Podcasts about argumentet

NRK klistrer Ingebrigtsen-saken utover forsiden, mens langt grovere familie­vold som involverer innvandrere, ignoreres full­stendig i offentlig­heten. Parallell­samfunnet lever i beste velgående, også takket være mediene – og institusjoner som retts­apparatet.Derfor er det også viktig at influensere ikke bare kan ta seg inn i rettssalen og rapportere om det de ser: Bistands­advokat Mette Yvonne Larsen reagerte sterkt på at influensere satt på tilskuer­benken under rettssaken mot Gjert Ingebrigtsen. Hun hevder Tiktok-trafikk ikke handler om folke­opplysning, men truer rettens integritet. Argumentet er svakt – og potensielt autoritært. I et åpent demokrati kan man ikke stenge dørene fordi folk kan finne på å snakke offentlig om det de ser.Samtidig rettes søkelyset mot en annen rettssak som ikke havner på NRKs forside: En somalisk gutt som stod frem som homofil og ble mishandlet av egen familie.På tiltalebenken i Oslo tinghus satt en far, tiltalt for grov vold mot egen sønn. En sønn han hadde kidnappet og overlatt familie­medlemmer i Somalia til å vaske ren for homofili, bokstavelig talt. Når det ikke virket, gikk han voldelig til verks selv, kort tid før har knivstakk naboen for å ha satt søppel­posen i gangen.Rettsreporter Elena Figenschau forteller om dager i Oslo tinghus og hva hun har observert i saken om en homofil gutt som trodde han skulle dø for sin egen fars hånd.Christian Skaug og Rebecca Mistereggen deltar også i diskusjonen om hvordan det står til med retts­systemet hjemme og ute. Den europeiske menneske­rettig­hets­dom­stol­en overstyring av nasjonal­staten blir også tema, samt hvordan nasjoner i Vesten favoriserer islam og ødelegger seg selv så godt det lar seg gjøre.Velkommen til kveldens Dagsorden.

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Ända sedan det sionistiska projektet bildade staten Israel har det varit bråk i området. Det är naturligt, eftersom det gick ut på att FN tog ena halvan av landet och gav bort för massinflyttning av ett annat folk. Hur skulle du reagera om FN gjorde detsamma i Sverige?0:00:00 Introduktion och nyheter.0:00:55 Presidentvalet i USA.0:10:55 Presidentvalet i Georgien.0:22:25 Regeringens vapenutredning.0:26:00 Byggnads maffiaverksamhet i Sundsvall.0:32:05 Dagens tema: Israel.0:32:20 Det judeokristna argumentet för Israel.0:44:30 Lätthögerns relation till Israel kontra islam.0:52:30 Staten Israels uppkomst. 1:02:30 Argumentet att Israel är mellanösterns enda demokrati. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten. Argumentet vilar i princip i på en hänvisning till en äldre studier på ett sötningsmedel som inte ens finns i lightläsk tillsammans med ett försök i att ge den som lyssnar en osäkerhet kring hur säkra de gränsvärden som finns kring sötningsmedel idag faktiskt är. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om levermat (00:03:25) Johannes Cullberg om att det är bäst att välja sockersötad läsk till barnen (00:05:36) När folk snackar allmänt och brett och ger referenser så ska referensen återspegla det (00:08:34) Sackarin är inte aspartam så det finns ingen poäng att länka studier om det (00:14:27) Påståendet om köpta forskare inom JEFCA (00:21:14) JEFCA tittar på risk för allt, IARC tittar på hazard för bara cancer (00:23:35) När blir socker i dryck verkligen helt säkert för vikten? (00:32:40) Alla som bara kopierar andrar på sociala medier (00:33:51) Människor som väljer att kopiera det andra gjort istället för att bara dela vidare det

