnninga til premiera av Immaturus si oppsetjing av Anne Franks dagbok. Og vi får høyre historia kring litteratursymposiumet i Odda. I studio: Tone Sverresdotter Knapstad og Ingrid Margrete Thorvaldsen. Medverkande: Sarah Kaurin Jonassen, Sunniva Nicole Rebbestad og Magnus Romslo Lindvik.

Christoffer (!), Mattias och David pratar om iPhone 4S, religion i det offentliga samtalet, Markus Birro, Steve Jobs bortgång, om Mac är protestantiskt eller katolskt med mera. Länkar: iPhone 4S Samsung och Google senarelägger mobillansering på grund av Steves död Vad är ludditer? Daniel Sjölin om Tranströmer Steve Jobs på WikiQuote Umberto Eco om Mac/Catholic […]

The post Jobs & Tranströmer appeared first on Filip & Fredrik.

Fästningsholmen, krönt av Bohus fästning, är en liten klippö i Nordre älv, precis där denna skiljs från Göta älv. Sjuhundra års läckage av kalkhaltigt sippervatten från murarna och ett suboceaniskt klimat med milda vintrar och hög nederbörd har skapat förutsättningar för en ovanligt rik mossflora. Flera arter av stora bållevermossor kryper på murarna, nervmossor växer på de exponerade berghällarna, och i de skuggiga branterna närmast älven finns sällsyntheter som stor bandmossa. Vi ska också lysa fram murarnas lavar med uv-lampa. Gäster är Peter Carlsson, från Mossornas vänner och Svante Hultengren, artdatabankens lavspecialist. Finns det någon poäng att skåda fågel om natten? Ja, med månens hjälp är det just vad Lundaforskare ägnar sig åt. Många fåglar flyttar nämligen på natten och nu vill forskarna lära sig mer. Vilka arter rör sig högt ovanför våra huvuden i nattens mörker - och vart är dom på väg? Lasse Willén berättar om sengångarens udda liv. De klänger långsamt omkring bland skogens träd och äter löv och ibland frukt. Det sengångaren gör den långsamt, oavsett om det handlar om att äta, gå eller para sig. Tomas Tranströmer samlade insekter i sin ungdom och den samlingen har Naturmorgons kråkvinklare tillika Tranströmers granne Fredrik Sjöberg fått låna. Jenny Berntson Djurvall ringde honom under sändningen. Anders Börjeson erkänner sin talang att gå vilse i en mycket liten skog - i veckans kråkvinkel. Programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lena Näslund.

Emmy om barns maktlekar och Tranströmmer // Nobels fredsprisvinnare /// Dessutom - fredagstraditionen med nyhetsquizet

På midsommardagen sände Naturmorgons Joacim Lindwall direkt ifrån Söderåsen, sydväst om Torsåker, i Gästrikland. Söderåsen är ett kalkrikt grönstensberg med flera unika växtarter, det är också ett av dom första "Norrlandsbergen" där söder möter norr. Här fick vi följa historien från istiden, då Söderåsen var en klippa i havet, och framåt med hjälp av blommande växter som vippärt och slåtterfibbla. Gäster är Barbro och Lennart Risberg. Tina-Marie Qviberg funderade över sju sorters blommor under kudden och fortplantning i veckans kråkvinkel. Och så handlade det om regeneration - att släppa ifrån sig en arm kan vara ett bra sätt att undkomma en fiende, i alla fall om armen snabbt växer ut igen. Olga Ortega Martinez forskar på en trådormstjärna med mycket effektiv regeneration. Therese Forsberg hade träffat henne på forskningsstationen Kristineberg i Fiskebäckskil. Dessutom fick vi höra om jakten på Tranströmers tornbagge på Runmarö - ön där poeten Tomas Tranströmer själv bor, vi fick en fågelrapport från Göran Andersson på Ottenby fågelstation. Göran Nilsson från Naturhistoriska museet i Göteborg hjälpte oss svara på en lyssnarfråga om paddor som gräver ner sig i en gräsmatta i Nacka och Susanne Åkesson berättade om hur ugglor klarar av att jaga nu när det är ljust hela natten och om taltrastens härmande sång. Programledare var Elin Lemel och fältreporter Joacim Lindwall.