Il nous est toutes et tous arrivé de croiser cette personne qui dit systématiquement "non", qui refuse toute nouvelle idée... surtout si l'idée vient de vous, non ? C'est fatiguant souvent, énervant parfois. Mais ce n'est pas une fatalité, loin de là. Dans ma carrière, j'en ai croisé des gens comme cela, et j'ai fini par appliquer une méthode toute simple mais qui fonctionne terriblement bien :✅ Ne pas s'opposer frontalement, cela ne fait que renforcer son état d'esprit✅ Parler en tête à tête✅ Écouter son point de vue✅ Creuser ses arguments concrets en expliquant que vous êtes prêt.e à être d'accord avec lui/ elle, mais qu'il faut des arguments concrets✅ Déconstruire calmement chaque argumentEt n'hésitez pas à vous rendre sur mon site pour retrouver tous mes contenus, articles, tests de personnalité, vidéos : www.gchatelain.comSoutenez ce podcast http://supporter.acast.com/happy-work. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Har du träffat kristna som inte kan rubbas ur sin tro på Gud? Hur många prövningar eller logiska argument de än möter, så säger de nånting som ”Ja, men jag vet att Gud finns och älskar mig, för jag har upplevt honom”. Är det sant? Är det ett argument för Guds existens? Idag talar vi om gudsbeviset som kristna använder allra oftast: Argumentet från Andens inre vittnesbörd. Sång: "I kärlek han mitt hjärta nått" med Christina Imsen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elon Musk ved godt, at hans styring af det sociale medie Twitter er ikke, som de fleste ville gøre det. Og nu er han også i EU's søgelys. Men lad os begynde historien med lidt baggrund. Elene Musk er manden bag firmaer som Paypal, Tesla og SpaceX. Han er født i Sydafrika, flyttede til Canada, hvor hans mor er fra, som teenager, og blev amerikansk statsborger for 20 år siden. Han er den første person nogensinde at have opnået en formue på over 300 mia dollar. Det er 2,09 billioner, altså mere dobbelt så meget som den danske stats samlede årlige udgift. Så stor en formue giver ham mulighed for at købe lidt af hvert, og han besluttede sig i første omgang for at købe Twitter. Hvorfor er lidt uvist, men… Mens den hovedrige milliardær var på vej til at købe, så ikke købe, og så købe Twitter røbede han, at han blandt andet ville give Donald Trump adgang til mediet igen. Argumentet var, at sociale medier skal være frie. Alle må mene og tro, hvad de vil. Javel, ja. Men da han så havde overtaget Twitter og havde sat sig selv tilrette i direktør stolen mente han i hvert fald ikke, at den frihed skulle gælde en række prominente journalister. Han udelukkede dem simpelthen fra Twitter. Men den går ikke, mener EU. Pressefrihed er en grundlæggende rettighed. EU-kommissær for værdier og gennemsigtighed Vera Jourova brugte netop Twitter til at advare Elon Musk om, at her havde han krydset en rød linje, og truede med sanktioner. Om det har fået den noget kontroversielle direktør til at ryste på hånden, vides ikke. Men han har netop lavet en afstemning om, hvor han spurgte sine millioner af følgere om, om han burde trække sig som direktør for Twitter. Afstemningens svar var et klart ja. Om han har tænkt sig at følge den opfordring eller EU Kommissionens trussel? Ja, det vil tiden vise.

Danmark testede 11,8 gange så meget som sine naboer Sverige og Norge, hvilket i alt har kostet statskassen knap 18 milliarder kroner. Læge og vaccineforsker, Frederik Schaltz-Buccholzer, kalder det en dyr fejl og mener, at pengene i stedet kunne være brugt til at løse nogle af problemerne for det altid pressede sundhedsvæsen.Professor i sundhedsøkonomi Jes Søgaard, fortæller også til Reporterne, at sundhedsvæsenet ikke var tæt på at kollapse under corona-krisen, og at hjemsendelsen af de yngste skolebørn formentlig ikke skånede det danske sundhedsvæsen. Argumentet om at beskytte sundhedsvæsenet fra et kollaps var et af kardinalpunkterne for den danske teststrategi. Medvirkende: Jes Søgaard, professor i sundhedsøkonomi ved Dansk Center for Populationsstudier, Syddansk UniversitetFrederik Schaltz-Buchholzer, læge og vaccineforsker ved Syddansk UniversitetVært:Sanne FahnøeRedaktion:Peter MarstalToke Twisttmann GrippingRedaktør:Simon Reenberg

DBU forpassede en helt vanvittig chance for at skabe et historisk billede, da de klappede hælene sammen for FIFA og undlod at sende anfører Simon Kjær på banen med et regnbuefarvet anførerbind med teksten 'One love' på. Det skulle de have gjort, mener Tine Lund-Bretlau. Argumentet fra DBU lød, at de ikke ville risikere sportslige sanktioner for deres protestaktion. Noget, som de uddybede på et ekstraordinært pressemøde. DBU mangler en plan B, siger Martin Barlebo. Og kritikken over DBU forstummer næppe, efter at de har indskærpet, at de nu holder fokus på fodbold – og væk fra politik. (02:27-19:25) Vi taler også om et dilemma fra en ung kommunikationsrådgiver, som skal give sin overlevering fra et job i en organisation, hvor forpersonen ikke er helt stærk til at give interviews i pressen. (20:33-26:44) Eksperter: Tine Lund-Bretlau, White Cloud, og Martin Barlebo, Ørsted Vært og redaktør: Marie Nyhus Tilrettelæggere: Sandra Kaarsgaard  Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix:  René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen  

Il nous est toutes et tous arrivé de croiser cette personne qui dit systématiquement "non", qui refuse toute nouvelle idée... surtout si l'idée vient de vous, non ? C'est fatiguant souvent, énervant parfois. Mais ce n'est pas une fatalité, loin de là. Dans ma carrière, j'en ai croisé des gens comme cela, et j'ai fini par appliquer une méthode toute simple mais qui fonctionne terriblement bien :✅ Ne pas s'opposer frontalement, cela ne fait que renforcer son état d'esprit✅ Parler en tête à tête✅ Écouter son point de vue✅ Creuser ses arguments concrets en expliquant que vous êtes prêt.e à être d'accord avec lui/ elle, mais qu'il faut des arguments concrets✅ Déconstruire calmement chaque argumentEt n'hésitez pas à vous rendre sur mon site pour retrouver tous mes contenus, articles, tests de personnalité, vidéos : www.gchatelain.comSoutenez ce podcast http://supporter.acast.com/happy-work. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Helene Rundqvist som berättar om hennes forskning på träning och cancer. I det här avsnittet täcker vi hela spannet när det gäller forskning. Från djurstudier, vidare till epidemiologin och sedan interventionsstudier på människor. Framför allt fokuserar vi på deras RCT studier där de testade effekterna av mer högintensiv träning för cancerpatienter under behandling. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob har spelat fotbollsmatch i div 6 00:05:41 Wille ska bli pappa vilken dag som helst 00:07:46 Veckans gäst, Helene Rundqvist 00:11:37 Varför spåret träning och cancer tilltalade Helene 00:15:27 Hur studerar man träning och cancer när det inte går att göra RCT studier över decennier? 00:20:02 Vad visar den epidemiologiska forskningen kring träning och cancerrisk 00:24:47 Hur gör man djurstudier på träning? 00:32:41 En hel del cancertyper växer långsammare hos djur som tränar 00:34:39 Djurstudier är främst till för att försöka hitta eventuella mekanismer 00:38:53 Hur förmedlar man osäkerheten i forskning på ett bra sätt till allmänheten? 00:45:25 Vad vet man kring styrketräning och cancer? 00:50:40 Vilka cancertyper verkar mer livsstilsberoende än andra 00:54:28 En stor träningsstudie på cancerpatienter 00:59:51 Patienterna tyckte att träningen var väldigt rolig och rapporterade högre livskvalitet 01:02:59 Det finns några kontraindikationer för träning 01:11:14 Hur mycket varierar kvalitén på passen från gång till gång för cancerpatienter? 01:16:04 Påverkar träning det faktiska sjukdomsförloppet vid cancer? 01:19:29 Argumentet för att träna när man har cancer är för att man mår bättre där och då 01:21:41 Skiljer sig effekten hos de som tränade mycket mot de som tränade mindre? 01:34:06 Wille summerar dagens avsnitt på några minuter

20 januari 2022. I början skapade Gud himmel och jord. Idag pratar Karolina om det kosmologiska argumentet om att Gud har skapat vår jord.

20 januari 2022. I början skapade Gud himmel och jord. Idag pratar Karolina om det kosmologiska argumentet om att Gud har skapat vår jord.

Dagens poddgäst Mia Odabas har en lång journalistisk karriär på CV:t, med flera år på SVT:s Aktuellt, Svenska Dagbladet, med mera. De senaste åren har hon ägnat sig åt att vara moderator på heltid. Eftersom hennes efternamn betyder “rummets härskare” på turkiska kan man väl säga att Odabas därmed har blivit en aptonym.I ett viralt inlägg i sociala medier, både på Linkedin och Facebook, skriver Odabas, om covidjournalistiken under omikronfasen: Jag har under julhelgen lyssnat till vänner och familj som är förbannade. På oss som jobbar med journalistik. Vi är på väg att tappa deras förtroende. Låt mig ge deras ord eko här på FB:Det blir allt mer tydligt att omikron visserligen är mer smittsam än tidigare varianter, men att folk i gemen inte blir särskilt sjuka. Därmed blir vår gamla vanliga måttstock - smittspridningen - allt mindre relevant.Många av mina vänner tittar nu enbart på sjukhus-IVA-inläggningar och dödstal. Och dessa siffror ökar visserligen, men inte i närheten av hur det såg ut när det begav sig. Därför undrar vän av ordning varför vi nu i rask takt trappar upp restriktionerna igen. I Australien sa premiärministern nyligen att vi måste lära oss att leva med covid - därför drar de ner på restriktionerna trots att smittan ökar. Kanske inte så kokobello som man först tror?Så till mullrandet mot oss journalister. Mina vänner menar att vi är med och skrämmer upp folk. Våra krigsrubriker om "rekordökning i smittspridningen” höjer larmnivån i hela samhället. De menar att vårt uppdrag är att kritiskt granska och balansera. Att inte bara trycka alla larmsiffror rakt ut, utan att stanna upp, fundera, analysera, ställa rätt frågor. Ta ner tempot och larmnivån. Särskilt vi som jobbar i gammel-media har ett ansvar, tycker mina vänner. I sociala medier är tonläget redan ”bortom räddning”, men om vi i mer traditionella medier hakar på så förlorar vi snart deras förtroende.Det vilar helt klart ett tungt ansvar på oss som fortfarande jobbar i trad-medier. Vi bör alla tänka till innan vi trycker ut den där larmande rubben. Många gör ett bra jobb - nedan graf är från svtnyheter.se, där man enkelt kan följa antalet inlagda på IVA i landet och per region varje dag.Grafen hon länkade till ser ut såhär:Jag är själv dubbelvaccinerad, och har bokat tid för en tredje dos. Men jag har med stigande oro sett hur man bemöter de som av olika skäl är ovaccinerade. I sociala medier har det blivit något av en folksport att markera hårt mot vaccinskeptiker. Detta sker samtidigt som det blir alltmer tydligt att den här covidvågen är annorlunda än de tidigare. Dessutom tycks vaccinet framför allt skydda en själv från allvarlig sjukdom, snarare än skydda andra från att smittas. Argumentet om att man är osolidarisk om man inte vaccinerar sig haltar alltså betänkligt. Därför är vaccinpassen redan passé, eftersom alla av allt att döma sprider smittan oavsett vaccinationsgrad. Men jag är som sagt vaccinerad för egen del. Jag tycker att det viktigaste här är att inte diskussionen stängs ned när den behöver föras som mest. Det misstaget gjorde vi i början av pandemin, och bör inte upprepa.Mia Odabas hemsida, för den som vill anlita henne som moderator: http://www.miaodabas.com/Mia Odabas inlägg på Facebook: https://www.facebook.com/mia.odabas/posts/4946334225399717 Anna Björklunds krönika i Fokus: https://www.fokus.se/kronika/jag-ar-ovaccinerad-for-jag-ar-en-jobbig-typ/ Anna Björklund i gårdagens Studio Ett: https://sverigesradio.se/artikel/manga-fortsatt-skeptiska-till-covidvaccinRak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Skal man have mulighed for at skifte juridisk køn allerede fra fødslen? Det lagde regeringen op til sidste år, da daværende ligestillingsminister Mogens Jensen fremlagde et stor udspil for seksuelle minoriteter. Men i dag skal man fortsat være 18 år, hvis man juridisk vil skifte køn, og det ser ikke ud til at ændre sig foreløbigt. Regeringen trækker i land på baggrund af anbefalinger fra Det Etiske Råd, hvor et flertal er skeptiske overfor at afskaffe aldersgrænsen. Efter 1-0 sejren mod Østrig i Parken i aftes, skal vores herrelandshold i fodbold til VM i Qatar næste år. Eller skal det? For har Qatar så store problemer med menneskerettighederne, at spillere ikke burde sætte deres fodboldben i det land? Og hvor går grænsen for, hvor mange etiske krav, man kan stille til et land, for at vi synes, det er værdigt til at afholde f.eks. et fodbold-VM. Det ser vi på i dagens program. I går sagde den hollandske premierminister, at Kronprinsesse Amalia, som snart bliver 18 år, skal kunne blive dronning, også selvom hun er homoseksuel. Regeringen vil nu ændre reglerne. Indtil nu har der været én enkelt undtagelse fra hollandsk lov om frit ægteskab mellem kønnene: Kronprinsen eller -prinsessen. Argumentet har været, at kongemagten er arvelig, og der på den måde ikke bliver født en arving. Men det passer naturligvis ikke til nutiden, mener regeringen. Karen Hjulmand og Søren Carlsen er værterne. Birgitte Gadegaard er redaktøren. www.dr.dk/orientering

Skal man have mulighed for at skifte juridisk køn allerede fra fødslen? Det lagde regeringen op til sidste år, da daværende ligestillingsminister Mogens Jensen fremlagde et stor udspil for seksuelle minoriteter. Men i dag skal man fortsat være 18 år, hvis man juridisk vil skifte køn, og det ser ikke ud til at ændre sig foreløbigt. Regeringen trækker i land på baggrund af anbefalinger fra Det Etiske Råd, hvor et flertal er skeptiske overfor at afskaffe aldersgrænsen. Efter 1-0 sejren mod Østrig i Parken i aftes, skal vores herrelandshold i fodbold til VM i Qatar næste år. Eller skal det? For har Qatar så store problemer med menneskerettighederne, at spillere ikke burde sætte deres fodboldben i det land? Og hvor går grænsen for, hvor mange etiske krav, man kan stille til et land, for at vi synes, det er værdigt til at afholde f.eks. et fodbold-VM. Det ser vi på i dagens program. I går sagde den hollandske premierminister, at Kronprinsesse Amalia, som snart bliver 18 år, skal kunne blive dronning, også selvom hun er homoseksuel. Regeringen vil nu ændre reglerne. Indtil nu har der været én enkelt undtagelse fra hollandsk lov om frit ægteskab mellem kønnene: Kronprinsen eller -prinsessen. Argumentet har været, at kongemagten er arvelig, og der på den måde ikke bliver født en arving. Men det passer naturligvis ikke til nutiden, mener regeringen. Karen Hjulmand og Søren Carlsen er værterne. Birgitte Gadegaard er redaktøren. www.dr.dk/orientering

Politikken bringer i dag en klumme, om at 341 kvinder har skrevet under på, at det er en dårlig ide med øremærket barsel til mænd. Argumentet er, at kvinden har mere tilknytning til barnet, og har været gravid - med alle de gener der hører til. Men, er det et rimeligt argument for at fædrene ikke bør holde barsel? Det er det Sanne spørger lytterne om i nat. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Politikken bringer i dag en klumme, om at 341 kvinder har skrevet under på, at det er en dårlig ide med øremærket barsel til mænd. Argumentet er, at kvinden har mere tilknytning til barnet, og har været gravid - med alle de gener der hører til. Men, er det et rimeligt argument for at fædrene ikke bør holde barsel? Det er det Sanne spørger lytterne om i nat.

Politikken bringer i dag en klumme, om at 341 kvinder har skrevet under på, at det er en dårlig ide med øremærket barsel til mænd. Argumentet er, at kvinden har mere tilknytning til barnet, og har været gravid - med alle de gener der hører til. Men, er det et rimeligt argument for at fædrene ikke bør holde barsel? Det er det Sanne spørger lytterne om i nat. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Politikken bringer i dag en klumme, om at 341 kvinder har skrevet under på, at det er en dårlig ide med øremærket barsel til mænd. Argumentet er, at kvinden har mere tilknytning til barnet, og har været gravid - med alle de gener der hører til. Men, er det et rimeligt argument for at fædrene ikke bør holde barsel? Det er det Sanne spørger lytterne om i nat.

Med: Chris Bjerknæs, konsulent hos DF, Lolita K.O., musiker, og Kasper Emil Thornfeldt, fotojournalist. Flere politikere heriblandt Venstres Jan E. Jørgensen mener, at politikere og medlemmer af regeringen skal have en forlomme i vaccinekøen.Argumentet er, at det er ekstra hårdt for dem med lange teamsmøder, når nu deres arbejde er så vigtigt.Har Jan en pointe, eller skal politikerne indse, at de ikke er vigtigere end alle mulige andre?Vært: Cecilie LangeTilrettelæggere: Oliver BærentsenChristian HildgaardRedaktør: Andrea Bøtker

Til September skal Inger Støjborg for Rigsretten - og nu foreslår hun selv i et lovforslag, at seancen skal sendes live. Argumentet er, at danskerne skal kunne følge med i noget, der handler om deres politikere og skattekroner - på den anden side står argumenter om at passe på vidner og lade sagen gå sin gang. Så hvad er det rette - det debatterer vi i dagens program. Medvirkende: Pernille Vermund, retsordfører og partileder for Nye Borgerlige og Mikael Sjöberg, formand for Dommerforeningen

På bloggen Antiapologetik har bloggens författare kritiserat avsnittet som handlade om Kalamargumentet. I det här avsnittet bemöter Mattias och Andreas några av dessa invändningar.

I øjeblikket er næsten hele verden orange - med undtagelser af to regioner i Sverige. Det betyder, at Udenrigsministeriet fraråder at man rejser dertil uden et nødvendigt formål - altså for eksempel på ferie. Argumentet er, at vi ikke skal tage corona-smitte med ud i verden eller med hjem til Danmark igen. Men Danmarks eget smittetal pr 100.000 indbyggere er faktisk mere end tre gange så højt, som det kræves for at blive farvet orange. Så bør vi blive hjemme, følge anbefalingerne og vise samfundssind? Eller er det okay at rejse ud, når man måske lige så godt kan blive smittet herhjemme?

I fjärde delen i vårt tema om ondska ger vi bakgrunden till varifrån all ondska kommer ifrån och svarar på en av de vanligaste frågorna vi har fått: Om Gud är god och allsmäktig, hur kan han tillåta lidande och ondska? Kan det vara så att Gud faktiskt har en orsak bakom varför han tillåter ondska? Kanske för att uppnå ett högre syfte? Men vad är det syftet i så fall? Argumentet kommer i en massa olika varianter. Här är två av dem. Variant 1 Antingen så är Gud inte god eftersom han låter oss lida. Eller så är Han inte allsmäktig eftersom han inte kan stoppa lidandet. Slutsats: Ondska existerar alltså kan Gud inte existera. Variant 2 Ondska och lidande existerar. Gud är god och allsmäktiga. En god och allsmäktig Gud - om han existerar - hade tagit bort ondska och lidande. Slutsats: Gud existerar inte. För att svara på dessa frågor går vi hela vägen tillbaka till skapelseberättelsen och tar reda på vad det var som egentligen hände där. Vi gräver också i vad människans ansvar i det hela är. Bibelord som tas upp 1 Mos 1:26-27 1 Mos 2:8-9 1 Mos 3:1-13 1 Mos 3:20-22 1 Johannesbrevet 5:18 1 Mos 6:5-7

Germinal G. Van fortsätter att berätta om varför Afrika aldrig har lyckats komma upp i samma välstånd som övriga världen. Föga förvånande rör det sig om en brist av fria marknader och skydd av privat egendom. Germinal G Vans tidigare artikel om Afrika: https://soundcloud.com/mises-se/95-socialismen-haller-afrika-fattigt https://www.mises.se/2020/02/06/argumentet-for-ett-marknadsliberalt-afrika/

I løbet af årets første otte måneder har der været 251 masseskyderier i USA - og i weekenden skete endnu et i Texas. Og hver gang sådan et skyderi finder sted, blusser debatten om USA's milde våbenlovgivning op på ny. Men hvad er amerikanernes bedste argumenter for, at alle skal have ret til at bære et skydevåben - og holder de argumenter? Det undersøger Den daglige dosis. Værter: Caroline Clante og Theodora Renard. Tilrettelægger: Rune Stürup Hansen.

Kokosolie består primært af mættet fedt, men er det ensbetydende med, at det erusundt? Der hersker for tiden meget forvirring i medierne, om hvorvidt kokosolieer sundt eller usundt. Argumentet lyder, at kokosolie indeholder meget mættetfedt, og at et øget indtag af mættet fedt kan forhøje kolesteroltallet og øgerisikoen for hjerte-kar-sygdom. Og ja, det er sandt at kokosolie indeholder megetmættet fedt, men virkeligheden er meget mere nuanceret, og ikke alt mættet fedt er ens i sin kemiske opbygning.Gunhild Reumert for sund-forskning.Flying High by FREDJI https://soundcloud.com/fredjimusic https://www.facebook.com/fredjimusic/ Music promoted by Audio Library https://youtu.be/RYgKd-6_Fc4

Nyheter Postnord anmäls till konkurrensverket Nu rapporterar Svenska Dagbladet att en privatperson anmäler Postnord till konkurrensverket för utnyttjande av marknadsdominans. Argumentet lyder att Postnord satt en “direkt oskälig” avgift på paket, där exempelvis ett paket värt 100 kronor kommer kosta det dubbla med moms och avgifter inräknat. “Om mottagaren inte accepterar Postnord som ombud kommer försändelsen returneras. Några alternativ till att godta Postnord finns således inte för mottagaren. Detta är en negativ avtalskonstruktion som dessutom är förenat med tvång gentemot konsumenten, vilket inte är tillåtet i svensk lag.” https://www.sweclockers.com/nyhet/25421-postnord-anmals-till-konkurrensverket MintBox Mini2 Nu har det släppts en ny MintBox. En liten minidator som har helt passiv kylning. Nyheterna i denna är dubbla gigabit och Intel HD Graphics 500. Priset för boxen är 299$ och 349$ för Pro-modellen som innehåller större hårddisk och mer minne. https://blog.linuxmint.com/?p=3528 Nytt säkerhetshål upptäckt i Intels processorer Branchscope är en mer förfinad variant av Spectre och riktar in sig på directional branch predictor, vilket är den process som bestämmer vilken exekvering som ska göras härnäst, och gör det möjligt för en utomstående part att bestämma nästa programförgrening (eng. branch). Detta kan jämföras med Spectre, som istället låter processorn göra detta val och läser av det virtuella minnet för kommande exekveringar. https://www.sweclockers.com/nyhet/25439-nytt-sakerhetshal-upptackt-i-intels-processorer Linux är populärare än Windows i Stack Overflows 2018 Developer Survey Mer än 100,000 utvecklare deltog i den årliga Developer Survey från Stack Owerflow. Enligt undersökningen fortsätter JavaScript att vara det mest använda programmerings spåket, för sjätte året i rad. 80 procent svarar att de kodar som hobby och 92.9 procent är män. Node.js är det mest använda ramverket utvecklare använder och MySQL och SQL Server fortsätter att vara de vanligaste databaseerna att använda. Det programmeringsspråk som gillas mest är Rust, för tredje året i rad. Det mest överaskande är att Linux har petat ner Microsofts Windows från tronen som det mest använda plattformen för utvecklare. I siffror, årets undersökning visar att Linux anvämds av 48.3 procent av alla svarande, jämfört med 32.9 procent 2017. I år har Windows gått ner 5.6 procent, från 41.0 procent till 35.4, på både skrivbord och server-sidan. https://lnxpod.link/2pS6zsm GNOME 3.30 “Almeria” släpps 6 september, 2018 Den nyaste versionen av GNOME, 3.28 har inte ens hunnit kallna förren det är dags att

Veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack fokuserar vi på växtförädling och GMO. Jacob och Wille gästas av Anna Lehrman, PhD, för att diskutera allt möjligt rörande olika tekniker som finns för att utveckla och förbättra de växter som används inom jordbruket. Du får till exempel veta vad GMO faktiskt innebär, hur det skiljer sig från andra tekniker och om det finns någon särskild orsak till oro med just GMO. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Anna Lehrman 00:06:20 Forskning på genmodifierad raps med målet mindre besprutning 00:08:10 Bränd som forskare på grund av en hätsk debatt 00:09:30 Annas syn på GMO innan hon började forska på det 00:12:20 Vägen in på forskningskommunikation 00:13:30 Resultatet i studien på GMO-modifierad raps 00:17:30 Lantbrukare och konsumenters syn på GMO i Sverige och Europa 00:20:50 Varför håller man på med växtförädling och djuravel? 00:24:55 Överkorsning av gener när könsceller bildas 00:26:25 Strålning eller gifter för att få fram önskade egenskaper 00:28:30 Superbroccolin och selektivt urval för växtförädling 00:30:45 Metoder där man förändrar generna direkt 00:31:25 Riktad mutagenes, som strålning fast på en specifik plats 00:32:55 Vad klassas som GMO och vad är mycket mer fritt att använda 00:35:05 Polyploidiförädling för att förändra egenskaper hos livsmedel 00:36:20 GMO-förändringar kan ske av sig själv i naturen 00:37:45 Det som är intressant är egenskaperna man förändrar inte vilken teknik som nyttjas 00:39:20 Kunskap och rädsla för just GMO? 00:42:30 Varför finns det så hårda regler för GMO jämfört med andra tekniker? 00:46:30 Finns det exempel på saker som har blivit fel vid växtförädling? 00:50:55 Växter producerar själva gifter och vi nyttjar glatt flera av dem 00:52:35 Den meningslösa termen naturligt på livsmedel 00:54:55 Argumentet "vi vet inte tillräckligt om riskerna" 00:56:40 Naturskyddsföreningen har ändrat ståndpunkt gällande GMO 00:58:05 Riskerna att använda någonting kontra risken att använda något som man vet fungerar dåligt 00:59:45 När saker som egentligen är vitt skilda åt klumpas ihop som ett 01:01:00 Hur ställer sig KRAV och ekologiska organisationer jämte mot GMO 01:04:30 När man använder kalvmagar istället för bakterier för att producera kravmärkt ost 01:09:40 Vad händer på EU-nivå när det gäller regleringen av GMO? 01:11:35 Sveriges nya livsmedelsstrategi likställer olika typer av växtförädling 01:14:25 Har växtförädling gett mindre näring i maten 01:18:35 Tomater som blev förädlade för tillväxt, färg och form men tappade lite smak 01:21:15 Genbanker med väldigt många olika historiska växter 01:22:35 Sparrisbroccoli och andra nyare växter med spännande smaker 01:23:55 Blingon som uppstod av sig själv i naturen 01:25:55 En ny gröda som alternativ för raps 01:28:30 De stackars första bönderna som skulle börja odla vilda växter 01:29:55 Monsanto och andra multinationella bolag 01:31:00 Bidrar hårda regler till att de små företagen konkurreras bort? 01:34:25 Konspirationsteorier om att pengarna styr alla forskare 01:35:20 Tonläget verkar vara på väg mot det bättre och ny teknik kan kanske hjälpa? 01:38:00 Dålig forskning som ger larmrubriker 01:42:20 Forskning på människor är extremt svårt

Antropocen er ideen om at vi lever i i en geologisk epoke: menneskets tidsalder. Argumentet er at menneskets fysiske endringer av Jordens overflate nå er så omfattende at ingen annen kraft for tiden er sterkere. Også kunstnere er opptatt av dette og "Antropocen" er navnet på en utstilling du kan se i Kragerø. Utstillingen er en gruppe kunstneres bidrag til årets Filosofifestivalen "På Kanten". Reporter Olav Njaastad.

Argumentet går videre med at Jesus er større enn Abraham, øverstepresten og ofringene i den gamle pakt. Og var Melkisedek en vanlig historisk person eller en Kristusåpenbaring?

Denna vecka gästas Jacob och Wille av Erik Hemmingsson PhD, från karolinska. Erik har skrivit dubbla avhandlingar på ämnet övervikt. Nyligen var han också med och publicerade en studie där man tittat på hur svenskens matvanor förändrats över de senast 50 åren och hur det kan ha påverka förekomsten av fetma. Huvudfokus på avsnittet ligger också på hur vi människor påverkas av den miljö vi lever i och hur samhället idag är anordnat på ett sätt som gör att väldigt många har svårt att kontrollera sin vikt. Vi diskuterar även skatt på läsk, marknadsföring riktad mot barn samt om att en förändring i samhället troligen måste komma från gräsrotsrörelser. Utöver detta tar vi upp en hel del kring Eriks tidigare studier på fysisk aktivitet för överviktiga, kroppens set point och hur en dåligt utförd bulk eventuellt skulle kunna påverka ens förmåga att hålla sig smal på lång sikt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av veckans gäst, Erik Hemmingsson 00:02:00 Dubbla doktorsavhandlingar i ämnet övervikt och fetma 00:05:10 Fysisk aktivitet på recept 00:09:15 Är du fet för att du varit inaktiv eller blev du inaktiv för att du blev fet? 00:14:15 Påverkan i barndomen är väldigt viktig 00:18:36 Mycket mer skitmat och för stort fokus på makronutrienter och enskilda faktorer 00:25:10 Dolt socker vs de uppenbara sockerkällorna 00:29:30 Varför skatt på läsk är en bra idé!                 00:40:35 Hälsominister Wikström mesiga debattartikel i Aftonbladet 00:45:30 Vi måste ge folk lite medvind 00:48:20 Argumentet att de drabbar de fattiga 00:50:40 Vad som har hänt med Svenskens matvanor i siffror 00:54:26 Vad händer om folk slutar äta skitmat? 00:57:30 En gång tjock alltid tjock? 01:07:45 Tron att man kan kontrollera sin vikt till 100 procent bara genom att träna lite extra och äta lite mindre 01:12:40 Långsiktiga negativa effekter av snabb viktuppgång (dålig bulk) 01:17:35 Vad krävs för att folk ska börja reagera? Är vi där nu? 01:20:50 Jacobs osunda förhållande till lösgodis 01:23:20 Livsmedelsföretagens inriktning mot barnen 01:27:05 Vikten av att våga prova olika interventioner 01:30:15 Betydelsen av att även de som inte har problem kan se problemet Du kan följa Erik Hemmingsson på twitter för mer intressant information i de här ämnena, @ErikHemmingsson. Som vanligt rekommenderar vi att du följer Tyngre Träningssnack på Instagram för att få uppdateringar relaterade till varje avsnitt.

Ted och Kaj talar om hur man köper kondomer, om ögonblick då allt står på spel och om barns titelmelodier.

Kritikk, Hobbykritikere og Argumentet det er ikke realistisk blir diskuteret innenfor Sc-fi og Fantasy sjangeren. Med i studio: Raymond,Karina og Kristin.

Argumentet për adhurimin e Allahut një